22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/10

(1)

Genom förordning (EG) nr 1312/98 av den 24 juni 1998 (2) införde rådet, efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen), slutgiltiga antidumpningstullar (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna) på import av rep av syntetfibrer med ursprung i Indien. Tullsatsen var 53 % för en indisk exporterande tillverkare och 82 % för all annan import med ursprung i Indien (nedan kallat det berörda landet).

(2)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallad den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång) bibehöll rådet åtgärderna genom förordning (EG) nr 1736/2004 av den 4 oktober 2004 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av rep av syntetfibrer med ursprung i Republiken Indien (3).

(3)

En begäran om översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen lämnades den 4 maj 2009 av Eurocord (Liaison Committee of the EU Twine, Cordage and Netting Industries, nedan kallad sökanden) som företräder unionstillverkare som står för en stor andel, i detta fall över 50 %, av unionens tillverkning av rep av syntetfibrer.

(4)

Begäran grundades på att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(5)

Efter samråd med rådgivande kommittén fann kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 7 oktober 2009 i Europeiska unionens officiella tidning ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (4) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 2008–30 september 2009 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från den 1 januari 2006 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(7)

Kommissionen underrättade officiellt de kända unionstillverkarna, exportörer och exporterande tillverkare i det berörda landet, företrädare för det berörda landet, importörer samt en intresseorganisation för användare som man visste var berörda om att översynen vid giltighetstidens utgång hade inletts.

(8)

De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som fastställts i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(9)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal unionstillverkare och exporterande tillverkare i Indien, ansågs det lämpligt att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen undersöka om ett stickprovsförfarande borde användas. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de parter som nämns ovan att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och till kommissionen lämna de uppgifter som begärs i tillkännagivandet om inledande.

(10)

Sammanlagt fem indiska tillverkare, varav två inom samma grupp av företag, gav sig till känna och lämnade den nödvändiga informationen i tid och sade sig vilja ingå i stickprovet. Fyra av dessa fem företag tillverkare och exporterade den berörda produkten till unionsmarknaden under översynsperioden. Det femte företaget exporterade inte den berörda produkten till unionsmarknaden under översynsperioden. Samtliga fem företag betraktades som samarbetsvilliga företag och beaktades för stickprovsförfarandet. Indiens samarbetsgrad, dvs. exporten till unionen från de indiska samarbetsvilliga företagen uttryckt som andel av den totala indiska exporten till unionen, kunde inte beräknas eftersom den totala export till unionen under översynsperioden som de fem företagen uppgav var avsevärt högre än den volym som Eurostat registrerat för all export från Indien, av de anledningar som anges i skälen 21–23.

(11)

Stickprovet valdes efter överenskommelse med de indiska myndigheterna och omfattade de fyra företag som rapporterade exportförsäljning till unionen. Två av de fyra företagen i stickprovet var varandra närstående. Det erinras om att i den ursprungliga undersökningen var bara en exporterande tillverkare samarbetsvillig, och den omfattas för närvarande av en individuell antidumpningstull. Det erinras vidare om att inga av de indiska exporterande tillverkarna var samarbetsvilliga i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, varför slutsatserna i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen grundades på tillgängliga uppgifter.

(12)

Arton unionstillverkare (de femton klagandena och tre ytterligare tillverkare, som tillsammans står för 78 % av unionens totala tillverkning) lämnade de begärda uppgifterna och bad att få ingå i stickprovet. På grundval av informationen från de samarbetsvilliga unionstillverkarna valde kommissionen ut fem unionstillverkare som representerade ca. 40 % av unionsindustrin enligt definitionen i skäl 40 och omkring hälften av försäljningen från samtliga samarbetsvilliga unionstillverkare till icke-närstående kunder i unionen. Urvalet baserades på den största representativa försäljningsvolym och geografiska täckning av tillverkare i unionen som rimligen kunde undersökas under den tid som stod till förfogande. En av de fem valda unionstillverkarna inledde sin verksamhet under skadeundersökningsperioden, varför dess uppgifter inte användes vid bedömningen av skadeindikatorernas utveckling för att analysen inte skulle förvanskas. Uppgifterna för de andra fyra unionstillverkarna i stickprovet som användes för bedömningen av den utvecklingen var dock representativa.

(13)

Kommissionen sände frågeformulär till de fem valda unionstillverkarna samt till de fyra valda indiska exporterande tillverkarna.

(14)

Svar på frågeformulären mottogs från alla unionstillverkarna i stickprovet. Av de fyra indiska exporterande tillverkarna i stickprovet slutade en att samarbeta, medan de andra tre (varav två var varandra närstående) svarade på frågeformuläret inom angiven tid. Därför utgjordes det slutliga stickprovet av indiska exporterande tillverkare av de tre indiska företag som svarade på frågeformuläret.

(15)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för att fastställa fortsatt, eller sannolikheten för återkommande, dumpning och skada och för analysen av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

—

Axiom Imex International Ltd., Boisar,

—

Tufropes Private Limited, Silvassa,

—

India Nets, Indore;

—

Cordoaria Oliveira SÁ (Portugal),

—

Eurorope SA (Grekland),

—

Lanex A.S. (Tjeckien),

—

Lankhorst Euronete Ropes (Portugal),

—

Teufelberger Ges.m.b.H. (Österrike).

(16)

Den berörda produkten är densamma som i den ursprungliga undersökningen och beskrivs som följer: surrningsgarn, tågvirke, även flätade och impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast av polyeten eller polypropen eller försedda med hölje av gummi eller plast av polyeten eller polypropen, annat än skördegarn, med en längdvikt av mer än 50 000 decitex (5 g/m), samt av andra syntetfibrer av nylon eller andra polyamider eller av polyester med en längdvikt av mer än 50 000 decitex (5 g/m). Den klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 5607 49 11, 5607 49 19, 5607 50 11 och 5607 50 19. Den berörda produkten har ett stort antal marina och industriella användningsområden, särskilt inom sjöfart (framför allt vid förtöjning) och fiskeindustri.

(17)

En berörd part hävdade att sådana förtöjningsrep som avses ovan inte kan betraktas som ingående i definitionen av den berörda produkten, eftersom de på grund av de splitsar som fogats till repen i stället borde deklareras som ”varor av tågvirke” enligt ett annat KN-nummer (se även skäl 23). Det bör dock framhållas att hänvisningen till förtöjningsrep endast görs i samband med den berörda produktens olika tillämpningar, medan själva produkten definieras som rep av syntetfibrer enligt skäl 16.

(18)

Såsom framgick av den ursprungliga undersökningen och bekräftas genom denna undersökning har den berörda produkten samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper som, och är i alla avseenden identisk med, de rep av syntetfibrer som tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna i Indien på deras inhemska marknad och de som tillverkas och säljs av unionstillverkarna i unionen. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(19)

En berörd part har hävdat att den produkt som unionsindustrin tillverkar inte är jämförbar med den berörda produkten eftersom unionstillverkarna har börjat använda ett nytt slags råmaterial vid namn dyneema, som är mycket dyrare än andra råmaterial, och att produkter som tillverkats av det har mycket högre beständighet. Det stämmer att de indiska tillverkarna i stickprovet inte använder detta råmaterial. Det bör dock först och främst noteras att de aktuella produkterna endast utgör en liten del av de produkter som unionstillverkarna säljer. Det stämmer visserligen att denna fibertyp används allt oftare av unionstillverkarna, men rep av dyneema står bara för en liten andel av unionens tillverkning. Så även om den avsevärda skillnaden i råvarukostnader (potentiellt omkring 25–30 gånger dyrare) kan påverka bland annat skadeindikatorn för unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris, förblir inverkan av rep av dyneema på den totala bedömningen begränsad på grund av den överväldigande volymen av rep av standardkvalitet som tillverkas i unionen. För det andra bygger alla beräkningar i denna översyn vid giltighetstidens utgång på en jämförelse av motsvarande produkttyper, där olika råmaterial beaktas. Beräkningarna kan därför inte snedvridas av skillnader i produktmixen. Under alla omständigheter har produkter som tillverkas med dyneema som råmaterial fortfarande samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper som den berörda produkten. Detta påstående avvisades således.

(20)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes huruvida det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna mot Indien upphävdes.

(21)

Enligt uppgifter från Eurostat var importvolymen för den berörda produkten från Indien obetydlig under hela den berörda perioden. Under översynsperioden var importvolymen från Indien 31 ton, dvs. lägre än 0,1 % av unionens förbrukning under översynsperioden.

(22)

Enligt styrkta uppgifter levererade dock de tre företagen i stickprovet betydligt högre volymer av den berörda produkten till unionen under översynsperioden än de volymer som redovisats för Eurostat. Här bör erinras om att under den ursprungliga undersökningen lade importörerna fram uppgifter som visade att en viss mängd av den berörda produkten med ursprung i Indien inte hade övergått till fri omsättning på unionens marknad utan förvarades i tullager och såldes till havsgående fartyg eller offshoreplattformar. En klagande tillverkare upprepade detta argument under den här översynen. Eftersom leverantörer av fartygsmateriel inte samarbetade under denna översyn, kunde påståendet inte kontrolleras. Enligt den kundförteckning som de exporterande tillverkarna i stickprovet lämnade var det dock uppenbart att merparten av kunderna faktiskt var leverantörer inom fartygs-, sjöfarts- och offshorenäringarna i unionens hamnar. Således verkar det klarlagt att skillnaden mellan statistiken och de uppgivna uppgifterna beror på sådan försäljning.

(23)

Det bör också nämnas att det i ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång framfördes påståenden om kringgående. Klaganden hävdade i detta sammanhang att vissa volymer av rep av syntetfibrer från Indien fördes in i unionen enligt KN-rubrik 5609 (Varor […] av surrningsgarn eller av tågvirke) som inte omfattas av åtgärder. Inga uppgifter framkom dock under denna översyn till stöd för denna uppfattning.

(24)

Således anses att 31 ton av den berörda produkten faktiskt importerades från Indien till unionens tullområde under översynsperioden. Vad gäller stickprovets tre indiska tillverkares bestyrkta exportförsäljning till unionens hamnar, som inte övergått till fri omsättning på unionsmarknaden, är denna försäljning att anse som en del av Indiens export till andra tredjeländer.

(25)

Eftersom det saknades några beaktansvärda importvolymer från Indien till unionen, utgjorde dessa ingen grund för en representativ bedömning av sannolikheten av att dumpning eller skada skulle fortsätta. Med tanke på den begränsade faktiska importen kan det inte konstateras att någon skadevållande dumpning från Indien över huvud taget förekom under översynsperioden. Bedömningen inriktades därför på sannolikheten att dumpning och skada skulle återkomma om åtgärderna tilläts löpa ut.

(26)

Det har undersökts om det fanns outnyttjad produktionskapacitet i det berörda landet som skulle göra det möjligt att återuppta den dumpade exporten om åtgärderna upphävdes.

(27)

Det har konstaterats att stickprovets tre exporterande tillverkares produktionskapacitet ökade markant mellan 2007 och översynsperioden, medan kapacitetsutnyttjandet sjönk under samma tid. De tre företagens outnyttjade kapacitet var omkring 75 % av unionens tillverkning under översynsperioden. Detta tyder på att det är sannolikt att exportvolymen till unionen kommer att öka om åtgärderna fick löpa ut.

(28)

Beträffande andra tillverkare av rep av syntetfibrer i Indien är det känt att Garware, det företag som slutande att samarbeta efter stickprovsförfarandet, är en stor tillverkare som enligt sin officiella webbplats har avsevärd produktionskapacitet. I ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång nämns dessutom fyra andra stora indiska tillverkare. Det finns också flera medelstora och små indiska tillverkare som främst säljer på den inhemska marknaden. Då dessa indiska tillverkare inte samarbetat är deras produktionskapacitet inte känd, men det kan antas att de utvecklats på ett liknande sätt som de samarbetsvilliga företaget och således har ytterligare outnyttjad kapacitet.

(29)

Efter utlämnandet av resultaten ifrågasatte alla indiska tillverkare i stickprovet uppgifterna om deras sammanlagda outnyttjade kapacitet. De uppgifterna lämnades dock av företagen själva och kontrollerades på plats hos vart och ett av dem. Dessa påståenden tillbakavisades därför.

(30)

Stickprovets tre exporterande tillverkare har en exportvolym till andra tredjeländer, inklusive unionens hamnar som inte räknas till unionens tullområde, som är omfattande och ökade med omkring 80 % under skadeundersökningsperioden, och utgjorde nästan hälften av de exporterande tillverkarnas totala försäljning under översynsperioden.

(31)

Den faktiska importen till unionen har så gott som helt upphört sedan de ursprungliga åtgärderna infördes. Det måste dock påpekas att tillverkarna i stickprovet ökade sin exportvolym till unionens hamnar under skadeundersökningsperioden från 61 till 785 ton. Eftersom faktisk importförsäljning till unionen delvis sker via samma kanaler som försäljningen till unionens hamnar, kan denna ökande verksamhet på tröskeln till unionsmarknaden tyda på att de indiska tillverkarna i stickprovet – och kanske även andra – i avsaknad av åtgärder mycket snabbt skulle kunna börja sälja stora mängder av den berörda produkten på unionens marknad.

(32)

Med tanke på de indiska tillverkarnas ovannämnda exportinriktning och deras ökande närvaro i unionens hamnar kan det konstateras att det är mycket sannolikt att den indiska exporten till unionen skulle öka avsevärt om åtgärderna fick löpa ut.

(33)

Efter utlämnandet av översynens resultat påpekade en indisk tillverkare att den indiska exporten är mycket diversifierad världen över, på marknader med tillväxtpotential, varför exporten till unionen inte skulle återupptas i någon större omfattning om åtgärderna fick löpa ut. Det medges att vissa indiska tillverkare kan ha diversifierat sin exportförsäljning till nya marknader, men det kan inte anses tillräckligt för att ändra slutsatserna som dragits på ovannämnda underlag.

(34)

En preliminär dumpningsberäkning gjordes på grundval av stickprovets tre exporterande tillverkares styrkta försäljning till unionshamnarna, som även om den är att betrakta som export till tredje land ger en fingervisning om vad indiska rep av syntetfibrer skulle kunna kosta i avsaknad av tull. Normalvärdena baserades på inhemska priser på den indiska marknaden. På grundval av dessa värden konstaterades dumpning för två av de tre indiska tillverkarna i stickprovet. Dumpningsmarginalen konstaterades vara i genomsnitt 10 %, vilket kan betraktas som signifikant om än mycket lägre än den som konstaterades vid den ursprungliga undersökningen.

(35)

En jämförelse av de priser som de tre exporterande tillverkarna lyckats utverka på andra marknader i tredjeländer (utom försäljning till unionens hamnar) med deras inhemska priser visade liknande resultat, även om de således beräknade dumpningsmarginalerna var lägre.

(36)

Efter utlämnandet av den här undersökningens resultat hävdade en indisk tillverkare att ingen dumpning konstaterats för indisk import till unionen. Det förekom dock nästan ingen faktisk import heller. Dessutom konstaterades dumpning för både försäljning till unionens hamnar och till andra tredjeländer. Påståendet avvisades därför.

(37)

En annan berörd part hävdade att de dumpningsmarginaler som konstaterats i denna översyn inte kan anses vara signifikanta i jämförelse med rådande tullsatser, på grund av den avsevärda skillnaden i arbetskraftskostnader mellan EU och Asien. Det bör dock framhållas att arbetskraftskostnaderna i unionen saknar betydelse för beräkningen av dumpningsmarginalen.

(38)

På grundval av ovanstående bedömning dras slutsatsen att de exporterande tillverkarna har omfattande produktionskapacitet för att åter börja exportera till unionen om åtgärderna får löpa ut. Beträffande priserna befanns två tillverkare i urvalet sälja till dumpat pris till andra tredjeländer. Dessutom finns det, inräknat Garware som slutade samarbeta, ytterligare fem stora exporterande tillverkare angivna i klagomålet, som enligt tillgängliga uppgifter kan antas följa tendensen hos de företag som befunnits sälja varor till dumpat pris till andra tredjeländer.

(39)

Tecknen som tyder på att de indiska exporterande tillverkarna har kvar ett strategiskt intresse på unionsmarknaden, vilket visas av deras ökande exportvolymer till unionens hamnar, i kombination med den enorma tillgängliga outnyttjade kapaciteten, gör det sannolikt att de skulle återuppta en omfattande export till unionen om åtgärderna löpte ut. Med hänsyn tagen till de indiska exportörernas prissättning på marknaderna i tredjeländer är det högst sannolikt att exporten skulle återupptas till dumpade priser. Slutsatsen är därför att det är troligt att dumpning återkommer om åtgärderna upphör att gälla.

(40)

De unionstillverkare som står för unionens totala produktion utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Antalet unionstillverkare är uppskattningsvis omkring 40.

(41)

De femton unionstillverkare för vars räkning den sökande sammanslutningen lämnade en ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång lämnade information för urvalet av stickprov enligt tillkännagivandet om inledande, vilket också tre andra unionstillverkare gjorde. Som sägs i skäl 12 gjordes en mer ingående undersökning av ett stickprov av fem tillverkare som utgör omkring 40 % av unionsindustrin. Stickprovet bestod av följande företag:

(42)

Som sägs i skäl 12 stod de 18 samarbetsvilliga unionstillverkarna för 78 % av unionens totala tillverkning under översynsperioden.

(43)

Unionens förbrukning av rep av syntetfibrer bestämdes med utgångspunkt i unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden (inklusive icke-samarbetsvilliga unionstillverkares försäljning enligt den klagande sammanslutningens skattning) plus all import till unionen enligt Eurostat.

(44)

På denna grund kan det konstateras att unionsförbrukningen under skadeundersökningsperioden minskade med 7 %. Försäljningen ökade med 16 % från 2006 till 2007 och minskade därefter med 20 % mellan 2007 och översynsperioden.

(45)

Som sägs i skäl 21 var den faktiska indiska importen till unionen försumbar under skadeundersökningsperioden på grund av de verkningsfulla antidumpningsåtgärderna.

(46)

Som sägs i skäl 22 har dock de indiska tillverkarna ökat sin närvaro på tröskeln till unionsmarknaden genom export till unionshamnar som ligger utanför unionens tullområde och därför undangår den antidumpningstullen.

(47)

Eftersom den faktiska indiska exporten till unionen var försumbar jämfördes istället priserna för indisk export till andra tredjeländer (inklusive export till unionshamnar utanför unionens tullområde) och försäljningspriserna i unionen för de unionstillverkare som ingick i stickprovet.

(48)

På så sätt konstaterades att de indiska tillverkarna exporterade till tredjeländer till avsevärt lägre priser än unionsindustrins priser. Den prisskillnad som konstaterades på detta sätt uppgick som mest till 46 % och låg i medeltal på 18 %.

(49)

Värden på den indiska exporten till andra tredjeländer ökade med över 30 % under skadeundersökningsperioden. Sådan försäljning stod för nästan hälften av den totala omsättningen för de indiska exporterande tillverkarna i stickprovet under översynsperioden.

(50)

Trots den minskade förbrukningen på 7 % på unionsmarknaden ökade volymen av importen från andra tredjeländer under skadeundersökningsperioden med 18 %. Det innebär att den importens marknadsandel ökade från 17 % till 22 %.

(51)

Det bör noteras att import från Kina ökade med 46 % under skadeundersökningsperioden och uppnådde en marknadsandel på 8,6 % (en ökning från 2006 då den låg på 5,5 %). Även om en exakt jämförelse inte kunde göras eftersom Eurostats uppgifter är generella och inte uppdelade efter varutyp, förefaller det genomsnittliga priset på den kinesiska exporten till unionen vara avsevärt högre än det genomsnittliga priset på den indiska exporten. Dessutom förefaller de kinesiska importvarornas priser överensstämma med unionsindustrins priser.

(52)

Importen från Sydkorea till unionen låg under skadeundersökningsperioden konstant på en marknadsandel på omkring 3 %. Volymen för den importen har dessutom minskat med 6 % på grund av den minskade förbrukningen.

(53)

Import från andra tredjeländer utgjorde mindre än 2 % av marknadsandelen på unionsmarknaden för rep av syntetfibrer under översynsperioden.

(54)

Alla skadeindikatorer i artikel 3.5 i grundförordningen har analyserats. Indikatorerna för försäljningsvolym och unionstillverkarnas marknadsandel har analyserats med utgångspunkt i uppgifter som samlats in för alla unionstillverkare, dvs. unionsindustrin. Analysen av alla andra skadeindikatorer bygger på uppgifter från unionstillverkarna i stickprovet, som kontrollerats på plats hos varje företag enligt skäl 15. Som sägs i skäl 12 inledde en av unionstillverkarna sin verksamhet under skadeundersökningsperioden, varför deras uppgifter inte användes vid analysen av skadeindikatorernas utveckling för att undvika förvanskningar av den utvecklingen.

(55)

Unionsindustrins försäljning minskade väsentligt med 12 % under skadeundersökningsperioden. Som sägs i skäl 44 minskade unionsförbrukningen med 7 % under skadeundersökningsperioden, och en särskilt markant nedgång inleddes från och med 2007. Det bör framhållas att unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskat snabbare än förbrukningsminskningen.

(56)

Utvecklingen som skisseras i föregående skäl och ovanstående tabell medförde att unionsindustrin tappade marknadsandelar mellan 2006 och översynsperioden. Unionsindustrins marknadsandel minskade kontinuerligt och uppgick till 4,6 procentenheter.

(57)

Det bör noteras att unionsindustrins ovannämnda förlust av marknadsandelar till stor del berodde på den kinesiska importens ökande marknadsandel (se skäl 50).

(58)

Samtidigt med försäljningsvolymens utveckling har också produktionsvolymen för unionstillverkarna i stickprovet minskat i jämförbar takt med 17 % under skadeundersökningsperioden. Produktionskapaciteten ökade med 5 % under samma tid. Detta ledde till att kapacitetsutnyttjandet sjönk med 20 % mellan 2008 och översynsperioden.

(59)

Vad gäller lager kan sägas att tillverkare av rep av syntetfibrer i allmänhet har en tämligen låg lagerhållning eftersom produktionen mestadels sker på beställning. Det kunde konstateras att lagren i medeltal under skadeundersökningsperioden minskade, särskilt under översynsperioden, vilket främst berodde på minskad tillverkning av rep av syntetfibrer.

(60)

Det genomsnittliga priset på den likadana produkten som säljs i unionen av unionstillverkarna i stickprovet ökade något under skadeundersökningsperioden, särskilt mellan 2007 och översynsperioden.

(61)

Det bör dock noteras att ovanstående genomsnittliga försäljningspriser är beräknade för alla produkttyper, inklusive rep av syntetfibrer av den högsta kvaliteten såsom rep med dyneema som råvara. Prisskillnaderna mellan dessa produkttyper är mycket stora (se skäl 19). På senare år har unionsindustrin ökat tillverkningen av produkter med högt förädlingsvärde. Det innebär att rep av syntetfibrer av den kvaliteten utgör en ökande del i produktmixen. Dessa ändringar av produktmixen är en av anledningarna till att unionsindustrins genomsnittliga enhetspris vid försäljning ökat.

(62)

Delvis tack vare de verkningsfulla antidumpningsåtgärderna och delvis tack vare diversifiering av produktmixen har unionstillverkarna i stickprovet kunnat bibehålla en stabil och sund lönsamhetsnivå under hela skadeundersökningsperioden.

(63)

Investeringarna var tämligen stora 2006 och 2007, varefter de minskade till hälften av de tidigare nivåerna. Under översynsperioden gjordes knappt några investeringar alls.

(64)

På samma sätt som den stabila tendensen för lönsamheten ökade även avkastningen på investeringar under skadeundersökningsperioden.

(65)

Unionstillverkarna i stickprovet hade ett förhållandevis stabilt kassaflöde under skadeundersökningsperioden.

(66)

Sysselsättningsläget hos unionstillverkarna i stickprovet utvecklades positivt 2006–2008. Från och med 2008 till och med översynsperioden minskade dock sysselsättningen på grund av minskad efterfrågan på marknaden. Den minskade efterfrågan ledde till minskad tillverkning och till minskad produktivitet mellan 2008 och översynsperioden. De årliga lönekostnaden per anställd ökade till och med 2008 och minskade sedan något under översynsperioden.

(67)

Mellan 2006 och översynsperioden minskade unionsförbrukningen med 7 % (se skäl 44), men unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 12 % och unionsindustrins marknadsandel minskade med 6 procentenheter (se skälen 55 och 56). Samtidigt förblev den faktiska volymen av indisk import försumbar på grund av de gällande åtgärderna, men volymen av import från andra länder ökade med 18 % (främst på grund av import från Kina) som lade under sig ytterligare 5 procentenheters marknadsandel (se skäl 50). Det konstateras därför att unionsindustrin påverkades mer av den minskade förbrukningen och därför genomgick en mer omfattande förlust av försäljningsvolym än andra marknadsaktörer.

(68)

Ingen dumpningsmarginal har kunnat fastställas, eftersom importen av den berörda produkten från Indien var försumbar under översynsperioden. Det bör dock noteras att indisk export till unionens hamnar, som inte behöver tullklareras, har ökat väsentligt och att en del av denna försäljning befanns ske till dumpade priser.

(69)

Det undersöktes huruvida unionsindustrin fortfarande håller på att återhämta sig från verkningarna av tidigare dumpning. Det konstaterades att unionsindustrin redan i hög grad kunnat återhämta sig från de verkningarna, eftersom de verkningsfulla antidumpningsåtgärderna hade varit i kraft länge.

(70)

Tack vare att verkningsfulla antidumpningstullar tillämpats på import av rep av syntetfibrer med ursprung i Indien tycks unionsindustrin i hög grad ha återhämtat sig från verkningarna av tidigare skadevållande dumpning.

(71)

Det kan trots det inte konstateras att unionsindustrin befinner sig i en stabil situation. Även om vissa skadeindikatorer för unionstillverkarnas finansiella resultat, särskilt lönsamhet, avkastning på investeringar och kassaflöde, förefaller visa på en stabil utveckling, visar andra skadeindikatorer, särskilt försäljningsvolym, marknadsandel, produktion, kapacitetsutnyttjande och investeringar, tydligt att unionsindustrins situation fortfarande var utsatt vid slutet av översynsperioden. Efter utlämnande av den här undersökningens resultat gjorde en indisk tillverkare gällande att unionsindustrin inte lidit någon skada under översynsperioden. I detta sammanhang bör noteras att det inte har sagts att unionsindustrin lidit någon väsentlig skada under översynsperioden. I stället var den slutsatsen som drogs av översynens resultat att några av indikatorerna visade på ett stabilt läge, medan andra tydde på att skada hade vållats.

(72)

Några parter hävdade att vissa skadeindikatorers negativa utveckling inte berodde på indisk import utan på den globala ekonomiska krisen och den kinesiska importens ökande marknadsandel. Här bör det noteras att vissa indikatorers negativa utveckling inte har sagts bero på den så gott som obefintliga indiska importen. Dessutom granskades den kinesiska importens ökning, och den påverkade inte bedömningen av sannolikheten för att skadevållande dumpning skulle återkomma.

(73)

Beträffande unionsindustrins allmänna lönsamhet kan anföras att den gradvisa introduktionen av olika produkter med högt förädlingsvärde på marknaden, både i unionen och i tredjeländer, förefaller gynnsam för unionsindustrins långsiktiga konkurrenskraft, eftersom antalet tillverkare som producerar rep av syntetfibrer med den höga kvaliteten för närvarande är begränsat på världsmarknaden.

(74)

Som sägs i skäl 25 var importvolymen av den berörda produkten från Indien försumbar under översynsperioden, varför analysen inriktades på sannolikheten för att dumpningen och skadan skulle återkomma.

(75)

Som sagts i skälen 26–28 förfogar de indiska exporterande tillverkarna över enorm outnyttjad kapacitet. Som sägs i skälen 30–32 är dessutom de indiska tillverkarna starkt inriktade på och har starka incitament att sälja sina varor i stora mängder på export. Som sägs i skäl 31 har de indiska tillverkarna en stark och tilltagande närvaro i unionens hamnar. Av dessa anledningar kan det konstateras att import från Indien till unionen högst sannolikt kan nå stora volymer på kort tid om åtgärderna skulle få löpa ut.

(76)

Som sägs i skälen 34 och 35 är det i avsaknad av åtgärder sannolikt att den indiska importen återupptas till dumpade priser. Som sägs i skälen 47 och 48 konstaterades också att de indiska tillverkarnas försäljningspris i genomsnitt är 18 % lägre än unionsindustrins priser (och prisskillnaden kan i vissa fall uppgå till 46 %) vilket tycks tyda på att de indiska tillverkarna i avsaknad av åtgärder sannolikt skulle exportera den berörda produkten till unionsmarknaden till avsevärt lägre priser än unionsindustrin, eller med andra ord att de sannolikt skulle underskrida unionstillverkarnas försäljningspriser.

(77)

Av de anledningarna kan slutsatsen dras att i avsaknad av åtgärder är det högst sannolikt att den indiska importen av den berörda produkten skulle återupptas i väsentlig omfattning till priser som avsevärt skulle underskrida unionsindustrins priser.

(78)

Med tanke på unionsindustrins förhållandevis utsatta situation, enligt skälen 71 och 72, är det sannolikt att en potentiellt massiv återupptagen indisk import till priser som underskrider unionens priser får skadevållande verkningar på unionsindustrins situation. Särskilt torde en omfattande återupptagen dumpad import leda till att unionsindustrin förlorar mer marknadsandelar och försäljningsvolym, vilket i sin tur leder till minskad tillverkning och sysselsättning. Detta i förening med det avsevärda pristrycket på grund av en import som underskrider unionsindustrins försäljningspriser skulle leda till en snabb och allvarlig försämring av unionsindustrins ekonomiska situation.

(79)

Mot bakgrund av detta kan det fastställas att det, om åtgärderna tillåts upphöra att gälla, är troligt att skadan återkommer genom förnyad dumpad import av den berörda produkten från Indien.

(80)

Enligt artikel 21 i grundförordningen undersöktes det huruvida en förlängning av de befintliga antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet.

(81)

Unionsintresset fastställdes på grundval av en undersökning av alla berörda parters intressen, dvs. intressena hos unionsindustrin, importörer, handlare, grossister och industriella användare av den berörda produkten.

(82)

Det bör erinras om att det vid de tidigare undersökningarna inte ansågs strida mot unionens intresse att införa åtgärder. Den aktuella undersökningen är dessutom en översyn vid giltighetstidens utgång, vilket innebär att man undersöker en situation där antidumpningsåtgärder redan har införts.

(83)

På denna grundval undersöktes om det, trots slutsatsen att det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta och skadan återkomma, fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det i detta fall inte skulle ligga i unionens intresse att bibehålla åtgärderna.

(84)

Som sägs i skälen 56 och 73 kunde unionsindustrin bibehålla en avsevärd om än krympande marknadsandel samtidigt som den diversifierade sin produktmix med rep av syntetfibrer av högre kvalitet. Unionsindustrin kan därför sägas ha förblivit strukturellt lönsam.

(85)

Med tanke på slutsatserna om unionsindustrins situation i skälen 70–72 ovan och i enlighet med argumenten om sannolikheten för att skadan skulle återkomma i skälen 74–79 kan det också konstateras att unionsindustrins ekonomiska läge torde försämras allvarligt om antidumpningstullarna fick löpa ut, vilket skulle leda till att väsentlig skada skulle återkomma.

(86)

Med tanke på de förväntade volymerna och priserna på import av den berörda produkten från Indien skulle unionsindustrin löpa en allvarlig risk. Som sägs i skäl 78 skulle sådan import ytterligare försämra unionsindustrins marknadsandelar, försäljningsvolym och sysselsättning och även pressa ned dess priser, vilket i förlängningen skulle försämra dess lönsamhet i likhet med de negativa nivåer som konstaterades i den ursprungliga undersökningen.

(87)

Av ovanstående anledningar och då inget tyder på motsatsen dras slutsatsen att ett bibehållande av de befintliga åtgärderna inte skulle strida mot unionsindustrins intresse.

(88)

Kommissionen sände frågeformulär till tio icke-närstående importörer och handlare. Bara ett av dessa företag svarade och uttryckte sina invändningar mot ärendet. Eftersom företaget är närstående en indisk tillverkare av rep av syntetfibrer kan det dock inte betraktas som en icke-närstående importör. Eftersom företaget är en närstående importör är dess intresse naturligt knutet till dess närstående indiska tillverkares intresse.

(89)

Under de omständigheterna konstateras att inga tvingande skäl förefaller föreligga som tyder på att ett bibehållande av åtgärderna i hög grad skulle påverka de berörda icke-närstående importörerna eller handlarna negativt.

(90)

Kommissionen sände en skrivelse till en intresseorganisation för användare av den berörda produkten. Ingen användare lämnade något fullständigt ifyllt frågeformulär som svar, och inga skriftliga inlagor inkom från organisationen.

(91)

Eftersom användarna inte varit samarbetsvilliga och eftersom antidumpningsåtgärdernas effekter torde vara försumbara jämfört med andra kostnader för de huvudsakliga avnämarindustrierna, såsom varvsindustri, verkstadsindustri och drift av offshoreplattformar, dras slutsatsen att ett bibehållande av åtgärderna inte kommer att ha väsentlig negativ verkan på de användarna.

(92)

Om åtgärderna bibehålls kan det förväntas garantera att den dumpade indiska importen inte återupptas på unionsmarknaden i väsentliga volymer på kort tid. Därigenom kan unionsindustrin fortsätta att dra nytta av konkurrensförhållandena på unionsmarknaden och en minskad risk för nedläggningar och minskad sysselsättning. Dessa gynnsamma effekter förväntas också trygga förutsättningarna för unionsindustrin att ta fram innovativa produkter med högre teknikinnehåll för nya, specialiserade tillämpningar.

(93)

Det bör också framhållas att efter beaktande av importörers, handlares och användares intressen i unionen förefaller inga tvingande skäl föreligga som gör att ett bibehållande av åtgärderna skulle få en betydande negativ inverkan.

(94)

Mot bakgrund av dessa slutsatser när det gäller hur fortsatta åtgärder påverkar olika aktörer på unionsmarknaden dras slutsatsen att fortsatta åtgärder inte strider mot unionens intresse.

(95)

Mot denna bakgrund, bl.a. de indiska tillverkarnas enorma outnyttjade kapacitet, deras starka exportinriktning och växande närvaro på tröskeln till unionsmarknaden, deras priser vid export till andra tredjeländer som befanns ligga under normalvärdet och också långt under unionsindustrins priser under översynsperioden samt unionsindustrins relativt utsatta situation, är det sannolikt att skadevållande dumpning från Indien skulle återupptas om åtgärderna fick löpa ut.

(96)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att rekommendera att de gällande åtgärderna bibehålls i sin nuvarande form. Parterna gavs också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av dessa uppgifter, men ingen lämnade synpunkter som skulle ha motiverat att slutsatserna ändrades. Påståendena i samband med utlämnandet av resultat har behandlats i respektive skäl i denna förordning.

(97)

Av detta följer, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, att de antidumpningstullar som införs genom förordning (EG) nr 1736/2004 bör bibehållas.

(98)

Utan att bortse från att det har fastställts att det är sannolikt att skadevållande dumpning skulle återkomma, råder dock särskilda omständigheter i detta förfarande, bland annat det förhållandet att åtgärderna varit i kraft under lång tid och redan förlängts en gång och att den faktiska importen från Indien varit mycket liten som sägs i skälen 21–24. Dessa sakförhållanden bör återspeglas i de ännu en gång förlängda antidumpningsåtgärdernas giltighetstid, som bör vara tre år. Efter utlämnandet av uppgifter gjorde sökanden gällande att åtgärderna borde förlängas med fem år och att de ovanstående argumenten för en kortare förlängning var omotiverade.

(99)

I normalfallet förlängs åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen i fem år. Vid undersökningen konstaterades att unionsindustrin fortfarande befann sig i ett utsatt läge i slutet av översynsperioden, då den haft ekonomiska svårigheter länge, vilket även konstaterades i den ursprungliga undersökningen. Därför har industrin ännu inte helt återhämtat sig från den skadevållande dumpningen. Ett antal skadeindikatorer visar dock att åtgärderna redan medfört vissa väsentliga förbättringar. Av analysen av detta komplicerade läge dras slutsatsen att en fullständig, genomgripande återhämtning från den skadevållande dumpningens tidigare effekter troligen kommer att ske inom en kortare tid än normalperioden på fem år. Bedömningen gjordes att en period på tre år torde vara tillräcklig för att unionsindustrin skulle återhämta sig fullständigt i ekonomiskt hänseende, mot bakgrund av den samlade skadebedömningen och marknadens sannolika utveckling med åtgärderna bibehållna. Av dessa anledningar förefaller det inte motiverat at bibehålla åtgärderna under en längre tid.

(100)

Således konstateras att en förlängning av åtgärderna i hela femårsperioden inte helt stöds av de fakta som framkommit under översynen, och att åtgärderna därför inte bör gälla längre än tre år.

(101)

Den individuella antidumpningstullsats som anges i artikel 2 i denna förordning fastställdes på grundval av den ursprungliga undersökningens resultat. Den återspeglar därför den situation som konstaterats under den undersökningen för det företaget. Denna tullsats (i motsats till den landsomfattande tull som tillämpas på ”övriga företag”) är således endast tillämplig på import av produkter med ursprung i Indien tillverkade av företaget, och således av den särskilda juridiska person som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i artikel 1, inbegripet enheter som är närstående den som uttryckligen nämns, omfattas inte av denna tullsats, utan ska omfattas av den landsomfattande tullsatsen.

(102)

Ansökningar om tillämpning av en individuell företagsspecifik antidumpningstullsats (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande sådana ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.