BESLUT nr 1/2010 AV DEN GEMENSAMMA VETERINÄRKOMMITTÉ SOM INRÄTTATS GENOM AVTALET MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET OM HANDEL MED JORDBRUKSPRODUKTER

beträffande ändring av tilläggen 1, 2, 5, 6, 10 och 11 till bilaga 11 till avtalet

med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter (nedan kallat jordbruksavtalet), särskilt artikel 19.3 i bilaga 11, och

Tilläggen 1, 2, 5, 6, 10 och 11 till bilaga 11 till jordbruksavtalet ska ändras i enlighet med bilagorna I–VI till detta beslut.

Detta beslut, som har upprättats i två exemplar, ska undertecknas av de gemensamma ordförandena eller andra personer med befogenhet att agera i parternas namn.

Detta beslut träder i kraft samma dag som de båda parterna har undertecknat det.

BILAGA I

Kapitel V ”Aviär influensa” i tillägg 1 till bilaga 11 till jordbruksavtalet ska ersättas med följande:

”V. Aviär influensa

A. LAGSTIFTNING (1)

Europeiska unionen

Schweiz

Rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (EUT L 10, 14.1.2006, s. 16).

1.	Epizootilagen av den 1 juli 1966 (LFE; RS 916.40), särskilt artiklarna 1, 1a och 9a (åtgärder mot mycket smittsamma epizootier, syftena med bekämpningen) samt 57 (tekniska tillämpningsföreskrifter, internationellt samarbete).

Epizootiförordningen av den 27 juni 1995 (OFE; RS 916.401), särskilt artiklarna 2 (mycket smittsamma epizootier), 49 (hantering av mikroorganismer som framkallar sjukdomar hos djur), 73 och 74 (rengöring och desinficering), 77–98 (gemensamma bestämmelser för mycket smittsamma epizootier) och 122–125 (särskilda åtgärder i fråga om aviär influensa).

3.	Förordning av den 14 juni 1999 om organisationen av Département fédéral de l'économie (Org DFE; RS 172.216.1), särskilt artikel 8 (referenslaboratorium).

B. SÄRSKILDA TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

Europeiska unionens referenslaboratorium för aviär influensa är Central Veterinary Laboratory, New Haw, Weybridge, Surrey KT15 3NB, FÖRENADE KUNGARIKET. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av detta beslut. Laboratoriet ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i punkt 2 i bilaga VII till direktiv 2005/94/EG.

2.	I enlighet med artikel 97 i epizootiförordningen har Schweiz upprättat en beredskapsplan, som offentliggjorts på de schweiziska veterinärmyndigheternas webbplats.

3.	Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 60 i direktiv 2005/94/EG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

Kapitel VII ”Sjukdomar hos fiskar och blötdjur” i tillägg 1 till bilaga 11 till jordbruksavtalet ska ersättas med följande:

”VII. Sjukdomar hos fiskar och blötdjur

A. LAGSTIFTNING (2)

Europeiska unionen

Schweiz

Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (EUT L 328, 24.11.2006, s. 14).

1.	Epizootilagen av den 1 juli 1966 (LFE; RS 916.40), särskilt artiklarna 1, 1a och 10 (åtgärder mot epizootier) samt 57 (tekniska tillämpningsföreskrifter, internationellt samarbete).

Epizootiförordningen av den 27 juni 1995 (OFE; RS 916.401), särskilt artiklarna 3 och 4 (epizootier som omfattas av förordningen), 18a (registrering av enheter för fiskuppfödning), 61 (skyldigheter för innehavare av fiskerättigheter och för fiskerikontrollorganen), 62–76 (allmänna bekämpningsåtgärder) och 275–290 (särskilda åtgärder i fråga om fisksjukdomar, diagnoslaboratorium).

B. SÄRSKILDA TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

1.	Odling av platta ostron förekommer för närvarande inte i Schweiz. Om Bonamia ostreæ eller Marteilia pp. skulle uppträda, förbinder sig de schweiziska veterinärmyndigheterna att, med stöd av artikel 57 i den schweiziska epizootilagen, vidta de nödåtgärder som krävs enligt unionslagstiftningen.

För att bekämpa sjukdomar hos fiskar och blötdjur tillämpar Schweiz epizootiförordningen, särskilt artiklarna 61 (skyldigheter för innehavare av fiskerättigheter och för fiskerikontrollorganen), 62–76 (allmänna bekämpningsåtgärder), 275–290 (särskilda åtgärder i fråga om fisksjukdomar, diagnoslaboratorium) och 291 (epizootier som ska övervakas).

Europeiska unionen referenslaboratorium för kräftdjurssjukdomar är Centre for Environment, Fisheries & Aquaculture Science (CEFAS), Weymouth Laboratory, FÖRENADE KUNGARIKET. Europeiska unionens referenslaboratorium för fisksjukdomar är Veterinærinstituttet, Danmarks Tekniske Universitet, Hangøvej 2, 8200 Århus, DANMARK. Europeiska unionens referenslaboratorium för sjukdomar hos blötdjur är Laboratoire IFREMER, BP 133, 17390 La Tremblade, FRANKRIKE. Schweiz ska stå för sin del av kostnaderna för den verksamhet som följer av dessa beslut. Laboratorierna ska ha de uppgifter och åligganden som fastställs i del I i bilaga VI till direktiv 2006/88/EG.

4.	Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 58 i direktiv 2006/88/EG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

(1) Hänvisningar till en rättsakt avser, om inte annat anges, rättsakten i dess lydelse den 1 september 2009.”

(2) Hänvisningar till en rättsakt avser, om inte annat anges, rättsakten i dess lydelse den 1 september 2009.”

BILAGA II

Punkt 7 d i del B ”Särskilda tillämpningsföreskrifter” i kapitel I ”Nötkreatur och svin” i tillägg 2 till bilaga 11 till jordbruksavtalet ska ersättas med följande:

”d)

Isoleringen ska brytas om två serologiska undersökningar av alla avelsdjur och ett representativt urval av slaktdjuren, som utförts med 21 dagars mellanrum, efter det att de smittade djuren har avlägsnats, gett negativt resultat.

Eftersom Schweiz status i detta avseende är erkänd ska bestämmelserna i beslut 2008/185/EG (EUT L 59, 4.3.2008, s. 19), senast ändrat genom beslut 2009/248/EG (EUT L 73, 19.3.2009, s. 22), gälla i tillämpliga delar.”

Punkt 11 i del B ”Särskilda tillämpningsföreskrifter” i kapitel I ”Nötkreatur och svin” i tillägg 2 till bilaga 11 till jordbruksavtalet ska ersättas med följande:

”11.

Vid handel med nötkreatur och svin mellan Europeiska unionens medlemsstater och Schweiz ska djuren åtföljas av veterinärintyg enligt förlagorna i bilaga F till direktiv 64/432/EEG. Följande ändringar av intygen ska göras:

—

Förlaga 1: Avsnitt C ska ändras på följande sätt:

—

I punkt 4 om tilläggsgarantier ska följande läggas till strecksatserna:

’—	Sjukdom: infektiös bovin rinotrakeit

—	I enlighet med kommissionens beslut 2004/558/EG, vars bestämmelser ska gälla i tillämpliga delar.’

—

Förlaga 2: Avsnitt C ska ändras på följande sätt:

—

I punkt 4 om tilläggsgarantier ska följande läggas till strecksatserna:

’—	Sjukdom: Aujeszkys sjukdom

—	I enlighet med kommissionens beslut 2008/185/EG, vars bestämmelser ska gälla i tillämpliga delar.’ ”

Punkt 4 i del B ”Särskilda tillämpningsföreskrifter” i kapitel IV ”Fjäderfä och kläckägg” i tillägg 2 till bilaga 11 till jordbruksavtalet ska ersättas med följande:

”4.

De schweiziska myndigheterna förbinder sig att på sändningar av kläckägg till Europeiska unionen tillämpa bestämmelserna om märkning i kommissionens förordning (EG) nr 617/2008 av den 27 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormer för kläckägg och gårdsuppfödda kycklingar (EUT L 168, 28.6.2008, s. 5).”

Kapitel V ”Djur och produkter från vattenbruk” i tillägg 2 till bilaga 11 till jordbruksavtalet ska ersättas med följande:

”V. Djur och produkter från vattenbruk

A. LAGSTIFTNING (1)

Europeiska unionen

Schweiz

Epizootiförordningen av den 27 juni 1995 (OFE; RS 916401), särskilt artiklarna 3 och 4 (epizootier som omfattas av förordningen), 18a (registrering av enheter för fiskuppfödning), 61 (skyldigheter för innehavare av fiskerättigheter och för fiskerikontrollorganen), 62–76 (allmänna bekämpningsåtgärder) och 275–290 (särskilda åtgärder i fråga om fisksjukdomar, diagnoslaboratorium).

2.	Förordning av den 18 april 2007 om import, transitering och export av djur och av animalieprodukter (OITE; RS 916.443.10).

3.	Förordning av den 18 april 2007 om import och transitering av djur med flyg från tredjeland (OITA; RS 916.443.12).

B. SÄRSKILDA TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

1.	Parterna är eniga om att Schweiz är officiellt fritt från infektiös laxanemi och infektioner med Marteilia refringens och Bonamia ostreae.

2.	Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för eventuell tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 29, 40, 41, 43, 44 och 50 i direktiv 2006/88/EG.

Djurhälsovillkor för utsläppande på marknaden av vattenlevande prydnadsdjur, vattenbruksdjur som är avsedda för odling, inklusive återutläggningsområden, put and take-vatten, öppna anläggningar för prydnadsdjur och utsättning, vattenbruksdjur samt animaliska produkter avsedda att användas som livsmedel fastställs i artiklarna 4–9 i kommissionens förordning (EG) nr 1251/2008 av den 12 december 2008 om tillämpning av rådets direktiv 2006/88/EG när det gäller villkor och intygskrav för utsläppande på marknaden och import till gemenskapen av djur och produkter från vattenbruk och om fastställande av en förteckning över smittbärande arter (EUT L 337, 16.12.2008, s. 41).

4.	Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 58 i direktiv 2006/88/EG och artikel 57 i den schweiziska epizootilagen.

(1) Hänvisningar till en rättsakt avser, om inte annat anges, rättsakten i dess lydelse den 1 september 2009.”

BILAGA III

Del A ”Identifiering av djur” i kapitel V i tillägg 5 till bilaga 11 till jordbruksavtalet ska ersättas med följande:

”A. Identifiering av djur

A. LAGSTIFTNING (1)

Europeiska unionen

Schweiz

1.	Rådets direktiv 2008/71/EG av den 15 juli 2008 om identifikation och registrering av svin (EUT L 213, 8.8.2008, s. 31)

2.	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1).

1.	Epizootiförordningen av den 27 juni 1995 (OFE; RS 916.401), särskilt artiklarna 7–20 (registrering och identifikation).

2.	Förordning av den 23 november 2005 om databasen om djurhandel (RS 916.404).

B. SÄRSKILDA TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

a)	Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för tillämpningen av artikel 4.2 i direktiv 2008/71/EG.

Gemensamma veterinärkommittén ska ansvara för genomförandet av inspektioner på platsen, särskilt med stöd av artikel 22 i förordning (EG) nr 1760/2000, artikel 57 i den schweiziska epizootilagen och artikel 1 i förordningen av den 14 november 2007 om samordning av inspektioner på jordbruksföretag (OCI; RS 910.15).

(1) Hänvisningar till en rättsakt avser, om inte annat anges, rättsakten i dess lydelse den 1 september 2009.”

BILAGA IV

Punkt 6 under avsnittet ”Särskilda villkor” i kapitel I i tillägg 6 till bilaga 11 till jordbruksavtalet ska ersättas med följande:

”6.

De behöriga schweiziska myndigheterna kan tillämpa undantaget från trikinundersökningen när det gäller slaktkroppar och kött av tamsvin som är avsedda för uppgödning och för slakt på småskaliga slakterier.

Denna bestämmelse ska tillämpas till och med den 31 december 2014.

Enligt bestämmelserna i artikel 8 stycke 3 i förordningen av den 23 november 2005 från det federala ekonomidepartementet om hygien vid djurslakt (OHyAb; RS 817.190.1) och artikel 9 stycke 8 i förordningen av den 23 november 2005 från det federala ekonomidepartementet om animaliska livsmedel (RS 817.022.108) ska dessa slaktkroppar och kött av tamsvin som är avsedda för uppgödning och för slakt samt köttberedningar, köttprodukter och förarbetade köttprodukter av sådant kött förses med ett särskilt hälsomärke som överensstämmer med den förlaga som fastställs i sista stycket i bilaga 9 till förordningen från det federala ekonomidepartementet om hygien vid djurslakt (OHyAb; RS 817.190.1). Schweiz får enligt bestämmelserna i artikel 9a i förordningen av den 23 november 2005 från det federala ekonomidepartementet om animaliska livsmedel (RS 817.022.108) inte bedriva handel med Europeiska unionens medlemsstater med dessa produkter.”

Punkt 11 under avsnittet ”Särskilda villkor” i kapitel I i tillägg 6 till bilaga 11 till jordbruksavtalet ska ersättas med följande:

”11.

1.	Rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (EGT L 37, 13.2.1993, s. 1).

2.	Kommissionens direktiv 95/45/EG av den 26 juli 1995 om särskilda renhetskriterier för färgämnen som används i livsmedel (EGT L 226, 22.9.1995, s. 1).

3.	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2232/96 av den 28 oktober 1996 om gemenskapsregler för aromämnen som används eller är avsedda att användas i eller på livsmedel (EGT L 299, 23.11.1996, s. 1).

4.	Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3).

5.	Rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 10).

6.	Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/2/EG av den 22 februari 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om livsmedel och livsmedelsingredienser som behandlats med joniserande strålning (EGT L 66, 13.3.1999, s. 16).

7.	Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/3/EG av den 22 februari 1999 om upprättande av en gemenskapsförteckning över livsmedel och livsmedelsingredienser som behandlas med joniserande strålning (EGT L 66, 13.3.1999, s. 24).

8.	Kommissionens beslut 1999/217/EG av den 23 februari 1999 om antagande av en förteckning över aromämnen som används i eller på livsmedel och som upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2232/96 (EGT L 84, 27.3.1999, s. 1).

9.	Kommissionens beslut 2002/840/EG av den 23 oktober 2002 om antagande av förteckningen över godkända anläggningar för bestrålning av livsmedel i tredje land (EGT L 287, 25.10.2002, s. 40).

10.	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2065/2003 av den 10 november 2003 om rökaromer som används eller är avsedda att användas i eller på livsmedel (EGT L 309, 26.11.2003, s. 1).

11.	Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (EUT L 364, 20.12.2006, s. 5).

12.	Kommissionens förordning (EG) nr 884/2007 av den 26 juli 2007 om nödåtgärder för återkallande av tillstånd för användningen av E 128 röd 2G som färgämne i livsmedel (EUT L 195, 27.7.2007, s. 8).

13.	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1332/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelsenzymer och om ändring av rådets direktiv 83/417/EEG, rådets förordning (EG) nr 1493/1999, direktiv 2000/13/EG, rådets direktiv 2001/112/EG samt förordning (EG) nr 258/97 (EUT L 354, 31.12.2008, s. 7).

14.	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).

15.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1334/2008 av den 16 december 2008 om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper för användning i och på livsmedel och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, förordningarna (EG) nr 2232/96 och (EG) nr 110/2008 samt direktiv 2000/13/EG (EUT L 354, 31.12.2008, s. 34).

16.	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/32/EG av den 23 april 2009 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel och livsmedelsingredienser (EUT L 141, 6.6.2009, s. 3).

17.	Kommissionens direktiv 2008/60/EG av den 17 juni 2008 om särskilda renhetskriterier för sötningsmedel som används i livsmedel (EUT L 158, 18.6.2008, s. 17).

18.	Kommissionens direktiv 2008/84/EG av den 27 augusti 2008 om särskilda renhetskriterier för andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel (EUT L 253, 20.9.2008, s. 1).

19.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsförfaranden för att fastställa gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 och ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 11).”