(1)

Vid granskningen av ett formulär med upplysningar som skickats in inom ramen för en ansökan om undantag på grundval av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning (2) fick kommissionen information om ett stöd som hade beviljats eller skulle komma att beviljas till förmån för Farm Dairy Flevoland. Genom en skrivelse av den 29 juni 2004 (ref. AGR/16887) begärde kommissionen uppgifter från Nederländerna om denna åtgärd.

(2)

De nederländska myndigheterna svarade genom en skrivelse av den 28 november 2005, diarieförd den 29 november 2005.

(3)

Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 22 maj 2007, som Nederländerna besvarade genom en skrivelse av den 22 juni 2007, diarieförd den 25 juni 2007.

(4)

Åtgärden har förts in i registret över icke anmälda stöd med numret NN 97/05.

(5)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet antogs den 26 november 2008 och har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (3). Kommissionen har uppmanat övriga medlemsstater och berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(6)

Nederländerna inkom med sina kommentarer genom en skrivelse av den 19 januari 2009, vilken diariefördes samma dag.

(7)

Genom en skrivelse av den 18 maj 2009 mottog kommissionen synpunkter från Farm Dairy i dess egenskap av berörd part. I enlighet med en begäran om förlängd tidsfrist och mot bakgrund av de särskilda omständigheter som angetts av Farm Dairy översändes bilagorna till skrivelsen av den 18 maj 2009 till kommissionen genom en skrivelse av den 15 juni 2009, vilken diariefördes den 18 juni 2009. Dessa synpunkter översändes till de nederländska myndigheterna genom en skrivelse av den 24 juni 2009. De nederländska myndigheterna svarade i sin tur genom en skrivelse av den 17 juli 2009, vilken diariefördes samma dag.

(8)

Genom en skrivelse av den 18 september 2009 ställde kommissionen kompletterande frågor till Nederländerna. Genom en skrivelse av den 16 oktober 2009 begärde Nederländerna en förlängd tidsfrist för att inkomma med svar, till och med den 18 november 2009. Förlängd tidsfrist beviljades genom en skrivelse av den 10 november 2009. Genom en skrivelse av den 23 november, vilken diariefördes samma dag, inkom Nederländerna med ytterligare uppgifter.

(9)

Farm Dairy är ett företag som framställer mjölkprodukter. Företaget flyttade till sitt nuvarande läge i Lelystad, Flevoland, som är en region som klassificeras som mål 1-område. Den 24 augusti 1998 lämnade Farm Dairy in en ansökan om investeringsstöd i enlighet med punkt 3.3 i det samlade programdokumentet för provinsen Flevoland. Företagets etablering förväntades skapa direkta och indirekta arbetstillfällen i regionen.

(10)

Den 23 september 1998 avgav provinsen Flevoland ett positivt yttrande om företagets stödansökan. Provinsen grundade sitt beslut bland annat på de positiva förväntade effekterna på sysselsättningen och miljön, de minskade transportkostnaderna för mjölk (dittills hade den mjölk som producerades i Flevoland behandlats utanför Flevoland och till och med i Belgien) och företagets förväntade lönsamhet. Farm Dairy avsåg att ha avtal med mjölkproducenterna i Flevoland samt överenskommelser med en ansedd kedja av stormarknader, vilket skulle garantera mjölkprodukternas avsättning. Farm Dairy avsåg att behandla 48 miljoner kilo mjölk per år.

(11)

Provinsen lämnade in en begäran om medfinansiering från jordbruksministeriet (Ministerie van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit – LNV) samt en begäran om bedömning av projektet. Provinsen och jordbruksministeriets ”Directie Noordwest” var av olika uppfattning när det gällde begäran om medfinansiering, särskilt i fråga om projektets innovativa karaktär. Av detta skäl avgav IKC ett andra yttrande. I detta andra yttrande, som överlämnades den 17 december 1998, betonades projektets fördelar när det gällde sysselsättning, avsättningsmöjligheter och lönsamhet. Det konstateras emellertid också att projektet hade en svag innovativ karaktär. Produktionsprocessen i sig var inte innovativ även om man använde den mest avancerade tekniken, men projektet innehöll vissa marknadsinnovationer. I detta andra yttrande beaktades flera kriterier, till exempel utvecklingen av regionen och projektets ekonomiska utsikter. Med beaktande av att projektet skulle ha positiva effekter framför allt på provinsnivå (mindre på nationell nivå), ändrades den normala fördelningen av medfinansieringen av stödet så att provinsen betalade en större andel.

(12)

Efter detta ställningstagande av LNV utfärdade provinsen ett beslut om att bevilja stöd till Farm Dairy på ett sammanlagt belopp av 1 575 000 nederländska gulden, dvs. 715 909 euro, och underrättade Farm Dairy om sin avsikt att bevilja stödet den 3 mars 1999. Stödet skulle finansieras genom bidrag från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), centrala myndigheter och provinsen.

(13)

Till följd av tvivel beträffande möjligheterna att erhålla godkännande av stödet från Europeiska kommissionen beslutade LNV att inte bevilja någon offentlig finansiering och underrättade provinsen om detta genom en skrivelse av den 14 september 1999.

(14)

Efter det att generaldirektoratet för jordbruk utfört en kontroll beslutade generaldirektoratet att projektet inte kunde finansieras inom ramen för det samlade programdokumentet och att EUGFJ:s andel av finansieringen följaktligen inte skulle beviljas. Provinsen underrättades om beslutet genom en skrivelse av den 25 juni 1999.

(15)

Provinsen beslutade emellertid att finansiera projektet med enbart egna medel. Farm Dairy informerades om det definitiva beviljandet av stödet och utbetalningen av det genom en skrivelse av den 20 november 2000.

(16)

Den 23 februari 2001 hölls ett informellt möte mellan tjänstemän från GD Jordbruk och företrädare för provinsen Flevoland, på de sistnämndas begäran. Vid mötet ska tjänstemännen ha meddelat att stödet till Farm Dairy inte var förenligt och måste återkrävas samt att medlen skulle användas inom ramen för ett annat projekt.

(17)

Provinsen valde att bevilja stödet i form av skadestånd till Farm Dairy för den skada företaget hade lidit på grund av att beslutet om beviljande av stödet hade dragits tillbaka. Skadeståndet motsvarade det belopp som Farm Dairy skulle ha fått om stödet hade godkänts. Provinsen ansåg att eftersom det i beslutet om beviljande av stödet inte angavs att stödet kunde dras tillbaka, var provinsen bunden av beslutet och skyldig att bevilja stödet, i annat fall kunde Farm Dairy vidta rättsliga åtgärder. Provinsen överlämnade sitt förslag till skadestånd till Farm Dairy genom en skrivelse av den 10 maj 2001. Farm Dairy godtog förslaget genom en skrivelse av den 21 maj 2001.

(18)

Stödet beviljades ursprungligen som investeringsstöd i enlighet med punkt 3.3 i programplaneringsdokumentet för provinsen Flevoland. Av de skäl som anges ovan beviljades stödet sedan som skadestånd för de förluster som företaget lidit till följd av beslutet om att dra tillbaka stödet.

(19)

Stödet uppgår till 1 575 000 nederländska gulden, dvs. 715 909 euro. Beloppet motsvarar 8,5 % av de sammanlagda investeringarna, som uppgår till 18 597 000 nederländska gulden eller 8 438 951 euro.

(20)

Stödmottagare är Farm Dairy Holding BV i Lelystad. Det är ett företag som framställer mjölkprodukter (bl.a. yoghurt och mjölkbaserade efterrätter).

(21)

Stödet har beviljats för perioden den 1 oktober 1998–1 maj 2000, vilket motsvarar start- och slutdatum för projektet Farm Dairy. Själva beslutet om att bevilja stödet antogs den 3 mars 1999.

(22)

Kommission inledde granskningsförfarandet i enlighet med artikel 108.2 i EUF-fördraget, eftersom den allvarligt betvivlade att stödet var förenligt med den inre marknaden.

(23)

I den inledande fasen granskade kommissionen framför allt stödåtgärdens förenlighet som investeringsstöd respektive skadestånd.

(24)

När det gäller investeringsstödet tillämpade kommissionen de bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då stödet beviljades, dvs. rambestämmelserna för det statliga stödet till investeringar för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (4) (nedan kallade rambestämmelserna), eftersom det rörde sig om en investering. Enligt rambestämmelserna ska stöd i allmänhet inte beviljas till investeringar i sektorn för komjölk och produkter av komjölk, utom i de undantagsfall som anges i punkt 2.3 i bilagan till kommissionens beslut 94/173/EG av den 22 mars 1994 om de urvalskriterier som skall fastställas för investeringar avsedda att förbättra villkoren för förädling och saluföring av jordbruks- och skogsbruksprodukter (5). Dessa undantag avser bland annat investeringar som innebär en väsentlig innovation. I detta hänseende konstaterade kommissionen i beslutet om att inleda förfarandet att den inte innehade tillräckliga uppgifter för att dra slutsatsen att stödet i fråga uppfyllde villkoren för att omfattas av ett av de föreskrivna undantagen. I punkt 3 d i rambestämmelserna föreskrivs att vissa stöd kan anses förenliga om de berättigar till medfinansiering. Kommissionen konstaterade i beslutet om att inleda förfarandet att denna möjlighet inte var tillämplig i förevarande fall, eftersom kommissionen i en skrivelse till Nederländerna av den 25 juni 1999 hade vägrat att bevilja finansiering inom ramen för det samlade programdokumentet.

(25)

Kommissionen granskade även de nederländska myndigheternas argument att stödet hade beviljats som skadestånd för de skador som företaget lidit till följd av myndighetens misstag att först bevilja ett stöd som senare visade sig vara olagligt och eventuellt oförenligt. Kommissionen konstaterade emellertid att det stödmottagande företaget inte kunde ha berättigade förväntningar på att stödet var lagligt, om det inte hade beviljats i enlighet med det föreskrivna förfarandet. Kommissionen var följaktligen tveksam till att åtgärden i fråga skulle betraktas som skadestånd och tvivlade på att detta rättfärdigade den slutsatsen att åtgärden inte kunde betraktas som stöd.

(26)

Eftersom de nederländska myndigheterna inte hade anfört någon annan rättslig grund, konstaterade kommissionen att tvivlen kvarstod beträffande den aktuella stödåtgärdens förenlighet och ansåg att det inte var uteslutet att det rörde sig om driftsstöd.

(27)

Farm Dairy har inledningsvis angett att det var en överraskning för företaget när beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet offentliggjordes. Farm Dairy var nämligen övertygat om att ärendet var avslutat för länge sedan. Farm Dairy har vidare invänt mot att företaget inte hade möjlighet att påverka skriftväxlingen mellan provinsen Flevoland och kommissionen, eftersom det inte informerades om kommissionens utredning förrän när det formella granskningsförfarandet inleddes.

(28)

Farm Dairys synpunkter är indelade i fyra delar: för det första den allmänna bakgrunden till stödåtgärden och stödmottagarens berättigade förväntningar, för det andra tillämpningen av åtgärderna i det samlade programdokumentet för Flevoland, för det tredje bedömningen mot bakgrund av beslut 94/173/EG och för det fjärde invändningar mot att sammansatt ränta tillämpas i fall av ett negativt beslut som omfattar krav på återbetalning.

(29)

I augusti 1998 lämnade Farm Dairy in en ansökan om stöd till provinsen Flevoland inom ramen för det samlade programdokumentet 1994–1999. I det samlade programdokumentet betonades särskilt nödvändigheten att utöka möjligheterna till bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i provinsen Flevoland. Projektet Farm Dairy föreföll särskilt lovande, eftersom det syftade till att bygga en oberoende mjölkbearbetningsanläggning i Lelystad.

(30)

Farm Dairy har i efterhand framhävt de positiva resultat som byggandet av anläggningen i Lelystad har lett till: uppkomsten av konkurrens på den nederländska marknaden för mjölkprodukter vilken tidigare dominerades av Friesland Coberco och Campina Melkunie, närheten till mjölkleverantörerna, innovationer (ett system för framställning av produkter på beställning), införandet av tvålitersförpackningar på den nederländska marknaden, ökad sysselsättning i ett mål 1-område och stimulans av den ekonomiska tillväxten i regionen. Vid den tidpunkten hade Farm Dairy för avsikt att utveckla en linje med nya specialprodukter för den nederländska marknaden.

(31)

Farm Dairy har angett att ansökan om stöd bedömdes positivt av provinsen och jordbruksministeriet (LNV) på grundval av ett oberoende yttrande från IKC, som ansåg att projektet var delvis innovativt. Den 24 februari 1999 undertecknades följaktligen en överenskommelse mellan provinsen Flevoland och Farm Dairy om beviljande av stöd inom ramen för åtgärd 3.3 i det samlade programdokumentet för Flevoland. Farm Dairy har betonat att det var först 2001 som företaget underrättades av provinsen Flevoland om att stödet inte var godkänt enligt bestämmelserna om statligt stöd. För att undvika en rättslig process föreslog provinsen att den skulle betala skadestånd. Farm Dairy har påpekat att det i beslutet om att inleda granskningsförfarandet anges att det vid ett samtal mellan provinsen och kommissionen påtalades att stödet var oförenligt. Provinsen uppgav emellertid för Farm Dairy att en tjänsteman från kommissionen hade låtit förstå att skadestånd kunde utbetalas. Farm Dairy anser att företaget mot bakgrund av dessa omständigheter kunde ha berättigade förväntningar på att ärendet var avslutat.

(32)

När det gäller stödnivån har Farm Dairy angett att den slutliga stödnivån var […] (*1) % av de faktiska investeringskostnaderna, i stället för 8,5 % av de uppskattade investeringskostnaderna. Denna stödnivå ligger betydligt lägre än den tillåtna stödnivån (till exempel för små och medelstora företag).

(33)

Provinsen Flevoland bedömde åtgärden mot bakgrund av åtgärd 3.3 i det samlade programdokumentet för Flevoland, som syftar till att stimulera ny jordbruksverksamhet samt uppnå fastställda sysselsättningsmål och miljömål. Farm Dairy har uttryckt sin förvåning över att kommissionen ansåg att åtgärden skulle bedömas mot bakgrund av punkt 3.2 i det samlade programdokumentet för Flevoland i vilken det hänvisas till rådets förordning (EEG) nr 866/90 av den 29 mars 1990 om förbättring av villkoren för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (6). En bedömning ur detta perspektiv innebär att de kriterier för investeringar som anges i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG måste uppfyllas.

(34)

Farm Dairy anser att villkoren i punkt 3.3 i det samlade programdokumentet för Flevoland är uppfyllda: särskilt ska nämnas att Farm Dairy år 2000 skapade 61 arbetstillfällen (i stället för 35 som ursprungligen förväntats) och investerade sammanlagt […] miljoner nederländska gulden (i stället för 18,5 miljoner som förväntats). Investeringen var dessutom positiv ur miljösynpunkt: den ledde till minskade koldioxidutsläpp och minskad bränsleanvändning tack vare närheten till mjölkleverantörerna. Det innovativa konceptet med framställning på beställning minskade behovet av kylanläggningar, som använder mycket energi.

(35)

Farm Dairy anser avslutningsvis att kommissionen borde ha bedömt stödet mot bakgrund av åtgärd 3.3 i stället för åtgärd 3.2 i det samlade programdokumentet för Flevoland.

(36)

Farm Dairy anser att stödet är förenligt med kriterierna i punkt 1.1 i beslut 94/173/EG. Som det anges ovan var investeringen positiv för miljön och innehöll teknologiska innovationer. Närheten till mjölkleverantörerna gjorde det dessutom möjligt att minska de mellanliggande kostnaderna för insamling av mjölk och konceptet för centralisering av produktionskedjan till ett enda företag möjliggjorde direkt distribution.

(37)

Farm Dairy anser i andra hand att det aktuella stödet uppfyller de krav som anges i kriterierna i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG.

(38)

Farm Dairy anser särskilt att investeringen innebär en väsentlig innovation, och detta av två skäl: för det första grundar sig företagets interna process på ett system där produkterna framställs på beställning. Detta innebär att råvaran, dvs. mjölken, bearbetas inom företaget till en slutlig produkt, som paketeras på plats och omedelbart lastas i kyllastbilar. Detta eliminerar följaktligen behovet av ett distributionscentrum. Med detta system är det även möjligt att se till att den mängd mjölk som bearbetas exakt motsvarar den för tillfället beställda produktmängden. Detta minskar kraftigt kylkostnaderna i samband med transport av mjölk från anläggningen. Farm Dairy har betonat att företaget har investerat i moderna pastöriseringslinjer som har större kapacitet jämfört med energibehovet. Denna framställningsprocess har bidragit till en hög kvalitet på Farm Dairys produkter.

(39)

Vidare har företaget även infört innovationer på produktionsnivån genom att saluföra tvålitersförpackningar av polyeten på den nederländska marknaden. År 1999 var Farm Dairy först bland mjölkproduktföretagen med att införa denna förpackning på marknaden. Vid den tiden fanns det endast mindre förpackningar av kartong på marknaden. Farm Dairy importerade en särskild maskin från Förenta staterna för att tillverka förpackningarna. År 1999 var efterfrågan på dessa förpackningar ännu inte särskilt stor. Det var först 2004 som efterfrågan ökade kraftigt. Sedan 2004 levererar Farm Dairy mer än […] miljoner liter mjölk i tvålitersförpackningar, vilket utgör […] % av företagets sammanlagda mjölkproduktion. Farm Dairy har till sina synpunkter bifogat en tidningsartikel om innovationen samt statistik från företaget som visar den växande andelen mjölk som sålts i tvålitersförpackningar under perioden 1999–2008.

(40)

Farm Dairy har till sina synpunkter även bifogat en rapport med titeln Innovations par Farm Dairy à l’époque de la demande DOCUP en 1998 (”Farm Dairys innovationer när företaget 1998 ansökte om stöd inom ramen för det samlade programdokumentet”), som skrivits av […], som vid den tiden var […] hos konkurrenten […]. Farm Dairy har betonat att det i denna oberoende rapport anges att införandet av tvålitersförpackningar i polyeten på den nederländska marknaden innebar en revolution och att de två dominerande parterna (Friesland-Coberco och Campina Melkunie) försökte hindra införandet av denna förpackning. Den hade ett stort antal fördelar jämfört med de kartongförpackningar som användes vid den tiden. Farm Dairy var först med att införa denna förpackning i Nederländerna. Företagets logistikkoncept (hela produktionskedjan inom ett enda företag) möjliggör längre hållbarhetstid på mjölken, eftersom man inte behöver använda centrala distributionscentrum eller långa leveranskedjor.

(41)

Farm Dairy har även bifogat en tabell där de särskilda investeringskostnaderna för framställningen av tvålitersförpackningarna har särskiljts från övriga investeringskostnader. När Farm Dairy byggdes, byggdes fyra linjer för påfyllning av mjölk, varav en är särskilt avsedd för fyllning av tvålitersförpackningar. Även dessa kostnader har särskiljts från övriga investeringskostnader.

(42)

Farm Dairy har även angett att företaget vid tiden för ansökan om investeringsstöd planerade att lansera en linje med särskilda produkter: grädde i bägare, fruktyoghurtar och efterrätter med grädde och frukt.

(43)

När det gäller kriteriet i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG avseende utvecklingen av efterfrågan har Farm Dairy angett att efterfrågan främst kommer från stormarknader, och att dessa var synnerligen entusiastiska inför tanken på en ny marknadsaktör. Redan från början hade Farm Dairy leveransavtal med de huvudsakliga stormarknaderna med verksamhet i Nederländerna.

(44)

När det gäller det undantag som avser brist på kapacitet och realistiska avsättningsmöjligheter, visar den ovan i skäl 43 beskrivna reaktionen från stormarknaderna att det fanns realistiska avsättningsmöjligheter. Att det rådde brist på kapacitet framgår enligt Farm Dairy av de nederländska konkurrensmyndigheternas (NMa) beslut av den 23 december 1998 inom ramen för Friesland Coberco Dairy Foods övertagande av mjölkproduktföretaget De Kievit. Nederländerna importerar mer gårdsmjölk än man exporterar. Saldot mellan import och export visar att 2,5 % av den mjölk som bearbetas i Nederländerna har importerats. Farm Dairy drar av samtliga dessa uppgifter slutsatsen att det inte rådde överkapacitet på marknaden för färsk mjölk i Nederländerna.

(45)

Farm Dairy har även angett att mjölkleverantörerna i Flevoland hade valt att inte längre leverera mjölk till Campina Melkunie, utan i stället levererade till Comelco i Belgien. I och med Campina Melkunies övertagande av Comelco 1991, och det slutliga genomförandet av det 1996, tvingades emellertid mjölkleverantörerna att leta efter ett annat alternativ. Detta andra alternativ erbjöds genom Farm Dairys inträde på marknaden 1999.

(46)

Farm Dairy har avslutningsvis påpekat svårigheterna med att hitta exakta uppgifter tio år efter omständigheterna, och har invänt mot det utdragna förfarandet mellan kommissionen och Nederländerna.

(47)

Farm Dairy har åberopat det utdragna förfarandet och företagets berättigade förväntningar på att ärendet var avslutat för att invända mot att företaget åläggs sammansatt ränta från och med beviljandet av stödet. Farm Dairy kan inte hållas ansvarigt för att inget hände i ärendet under en lång period, vilket ledde till att ränta ackumulerades. Farm Dairy anser att enkel ränta ska tillämpas, eftersom företaget, om det hade fått indikationer på att stödet var olagligt och man således hade haft valmöjligheter, hade valt att återbetala beloppet tidigare.

(48)

Farm Dairy grundar sin begäran på kommissionens meddelande av den 8 maj 2003, där det anges att det fram till dess inte var klart vilket slag av ränta som skulle tillämpas. I enlighet med principen om lika behandling begär Farm Dairy att kommissionen ska besluta att inte tillämpa sammansatt ränta för perioden före den 8 maj 2003.

(49)

Genom en skrivelse av den 19 januari 2009 inkom Nederländerna med sina kommentarer till kommissionens beslut om att inleda det förfarande som föreskrivs i artikel 108.2 i EUF-fördraget avseende det icke anmälda stödet. Nederländerna svarade endast att man inte har några ytterligare upplysningar, eftersom alla uppgifter redan lämnades i samband med det inledande undersökningsförfarandet.

(50)

Efter synpunkterna från Farm Dairy önskade kommissionen emellertid erhålla ytterligare klarlägganden. Kommissionen anmodade därför Nederländerna att ange om införandet av tvålitersförpackningar var en innovation, såsom Farm Dairy hade angett, och om denna aspekt hade beaktats vid de nederländska myndigheternas bedömning av projektet. När det gäller processen för framställning på beställning anmodade kommissionen Nederländerna att kommentera de uppgifter som lämnats av Farm Dairy om att denna process utgjorde en innovation vid tidpunkten för ansökan om investeringsstöd. Slutligen begärde kommissionen att Nederländerna skulle kommentera förekomsten av realistiska avsättningsmöjligheter och bristen på kapacitet vid tidpunkten för beviljandet av stödet samt bifoga alla relevanta undersökningar eller andra dokument om detta.

(51)

När det gäller införandet av tvålitersförpackningar har Nederländerna bekräftat att detta var en innovation 1999. Nederländerna stöder sig i detta hänseende på undersökningar som utförts av TNO (7), Nederlandse Zuivel Organisatie (NZO) och [x], en kedja med stormarknader. Nederländerna har överlämnat en rapport från TNO samt skrivelser från NZO och [x]. Av denna information framgår att Farm Dairy var först med att införa tvålitersförpackningar på den nederländska marknaden och att dessa förpackningar utgjorde en innovation 1999, eftersom mjölken tidigare endast såldes i enliters eller en och en halvliters förpackningar av kartong.

(52)

Denna aspekt beaktades inte vid IKC:s bedömning och provinsen var inte heller medveten om den. Nederländerna har angett att denna aspekt kanske kunde ha påverkat yttrandet från IKC vid tidpunkten i fråga genom att påverka yttrandet om projektets innovativa karaktär. Eftersom IKC inte längre existerar är det emellertid inte möjligt att begära ytterligare ett yttrande från IKC.

(53)

På begäran av kommissionen har Nederländerna överlämnat närmare kostnadsuppgifter om den särskilda investeringen för att införa tvålitersförpackningarna. Enligt dessa uppgifter anslogs ett belopp på 1 840 000 nederländska gulden (dvs. 834 956 euro) för den särskilda investeringen i tvålitersförpackningar. Dessutom lade de nederländska myndigheterna till kostnaden för en fjärdedel av påfyllningslinjerna, eftersom en av de fyra påfyllningslinjerna enbart var avsedd för påfyllning av tvålitersförpackningar. Detta belopp uppgår till 2 936 250 nederländska gulden (dvs. 1 332 412 euro). Det sammanlagda beloppet är således 4 776 250 nederländska gulden (dvs. 2 167 367 euro).

(54)

När det gäller konceptet för framställning på beställning har kommissionen begärt att Nederländerna ska kommentera dess innovativa karaktär, samt ange om de synpunkter som lagts fram av Farm Dairy kan påverka den tidigare bedömningen att projektet hade en ganska svag innovativ karaktär. Nederländerna har svarat att IKC i sitt yttrande ansåg att projektet var delvis innovativt och att den innovativa karaktären inte berodde på produktinnovationer utan på marknadsinnovationer. Denna bedömning gjordes inom ramen för en ansökan om medfinansiering från jordbruksministeriet. Nederländerna har emellertid anfört andra argument för att visa projektets innovativa karaktär: systemet med framställning på beställning gör mjölkleveranserna effektivare, eftersom det möjliggör en längre hållbarhetstid för mjölken, och detta i ett land där man främst konsumerar pastöriserad mjölk (i stället för steriliserad mjölk som håller längre). Nederländerna har även hänvisat till en undersökning som gjorts av TNO avseende detta systems innovativa karaktär. Av undersökningen framgår att man vid tidpunkten i fråga huvudsakligen använde ett system med framställning för lagring, vilket innebär att ett visst lager hålls som reserv för att sedan säljas. Leveranstiden minskas, men flexibiliteten när det gäller att tillgodose behoven hos kunderna, ”som t.ex. stormarknader”, minskar också. Systemet för framställning på beställning gör det däremot möjligt att möta kravet på flexibilitet. Nederländerna anser följaktligen att detta koncept har en innovativ karaktär.

(55)

När det gäller förekomsten av avsättningsmöjligheter och avsaknaden av överkapacitet har Nederländerna hänvisat till en rapport från Rabobank International från april 1999, där det anges att 2,5 % av all den gårdsmjölk som bearbetas är importerad. När det gäller fabriksmjölk (dvs. mjölk som pastöriserats för att möjliggöra en längre transport) importeras 10,5 % av all den mjölk som bearbetas. Detta visar enligt Nederländerna att det inte finns någon överkapacitet i Nederländerna. När det gäller förekomsten av avsättningsmöjligheter har Nederländerna bekräftat den bedömning som gjorts av Farm Dairy (se ovan skälen 44 och 45). Statistiken från Farm Dairy visar för övrigt att det finns avsättningsmöjligheter. Av skrivelsen från [x] framgår även att detta företags omsättning har ökat tack vare försäljningen av tvålitersförpackningarna från Farm Dairy.

(56)

Kommissionen konstaterar att artiklarna 92, 93 och 94 i EG-fördraget (nu artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget) vid tidpunkten för beviljande av stödet var tillämpliga på produktion av mjölkprodukter och mjölkbaserade efterrätter i enlighet med artikel 23 i rådets förordning (EEG) nr 804/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (8).

(57)

I artikel 107.1 i EUF-fördraget anges att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(58)

Stöd som ges av en medlemsstat: Detta villkor är uppfyllt, eftersom stödet getts av provinsen Flevoland.

(59)

Stöd som påverkar handeln och snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen: Sektorn för mjölkprodukter är öppen för konkurrens på gemenskapsnivå (9) och är följaktligen känslig för alla åtgärder som främjar produktionen i en medlemsstat. I förevarande fall var syftet dessutom att behandla mjölken i provinsen Flevoland, medan en del av mjölken tidigare behandlats i Belgien. Stödet riskerar följaktligen att snedvrida konkurrensen på marknaden för mjölk och mjölkprodukter.

(60)

Stöd som gynnar vissa företag eller viss produktion: Stödet har getts till ett enda företag, Farm Dairy.

(61)

Med beaktande av ovan angivna skäl drar kommissionen slutsatsen att stödet i fråga omfattas av artikel 107.1 i EUF-fördraget och utgör statligt stöd. Denna bedömning har inte påverkats av de synpunkter som inkommit efter det att förfarandet inleddes.

(62)

Eftersom stödet har beviljats och utbetalats utan föregående anmälan, rör det sig om olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (10).

(63)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet framhölls två möjliga grunder för stödet, vilka anförts av de nederländska myndigheterna. Till en början, dvs. när stödet beviljades, rörde det sig om ett investeringsstöd som ansågs omfattas av det samlade programdokumentet för Flevoland (se ovan skäl 9). Senare omvandlade myndigheterna i provinsen Flevoland investeringsstödet till ett skadestånd för de förluster som företaget lidit till följd av att stödet inte beviljades. De uppgifter som Farm Dairy tillhandahållit efter det att förfarandet inleddes behandlas i avsnittet om stödets förenlighet som investeringsstöd. Granskningen av stödåtgärdens förenlighet har delats in i två delar: granskning av stödets förenlighet som investeringsstöd (VI.3.1) respektive som skadestånd (VI.3.2).

(64)

Inledningsvis ska kommissionen emellertid undersöka det argument som anförts av Farm Dairy och genom vilket företaget har invänt mot kommissionens bedömning att stödåtgärden omfattas av punkt 3.2 i det samlade programdokumentet för Flevoland, trots att stödåtgärden av provinsen lades fram för kommissionen som en stödåtgärd som omfattas av punkt 3.3 i det samlade programdokumentet (se ovan skäl 33 och följande skäl).

(65)

Kommissionen anser för det första att denna diskussion rör beviljandet av gemenskapsmedel, vilket inte är föremål för förevarande beslut, som avser stöd som beviljats uteslutande från provinsens medel efter det att jordbruksministeriet hade noterat kommissionens vägran att bevilja gemenskapsmedel. En granskning av skälen till att kommissionen vägrade att bevilja gemenskapsmedel omfattas inte av detta beslut och invändningar på denna punkt borde ha gjorts tidigare inom ramen för förfarandet för beviljande av gemenskapsmedel. Eftersom kommissionen genom en skrivelse av den 25 juni 1999 underrättade Nederländerna om sin vägran att bevilja gemenskapsmedel och Nederländerna noterade detta utan invändningar (11), ska det beslutet inte längre ifrågasättas inom ramen för förevarande beslut.

(66)

Kommissionen konstaterar emellertid att det i de kriterier som används för att bedöma stödåtgärder mot bakgrund av bestämmelserna om statligt stöd till investeringar hänvisas till samma kriterier som de som används vid bedömningar mot bakgrund av punkt 2.3 i det samlade programdokumentet. De bestämmelser om statligt stöd som är tillämpliga på beviljandet av stöd återfinns i rambestämmelserna, och i punkt 3 b i dessa hänvisas till punkterna 1.2 och 2 i beslut 94/173/EG. I det beslutet behandlas allmänt gemenskapens urvalskriterier för investeringar som berättigar till gemenskapsstöd enligt förordning (EEG) nr 866/90 och rådets förordning (EEG) nr 867/90 av den 29 mars 1990 om förbättring av villkoren för bearbetning och avsättning av skogsbruksprodukter (12). Syftet med det beslutet är att uppnå samstämmighet mellan gemenskapsfinansieringen och medlemsstaternas finansiering. Kommissionen betonar emellertid att den inte tillämpar beslut 94/173/EG som sådant, utan endast i den utsträckning som det hänvisas till det i rambestämmelserna.

(67)

Kommissionen har granskat stödåtgärden i ljuset av de rambestämmelser som var tillämpliga när stödet beviljades, dvs. den 3 mars 1999.

(68)

Enligt punkt 3 b i rambestämmelserna kan investeringsstöd för att främja de investeringar som anges i punkt 1.2 andra och tredje strecksatserna i bilagan till beslut 94/173/EG inte anses förenligt med den inre marknaden. Även de investeringar som är uteslutna enligt punkt 2 i samma bilaga anses oförenliga med den gemensamma marknaden, om de särskilda villkor som föreskrivs inte är uppfyllda.

(69)

I punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG föreskrivs följande: ”Följande investeringar är undantagna inom sektorn för komjölk och produkter därav:

Följande investeringar berörs inte av de förbud som avses i föregående strecksatser, förutsatt att de inte leder till en ökning av kapaciteten:

(70)

Av det ovanstående följer a priori att investeringsstöd för framställning av färska produkter, såsom i förevarande ärende, inte är förenligt med den inre marknaden, utom om investeringen omfattas av ett av de undantag som anges i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG.

(71)

Frågan om huruvida något av undantagen i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG är uppfyllt var en av de huvudsakliga frågor som ställdes i beslutet om att inleda förfarandet. I förevarande beslut granskas därför de tre undantagen: produktion som innebär en väsentlig innovation i enlighet med utvecklingen av efterfrågan, brist på kapacitet och förekomst av realistiska avsättningsmöjligheter samt framställning av produkter med användning av traditionella eller ekologiska metoder enligt definitionen i gemenskapsbestämmelser.

(72)

Av de handlingar som Nederländerna lämnade till kommissionen 2005 framgår att produktionsprocessen inte var innovativ mot bakgrund av de uppgifter som hade tillhandahållits vid tidpunkten i fråga. Som det anges i beslutet om att inleda förfarandet ansåg IKC att projektet inte var innovativt i sin helhet. Framför allt ansågs det att projektet inte omfattade produktinnovationer, utan endast marknadsinnovationer, och att produktionsprocessen inte var innovativ, men att man använde den modernaste tekniken. Mot bakgrund av att de övriga kriterier som bedömts av IKC var uppfyllda, ansåg IKC emellertid att projektet uppfyllde kriterierna för att beviljas stöd, men att andelen stöd skulle minskas (se ovan skäl 11).

(73)

Frågan är huruvida de uppgifter som Farm Dairy och Nederländerna lämnat sedan förfarandet inleddes kan ifrågasätta den bedömning som gjordes vid granskningen mot bakgrund av kriterierna för bedömning av stöd inom ramen för det samlade programdokumentet. Av dessa uppgifter (se skälen 36–46) framgår att den del som avsåg investeringen i den nya tvålitersförpackningen av polyeten var innovativ i sin helhet och att Farm Dairy var det första företag som tillverkade och saluförde denna produkt på den nederländska marknaden. I rapporten från Farm Dairy om denna aspekt framhävs den innovativa karaktären, och rapporten förefaller trovärdig, eftersom den har sammanställts av en expert inom sektorn som vid tidpunkten i fråga arbetade för en konkurrent till Farm Dairy. I rapporten ifrågasätts inte den bedömning som IKC och jordbruksministeriet gjorde vid den tidpunkten, men den innehåller uppgifter som inte hade överlämnats till kommissionen före beslutet om att inleda förfarandet och som inte nämns i de dokument som tidigare överlämnats till kommissionen. Den nämnda tvålitersförpackningen hade redan haft stora framgångar på den brittiska och den amerikanska marknaden. Farm Dairy var först med att saluföra denna typ av förpackning på marknaden. Farm Dairy var följaktligen en föregångare, eftersom tvålitersförpackningen sedan dess har blivit vanlig i Nederländerna.

(74)

Enligt rättspraxis från Europeiska unionens domstol åligger det kommissionen att beakta de olika uppgifter som lämnas till den samt att begära ytterligare upplysningar från stödmottagaren i syfte att informera sig om alla nödvändiga aspekter för att med fullständig kännedom om alla relevanta omständigheter kunna göra en riktig bedömning när den antar beslutet (13).

(75)

I förevarande fall har kommissionen begärt bekräftelse från Nederländerna av de uppgifter som lämnats av Farm Dairy. Nederländerna har bekräftat uppgifterna från Farm Dairy och har lämnat in tre oberoende dokument (se ovan skälen 51–53) som bevisar den innovativa karaktären hos investeringen i tvålitersförpackningarna. Av den information som tillhandahållits framgår att Nederländerna vid bedömningen av den innovativa karaktären inte beaktade den del av investeringen som avsåg tvålitersförpackningarna, möjligen beroende på att granskningen gjordes på grundval av kriterierna i det samlade programdokumentet och inte specifikt på grundval av de nämnda rambestämmelserna. Vidare har Nederländerna använt sig av oberoende experter som har kunskap om marknaden och det sätt på vilket mjölkprodukterna salufördes. De undersökningar som dessa experter gjort visar att företaget Farm Dairy faktiskt var först med att saluföra denna typ av förpackning på den nederländska marknaden.

(76)

På grundval av de nya uppgifter som lämnats av myndigheterna och Farm Dairy efter det att förfarandet inleddes anser kommissionen att införandet och tillverkningen av tvålitersbehållarna är av innovativ karaktär.

(77)

När det gäller konceptet framställning på beställning är frågeställningen liknande: kan de preciseringar som lämnats av Farm Dairy och Nederländerna påverka den bedömning som kommissionen gjorde när förfarandet inleddes?

(78)

Till skillnad från vad som var fallet med tvålitersförpackningarna beaktades konceptet framställning på beställning av Nederländerna vid bedömningen i samband med ansökan om stöd 1998. Vid den tidpunkten drogs slutsatsen att produktionsprocessen som sådan inte var innovativ, men att man använde den modernaste tekniken och att den bidrog till att minska energiförbrukningen och var mer miljövänlig. Dessa argument anfördes av Nederländerna och Farm Dairy redan i den tidigare skriftväxlingen. Inga ytterligare innovationer har kunnat påvisas när det gäller konceptet framställning på beställning.

(79)

Det bör även granskas huruvida produktionen är förenlig med utvecklingen av efterfrågan, såsom det krävs enligt det första av de undantag som anges i beslut 94/173/EG. Av de uppgifter som lämnats till kommissionen (se ovan skäl 43) framgår det att efterfrågan på dessa produkter främst kom från stormarknaderna och att avtal hade ingåtts med minst fem stormarknader. Kommissionen anser att detta tydligt visar att innovationen är förenlig med utvecklingen av efterfrågan. Detta stöds av den omständigheten att [x], som Nederländerna hänvisat till (se ovan skäl 55), kraftigt har ökat sin omsättning tack vare mjölken från Farm Dairy.

(80)

Sammanfattningsvis anser kommissionen att villkoren i det första undantaget i förevarande fall är uppfyllda när det gäller den del av investeringen som avser tvålitersförpackningarna, eftersom investeringen är av innovativ karaktär och är förenlig med utvecklingen av efterfrågan. På grundval av de uppgifter som har lämnats till kommissionen efter det att det formella granskningsförfarandet inleddes kan kommissionen inte dra slutsatsen att villkoren i det första undantaget inte skulle vara uppfyllda. Det ankommer inte på kommissionen att på eget initiativ undersöka vilka uppgifter som kunde ha lämnats in, men kommissionen måste dels informera sig om alla nödvändiga aspekter, dels grunda sig på de uppgifter som den innehar vid den tidpunkt när den antar beslutet (14). I förevarande fall har kommissionen inlett förfarandet och genom en skrivelse av den 18 september 2009 anmodat Nederländerna att bekräfta vissa av de uppgifter som Farm Dairy lämnat i sina synpunkter. Kommissionen har således använt alla de medel som står till dess förfogande för att erhålla uppgifter från berörda parter eller medlemsstaten. Vidare grundar sig kommissionen i detta beslut på alla de uppgifter som inkommit efter det att förfarandet inleddes. Det har emellertid inte inkommit några uppgifter som visar att den del av investeringen som avser tvålitersförpackningarna inte skulle ha varit innovativ eller överensstämt med utvecklingen av efterfrågan.

(81)

Med beaktande av att de kriterier som anges i rambestämmelserna med hänvisning till beslut 94/173/EG är uppfyllda när det gäller den innovativa karaktären hos investeringen avseende tvålitersförpackningar, men inte för de övriga investeringarna, måste kostnaderna för denna investering isoleras för att bestämma den maximala stödnivån.

(82)

De nederländska myndigheterna har angett att ett belopp på 1 840 000 nederländska gulden (dvs. 834 956 euro) anslogs för den särskilda investeringen avseende tvålitersförpackningar. Dessutom lade de nederländska myndigheterna till kostnaden för en fjärdedel av påfyllningslinjerna, eftersom en av de fyra påfyllningslinjerna skulle användas enbart för påfyllning av tvålitersförpackningar. Detta belopp uppgår till 2 936 250 nederländska gulden (dvs. 1 332 412 euro). Det sammanlagda beloppet uppgår således till 4 776 250 nederländska gulden (dvs. 2 167 367 euro) (se ovan skäl 53). Inga allmänna kostnader (såsom byggnader eller markarbeten) har tagits med i det sammanlagda beloppet.

(83)

Den maximala stödnivån bör således fastställas mot bakgrund av de stödberättigande kostnaderna. Eftersom Flevoland vid tidpunkten för ansökan om investeringsstöd var ett mål 1-område, kan stöd beviljas med upp till 75 % av de stödberättigande kostnaderna. Det stöd som beviljats är på 715 909 euro, vilket utgör mindre än 75 % av de stödberättigande kostnaderna. Den föreslagna investeringen är följaktligen förenlig med bestämmelserna om statligt stöd.

(84)

Eftersom villkoren i det första av de undantag som anges i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG är uppfyllda och detta gör att det beviljade stödet kan godkännas i sin helhet, finns det ingen orsak att undersöka huruvida övriga villkor i undantagen är uppfyllda.

(85)

Liksom i punkt b ovan är det inte nödvändigt att bedöma detta tredje undantag, eftersom slutsatsen att stödet i fråga är förenligt kan dras på grundval av bedömningen av det första undantaget. Denna punkt förefaller inte heller relevant avseende investeringsprojektet i fråga, eftersom projektet inte på något sätt avser framställning av produkter med användning av traditionella eller ekologiska metoder.

(86)

Kommissionen har även granskat det aktuella stödet mot bakgrund av artikel 3 d i de ovan nämnda rambestämmelserna, där det anges att kommissionen från fall till fall ska granska varje stödåtgärd som genom tillämpning av rambestämmelserna och lämpliga åtgärder borde uteslutas, men som i princip berättigar till medfinansiering från gemenskapen i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 (15). Av skrivelsen från kommissionen till Nederländerna av den 25 juni 1999 framgår att projektet inte kunde finansieras inom ramen för det samlade programdokumentet. Kommissionen anser följaktligen att åtgärden i fråga inte kan omfattas av undantagen i punkt 3 d i de ovan nämnda rambestämmelserna.

(87)

När förfarandet inleddes granskade kommissionen huruvida skadeståndet för skadorna till följd av att stödet inte beviljats kunde utgöra grund för att godkänna investeringen som helhet. I den inledande fasen angav de nederländska myndigheterna att stödet hade beviljats som ersättning för de skador som företaget lidit till följd av myndighetens misstag att först bevilja ett stöd som senare visade sig vara olagligt och eventuellt oförenligt.

(88)

Domstolen har konstaterat att utbetalning av skadestånd och ränta inte utgör stöd (16). Domstolen grundade detta konstaterande på den omständigheten att statligt stöd i rättsligt hänseende väsentligt skiljer sig från de skadestånd som de nationella myndigheterna kan ådömas att betala till enskilda som ersättning för en skada som myndigheterna i fråga orsakat dessa. Utbetalning av skadestånd och ränta innebär därför i princip inte en fördel för mottagaren, eftersom det endast rör sig om ersättning för en rättighet som denne åtnjuter.

(89)

I förevarande fall är det svårt att tala om rätt till skadestånd för stödmottagaren, eftersom denna påstådda rätt från början grundades på ett rättsstridigt agerande från medlemsstatens sida. Enligt fast rättspraxis kan de företag som åtnjuter ett stöd, med hänsyn till att den kontroll av statligt stöd som utövas av kommissionen enligt artikel 108 i EUF-fördraget är av oeftergivlig karaktär, i princip inte ha berättigade förväntningar på att stödet är regelrätt annat än om det har beviljats med iakttagande av det förfarande som avses i den nämnda artikeln. En vaksam ekonomisk aktör ska nämligen i normala fall vara i stånd att försäkra sig om att detta förfarande har iakttagits (17).

(90)

I förevarande fall ska det även påpekas att beviljande av ett skadestånd skulle innebära att förbudet mot att bevilja stöd utan kommissionens godkännande kringgicks. Detta bekräftas för övrigt av den omständigheten att provinsen Flevoland när den angav att stödet i fråga hade beviljats som skadestånd för det misstag som myndigheten begått var fullständigt medveten om att stödet före genomförandet borde ha anmälts till kommissionen för godkännande.

(91)

Kommissionen anser följaktligen att investeringen som helhet inte kan betraktas som förenlig på grundval av den omständigheten att stödet i fråga skulle utgöra skadestånd för skada som stödmottagaren lidit.

(92)

Farm Dairy har invänt mot tillämpningen av sammansatt ränta i fall av ett negativt beslut av kommissionen som omfattar krav på återbetalning (se ovan skäl 47). Eftersom kommissionen i detta beslut drar slutsatsen att stödet är förenligt, kommer det olagliga stödet inte att återkrävas och Farm Dairys anmärkningar är därför inte längre relevanta.

(93)

Det statliga stöd som Nederländerna har genomfört till förmån för Farm Dairy är förenligt när det gäller den del av investeringen som avser de nya tvålitersförpackningarna. Det ursprungliga stödbeloppet har därför räknats om i förhållande till denna del av den totala investeringen och av beräkningen framgår att det beviljade stödet är förenligt med kraven i rambestämmelserna för statligt stöd till investeringar för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.

(94)

Kommissionen beklagar emellertid att Nederländerna vid genomförandet av det nämnda stödet har åsidosatt artikel 108.3 i EUF-fördraget.