BILAGA

1.   Inledning

1.1   Nationella samexistensåtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor

Odlingen av genetiskt modifierade organismer i EU påverkar hur jordbruksproduktionen organiseras. Möjligheten att genmodifierade grödor oavsiktligt kan förekomma i icke genmodifierade grödor (konventionella och ekologiska) reser å ena sidan frågan om hur producenternas urval av olika produktionstyper kan säkerställas. I princip bör jordbrukare kunna odla vilka typer av jordbruksgrödor de vill, vare sig det rör sig om genmodifierade, konventionella eller ekologiska grödor. Detta bör sammanjämkas med vissa jordbrukares och operatörers önskan att säkerställa att det finns så få genetiskt modifierade organismer som möjligt i deras grödor.

Å andra sidan är frågan också relaterad till konsumenternas möjligheter att välja produkter. För att de europeiska konsumenterna ska kunna välja mellan genmodifierade och icke genmodifierade livsmedel, bör det finnas såväl ett fungerande spårbarhets- och märkningssystem som en jordbrukssektor som kan tillhandahålla de olika produkttyperna. Livsmedelsindustrins möjligheter att erbjuda konsumenterna ett stort urval går hand i hand med jordbrukssektorns förmåga att bibehålla olika produktionssystem.

Om det i en gröda som inte var avsedd att innehålla genetiskt modifierade organismer tillfälligt förekommer genetiskt modifierade organismer i en mängd som överskrider det tröskelvärde som anges i EU-lagstiftningen, måste den märkas som en genmodifierad produkt (1). Detta skulle kunna förorsaka inkomstförluster, på grund av ett lägre pris på genmodifierade grödor eller svårigheter att sälja sådana grödor. Dessutom skulle ytterligare kostnader kunna uppstå för jordbrukarna om de måste anpassa sina övervakningssystem och åtgärder för att minimera inblandningen av genmodifierade grödor i icke genmodifierade grödor.

Den eventuella inkomstförlusten för producenter av särskilda jordbruksprodukter såsom ekologiska produkter begränsas dock inte nödvändigtvis till situationer där det tröskelvärde på 0,9 % som föreskrivs i EU-lagstiftningen överskrids. Beroende på marknadens efterfrågan och respektive bestämmelser i de nationella lagstiftningarna (en del medlemsstater har t.ex. utarbetat nationella standarder för olika typer av märkning för produkter som är fria från genetiskt modifierade organismer), kan förekomsten av spår av genetiskt modifierade organismer i vissa livsmedel, till och med på en nivå som ligger under 0,9 %, i vissa fall orsaka ekonomiska skador för operatörer som skulle vilja marknadsföra produkterna som fria från genetiskt modifierade organismer.

Dessutom får inblandning av genetiskt modifierade organismer särskilda följder för producenter av specifika produkter, såsom ekologiska jordbrukare (2), vilket också påverkar slutkonsumenten (3). Eftersom sådan produktion ofta är kostsammare, kan kraftfullare insatser för att avskilja grödorna från varandra och undvika förekomst av genetiskt modifierade organismer bli nödvändiga för att garantera det pristillägg som är förbundet med sådana grödor. Dessutom kan lokala begränsningar och särdrag göra att det blir svårt och dyrt att avskilja grödorna från varandra i vissa geografiska områden.

Det är därför nödvändigt att erkänna att medlemsstaterna behöver tillräcklig flexibilitet för att kunna ta hänsyn till sina särskilda regionala och lokala behov när det gäller odling av genetiskt modifierade organismer, för att kunna få lägsta möjliga förekomst av genetiskt modifierade organismer i ekologiska grödor och andra grödor, när tillräckliga renhetsnivåer inte kan åstadkommas på något annat sätt.

1.2   Distinktion mellan ekonomiska aspekter på odling av genetiskt modifierade organismer och vetenskapliga aspekter som omfattas av miljöriskbedömningen

Det är viktigt att klart skilja mellan de ekonomiska aspekterna på odling av genetiskt modifierade organismer och de miljöriskbedömningsaspekter som ingår i godkännandeförfarandena i direktiv 2001/18/EG och i förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder.

Enligt det förfarande som fastställs i direktiv 2001/18/EG och i förordning (EG) nr 1829/2003 föregås godkännandet för att sätta ut genetiskt modifierade organismer i miljön av en omfattande hälso- och miljöriskbedömning. Riskbedömningen kan leda till ett av följande konstateranden:

—	Det föreligger en risk för negativa effekter på miljö eller hälsa som inte kan hanteras, varpå ansökan om godkännande avslås.

—	Det finns ingen risk för negativa effekter på miljö eller hälsa som inte kan hanteras, varpå ansökan om godkännande beviljas utan att det krävs några ytterligare åtgärder för att hantera organismen, utom de som särskilt föreskrivs i lagstiftningen.

—	Det finns risker, men de kan hanteras med hjälp av lämpliga åtgärder(t.ex. fysisk åtskillnad och/eller övervakning). I detta fall beviljas godkännandet under förutsättning att riskhanteringsåtgärder för miljön genomförs.

Om en miljö- och hälsorisk konstateras efter det att godkännandet har beviljats, föreskrivs i direktiv 2001/18/EG (artikel 20.3) respektive förordning (EG) nr 1829/2003 (artiklarna 10 och 22) ett förfarande för att avsluta eller ändra EU-samtycket eller godkännandet. Dessutom får medlemsstaterna använda sig av den särskilda skyddsklausulen i direktiv 2001/18/EG (artikel 23) eller de nödfallsåtgärder som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/2003 (artikel 34) för att tillfälligt begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer på grundval av nya eller kompletterande uppgifter om risker för hälsa eller miljö.

De frågor som återstår att hantera i samband med samexistens rör de ekonomiska aspekterna på inblandning av genmodifierade grödor i icke genmodifierade grödor, eftersom endast godkända genetiskt modifierade organismer får odlas i EU (4) och hälso- och miljöaspekterna redan omfattas av miljöriskbedömningen i EU-godkännandeförfarandet.

1.3   Erkännande av olika villkor för jordbruket inom EU

De europeiska jordbrukarna arbetar under extremt olikartade förhållanden. Gårdarnas och fältens storlek, produktionssystem, växtföljder och odlingsmönster, liksom de naturbetingade förutsättningarna, uppvisar stora variationer i olika delar av Europa. Denna variation måste beaktas vid utformning, genomförande och övervakning av nationella åtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor. De åtgärder som tillämpas måste vara specifika för gårdsstrukturer, odlingssystem, odlingsmönster och de naturbetingade förutsättningarna i en region.

Strategier och bästa praxis för odling av genetiskt modifierade organismer kan behöva utarbetas och genomföras på nationell och regional nivå, med deltagande av jordbrukare och andra berörda parter och med beaktande av nationella, regionala och lokala faktorer.

Därför bör det utarbetas åtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor på nationell och ibland regional och lokal nivå.

1.4   Syfte med och tillämpningsområde för riktlinjerna

Dessa riktlinjer är utformade som icke-bindande rekommendationer som riktar sig till medlemsstaterna. De är avsedda att tillhandahålla allmänna principer för utarbetande av nationella åtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor. Det erkänns att många av de faktorer som är viktiga i detta sammanhang är specifika för nationella, regionala och lokala förhållanden.

2   Om riktlinjer för utarbetandet av nationella samexistensåtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer I konventionella och ekologiska grödor

2.1   Öppenhet, samarbete över gränserna och berörda parters medverkan

Nationella åtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor bör utarbetas i samarbete med alla berörda parter och på ett öppet sätt. Medlemsstaterna bör säkerställa gränsöverskridande samarbete med grannländer för att garantera att samexistensåtgärderna verkligen fungerar i gränsområdena. Därför bör de se till att snabbt tillhandahålla lämplig information om de åtgärder som de beslutar sig för att införa.

2.2   Proportionalitet

Åtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i andra grödor bör stå i proportion till det syfte som man vill uppnå (skydd av konventionella och ekologiska jordbrukares särskilda behov). Samexistensåtgärder bör inte leda till en onödig börda för jordbrukare, utsädesproducenter, kooperativ och andra operatörer som är involverade i olika produktionstyper. Vid valet av åtgärder bör man beakta regionala och lokala begränsningar och särdrag, såsom fältens form och storlek i en region, fragmenteringen och den geografiska spridningen av fält som tillhör enskilda gårdar samt regional praxis för jordbruksförvaltning.

2.3   Tröskelvärden för inblandning som ska uppfyllas genom nationella samexistensåtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor

När man vidtar nationella åtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor bör man beakta tillgängliga kunskaper om risken för och källor till inblandning av genmodifierade grödor i icke genmodifierade grödor. Dessa åtgärder bör stå i proportion till det tröskelvärde för inblandning som ska uppfyllas, vilket är beroende av regionala och nationella särdrag och de särskilda lokala behov som är förbundna med konventionella, ekologiska och andra typer av grödor och produktion.

2.3.1

I vissa fall får förekomsten av spår av genetiskt modifierade organismer i livsmedel och foder ekonomiska följder endast när den överstiger tröskelvärdet 0,9 %. I sådana fall bör medlemsstaterna betrakta åtgärder för att säkerställa uppfyllande av tröskelvärdet 0,9 % som tillräckliga.

2.3.2

Medlemsstaterna bör i sådana fall då märkning av en gröda som genetiskt modifierad inte får några ekonomiska följder anse att det saknas behov av att sträva efter att uppfylla särskilda tröskelvärden för inblandning.

2.3.3

I flera fall kan den potentiella inkomstförlusten för ekologiska och vissa konventionella producenter (t.ex. vissa livsmedelsproducenter) orsakas av spår av genetiskt modifierade organismer som ligger på nivåer lägre än 0,9 %. I dessa fall, och för att skydda särskilda produktionstyper, får de berörda medlemsstaterna utforma åtgärder i syfte att uppnå lägre tröskelvärden för förekomst av genetiskt modifierade organismer i andra grödor än 0,9 %.

Oavsett vilken nivå av inblandning som ska uppnås genom samexistensåtgärderna, gäller de tröskelvärden som fastställts i EU-lagstiftningen (5) fortfarande för märkning av förekomst av genetiskt modifierade organismer i livsmedel, foder och produkter avsedda för direkt bearbetning.

2.4   Åtgärder för att utesluta odling av genetiskt modifierade organismer från större områden

Skillnader när det gäller regionala aspekter, såsom klimatförhållanden (som påverkar pollinatörernas aktivitet och transporten av luftburet pollen), topografi, odlingsmönster och växtföljder eller gårdsstrukturer (inklusive omgivande strukturer såsom häckar, skogar, icke odlade arealer och fältens placering) kan påverka graden av blandning mellan genmodifierade och konventionella och ekologiska grödor, och därmed vilka åtgärder som krävs för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor.

Under vissa ekonomiska och naturbetingade förutsättningar bör medlemsstaterna överväga möjligheten att utesluta odling av genetiskt modifierade organismer från större områden på sitt territorium för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor. Detta bör förutsätta att medlemsstaterna kan visa att det på de berörda områdena inte räcker med andra åtgärder för att åstadkomma tillräckliga renhetsnivåer. Dessutom bör de begränsande åtgärderna stå i proportion till ändamålet (dvs. skyddet av konventionella eller ekologiska lantbrukares särskilda behov).

2.5   Regler för ansvarsskyldighet

Frågor som rör ekonomisk kompensation eller ansvarsskyldighet för ekonomiska skador hör till medlemsstaternas exklusiva befogenheter.

3.   Utbyte av information på EU-nivå

Kommissionen kommer att fortsätta att samla in och samordna relevant information på grundval av pågående studier på såväl EU-nivå som nationell nivå och att erbjuda tekniskt bistånd till berörda medlemsstater när det gäller att etablera nationella strategier för samexistens.

Samordningen genom Coex-Net (6) och det tekniska biståndet från Europeiska kontoret för samexistens mellan grödor (ECoB) (7) kommer att fortsätta. ECoB kommer att ansvara för uppdateringen av en vägledande förteckning över åtgärder och en förteckning över agronomiska, naturbetingade och grödspecifika faktorer som ska beaktas vid utarbetandet av nationella åtgärder för undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor. Medlemsstaterna bör fortsätta att bidra till EcoB:s tekniska arbete.

---

(1)  I enlighet med artiklarna 12 och 24 i förordning (EG) nr 1829/2003, ska märkningsskyldigheten inte gälla för livsmedel eller foder innehållande material som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierade organismer i en proportion som inte överstiger 0,9 % av i) varje enskild ingrediens eller ii) livsmedel som består av en enda ingrediens eller iii) foder eller varje foder som ingår i det, under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig.

(2)  I enlighet med förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter får genetiskt modifierade organismer inte användas inom ekologisk produktion, oavsett om det rör sig om frön, livsmedel eller foder (artikel 9.1). Syftet är att genetiskt modifierade organismer ska förekomma i minsta möjliga utsträckning i ekologiska produkter (se skäl 10).

(3)  KOM(2009) 153 – Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om samexistens mellan genetiskt modifierade grödor och konventionellt och ekologiskt jordbruk.

(4)  För att få odlas i EU ska de genetiskt modifierade organismerna ha godkänts för odling enligt direktiv 2001/18/EG eller förordning (EG) nr 1829/2003.

(5)  Artiklarna 12 och 24 i förordning (EG) nr 1829/2003 och artikel 21.3 i direktiv 2001/18/EG.

(6)  Syftet med Nätverksgruppen för utbyte och samordning av information rörande samexistens mellan genetiskt modifierade, konventionella och ekologiska grödor (The Network Group for the Exchange and Coordination of Information concerning Coexistence of Genetically Modified, Conventional and Organic Crops, Coex-Net) är att underlätta utbytet av information mellan medlemsstaterna och kommissionen.

(7)  ECoB utarbetar grödspecifika dokument om bästa praxis i fråga om tekniska samexistensåtgärder. ECoB består av ett sekretariat och grödspecifika tekniska arbetsgrupper där tekniska företrädare för medlemsstaterna deltar.