11.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 1796/1999 (2) (nedan kallad den ursprungliga förordningen) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 60,4 % på import av linor och kablar av stål (nedan kallade stållinor) med ursprung i bl.a. Kina. Dessa åtgärder kallas nedan de ursprungliga åtgärderna, och den undersökning som ledde till att åtgärderna infördes genom den ursprungliga förordningen kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Efter det att man 2004 konstaterade att de ursprungliga åtgärderna kringgicks genom omlastning av stållinor med ursprung i Kina i Marocko i den mening som avses artikel 13 i grundförordningen, utvidgades åtgärderna genom rådets förordning (EG) nr 1886/2004 (3) till att även omfatta import av samma stållinor som avsänts från Marocko. På samma sätt utvidgades åtgärderna, efter det att man efter en undersökning i enlighet med artikel 13 i grundförordningen konstaterat att de ursprungliga åtgärderna beträffande import from Ukraina kringgicks via Moldavien, genom rådets förordning (EG) nr 760/2004 (4) till att även omfatta import av samma stållinor som avsänts från Moldavien.

(3)

Genom förordning (EG) nr 1858/2005 (5) införde rådet efter en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallad översynen vid giltighetstidens utgång) enligt artikel 11.2 i grundförordningen en slutgiltig antidumpningstull på import av stållinor med ursprung i bl.a. Kina på samma nivå som de ursprungliga åtgärderna. Den tull som infördes genom den förordningen är fortfarande i kraft och kallas nedan de gällande åtgärderna.

(4)

Kommissionen tog den 29 juni 2009 emot en begäran enligt artikel 13.3 i grundförordningen om undersökning av eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import stållinor med ursprung i Kina. Begäran ingavs av EU Wire Rope Industries Liaison Committee (Ewris) för unionstillverkarna av stållinor (nedan kallad sökanden).

(5)

Efter det att antidumpningsåtgärderna införts, hade enligt begäran handelsmönstret för exporten från Kina, Sydkorea och Malaysia till unionen förändrats väsentligt, och det fanns ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för denna förändring än införandet av de gällande åtgärderna. Förändringen i handelsmönstret påstods bero på att stållinor med ursprung i Kina omlastats i Sydkorea och Malaysia.

(6)

I begäran hävdade man vidare att de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna undergrävdes i fråga om både kvantitet och pris. Det fanns dessutom tillräcklig bevisning för att den ökade importen från Sydkorea och Malaysia ägde rum till priser som var mycket lägre än det icke-skadevållande pris som fastställts i den ursprungliga undersökningen.

(7)

Slutligen gjorde sökanden gällande att priserna på stållinor som avsänts från Sydkorea och Malaysia var dumpade i förhållande till det normalvärde som fastställts för den likadana produkten i den ursprungliga undersökningen.

(8)

Sedan kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén hade fastställt att det fanns tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 13 i grundförordningen inledde den en undersökning genom förordning (EG) nr 734/2009 (6) (nedan kallad förordningen om inledande). I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen instruerade kommissionen genom förordningen om inledande också tullmyndigheterna att registrera import av stållinor som avsänts från Sydkorea och Malaysia.

(9)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Kina, Sydkorea och Malaysia, tillverkarna/exportörerna och handlarna i dessa länder samt de importörer i unionen som den visste var berörda och den klagande unionsindustrin om inledandet av undersökningen. Kommissionen sände frågeformulär till de tillverkare/exportörer i Kina, Sydkorea och Malaysia som den kände till genom begäran eller genom Sydkoreas och Malaysias beskickningar i Europeiska unionen eller som gav sig till känna inom tidsfristerna i artikel 3.1 i förordningen om inledande. Frågeformulär sändes även till handlare i Sydkorea och Malaysia samt till de importörer i unionen som nämndes i begäran. De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(10)

Femton tillverkare/exportörer och två handlare i Sydkorea, två tillverkare/exportörer i Malaysia, fem tillverkare/exportörer i Kina, två närstående importörer, tio icke närstående importörer i unionen och European Wire Rope Importers Association gav sig till känna. Flera andra företag hävdade att de inte ägnar sig åt tillverkning eller export av den undersökta produkten.

(11)

Följande företag besvarade frågeformulären, och kontrollbesök gjordes sedan på plats hos dem:

(12)

Undersökningsperioden omfattade perioden 1 juli 2008–30 juni 2009 (nedan i tabeller kallad UP). För undersökningen av den påstådda förändringen i handelsmönstret inhämtades uppgifter för perioden från och med 1999 till och med undersökningsperiodens slut.

(13)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen bedömdes förekomsten av kringgående på grundval av en undersökning i tur och ordning av om det hade inträffat någon förändring i handelsmönstret mellan tredjeländer och unionen, om denna förändring härrörde från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen, om det fanns bevisning för att skada förelåg eller för att de positiva verkningarna av tullen undergrävdes i fråga om priser på och/eller kvantiteter av den likadana produkten och om det fanns bevisning för förekomsten av dumpning i förhållande till tidigare fastställda normalvärden för den likadana produkten, i förekommande fall i enlighet med artikel 2 i grundförordningen.

(14)

Den berörda produkten är, i enlighet med den ursprungliga undersökningen, linor och kablar, inbegripet slutet tågvirke, av stål, dock ej linor och kablar av rostfritt stål, med ett största tvärsnitt av mer än 3 mm (i branschen ofta kallade stållinor) med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7312 10 81, ex 7312 10 83, ex 7312 10 85, ex 7312 10 89 och ex 7312 10 98 (nedan kallad den berörda produkten).

(15)

Den produkt som undersökningen avsåg är linor och kablar, inbegripet slutet tågvirke, av stål, dock ej linor och kablar av rostfritt stål, med ett största tvärsnitt av mer än 3 mm som avsänts från Sydkorea och Malaysia, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Sydkorea och Malaysia eller inte (nedan kallad den undersökta produkten), som för närvarande klassificeras enligt samma KN-nummer som den berörda produkten.

(16)

Undersökningen visade att de stållinor som exporteras till unionen från Kina och de som avsänds till unionen från Sydkorea och Malaysia har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden, och följaktligen anses de utgöra likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(17)

Såsom anges i skäl 11 samarbetade fjorton tillverkare/exportörer i Sydkorea, en sydkoreansk handlare, två exporterande tillverkare i Malaysia och tre exporterande tillverkare i Kina genom att lämna in besvarade frågeformulär.

(18)

Efter det att ett sydkoreanskt företag besvarat frågeformuläret underrättade företaget kommissionen om att det gått i konkurs och därför inte längre var samarbetsvilligt.

(19)

I fråga om ett annat sydkoreanskt företag fann man det motiverat att tillämpa artikel 18.1 på de grunder som anges i skäl 47.

(20)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Sydkorea stod enligt Comext för 81 % av den totala exporten från Sydkorea till unionen under undersökningsperioden. Så även om samarbetsviljan var hög stod de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna inte för hela den totala exportvolymen av stållinor från Sydkorea. De totala exportvolymerna grundades därför på Comext.

(21)

Det finns två kända tillverkare i Malaysia. De totala exportkvantiteterna från de två samarbetsvilliga företagen i Malaysia översteg den importvolym för den undersökta produkten som registrerats i Comext. De exporterande tillverkarna ansågs därför stå för den totala exporten av stållinor från Malaysia till unionen.

(22)

Sökanden menade att Comext-uppgifterna inte var tillförlitliga och att de totala exportvolymerna från Malaysia till unionen därför inte borde fastställas på denna grund. Vid undersökningen dubbelkontrollerades dock importuppgifterna med den officiella malaysiska statistiken och de kontrollerade uppgifterna i de besvarade frågeformulären. Denna analys visade inte att den faktiska exporten från Malaysia översteg den export som rapporterats av de samarbetsvilliga malaysiska företagen. Sökandens argument måste därför avvisas.

(23)

Samarbetsviljan hos tillverkare/exportörer i Kina var låg: endast tre tillverkare/exportörer besvarade frågeformuläret. Dessutom exporterade inget av dessa företag den berörda produkten till unionen och endast i mycket små kvantiteter till Malaysia. De samarbetsvilliga företagens export motsvarade 41 % av den totala exporten från Kina till Sydkorea. Det var därför inte möjligt att utifrån de samarbetsvilliga parternas uppgifter komma fram till något rimligt fastställande av exportvolymerna av stållinor från Kina.

(24)

Med tanke på ovanstående måste resultaten när det gällde importen av stållinor till unionen och exporten av stållinor från Kina till Sydkorea och Malaysia delvis grundas på tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Uppgifter från Comext användes för att fastställa de totala importvolymerna från Kina till unionen. Nationell statistik från Kina, Sydkorea och Malaysia användes för att fastställa den totala exporten från Kina till Sydkorea och Malaysia. Uppgifterna dubbelkontrollerades mellan de olika statistikkällorna och bekräftades av andra statistikdatabaser, t.ex. Global Trade Atlas och China Export Database, och uppgifter från Sydkoreas och Malaysias tullmyndigheter.

(25)

Importvolymen enligt den sydkoreanska, malaysiska och kinesiska statistiken omfattade en bredare produktgrupp än den berörda produkten eller den undersökta produkten. Statistiken justerades därför i enlighet med detta på grundval av resultaten från den aktuella undersökningen.

(26)

Importen av stållinor från Kina till unionen sjönk först till nära noll efter införandet av åtgärderna 1999. Efter en gradvis ökning mellan 2003 och 2006, där importen var som högst det sistnämnda året med 8 656 ton, har tendensen vänt, och importen sjönk igen, med mer än 40 %, mellan 2006 och undersökningsperioden.

(27)

Den totala importen av stållinor från Sydkorea till unionen ökade däremot kraftigt mellan 1999 och 2008, från ca 11 123 ton till 48 214 ton. Den årliga ökningen i absoluta tal var störst åren 2002 och 2003 och senare 2006 och 2007.

(28)

Utifrån uppgifter i klagomålet och från Sydkoreas beskickning i Europeiska unionen anses den aktuella undersökningen omfatta de allra flesta, om inte alla, egentliga tillverkare av den undersökta produkten i Sydkorea. Det bedömdes därför att icke samarbetsvilliga sydkoreanska företags export till unionen, som utgjorde ca 19 % av den totala exportkvantiteten från Sydkorea, till största delen, med undantag av de tillverkare som nämns i skälen 18 och 47, görs av handlare.

(29)

Dessa företag ökade sin export till unionen märkbart under 2006 och 2007. Exporten under dessa år var ca 20 % högre än under 2005, det första år för vilket uppgifter på denna nivå finns tillgängliga. De icke samarbetsvilliga företagens export har minskat sedan 2008, vilket ska betraktas i ljuset av de sydkoreanska myndigheternas undersökning under denna period (se skäl 52).

(30)

När det gäller Malaysia visar såväl Comext-uppgifterna som de samarbetsvilliga företagens totala export att även exporten från Malaysia till unionen tidigare har ökat kontinuerligt. Ökningen var som störst och jämnast mellan 2005 och undersökningsperioden, då exporten från Malaysia till unionen fördubblades.

(31)

Av tabell 1 framgår importkvantiteterna av stållinor från ovannämnda länder till unionen sedan åtgärderna infördes 1999 till och med undersökningsperioden.

Tabell 1

Utveckling av importen av stållinor till unionen sedan införandet av åtgärderna

Källa: Comext, sydkoreansk statistik (KITA).

(32)

Av mönstret hos ovannämnda tre handelsflöden framgår det att de sydkoreanska och till viss del de malaysiska exportörerna särskilt sedan 2005 i volym haft en betydligt högre försäljning av och i viss utsträckning ersatt de kinesiska exportörerna på unionsmarknaden.

(33)

Till följd av den ekonomiska nedgång som sammanfaller med undersökningsperioden har handelsvolymen av stållinor sjunkit eller ökningen minskat mellan alla berörda länder. Minskningen var dock störst för importen från Kina till unionen (– 27 %).

(34)

Även för exporten av linor och kablar av stål (av alla diametrar) från Kina till Sydkorea kan man konstatera en kraftig ökning under samma period. Från en relativt obetydlig mängd under 1999 (2 519 ton) ökade exporten till 78 822 ton under 2008. Ökningen var kraftigast mellan 2005 och 2008, när importen fyrdubblades. Under de senaste åren har Kina varit den största exportören av stållinor till Sydkorea, med 89 % av den totala importen av stållinor under 2008. Den uppskattade importen av enbart den berörda produkten (produkter med en diameter av mer än 3 mm) var 58 885 ton under 2008.

(35)

Om man endast betraktar de icke samarbetsvilliga sydkoreanska företagens import, kan man konstatera samma kraftiga ökning, dvs. dessa företags import från Kina fyrdubblades till 2007 och 2008. Även om importen därefter började sjunka, var den fortfarande betydligt högre än importnivån 2005 och utgjorde alltjämt mycket betydande mängder.

Tabell 2

Import av kinesiska produkter till Sydkorea mellan 1999 och undersökningsperioden

(36)

För att fastställa tendensen i handelsflödet med stållinor från Kina till Malaysia granskades både malaysisk och kinesisk statistik. För båda länder föreligger endast uppgifter för en bredare produktgrupp än den berörda produkten. Uppgifterna skilde sig dessutom kraftigt åt. Således kunde inga tillförlitliga uppgifter fastställas i detta avseende.

(37)

Sökanden menade att det faktum att inga tillförlitliga uppgifter kunde fastställas inte var tillräckligt för att man skulle kunna dra slutsatsen att kringgående inte förekom. Såsom anges i skälen 38 och 55 visade den tillgängliga bevisningen i den aktuella undersökningen, i synnerhet tillverkningsvolymen hos de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Malaysia och dessas exportförsäljning till unionen, att exporten av stållinor från Malaysia faktiskt var av malaysiskt ursprung och därför inte utgjorde kringgående. Huruvida det förekom import från Kina till Malaysia eller inte var därför irrelevant i detta fall. Följaktligen avvisades sökandens påstående.

(38)

Den totala tillverkningsvolymen hos de samarbetsvilliga tillverkarna i Sydkorea var stabil mellan 2006 och undersökningsperioden. De malaysiska tillverkarna ökade dock sin tillverkning betydligt under samma period.

Tabell 3

Tillverkning av stållinor hos de samarbetsvilliga företagen i Sydkorea och Malaysia

(39)

Den totala minskningen av exporten från Kina till unionen från och med 2006 och den samtidiga ökningen av exporten från Sydkorea och Malaysia och av exporten från Kina till Sydkorea efter det att de ursprungliga åtgärderna införts och särskilt till och med 2008 utgjorde en förändring i handelsmönstret mellan ovannämnda länder å ena sidan och unionen å andra sidan. När det gäller Sydkorea kunde denna slutsats dras både för alla företag och för perioden 2005–2007 även separat för de icke samarbetsvilliga företagen.

(40)

Det inkom synpunkter enligt vilka ökningen av exporten av stållinor från Sydkorea till unionen var stabil under åren, utan någon plötslig uppgång. En sådan uppgång påstods vara en förutsättning för att man skulle kunna fastställa en förändring i handelsmönstret. Det hävdades dessutom att ökningen snarare borde betraktas som en naturlig utveckling av den sydkoreanska stållinebranschen.

(41)

För det första definieras en förändring i handelsmönstret enligt artikel 13 i grundförordningen inte enbart som en plötslig uppgång i importen i ett land som är föremål för undersökning. För det andra visade undersökningen att medan den sydkoreanska exporten till unionen ökade kraftigt under 2006 och 2007 var de sydkoreanska tillverkarnas produktion stabil under dessa år. Man kunde därför inte dra slutsatsen att de sydkoreanska exportvolymernas utveckling endast berodde på den naturliga utvecklingen av den sydkoreanska stållinebranschen. Slutligen visade de för det mesta motsatta tendenserna i handelsflödet från Kina till unionen och handelsflödena från Kina till Sydkorea och från Sydkorea till unionen sedan 2006 tydligt på en förändring i handelsmönstret mellan unionen och tredjeländer. Dessa argument måste därför avvisas.

(42)

Enligt artikel 13.1 måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen. Sådana bruk, processer och bearbetningar omfattar bland annat avsändning via tredjeländer av den produkt som omfattas av åtgärder samt montering av delar genom sammansättningsverksamhet i unionen eller ett tredjeland. Den eventuella förekomsten av sammansättningsverksamhet fastställdes i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen.

(43)

Den samlade analysen av slutdestinationen för stållinor tillverkade i, importerade till och exporterade från Sydkorea av de samarbetsvilliga och icke samarbetsvilliga företagen – inbegripet import från och export till andra länder än Kina och unionen – visade att en viss del av exporten från Sydkorea till unionen var import med kinesiskt ursprung till Sydkorea, eftersom dessa produkter inte härrörde från andra tredjeländer eller hade tillverkats av de inhemska tillverkarna i Sydkorea.

(44)

Dessutom visade en jämförelse av den totala exporten av stållinor från Sydkorea enligt den sydkoreanska statistiken med de kontrollerade uppgifterna från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna om sin produktion att de sydkoreanska tillverkarnas produktion avsedd för export (118 856 ton) var betydligt lägre än den totala exporten från Sydkorea (156 440 ton) under undersökningsperioden. Med tanke på de sydkoreanska företagens höga samarbetsvilja i denna undersökning kan denna skillnad inte förklaras med tillverkare som inte var samarbetsvilliga i undersökningen.

(45)

Undersökningen visade också att vissa importörer i unionen köpte stållinor med ursprung i Kina från sydkoreanska exportörer som inte var samarbetsvilliga i den aktuella undersökningen. Dessa uppgifter dubbelkontrollerades med sydkoreanska handelsdatabaser, som visade att åtminstone en del av de stållinor som dessa icke samarbetsvilliga företag exporterade mycket riktigt härrörde från Kina.

(46)

När det gäller de samarbetsvilliga företagen kunde man fastställa att inget av dem omlastade den berörda produkten i Sydkorea under undersökningsperioden. Vissa av dem importerade stållinor från Kina, men dessa produkter konstaterades säljas enbart på hemmamarknaden och andra exportmarknader.

(47)

Ett företag konstaterades ha lämnat felaktiga uppgifter i sitt svar på frågeformuläret. Dessutom nekade det delvis tillgång till uppgifter under kontrollbesöket. I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen grundas därför resultaten för detta företag på tillgängliga uppgifter. I enlighet med artikel 18.4 underrättades företaget om att man avsåg att bortse från de uppgifter som det lämnat, och det medgavs tillfälle att lämna ytterligare förklaringar inom en viss tid.

(48)

Efter meddelandet av uppgifter medgav företaget att det tidigare hade kringgått åtgärderna genom att förfalska ursprunget för produkter som köpts från Kina. Företaget hävdade dock att det lämnat tillräckliga uppgifter om tillverkning, försäljning och inköp under undersökningsperioden, vilka kontrollerats på plats. Företaget menade vidare att detta borde vara tillräckligt för att fastställa att det inte hade kringgått de gällande åtgärderna under undersökningsperioden.

(49)

Med tanke på att företaget medgav att det ägnat sig åt kringgående och dessutom försökte vilseleda undersökningen, bör dock hela dess inlaga lämnas utan beaktande, och företaget bör inte befrias från de utvidgade åtgärderna, såsom anges närmare i skäl 77.

(50)

Såsom anges i skäl 18 underrättade ett företag kommissionen om att det gått i konkurs och inte längre var samarbetsvilligt. Även resultaten för detta företag måste därför grundas på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen.

(51)

På grundval av dessa uppgifter konstaterades det att även om ingen av de samarbetsvilliga sydkoreanska tillverkarna verkade vara inblandade, förekom det omlastning under undersökningsperioden och föregående år. Detta bekräftas även av resultaten när det gäller förändringen i handelsmönstret enligt skäl 39.

(52)

Det bör noteras att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) 2007 inledde en undersökning av omlastning av samma produkt i Sydkorea. Under samma tid undersökte de sydkoreanska myndigheterna påstått kringgående och drog slutsatsen att flera företag, främst handlare, gjort sig skyldiga till bedrägeri genom att förfalska ursprunget för stållinor som importerats från Kina till Sydkorea när stållinorna återexporterades.

(53)

Därför bekräftades det att det förekom omlastning av produkter med kinesiskt ursprung i Sydkorea.

(54)

Råvarukällorna och tillverkningskostnaden analyserades för varje samarbetsvilligt företag för att ta reda på om någon sammansättningsverksamhet i Sydkorea innebär kringgående av åtgärderna enligt kriterierna i artikel 13.2. I samtliga fall utgjorde råvaror (valstråd eller halvfabrikat) med kinesiskt ursprung mindre än 60 % av det sammanlagda värdet av delarna i den färdiga produkten. Det var därför inte nödvändigt att undersöka om tröskeln på 25 % för värdeökningen uppnåtts.

(55)

Undersökningen visade att ingen av de samarbetsvilliga tillverkarna i Malaysia importerade den berörda produkten från Kina under undersökningsperioden.

(56)

Utifrån de samarbetsvilliga företagens andel av den totala exporten från Malaysia till unionen enligt Comext, kunde man konstatera att den ökning av import från Malaysia som statistiken visade till fullo kan förklaras med ökningen av de samarbetsvilliga företagens export. Denna slutsats stärks av ökningen av den totala tillverkningsvolymen hos de egentliga malaysiska tillverkarna under samma period (se skäl 38).

(57)

Sökanden ifrågasatte detta resultat, men lämnade ingen ytterligare motivering eller bevisning. Denna invändning måste alltså avvisas.

(58)

Råvarukällorna och tillverkningskostnaden analyserades för varje samarbetsvilligt företag för att ta reda på om någon sammansättningsverksamhet i Malaysia innebär kringgående av åtgärderna enligt kriterierna i artikel 13.2. I samtliga fall utgjorde råvaror (valstråd eller halvfabrikat) med kinesiskt ursprung mindre än 60 % av det sammanlagda värdet av delarna i den färdiga produkten. Det var därför inte nödvändigt att undersöka om tröskeln på 25 % för värdeökningen uppnåtts.

(59)

Man kunde därför dra slutsatsen att den konstaterade förändringen i handelsmönstret mellan Kina, Malaysia och unionen inte berodde på kringgående i Malaysia. Följaktligen bör undersökningen rörande import av stållinor som avsänts från Malaysia avslutas.

(60)

Undersökningen visade inte på någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för omlastningen än att man ville undvika den gällande antidumpningstullen på stållinor med ursprung i Kina.

(61)

För att bedöma om de importerade produkterna i fråga om kvantiteter och priser hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna beträffande import av stållinor från Kina, användes uppgifter från Comext som bästa tillgängliga uppgifter om kvantiteter och priser för icke samarbetsvilliga företags export. De på så sätt fastställda priserna jämfördes med den nivå för undanröjande av skada som hade fastställts för unionstillverkarna i översynen vid giltighetstidens utgång.

(62)

Ökningen av importen från Sydkorea bedömdes vara betydande i fråga om kvantiteter, med hänsyn till den marknadsstorlek som fastställdes i översynen vid giltighetstidens utgång (skäl 99 i förordning (EG) nr 1858/2005). Den uppskattade förbrukningen i unionen under den aktuella undersökningsperioden ger en liknande indikation på betydelsen av denna import. Jämförelsen mellan den nivå för undanröjande av skada som fastställdes i översynen vid giltighetstidens utgång och det vägda genomsnittliga exportpriset avslöjade ett betydande målprisunderskridande. Slutsatsen var således att åtgärderna undergrävs i fråga om kvantiteter och priser.

(63)

Slutligen undersöktes det i enlighet med artikel 13.1 och 13.2 i grundförordningen om det fanns belägg för dumpning i förhållande till det tidigare fastställda normalvärdet för den likadana produkten eller liknande produkter.

(64)

I översynen vid giltighetstidens utgång fastställdes normalvärdet på grundval av priserna i Turkiet, som i den undersökningen konstaterades vara ett lämpligt jämförbart land med marknadsekonomi för Kina. I den aktuella undersökningen fastställde man att priset för valstråd, den viktigaste insatsvaran vid tillverkning av stållinor, ökat kraftigt sedan översynen vid giltighetstidens utgång. Med tanke på detta och eftersom prisutvecklingen för råvarorna återspeglades i exportpriset under undersökningsperioden, ansågs det lämpligt att uppdatera det normalvärde som fastställts tidigare i enlighet med råvaruprisernas utveckling.

(65)

En betydande del av Sydkoreas export konstaterades vara faktisk sydkoreansk tillverkning. För fastställandet av exportpriserna från Sydkorea, som påverkas av kringgåendet, beaktades därför endast de icke samarbetsvilliga tillverkarnas/exportörernas export utifrån de bästa tillgängliga uppgifterna, dvs. det genomsnittliga exportpriset för stållinor under undersökningsperioden enligt Comext.

(66)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. I enlighet med detta gjordes justeringar för olikheter i indirekta skatter samt transport- och försäkringskostnader på grundval av de samarbetsvilliga sydkoreanska tillverkarnas/exportörernas genomsnittskostnader under undersökningsperioden.

(67)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts i översynen vid giltighetstidens utgång jämfördes med de vägda genomsnittliga exportpriserna under undersökningsperioden i denna undersökning, och denna dumpning uttrycktes i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull.

(68)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärde och de vägda genomsnittliga exportpriser som fastställts på detta sätt visade att dumpning förekom.

(69)

Med tanke på ovanstående drog man slutsatsen att den slutgiltiga antidumpningstullen på import av stållinor med ursprung i Kina kringgicks genom omlastning i Sydkorea i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen.

(70)

I enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Kina utvidgas till att även omfatta import av samma produkt som avsänts från Sydkorea, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Sydkorea eller inte.

(71)

De åtgärder som bör utvidgas är de som fastställs i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1858/2005, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 60,4 % på nettopriset cif fritt unionens gräns, före tull.

(72)

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av stållinor som avsänts från Sydkorea.

(73)

Med tanke på resultaten avseende Malaysia bör undersökningen rörande eventuellt kringgående av antidumpningsåtgärder genom import av stållinor som avsänts från Malaysia avslutas, och den registrering av import av stållinor som avsänts från Malaysia som infördes genom förordningen om inledande bör upphöra.

(74)

Sökanden motsatte sig förslaget att avsluta undersökningen rörande Malaysia. Eftersom alla sökandens argument enligt ovan redan behandlats, fanns det dock ingen anledning att ompröva förslaget.

(75)

De fjorton företag i Sydkorea som besvarade frågeformuläret begärde befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen.

(76)

Såsom anges i skäl 18 slutade sedan ett av dessa företag att samarbeta. Dess ansökan om befrielse enligt artikel 13.4 måste därför avslås.

(77)

Ett annat företag lade såsom anges i skäl 47 fram felaktiga uppgifter och nekade tillgång till begärda uppgifter. Dess ansökan om befrielse enligt artikel 13.4 kunde därför inte beviljas.

(78)

Ett tredje företag i Sydkorea exporterade inte produkten vare sig under eller efter undersökningsperioden, och det var inte möjligt att dra några slutsatser om karaktären av dess verksamhet. Företaget kunde därför inte beviljas befrielse. Skulle det emellertid efter utvidgningen av de gällande antidumpningsåtgärderna visa sig att villkoren i artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen är uppfyllda, kan företagets situation på begäran bli föremål för en översyn.

(79)

Det tredje företaget opponerade sig och upprepade sin ansökan om befrielse. Det lade dock inte fram någon ny information eller bevisning som kunde ändra beslutet. Företagets begäran kunde därför inte godtas.

(80)

Inget av de andra samarbetsvilliga företagen i Sydkorea konstaterades kringgå åtgärderna. Dessutom är inget av de företag som begär befrielse närstående till företag som ägnar sig åt kringgående. I synnerhet noteras det att fyra av de berörda tillverkarna är närstående till kinesiska företag som omfattas av de ursprungliga åtgärderna. Det finns dock inga belägg för att dessa förhållanden skapades eller användes för att kringgå de gällande åtgärderna beträffande import med ursprung i Kina. Alla samarbetsvilliga företag som inte nämns i skälen 76–78 bör således beviljas befrielse.

(81)

Det anses att särskilda åtgärder krävs i detta fall för att säkerställa att befrielsen från tull tillämpas korrekt. Dessa särskilda åtgärder består i ett krav på uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura, som ska uppfylla kraven i bilagan till den här förordningen. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den utvidgade antidumpningstull som är tillämplig på alla företag i Sydkorea som inte beviljats befrielse från denna tull.

(82)

Andra berörda exportörer, som inte kontaktats av kommissionen inom ramen för detta förfarande och som avser att lämna in en ansökan om befrielse från den utvidgade antidumpningstullen i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen, kommer att anmodas att fylla i ett frågeformulär så att kommissionen kan fastställa om det är motiverat att bevilja befrielsen. Kommissionen gör vanligen även ett kontrollbesök på plats. Ansökan om befrielse måste sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter.

(83)

Om befrielse är motiverad kommer kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, att föreslå att den här förordningen ändras i enlighet med detta. Varje beviljad befrielse från tull kommer att följas upp, i syfte att se till att villkoren iakttas.

(84)

Alla berörda parter informerades om de viktigaste uppgifter och överväganden som ledde fram till ovannämnda slutsatser, och de ombads lämna synpunkter. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades. Inget argument medförde dock någon ändring av de slutgiltiga undersökningsresultaten.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Kontor: N-105 04/92

1049 Bryssel

BELGIEN

Fax + 32 22956505