BILAGA I

I bilaga I till direktiv 97/68/EG ska följande avsnitt 8 läggas till:

”8. TYPGODKÄNNANDEKRAV FÖR STEGEN III B OCH IV

8.1 Detta avsnitt ska tillämpas på typgodkännande av elektroniskt styrda motorer som använder elektronisk styrning för att avgöra bränsleinsprutningens mängd och tidpunkt (nedan kallade motorer). Detta avsnitt ska tillämpas oavsett vilken teknik som används i sådana motorer för att uppfylla utsläppsgränserna i avsnitten 4.1.2.5 och 4.1.2.6 i denna bilaga.

8.2 Definitioner

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

’strategi för avgasrening’: en kombination av ett avgasreningssystem, en grundstrategi för avgasrening och en uppsättning hjälpstrategier för avgasrening, som inarbetats i den övergripande konstruktionen av en motor eller en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg där motorn är monterad.

’reagens’: varje förbrukningsbart eller icke återvinningsbart medel som krävs och används för verkningsfull drift av systemet för efterbehandling av avgaser.

8.3 Allmänna krav

8.3.1 Bestämmelser för grundstrategin för avgasrening

8.3.1.1 Grundstrategin för avgasrening, som ska vara aktiv över hela motorns operativa varvtals- och vridmomentintervall, ska vara utformad så att motorn kan uppfylla bestämmelserna i detta direktiv.

8.3.1.2 Varje grundstrategi för avgasrening som kan skilja på motordrift under en standardiserad typgodkännandeprovning och annan drift och därefter minska nivån på avgasreningen när den inte körs under förhållanden som väsentligen överensstämmer med typgodkännandeförfarandet är förbjuden.

8.3.2 Bestämmelser för hjälpstrategin för avgasrening

8.3.2.1 En hjälpstrategi för avgasrening får användas av en motor eller en mobil maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg, förutsatt att hjälpstrategin när den är aktiv ändrar grundstrategin som svar på en viss uppsättning omgivnings- eller driftsförhållanden men inte permanent nedsätter avgasreningssystemets verkan.

a)	När hjälpstrategin för avgasrening är aktiv under typgodkännandeprovningen ska avsnitten 8.3.2.2 och 8.3.2.3 inte tillämpas.

b)	När hjälpstrategin för avgasrening inte är aktiv under typgodkännandeprovningen ska det visas att hjälpstrategin bara är aktiv så länge som krävs för det ändamål som anges i avsnitt 8.3.2.3.

8.3.2.2 Samtliga följande kontrollförhållanden är tillämpliga på detta avsnitt:

a)	Högst 1 000 m.ö.h. (eller motsvarande lufttryck på 90 kPa).

b)	Omgivande temperatur på 275 K–303 K (2 °C–30 °C).

c)	Kylvätsketemperatur över 343 K (70 °C).

När hjälpstrategin är aktiverad när motorn körs under de kontrollförhållanden som anges i leden a, b och c får strategin bara aktiveras i undantagsfall.

8.3.2.3 En hjälpstrategi för avgasrening får i synnerhet aktiveras enligt följande:

a)	Av signaler ombord för att skydda motorn (inbegripet luftkontrollanordning) eller den mobila maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg där motorn är monterad från skada.

b)	För driftsäkerhet och driftstrategier.

c)	För förebyggande av orimligt höga utsläpp under kallstart, varmkörning eller nedstängning.

Om den aktiveras för att under särskilda miljö- eller driftsförhållanden frångå kontrollen av en reglerad förorening för att kunna garantera att alla andra reglerade föroreningar befinner sig inom de utsläppsgränsvärden som gäller för motorn i fråga. Syftet är att kompensera för naturligt förekommande fenomen på ett sätt som möjliggör godtagbar kontroll av alla beståndsdelar i avgaserna.

8.3.2.4 Tillverkaren ska för den tekniska tjänsten i samband med typgodkännandet visa att driften av varje hjälpstrategi för avgasrening överensstämmer med bestämmelserna i avsnitt 8.3.2. Detta ska visas genom en bedömning av den dokumentation som avses i avsnitt 8.3.3.

8.3.2.5 All drift av en hjälpstrategi för avgasrening som inte överensstämmer med avsnitt 8.3.2 är förbjuden.

8.3.3 Dokumentationskrav

8.3.3.1 Tillverkaren ska lämna en akt med information i samband med att ansökan om typgodkännande inges till den tekniska tjänsten, innehållande upplysningar om alla delar av konstruktionen och strategin för avgasrening och de sätt på vilka hjälpstrategin direkt eller indirekt styr utsignalerna. Akten ska bestå av följande två delar:

Dokumentationspaketet, bifogat till ansökan om typgodkännande, ska innehålla en fullständig översikt av strategin för avgasrening. Det ska styrkas att alla tillåtna utsignaler, som ska visas enligt ett schema över samtliga alternativa ingångsvärden från den enskilda enheten, har identifierats. Detta ska bifogas informationen i enlighet med bilaga II.

Kompletterande material, som inges till den tekniska tjänsten men inte bifogas ansökan om typgodkännande, ska omfatta alla parametrar som ändras av varje hjälpstrategi för avgasrening och randvillkoren för när strategin är i drift, särskilt följande:

i)	En beskrivning av styrlogiken och de tidsinställningsstrategier och omställningspunkter under alla driftlägen för bränslesystemet och andra väsentliga system som medger effektiv avgasrening (såsom avgasåterföring [EGR] eller reagensdosering).

ii)	En motivering av användningen av varje hjälpstrategi för avgasrening i motorn, åtföljd av materialuppgifter och provresultat som visar inverkan på utsläpp av avgaser. Motiveringen får bygga på provresultat, en tillförlitlig teknisk analys eller en kombination av dessa.

iii)	En utförlig beskrivning av de algoritmer eller givare (i förekommande fall) som används för att identifiera, analysera eller diagnostisera oriktig drift av systemet för begränsning av kväveoxider.

iv)	De toleranser som används för att uppfylla kraven i avsnitt 8.4.7.2, oavsett vilken metod som används.

8.3.3.2 Det kompletterande material som avses i avsnitt 8.3.3.1 b ska behandlas som strängt konfidentiellt. Det ska lämnas till typgodkännandemyndigheten på begäran. Typgodkännandemyndigheten ska behandla materialet konfidentiellt.

8.4 Krav på fungerande rening av kväveoxider

8.4.1 Tillverkaren ska lämna information som fullständigt beskriver driftsegenskaperna hos åtgärderna mot utsläpp av kväveoxider med de dokument som anges i avsnitt 2 i tillägg 1 till bilaga II och avsnitt 2 i tillägg 3 till bilaga II.

8.4.2 Om avgasreningssystemet kräver ett reagens ska reagensets egenskaper, inbegripet typ av reagens, koncentration om reagenset finns i en lösning, driftstemperatur och hänvisningar till internationella standarder för sammansättning och kvalitet, anges av tillverkaren i avsnitt 2.2.1.13 i tillägg 1 och avsnitt 2.2.1.13 i tillägg 3 till bilaga II.

8.4.3 Motorns strategi för avgasrening ska vara i drift under alla omgivningsförhållanden som regelbundet förekommer i gemenskapen, särskilt låg omgivningstemperatur.

8.4.4 Tillverkaren ska visa att utsläpp av ammoniak under tillämplig utsläppsprovningssekvens i typgodkännandeförfarandet när reagens används inte överskrider ett medelvärde på 25 ppm.

8.4.5 Om separata reagensbehållare är installerade eller anslutna till en mobil maskin som inte är avsedd att framföras på väg, måste det finnas ett sätt att ta ett prov av reagenset inuti behållaren. Provtagningspunkten ska vara lättåtkomlig utan specialverktyg eller särskilda anordningar.

8.4.6 Användnings- och underhållskrav

8.4.6.1 Typgodkännandet ska i enlighet med artikel 4.3 förenas med villkoret att varje operatör av den mobila maskin som inte är avsedd att användas för transporter på väg ska förses med skriftliga anvisningar med följande innehåll:

a)	Detaljerade varningar om möjliga funktionsfel på grund av felaktig hantering eller användning eller felaktigt underhåll av den monterade motorn, åtföljt av åtgärder för att avhjälpa felen.

b)	Detaljerade varningar om felaktig användning av maskinen som kan leda till att motorn drabbas av fel, åtföljt av åtgärder för att avhjälpa felen.

c)	Information om korrekt användning av reagenset, åtföljt av anvisningar om påfyllning av reagenset mellan normala tidpunkter för underhåll.

En tydlig varning om att typgodkännandeintyget för den aktuella motortypen bara är giltigt om alla följande villkor är uppfyllda:

i)	Motorn körs, används och underhålls enligt angivna anvisningar.

ii)	Åtgärder vidtas omedelbart för att rätta till felaktig drift eller användning eller felaktigt underhåll enligt de åtgärder för avhjälpning av fel som avses i a och b.

iii)	Ingen avsiktig felanvändning av motorn har skett, såsom avaktivering eller uteblivet underhåll av system för avgasåterföring eller reagensdosering.

Anvisningarna ska avfattas på ett tydligt, lättfattligt sätt på samma språk som i maskinens eller motorns ägarhandbok.

8.4.7 Reagenskontroll (i förekommande fall)

8.4.7.1 Typgodkännandet ska i enlighet med artikel 4.3 förenas med villkoret att det ska tillhandahållas visare eller andra lämpliga sätt, beroende på maskinens konstruktion, som gör operatören uppmärksam på följande:

a)	Mängd återstående reagens i reagensbehållaren, och en särskild signal när återstående reagens utgör mindre än 10 % av behållarens fulla kapacitet.

b)	När reagensbehållaren är tom eller nästan tom.

c)	När reagenset i behållaren inte överensstämmer med de egenskaper som uppgetts och antecknats i avsnitt 2.2.1.13 i tillägg 1 och avsnitt 2.2.1.13 i tillägg 3 till bilaga II, enligt den monterade mätanordningen.

d)	När dosering av reagenset avbryts, i andra fall än av motorns elektroniska styrenhet eller doseringskontroll på grund av att motorn körs under driftsförhållanden då dosering inte behövs, förutsatt att dessa driftsförhållanden uppges för typgodkännandemyndigheten.

8.4.7.2 Kraven på reagensets överensstämmelse med uppgivna egenskaper och därtill hörande utsläppsgränser för kväveoxider ska visas på något av följande sätt, som tillverkaren väljer:

a)	Direkt, exempelvis genom användning av en givare för reagensets kvalitet.

b)	Indirekt, exempelvis genom användning av en givare för kväveoxider i avgaserna för att bedöma reagensets verkan.

c)	Varje annat sätt, förutsatt att dess effektivitet är minst likvärdig med vad som följer av sätten under a eller b och att de huvudsakliga kraven i detta avsnitt uppfylls.”

BILAGA III

Bilaga III till direktiv 97/68/EG ska ändras på följande sätt:

Avsnitt 1.1 ska ersättas med följande:

1.1 I denna bilaga beskrivs metoden för att fastställa utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer.

Följande provningscykler ska tillämpas:

—

NRSC-cykeln (stationär cykel för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg) som är lämplig för utrustningsspecifikationer som ska användas för mätning av utsläpp av kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar i stegen I, II, III A, III B och IV för motorer som beskrivs i leden i och ii i avsnitt 1.A i bilaga I, och

—	NRTC-cykeln (transient cykel för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg) som ska användas för mätning av utsläpp av kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar i stegen III B och IV för motorer som beskrivs i led i i avsnitt 1.A i bilaga I.

—	För motorer för fartyg i inlandssjöfart ska ISO-provningsförfarandet enligt ISO 8178-4:2002 och IMO:s (1) Marpol (2) 73/78, bilaga VI (NOx-kod) användas.

—	För motorer som är avsedda för drift av motorvagnar ska en NRSC-cykel användas för mätning av gas- och partikelformiga föroreningar för stegen III A och III B.

—	För motorer som är avsedda för drift av lok ska en NRSC-cykel användas för mätning av gas- och partikelformiga föroreningar för steg III A och för steg III B.

(1) IMO: Internationella sjöfartsorganisationen."

(2) Marpol: den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg.” "

Avsnitt 1.3.2 ska ersättas med följande:

”1.3.2 NRTC-prov:

Den fastställda provcykeln med transienta steg som nära efterliknar drift förhållandena för dieselmotorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, görs två gånger:

—	Den första gången (kallstart) efter att motorn har värmts till rumstemperatur och motorkylar- och oljetemperatur, efterbehandlingssystem och alla hjälpmotorkontrollanordningar har stabiliserats mellan 20 och 30 °C.

—	Den andra gången (varmstart) efter 20 minuters varmavdunstning som inleds omedelbart efter det att kallstartscykeln har avslutats.

Under denna provsekvens ska de ovannämnda föroreningarna undersökas. Provsekvensen består av en kallstartcykel efter en naturlig eller påförd nedkylning av motorn, en varmkonditioneringsperiod och en varmstartcykel, och resulterar i en sammansatt utsläppsberäkning. Med hjälp av motordynamometerns återkopplings¬signaler för motorns vridmoment och varvtal ska kraften integreras över provcykelns tid, och som resultat erhåller man det arbete som motorn genererat under hela provcykeln. Koncentrationerna av de gasformiga ämnena ska bestämmas för hela provcykeln, antingen i de outspädda avgaserna genom integrering av analysatorsignalen, i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga, eller i de utspädda avgaserna från ett CVS-system med fullflödesutspädning genom integrering eller med hjälp av ett system med provtagningssäckar i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga. För partiklar ska ett proportionellt prov från de utspädda avgaserna samlas upp på ett specifikt filter, antingen genom delflödesutspädning eller fullflödesutspädning. Beroende på vilken metod som använts ska det utspädda eller outspädda avgasflödet bestämmas för hela provcykeln för beräkningen av de förorenande ämnenas massutsläppsvärden. Massutsläppsvärdena ska ställas i relation till motorns arbete så att man får fram antalet gram av varje förorenande ämne som släpps ut per kilowattimme.

Utsläppen (g/kWh) ska mätas under både kall- och varmstartscyklerna. Sammansatta viktade resultat ska beräknas genom att kallstartsresultaten viktas med 10 % och varmstartsresultaten med 90 %. Viktade sammansatta resultat ska följa gränsvärdena.”

Avsnitt 3.7.1 ska ersättas med följande:

3.7.1 Specifikation för utrustning i enlighet med avsnitt 1.A i bilaga I:

3.7.1.1 Specifikation A

För motorer som omfattas av leden i och iv i avsnitt 1A i bilaga I ska följande 8-stegscykel (3) följas vid dynamometerdrift i provmotorn:

Steg	Motorvarvtal (min-1)	Belast-ning (%)	Vägnings faktor
1	Nominellt eller referens (*1)	100	0,15
2	Nominellt eller referens (*1)	75	0,15
3	Nominellt eller referens (*1)	50	0,15
4	Nominellt eller referens (*1)	10	0,10
5	Mellanvarvtal	100	0,10
6	Mellanvarvtal	75	0,10
7	Mellanvarvtal	50	0,10
8	Tomgång	—	0,15

3.7.1.2 Specifikation B

För motorer som omfattas av led ii i avsnitt 1A i bilaga I ska följande 5-stegscykel (4) följas vid dynamometerdrift i provmotorn:

Steg	Motorvarvtal (min-1)	Belastning (%)	Viktningsfaktor
1	Nominellt	100	0,05
2	Nominellt	75	0,25
3	Nominellt	50	0,30
4	Nominellt	25	0,30
5	Nominellt	10	0,10

Belastningen anges i procent av det vridmoment som motsvarar högsta kontinuerliga effektuttag, definierat som den högsta effekt som kan tas ut under en sekvens med varierande effektuttag som kan köras ett obegränsat antal timmar per år mellan angivna serviceintervall, under angivna förhållanden och om servicen utförs enligt tillverkarens anvisningar.

3.7.1.3 Specifikation C

För drivmotorer (5) för fartyg i inlandssjöfart ska ISO-provningsförfarandet enligt ISO 8178-4:2002 och IMO:s Marpol 73/78, bilaga VI (NOx-kod) användas.

Drivmotorer som fungerar med en fast propellerstigningskurva ska provas på en dynamometer som använder följande 4-stegscykel (6) för stationär drift som utvecklats för att visa driften hos dieselmotorer för fartyg:

Steg	Motorvarvtal (min-1)	Belastning (%)	Viktningsfaktor
1	100 % (nom.)	100	0,20
2	91 %	75	0,50
3	80 %	50	0,15
4	63 %	25	0,15

Drivmotorer för inlandssjöfart med fastställt varvtal och med propeller med variabel stigning eller elektrisk koppling ska provas på en dynamometer som använder följande 4-stegscykel (7) för stationär drift och med samma belastnings- och vägningsfaktorer som i cykeln ovan, men motorn ska köras i nominellt varvtal i varje steg:

Steg	Motorvarvtal (min-1)	Belastning (%)	Viktningsfaktor
1	Nominellt	100	0,20
2	Nominellt	75	0,50
3	Nominellt	50	0,15
4	Nominellt	25	0,15

3.7.1.4 Specifikation D

För motorer som omfattas av led v i avsnitt 1.A i bilaga I ska följande 3-stegscykel (8) följas vid dynamometerdrift i provmotorn:

Steg	Motorvarvtal (min-1)	Belastning (%)	Viktningsfaktor
1	Nominellt	100	0,25
2	Mellanvarvtal	50	0,15
3	Tomgång	—	0,60

(3) Identisk med C1-cykeln som beskrivs i punkt 8.3.1.1 i standarden ISO 8178-4:2007 (rättad version 2008-07-01)."

(4) Identisk med D2-cykeln såsom den beskrivs i punkt 8.4.1 i standarden ISO 8178-4: 2002(E)."

(5) Hjälpmotorer med konstant varvtal ska certifieras enligt ISO D2:s cykel, dvs. den 5-stegscykel för stationär drift som anges ovan i punkt 3.7.1.2, medan hjälpmotorer med varierande varvtal ska certifieras enligt ISO C1:s cykel, dvs. den 8-stegscykel som anges i avsnitt 3.7.1.1."

(6) Identisk med E3-cykeln enligt punkterna 8.5.1, 8.5.2 och 8.5.3 i standarden ISO 8178-4: 2002(E). De fyra stegen bygger på en genomsnittlig propellerkurva baserad på mätningar vid användning."

(7) Identisk med E2-cykeln enligt punkterna 8.5.1, 8.5.2 och 8.5.3 i standarden ISO 8178-4: 2002(E)."

(8) Identisk med F-cykeln i standarden ISO 8178-4: 2002(E).” "

Avsnitt 4.3.1 ska ersättas med följande:

”4.3.1 Referensvarvtal

Referensvarvtalet (nref) motsvarar de fullständigt normaliserade varvtalsvärdena i motordynamometertabellen i tillägg 4 till bilaga III. Den faktiska motorcykel som resulterar av denormalisering till referensvarvtalet beror i hög grad på valet av rätt referensvarvtal. Referensvarvtalet beräknas med följande formel:

nref = lågt varvtal + 0,95 x (högt varvtal – lågt varvtal)

(högt varvtal är det högsta varvtal vid vilket 70 % av den nominella effekten uppnås, medan lågt varvtal är det lägsta varvtal vid vilket 50 % av den nominella effekten uppnås).

Om det uppmätta referensvarvtalet ligger inom ± 3 % av det referensvarvtal som tillverkaren uppger, får det uppgivna referensvarvtalet användas för utsläppsprovningen. Om toleransen överskrids, ska det uppmätta referensvarvtalet användas för utsläppsprovningen (9).

(9) Detta överensstämmer med standarden ISO 8178-11:2006.” "

Avsnitt 4.5 ska ersättas med följande:

”4.5 Utsläppsprovning

Provsekvensen framgår av följande flödesdiagram:

Förbered motorn, utför mätningar och kalibreringar före provning

NRTC

Bestäm kurva för maximalt vridmoment Bestäm referensprovcykel

Kör vid behov en eller flera övningscykler för att kontrollera motor/provbänk/utsläppssystem

Naturlig eller påförd avsvalning

Förbered alla system för provtagning (inkl. kalibrering av analysator) och data-insamling

Avgaser mäts i kallstartcykeln

Varmkonditionering

Avgaser mäts i varmstartcykelnVarmkonditionering

Vid behov kan man före själva mätcykeln köra en eller flera övningscykler för att kontrollera motorn, provbänken och utsläppssystemen.

4.5.1 Förberedelse av provtagningsfiltren

Minst en timme före provet placeras varje filter i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, och som placeras i en vägningskammare för stabilisering. Efter stabiliseringen vägs varje filter och vikten noteras. Filtret förvaras sedan i en stängd petriskål eller i en förseglad filterhållare fram till provet. Filtret ska användas inom åtta timmar efter att ha tagits ur vägningskammaren. Tareringsvikten ska noteras.

4.5.2 Installation av mätutrustningen

Instrument och provtagningssonder installeras på föreskrivet sätt. Avgasröret ska i förekommande fall anslutas till systemet för fullflödesutspädning.

4.5.3 Start av utspädningssystemet

Utspädningssystemet startas. Det totala utspädda avgasflödet i ett system med fullflödesutspädning, eller det utspädda avgasflödet genom ett system med delflödesutspädning, ska ställas in så att man eliminerar vattenkondensering i systemet och så att filtret har maximal yttemperatur på mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C).

4.5.4 Start av partikelprovtagningssystemet

Partikelprovtagningssystemet startas och körs på bypass. Utspädningsluftens bakgrundsnivå av partiklar kan bestämmas genom man tar ett prov av utspädningsluften före avgasernas inlopp i utspädningstunneln. Partikel¬bakgrundsprovet bör samlas upp under den transienta cykeln, om det finns ett annat partikelprovtagningssystem. I annat fall kan man använda det partikelprovtagnings¬system som använts för att samla upp partiklar i den transienta cykeln. Om filtrerad utspädningsluft används kan en enda mätning av bakgrundsnivån göras före eller efter provet. Om utspädningsluften inte är filtrerad, kan mätningar göras före början och efter slutet av provcykeln, varefter genomsnittet av värdena beräknas.

4.5.5 Kontroll av analysatorerna

Utsläppsanalysatorernas nollpunkt och mätområde ställs in. Om provtagningssäckar används, ska de tömmas på luft.

4.5.6 Avsvalningskrav

Naturlig eller påförd avsvalning kan användas. För påförd avsvalning ska gott tekniskt omdöme användas för att utforma system som för kylluft över motorn, driver kylolja genom motorns smörjsystem, avlägsnar värme från kylmedlet genom motorns kylsystem och avlägsnar värme från eventuella efterbehandlingssystem. Vid påförd avsvalning får kylluft inte tillföras förrän efterbehandlingssystemet har svalnat ned under den temperatur vid vilken katalysatorn aktiveras. Alla avsvalningsmetoder som leder till icke-representativa utsläpp är förbjudna.

Utsläppsmätningsprovningen med kallstartsyckel får inledas efter en avsvalningsperiod endast när motoroljans, kylmedlets och efterbehandlingsysstemets temperaturer ligger stabilt på mellan 20 °C och 30 °C i minst 15 minuter.

4.5.7 Provning

4.5.7.1 Kallstartscykel

Provningssekvensen ska inledas med kallstartcykeln efter avsvalningen, när alla krav som anges i avsnitt 4.5.6 är uppfyllda.

Motorn ska startas i enlighet med tillverkarens anvisningar i instruktionsboken, antingen med en startmotor som används i produktionen eller med dynamometern.

Så snart det har fastställts att motorn har startat, startas tidtagning av tomgång. Låt motorn gå på tomgång utan belastning i 23 ± 1 s. Börja den transienta motorcykeln så att den första registreringen av annat än tomgång under cykeln görs vid 23 ± 1 s. Tomgångstiden ingår i dessa 23 ± 1 s.

Provet ska utföras enligt den referenscykel som beskrivs i tillägg 4 till bilaga III. Börvärdeskommandona för varvtal och vridmoment ska ges med en frekvens av 5 Hz eller oftare (10 Hz rekommenderas). Börvärdena beräknas genom linjär interpolering mellan referenscykelns börvärden för frekvensen 1 Hz. Återkopplingssignalerna för varvtal och vridmoment ska registreras minst en gång per sekund under provcykeln, och det är tillåtet att filtrera signalerna elektroniskt.

4.5.7.2 Analysatorernas utslag

Vid motorns start ska mätutrustningen startas, och samtidigt ska

—	insamling eller analys av utspädningsluft startas, om ett system med fullflödesutspädning används,

—	uppsamling eller analys av de outspädda eller utspädda avgaserna startas, beroende på vilken metod som tillämpas,

—	mätning av mängden utspädda avgaser och av de temperaturer och tryck som behöver registreras startas,

—	registrering av avgasmassflödet startas, om ett system för analys av outspädda avgaser används,

—	registrering av återkopplingsvärden för varvtal och dynamometerns vridmoment startas.

Om man mäter outspädda avgaser, ska utsläppens koncentrationer (kolväten, kolmonoxid och kväveoxider) och avgasmassflödet mätas kontinuerligt och lagras i ett datorsystem med en frekvens på minst 2 gånger per sekund. Alla övriga värden kan registreras med en frekvens på minst 1 gång per sekund. Om man använder analoga analysatorer, ska reaktionen registreras, och kalibreringsuppgifterna får användas i realtid eller genom satskörning under provresultatens behandling.

Om man använder ett system med fullflödesutspädning, ska kolväten och kväveoxider mätas kontinuerligt i utspädningstunneln minst 2 gånger per sekund. De genomsnittliga koncentrationerna bestäms genom integration av analysatorsignalerna under hela provcykeln. Systemets responstid får vara högst 20 s, och den ska vid behov anpassas till CVS-flödets variationer och avvikelser i fråga om provtagningstid per provcykel. Kolmonoxid och koldioxid ska bestämmas genom integrering eller genom analys av de koncentrationer i provtagningssäcken som samlats upp under hela provcykeln. Koncentrationerna av gasformiga föroreningar i utspädningsluften ska bestämmas genom integrering eller genom uppsamling i bakgrundssäcken. Alla övriga parametrar som behöver mätas ska registreras med minst en mätning per sekund (1 Hz).

4.5.7.3 Partikelprovtagning

Vid motorns start ska systemet för partikelprovtagning ställas om från by-pass till uppsamling av partiklar.

Om ett system med delflödesutspädning används, ska provtagningspumparna (en eller flera) ställas in så att flödet genom partikelprovtagningssonden eller överföringsröret hålls proportionellt mot avgasmassflödet.

Om ett system med fullflödesutspädning används, ska provtagningspumparna (en eller flera) ställas in så att flödet genom partikelprovtagningssonden eller överföringsröret hålls inom ± 5 % av det inställda flödet. Om flödeskompensering används (dvs. proportionell reglering av provtagningsflödet), måste man visa att förhållandet mellan flödet i huvudtunneln och partikelprovflödet inte varierar med mer än ± 5 % av det inställda värdet (med undantag av de första 10 sekunderna av provtagningen).

Observera: Vid användning av dubbelutspädning är provtagningsflödet nettoskillnaden mellan flödet genom provtagningsfiltren och den sekundära utspädningsluftens flöde.

Genomsnittstemperaturen och genomsnittstrycket vid inloppet till gasmätaren/ gasmätarna eller flödesinstrumentet ska registreras. Om det inställda flödet inte kan hållas under hela provcykeln (med en avvikelse på högst ± 5 %) på grund av stor partikelmassa på filtret, ska provet förkastas. Provet ska då göras om med ett lägre flöde och/eller filter med större diameter.

4.5.7.4 Motorstopp under kallstartcykeln

Om motorn stannar någon gång under kallstartcykeln, ska den konditioneras och startas om, varefter avsvalningsförfarandet upprepas. Sedan ska motorn startas om och provningen göras om. Om det under provcykeln uppstår fel på någon del av den nödvändiga provutrustningen, ska provet ogiltigförklaras.

4.5.7.5 Drift efter kallstartcykeln

När kallstartcykeln i provet avslutats ska mätningen av avgasmassflödet, den utspädda avgasvolymen, gasflödet till uppsamlingssäckarna och partikel¬provtagnings¬pumpen stoppas. För integrerande analysatorsystem ska provtagningen fortsätta tills systemets svarstider har löpt ut.

Om uppsamlingssäckar används ska koncentrationerna i dem analyseras så fort som möjligt och allra senast 20 minuter efter provcykelns slut.

Efter avgasprovet används en nollställningsgas och samma spänngas som tidigare för efterkontroll av analysatorerna. Provet ska anses godtagbart om skillnaden mellan resultaten före och efter provet är mindre än 2 % av spänngasvärdet.

Partikelfiltren ska ställas tillbaka i vägningskammaren senast en timme efter avslutat prov. De ska konditioneras i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, i minst en timma och därpå vägas. Filtrens bruttovikt ska registreras.

4.5.7.6 Värmekonditionering

Omedelbart efter att motorn har stängts av ska motorns kylfläkt(ar) stängas av, om de har använts, liksom CVS-fläkten (eller CVS kopplas från avgassystemet) om den har använts.

Låt motorn stå i 20 ± 1 minuter. Förbered motorn och dynamometern för varmstartsprovet. Anslut tömda provtagningssäckar till provtagningssystemen för utspätt avgasflöde och utspädningsluft. Starta CVS (om det inte redan är startat) eller anslut avgassystemet till CVS (om det är anslutet). Starta provtagningspumparna (utom partikelprovtagningspump, motorkylfläkt och datainsamlings system).

Värmeväxlaren i CVS (om sådan används) och de uppvärmda komponenterna i systemet för kontinuerlig provtagning (om sådant används) ska förvärmas till angiven driftstemperatur innan provet inleds.

Ställ in provtagningsflödet till önskat flöde och nollställ CVS-gasflödesmätinstrumenten. Fäst försiktigt ett rent partikelfilter i var och en av filterhållarna och för sedan in filterhållarna i provtagningsflödet.

4.5.7.7 Varmstartscykel

Provningen ska utföras enligt referenscykeln i tillägg 4 till bilaga III. Börvärdena för varvtal och vridmoment ska ges med en frekvens av minst 5 Hz (10 Hz rekommenderas) Börvärdena beräknas genom linjär interpolering mellan referenscykelns börvärden för frekvensen 1 Hz. Återkopplingssignalerna för varvtal och vridmoment ska registreras minst en gång per sekund under provcykeln, och det är tillåtet att filtrera signalerna elektroniskt.

Det förfarande som beskrivs i avsnitten 4.5.7.2 och 4.5.7.3 ska sedan upprepas.

4.5.7.8 Motorstopp under varmstartcykeln

Om motorn stannar vid något tillfälle under varmstartcykeln, får den stängas av och konditioneras igen i 20 minuter. Varmstartcykeln får sedan köras om. Endast en varm omkonditionering och omstart av varmstartcykeln är tillåten.

4.5.7.9 Drift efter varmstartcykeln

När provet avslutats ska mätningen av avgasmassflödet, den utspädda avgasvolymen, gasflödet till uppsamlingssäckarna och partikelprovtagningspumpen stoppas. För integrerande analysatorsystem ska provtagningen fortsätta tills systemets svarstider har löpt ut.

Om uppsamlingssäckar används ska koncentrationerna i dem analyseras så fort som möjligt och allra senast 20 minuter efter provcykelns slut.

Tillägg 3 ska ändras på följande sätt:

Punkt 2.1.2.4 ska ersättas med följande:

”2.1.2.4 Beräkning av specifika utsläpp

Specifika utsläpp (g/kWh) ska för varje enskild beståndsdel beräknas enligt följande:

där:

Mgas,kall	=	den gasformiga föroreningens totala massa under kallstartcykeln (g)
Mgas,varm	=	den gasformiga föroreningens totala massa under varmstartcykeln (g)
Wact,kall	=	verkligt arbete (kWh) under kallstartcykeln, bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III
Wact,varm	=	verkligt arbete (kWh) under varmstartcykeln, bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III”

Avsnitt 2.1.3.1 ska ersättas med följande:

”2.1.3.1 Beräkning av massutsläpp

Partikelmassorna MPT,kall och MPT,varm (g/prov) ska beräknas med någon av följande formler:

där:

MPT	=	MPT,kall för kallstartcykeln
MPT	=	MPT,varm för varmstartcykeln
Mf	=	partikelmassa (mg) som samlats upp under hela provcykeln
MEDFW	=	ekvivalent massa (kg) för utspädda avgaser under hela provcykeln
MSAM	=	massa (kg) av utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltren

Den totala massan av ekvivalent massflöde för utspädda avgaser under hela provcykeln ska bestämmas på följande sätt:

där:

GEDFW,i	=	momentant ekvivalent massflöde för utspädda avgaser (kg/s)
GEXHW,i	=	momentant avgasmassflöde (kg/s)
qi	=	momentan utspädningsfaktor
GTOTW,i	=	momentant utspätt avgasmassflöde genom utspädningstunneln (kg/s)
GDILW,i	=	momentant massflöde av utspädningsluft (kg/s)
f	=	dataregistreringsfrekvens (Hz)
n	=	antal mätningar

där:

MPT	=	MPT,kall för kallstartcykeln
MPT	=	MPT,varm för varmstartcykeln
Mf	=	partikelmassa (mg) som samlats upp under hela provcykeln
rs	=	genomsnittlig provkvot under hela provcykeln

där:

MSE	=	massa av avgasprov under hela provcykeln (kg)
MEXHW	=	totalt massflöde avgaser under hela provcykeln (kg)
MSAM	=	massa (kg) av utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltren
MTOTW	=	massa (kg) av utspädda avgaser som passerar genom utspädningstunneln

Observera: Vid totalprovtagning är MSAM lika med MTOTW.”

Avsnitt 2.1.3.3 ska ersättas med följande:

”2.1.3.3 Beräkning av specifika utsläpp

De specifika utsläppen (g/kWh) ska beräknas på följande sätt:

där:

MPT,cold	=	partikelmassa under hela kallstartcykeln (g/prov)
MPT,hot	=	partikelmassa under hela varmstartcykeln (g/prov)
Kp, cold	=	fuktighetskorrektionsfaktor för partiklar under kallstartcykeln
Kp, hot	=	fuktighetskorrektionsfaktor för partiklar under varmstartcykeln
Wact, cold	=	verkligt arbete under hela kallstartcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III (kWh)
Wact, hot	=	verkligt arbete under hela varmstartcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III (kWh)”

Avsnitt 2.2.4 ska ersättas med följande:

”2.2.4 Beräkning av specifika utsläpp

De specifika utsläppen (g/kWh) ska för varje enskild beståndsdel beräknas på följande sätt:

där:

Mgas,kall	=	den gasformiga föroreningens totala massa under hela kallstartcykeln (g)
Mgas,varm	=	den gasformiga föroreningens totala massa under hela varmstartcykeln (g)
Wact,kall	=	verkligt arbete under hela kallstartcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2. i bilaga III (kWh)
Wact,varm	=	verkligt arbete under hela varmstartcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III (kWh)”

Avsnitt 2.2.5.1 ska ersättas med följande:

”2.2.5.1 Beräkning av massflödet

Partikelmassorna MPT,kall och MPT,varm (g/prov) ska beräknas på följande sätt:

där:

MPT	=	MPT,kall för kallstartcykeln
MPT	=	MPT,varm för varmstartcykeln
Mf	=	partikelmassa (mg) som samlats upp under hela provcykeln
MTOTW	=	total massa (kg) av utspädda avgaser från hela provcykeln, bestämd enligt avsnitt 2.2.1
MSAM	=	massa (kg) av utspädda avgaser tagna från utspädningstunneln för uppsamling av partiklar

och

Mf	=	Mf,p + Mf,b (mg) om massorna på respektive filter vägs var för sig
Mf,p	=	partikelmassan (mg) som samlats upp på huvudfiltret
Mf,b	=	partikelmassan (mg) som samlats upp på sekundärfiltret

Vid användning av ett system med utspädning i två steg ska massan av den sekundära utspädningsluften subtraheras från den sammanlagda massan av de dubbelt utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltren.

MSAM = MTOT - MSEC

där:

MTOT	=	massa (kg) av de dubbelt utspädda avgaser som passerar genom partikelfiltret
MSEC	=	massa (kg) av den sekundära utspädningsluften

Om utspädningsluftens bakgrundsnivå av partiklar bestäms i enlighet med avsnitt 4.4.4 i bilaga III, kan partikelmassan bakgrundskorrigeras. I så fall ska partikelmassorna MPT,kall och MPT,varm (g/prov) beräknas på följande sätt:

där:

MPT	=	MPT,kall för kallstartcykeln
MPT	=	MPT,varm för varmstartcykeln
Mf, MSAM, MTOTW	=	se ovan
MDIL	=	massan (kg) av primär utspädningsluft som passerat uppsamlingsanordning för bakgrundspartiklar
Md	=	massan (mg) av de uppsamlade bakgrundspartiklarna från den primära utspädningsluften
DF	=	utspädningsfaktor bestämd enligt punkt 2.2.3.1.1”

Avsnitt 2.2.5.3 ska ersättas med följande:

”2.2.5.3 Beräkning av specifika utsläpp

De specifika utsläppen (g/kWh) ska beräknas på följande sätt:

där:

MPT,cold	=	partikelmassa under hela NRTC-kallstartcykeln av (g/prov)
MPT,hot	=	partikelmassa under NRTC-varmstartcykeln (g/prov)
Kp, cold	=	fuktighetskorrektionsfaktor för partiklar under kallstartcykeln
Kp, hot	=	fuktighetskorrektionsfaktor för partiklar under varmstartcykeln
Wact, cold	=	verkligt arbete (kWh) under kallstartcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III
Wact, hot	=	verkligt arbete (kWh) under varmstartcykeln bestämt enligt avsnitt 4.6.2 i bilaga III”

(1) IMO: Internationella sjöfartsorganisationen.

(2) Marpol: den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg.”

(3) Identisk med C1-cykeln som beskrivs i punkt 8.3.1.1 i standarden ISO 8178-4:2007 (rättad version 2008-07-01).

(4) Identisk med D2-cykeln såsom den beskrivs i punkt 8.4.1 i standarden ISO 8178-4: 2002(E).

(6) Identisk med E3-cykeln enligt punkterna 8.5.1, 8.5.2 och 8.5.3 i standarden ISO 8178-4: 2002(E). De fyra stegen bygger på en genomsnittlig propellerkurva baserad på mätningar vid användning.

(7) Identisk med E2-cykeln enligt punkterna 8.5.1, 8.5.2 och 8.5.3 i standarden ISO 8178-4: 2002(E).

(8) Identisk med F-cykeln i standarden ISO 8178-4: 2002(E).”

(9) Detta överensstämmer med standarden ISO 8178-11:2006.” ”

(*1) Referensvarvtal definieras i avsnitt 4.3.1 i bilaga III.