(1)

Genom ett e-postmeddelande av den 16 juli 2007 föranmälde Polen den ovannämnda åtgärden till kommissionen. Ett möte med de polska myndigheterna hölls den 2 augusti 2007.

(2)

Genom ett e-postmeddelande av den 24 december 2007 anmälde Polen till kommissionen det föreslagna stödet till förmån för Dell Products (Poland) Sp. z o.o., i enlighet med artikel 88.2 i EG-fördraget. Ärendet fick registreringsnummer N 775/07.

(3)

Genom skrivelser av den 15 februari, den 2 juni och den 3 oktober 2008 begärde kommissionen ytterligare upplysningar, som lämnades av de polska myndigheterna i skrivelser av den 18 april, den 1 juli, den 1 augusti, den 6 augusti, den 17 november och den 9 december 2008. Möten med de polska myndigheterna hölls den 5 mars, den 26 juni och den 19 november 2008.

(4)

Genom en skrivelse av den 10 december 2008 underrättade kommissionen Polen om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd. Genom en skrivelse av den 18 februari 2009 lämnade Polen synpunkter på beslutet att inleda förfarandet.

(5)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (3). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter.

(6)

Kommissionen mottog synpunkter från Kathy Sinnott, ledamot av Europaparlamentet (skrivelse av den 24 februari 2009), från Hewlett-Packard (HP), en konkurrent till Dell (skrivelse av den 24 februari 2009), och från en annan konkurrent (4) (skrivelser av den 2 mars och den 12 mars 2009).

(7)

Genom skrivelser av den 24 mars och den 2 april 2009 översände kommissionen dessa synpunkter till Polen, som gavs tillfälle att bemöta dem. Dess kommentarer mottogs i en skrivelse av den 22 april 2009.

(8)

Genom en skrivelse av den 25 maj 2009 och genom e-postmeddelanden av den 17 juni och den 8 juli 2009 begärde kommissionen ytterligare upplysningar, som lämnades av Polen genom skrivelser av den 10 juni 2009 och genom e-postmeddelanden av den 22 juni, den 13 juli och den 10 augusti 2009.

(9)

Stödmottagare är Dell Products (Poland) Sp. z o.o. (nedan kallat Dell Polen) (5), ett företag som i sin helhet ägs av Dell Inc. (Förenta staterna) genom en ägarandel på 99,9 % som innehas av Dell Global BV (Nederländerna) och en ägarandel på 0,1 % som innehas av Dell International Holdings VIII BV (Nederländerna).

(10)

Polen vill stödja ekonomisk utveckling i provinsen Łódź genom att ge Dell Polen investeringsstöd för ett investeringsprojekt i Łódź särskilda ekonomiska zon.

(11)

Provinsen Łódź är en region med stora socioekonomiska svårigheter som är berättigad till regionalstöd enligt artikel 87.3 a i fördraget, med ett standardtak för regionalstöd till stora företag på 50 % bruttobidragsekvivalent (BBE) enligt den polska regionalstödskartan för 2007–2013 (6).

(12)

Investeringsprojektet består i etablering av en ny produktionsanläggning för persondatorer, både stationära och bärbara, och servrar (7). Arbetet med projektet inleddes 2007, och projektet väntas slutföras i slutet av 2012.

(13)

Projektet innebär att det skapas omkring 1 200 direkta arbetstillfällen, med en möjlig ökning till 3 000, vilket bör inverka positivt på den regionala och nationella ekonomin. De ytterligare indirekta investeringarna i regionen av Dell Polens leverantörer väntas uppgå till omkring 53 miljoner euro. Det kommer att leda till att fler investerare, tillverkare och underleverantörer lockas till regionen, vilket i sin tur kommer att främja skapande av arbetstillfällen och ekonomisk utveckling.

(14)

Investeringsprojektet omfattar totala stödberättigande kostnader på 793 603 000 zloty i nominellt värde (nuvärde: 189 578 180 euro) (8). De stödberättigande kostnaderna beräknas på grundval av investeringskostnaderna. En fördelning av de stödberättigande kostnaderna per år visas i tabellen nedan.

Stödberättigande kostnader (miljoner zloty, nominellt värde)

(15)

De polska myndigheterna har bekräftat att Dell ansökte om stöd i maj 2006. Den 19 september 2006 undertecknade de polska myndigheterna och Dell ett samförståndsavtal med villkoren för stödet. I en skrivelse av den 13 november 2006 uppgav det polska ekonomiministeriet att samförståndsavtalet utgjorde en avsiktsförklaring och bekräftade att beviljandet av stödet var avhängigt av kommissionens godkännande.

(16)

Det sammanlagda stöd som Polen planerar att bevilja (9) Dell Polen uppgår till 54,5 miljoner euro i nominellt värde, vilket motsvarar 216 365 000 zloty i nominellt värde med den växelkurs som anges i samma dokument (10). Detta motsvarar en stödnivå på 27,81 % (11) BBE (nuvärde). I det sammanlagda stödbeloppet ingår följande (jämför tabell nedan):

Totalt stöd (miljoner zloty, nominellt värde)

(17)

Stödet beviljas på villkoret att stödmottagaren behåller produktionsanläggningen på platsen i minst fem år efter det att investeringen slutförts och att de arbetstillfällen som skapas genom investeringen behålls i minst fem år från den dag då tjänsten tillsattes.

(18)

De polska myndigheterna har försäkrat att ekonomiskt stöd till projektet inte kommer att kumuleras med annat ekonomiskt stöd som betalas ut från andra källor för samma stödberättigande kostnader.

(19)

De polska myndigheterna har åtagit sig att ge kommissionen en detaljerad slutrapport med uppgifter om de stödbelopp som betalats ut och om genomförandet av stödavtalet och andra investeringsprojekt vid samma inrättning eller anläggning inom sex månader efter den sista delutbetalningen av stödet.

(20)

I sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet enligt artikel 88.2 i fördraget (nedan kallat beslutet om att inleda granskningsförfarandet) uttryckte kommissionen tvivel beträffande stödets förenlighet med bestämmelserna i punkt 68 i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013 (15) (nedan kallade riktlinjerna).

(21)

Punkt 68 i riktlinjerna har följande lydelse:

(22)

För att utföra de tester som avses i punkt 68 a och b i riktlinjerna är det nödvändigt att definiera de relevanta produktmarknaderna och de relevanta geografiska marknaderna för de produkter som berörs av projektet, dvs. stationära och bärbara datorer och servrar (16).

(23)

I enlighet med punkt 69 i riktlinjerna är det nödvändigt att fastställa den relevanta produktmarknad som var och en av de berörda produkterna tillhör (17). Kommissionen konstaterade i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 56–57 och 63) att stationära och bärbara datorer å ena sidan och servrar å andra sidan utgör separata produktmarknader, eftersom dessa två produktgrupper inte är ömsesidigt utbytbara.

(24)

För att undersöka om projektet uppfyller villkoret i punkt 68 a i riktlinjerna (nedan kallat marknadsandelskriteriet) analyserade kommissionen Dells marknadsandel på koncernnivå av de berörda relevanta marknaderna före och efter investeringen. Eftersom investeringsprojektet inleddes 2007 och väntas slutföras i slutet av 2012, använde kommissionen 2006 och 2013 som referensår (18).

(25)

När det gäller definitionen av marknaden för stationära och bärbara datorer konstaterade kommissionen i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkt 61) att det råder en väsentlig prisskillnad mellan stationära och bärbara datorer med liknande egenskaper, funktioner och avsett användningsområde. Kommissionen noterade dessutom att substitution främst sker i ena riktningen (från stationära till bärbara datorer) men att ett visst kundsegment inte är benäget att övergå från den ena till den andra produkten. Kommissionen noterade vidare att en omläggning av produktion och marknadsföring från den ena till den andra produkten kan medföra betydande anpassningskostnader, beroende på tillverkarnas produktionsstruktur och försäljningsverksamhet.

(26)

När det gäller villkoren i punkt 68 b i riktlinjerna (nedan kallade kapacitetsökningskriteriet) konstaterade kommissionen i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkt 90) att den produktionskapacitet som skapats genom projektet översteg 5 % av EES-marknaden, mätt med hjälp av uppgifter om den synliga konsumtionen (uttryckt som försäljning) för var och en av de tre produkterna i fråga (se tabellen nedan).

Produktionskapacitet som skapas genom projektet (EES)

(27)

När det gäller den andra delen av kapacitetsökningskriteriet konstaterade kommissionen i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 95 och 96) att den årliga försäljningstillväxten när det gäller stationära datorer (betraktade som en separat produktmarknad) för 2001–2006 var negativ uttryckt i värde och därmed betydligt lägre än BNP-tillväxten uttryckt i värde (19) (se tabellen nedan).

Årlig försäljningstillväxt (2001–2006, EES)

(28)

Kommissionen påpekade i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkt 94) att stödåtgärden inte överstiger de två tröskelvärdena i punkt 68 b i riktlinjerna, om stationära och bärbara datorer anses utgöra en enda produktmarknad.

(29)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 62 och 105) ställde sig kommissionen därför tvivlande till att stationära och bärbara datorer kunde anses utgöra en enda relevant marknad vid tillämpning av det här beslutet.

(30)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 98 och 99) och därefter i samband med den formella granskningen övervägde kommissionen alternativen att begränsa den produktionskapacitet som skapas av projektet till 5 % av EES-marknaden för stationära datorer eller att inta ståndpunkten att denna begränsning åstadkoms genom att ta hänsyn till stödmottagarens totala kapacitet i EES och inte bara till effekten av den kapacitet som skapas genom projektet, dvs. att väga den kapacitet som skapas genom projektet mot åtföljande kapacitetsminskningar i andra medlemsstater.

(31)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 99 och 105) ställde sig kommissionen tvivlande till att det var lämpligt att beakta effekten av den kapacitet som skapas genom projektet på Dells kapacitet som helhet i EES, i stället för att beakta endast Dell Polens kapacitetsökning.

(32)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkt 97) påpekade kommissionen att värdeuppgifter generellt sett lämpar sig bättre för att identifiera sektorer på potentiell tillbakagång, medan tillväxttakt beräknad på grundval av värdeuppgifter kanske inte korrekt speglar den relativa dynamiken i högteknologiska sektorer, där betydande enhetsprissänkningar sker främst på grund av stark konkurrens och tekniska förändringar. Kommissionen konstaterade också i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkt 100) att minskningen av de genomsnittliga försäljningspriserna för stationära datorer, uttryckt i värdeuppgifter, är en indikation på styrkan hos en marknad där ständiga kvalitetsförbättringar sker och nya produkter lanseras.

(33)

Kommissionen ställde sig tvivel i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 100 och 105) tvivlande till att bedömningen kunde baseras enbart på volymuppgifter vid beräkning av tillväxttakten för den produkt som berörs av investeringsprojektet, enligt punkt 68 b i riktlinjerna.

(34)

När det gäller definitionen av marknaden för servrar föreslog kommissionen i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 65–67), i enlighet med tidigare koncentrationsbeslut (20), segmentering på grundval av produktklass och prisintervall med åtskillnad mellan i) volymmarknaden för (lågkapacitets)servrar, bestående av alla system med ett genomsnittligt försäljningspris under 25 000 US-dollar; ii) mellanmarknaden för servrar, bestående av alla system med ett genomsnittligt försäljningspris mellan 25 000 och 499 999 US-dollar; iii) marknaden för högkapacitetsservrar, bestående av alla system med ett genomsnittligt försäljningspris på 500 000 US-dollar eller mer.

(35)

Kommissionen noterade dock i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkt 69) att den i tidigare koncentrationsbeslut (21) konstaterat att servrar kan särskiljas beroende på om arkitekturen (processortypen) är x86 eller icke-x86. Kommissionen noterade dock i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkt 70) att segmentering med utgångspunkt i produktklass och prisintervall visserligen inte kan fånga upp all växelverkan i konkurrensen på servermarknaden, men att alternativa marknadsdefinitioner fångade upp dynamiken på marknaden i mycket mindre utsträckning. Eftersom Dell bara är representerat i lågkapacitetssegmentet konstaterade kommissionen i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkt 68) att endast detta segment bör beaktas.

(36)

När det gäller marknadsandelskriteriet påpekade kommissionen i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkt 83) att Dells andel av persondatormarknaden före och efter investeringen var under 25 %, uttryckt i både volym och värde, på alla de tänkbara relevanta produktmarknaderna och relevanta geografiska marknaderna (se tabellen nedan).

Dells marknadsandel för persondatorer

(37)

När det gäller servrar, däremot, påpekade kommissionen i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 71 och 86) att Dells andel av servermarknaden, om avgränsningen x86/icke-x86 tillämpas, översteg 25 % (22) av försäljningen av produkten på den berörda marknaden, före eller efter investeringen, enbart om dess andel på global nivå av marknadssegmentet x86-servrar beaktas (se. tabellen nedan).

Dells marknadsandel för x86-servrar

(38)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 72 och 105) ställde sig kommissionen därför tvivlande till att segmentering av servrar med utgångspunkt i produktklass och prisintervall utgjorde den korrekta marknadsavgränsningen.

(39)

Enligt punkt 68 i riktlinjerna ska den relevanta geografiska marknaden normalt sett vara EES (23).

(40)

Om avgränsningen x86/icke-x86 tillämpas och världsmarknaden anses utgöra den relevanta geografiska marknaden för servrar överstiger dock Dells marknadsandel, såsom konstateras i skäl 37, 25 % av marknadssegmentet för x86-servrar (se beslutet om att inleda granskningsförfarandet, punkterna 71 och 79–81).

(41)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 78–81 och 105) uttryckte kommissionen därför tvivel om huruvida den relevanta geografiska marknaden för servrar borde anses vara EES eller världsmarknaden.

(42)

Kommissionen påpekade i beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkt 108) att en fördjupad bedömning av stödåtgärden skulle bli nödvändig om de uppgifter som lämnades under loppet av den formella granskningen inte skulle leda till slutsatsen att stödåtgärden uppfyllde villkoren i punkt 68 i riktlinjerna.

(43)

Kommissionen uppmanade därför Polen att lämna sina synpunkter och alla uppgifter som behövdes för bedömningen av stödåtgärden, och berörda parter uppmanades att lämna sina synpunkter (se beslutet om att inleda granskningsförfarandet, punkterna 107–109). Vid sidan av synpunkterna beträffande de tvivel som uttryckts för åtgärdens förenlighet med punkt 68 i riktlinjerna sökte kommissionen, för att kunna genomföra sin fördjupade bedömning, information om stödets syfte, stödinstrumentets lämplighet, stimulanseffekten, stödets proportionalitet, risken för utträngning av privata investerare och effekten på handeln (se beslutet om att inleda granskningsförfarandet, punkt 108).

(44)

Kathy Sinnott gav uttryck för farhågor beträffande den påstådda omlokaliseringen av produktion från Irland till Polen. Hon klagade också på att de polska myndigheterna kunde bevilja Dell stöd medan sådant stöd inte kunde beviljas på Irland.

(45)

Synpunkterna från HP gäller enbart definitionen av de relevanta marknaderna för stationära/bärbara datorer och servrar.

(46)

HP anser att den relevanta produktmarknaden för persondatorer innefattar stationära och bärbara datorer (inklusive netbookdatorer och minidatorer), arbetsstationer och tunna klienter. HP konstaterar att dessa produkter är baserade på samma eller likvärdig teknik, har liknande eller likvärdiga komponenter och liknande kapacitet, använder samma eller likvärdiga operativsystem och program och kan användas för samma eller liknande ändamål.

(47)

HP anser att det råder utbytbarhet på efterfrågesidan mellan följande produkter: stationära och bärbara datorer; stationära eller bärbara datorer och arbetsstationer (mobila och fasta) med hög kapacitet; stationära eller bärbara datorer och tunna klienter (mobila och fasta). HP konstaterar att det inte råder fullständig utbytbarhet i varje fall, men att utbytbarheten är väsentlig och tillräcklig för definition av marknaden. HP anser vidare att varje försök att höja priserna på bärbara datorer eller netbookdatorer i förhållande till stationära datorer, eller vice versa, skulle få marginalkunder att ändra sin efterfrågan i så stor utsträckning att den minskade efterfrågan skulle uppväga de ökade intäkterna till följd av högre priser.

(48)

HP anser att det även råder utbytbarhet på utbudssidan, eftersom en betydande andel av persondatortillverkarna är verksamma inom alla fyra segmenten och lätt kan ändra sin produktion och komponentanskaffning för att anpassa sig till nya förhållanden inom något av produktsegmenten. HP anser att det handlar om en enda marknad, trots de olika genomsnittspriserna för stationära och bärbara datorer, tunna klienter och arbetsstationer. Man anser att substitutionskedjor gör att priserna för alla persondatorprodukter hålls nere av andra kategorier av persondatorer.

(49)

HP har ingen bestämd uppfattning om definitionen av marknaden för servrar men föreslår en omprövning av relevansen i den segmentering av marknaden som tillämpats i tidigare koncentrationsbeslut och en ny undersökning av om det finns en enhetlig marknad för servrar.

(50)

Enligt HP grundas avgränsningen med utgångspunkt i produktklass och prisintervall på tillgång till och segmentering av uppgifter från konsultföretaget IDC, snarare än på korrekta marknadsanalytiska överväganden.

(51)

HP anser att denna marknadsavgränsning saknar relevans av följande skäl: i) priserna faller fortfarande, och kunderna jämför inte bara inköpspriset utan den totala ägarkostnaden, ii) i och med framväxten av distribuerad databehandling och skalbara servrar kan kunderna ersätta en högkapacitetsserver med kluster eller nätverk av lågkapacitetsservrar eller göra en uppskalning av befintliga servrar, iii) kunder kan migrera inom och mellan segment och gör också det, iv) specifika databehandlingsuppgifter kan utföras av olika typer av servrar, v) säkerhet kan åstadkommas för alla typer av servrar, och tillförlitlighet för servrar i mellansegmentet eller högkapacitetsservrar kan åstadkommas genom t.ex. redundans i utformningen av serverkluster eller nätverk, vi) de flesta större tillverkare producerar servrar i alla prisintervall, och det råder därför utbytbarhet på utbudssidan mellan servrar i olika prisintervall, vii) nya tillverkare har tagit sig in på servermarknaden, och detta tycks inte vara begränsat till ett visst prisintervall, viii) förekomsten av substitutionskedjor tyder inte på att servermarknaden bör definieras om, ix) varje uppdelning i kontinuumet av servrars egenskaper och kapacitet är godtycklig, eftersom specifika prisintervall inte tycks spegla kontrollerbara tekniska eller kommersiella överväganden.

(52)

HP anser att den relevanta geografiska marknaden för servrar omfattar minst hela EES och eventuellt hela Europa, Mellanöstern och Afrika. Enligt HP:s uppfattning är handeln med servrar ofta gränsöverskridande, och multinationella kunder kan köpa servrar där det passar dem genom central snarare än decentraliserad anskaffning. Enligt HP finns det tecken på att det förekommer parallellhandel och arbitrage på servermarknaden, vilket tyder på att en snävare definition av den geografiska marknaden inte vore korrekt.

(53)

Synpunkterna från en annan konkurrent gäller definitionen av marknaden och kriterierna för den fördjupade bedömningen.

(54)

Konkurrenten anser att stationära och bärbara datorer utgör separata produktmarknader (dvs. persondatorsektorn består av två olika produktmarknader). Konkurrenten konstaterar att de fysiska egenskaperna hos stationära och bärbara datorer skiljer sig avsevärt åt och att rörlighet är en viktig särskiljande faktor. Konkurrenten menar att prestandan för stationära och bärbara datorer visserligen inte skiljer sig åt i någon större utsträckning i det lägre och det mellersta prisintervallet, men att stationära högkapacitetsdatorer fortfarande har större prestanda än alla bärbara datorer.

(55)

Konkurrenten noterar att det fortfarande råder viss stabilitet när det gäller efterfrågan: vissa kunder är mycket obenägna att övergå från stationära till bärbara datorer och vice versa. Konkurrenten konstaterar att skiftet i försäljningen från stationära till bärbara datorer på senare år har skett trots de kvarstående prisskillnaderna mellan dessa två produkter. Enligt konkurrenten skulle det i stor utsträckning ske skiften i båda riktningarna om de två produkterna utgjorde en enda marknad – och framför allt, av skäl med anknytning till kostnad och värde, från bärbara till stationära datorer. Konkurrenten noterar att priserna för båda produkterna visserligen sjönk betydligt under 2006–2008 men att den relativa minskningen för stationära datorer är mindre påfallande. Enligt konkurrenten skulle inte en fullständig priskorrelationsanalys visa någon tydlig, direkt priskorrelation mellan stationära och bärbara datorer.

(56)

Konkurrenten uppger vidare att det finns stora skillnader när det gäller tillverkning, marknadsföring och distribution av de två produkterna. Konkurrenten noterar att en omläggning av produktionen från den ena produkten till den andra kräver vissa investeringar, tar relativt lång tid och är ett strategiskt beslut som fattas med tanke på långsiktig lönsamhet och marknadsställning. Enligt konkurrenten möter stora persondatortillverkare betydande hinder vid en omläggning, vilket visade sig 2007 när netbookdatorerna kom och de berörda tillverkarna reagerade långsamt när det gällde att lansera egna liknande produkter. Konkurrenten påpekar att tillverkarna hade reagerat snabbare om inte en omläggning på utbudssidan hade varit förknippad med tekniska, kommersiella och finansiella svårigheter.

(57)

Konkurrenten anser att anmälan gäller investeringen i Polen och att det därför är effekterna av just denna investering som kommissionen ska bedöma.

(58)

Konkurrenten hävdar att volymuppgifterna inte utgör en tillräcklig grund för att avstå från en närmare kontroll av stödet och anser att försäljningstillväxten uttryckt i värde bör användas som ett faktiskt riktmärke för hur marknaden för stationära datorer fungerar (24).

(59)

Konkurrenten konstaterar framför allt att värdeuppgifter ger en sannare bild inte bara av hur marknaden fungerar utan även av utvecklingsutsikterna i framtiden. Oavsett en eventuell ökning av försäljningsvolymen kommer en minskning av försäljningsvärdet att leda till minskade intäkter, vilket kommer att avskräcka nya marknadsaktörer, göra det ointressant för dagens tillverkare att expandera och i slutändan främja en konsolidering av marknaden eller leda till att vissa tillverkare lämnar marknaden i fråga.

(60)

Konkurrenten konstaterar att sjunkande genomsnittliga försäljningspriser på en effektivt fungerande och växande marknad kommer att uppvägas av en ökad försäljningsvolym, vilket totalt sett kommer att förhindra eventuella intäktsförluster. Endast på en underpresterande marknad kommer sjunkande genomsnittliga försäljningspriser också att leda till ett minskat försäljningsvärde. På marknaden för bärbara datorer har de genomsnittliga försäljningspriserna också fallit, men tack vare den stora tillväxten uttryckt i volym har försäljningsvärdet inte minskat under den aktuella perioden.

(61)

Konkurrenten anser att den korrekta avgränsningen av servermarknaden utgår från instruktionsuppsättningen (avgränsning med utgångspunkt i x86/icke-x86).

(62)

Konkurrenten menar att avgränsning med utgångspunkt i x86/icke-x86 utgör industristandard när det gäller att klassificera servrar och används av tillverkare, kunder och marknadsanalytiker. Enligt konkurrentens uppfattning är serversektorn tydligt uppdelad mellan två olika typer av produkter som bygger på två olika tekniska lösningar: x86-servrar, som använder industristandardarkitektur, och icke-x86-servrar, som använder annan arkitektur. Konkurrenten betonar att dessa två produkter har helt olika tekniska egenskaper, och denna skillnad präglar deras prestanda, funktionalitet, slutanvändning och produktion liksom de kundsegment till vilka de marknadsförs och distribueras.

(63)

Konkurrenten håller med om kommissionens ståndpunkt i det ovannämnda koncentrationsbeslutet rörande HP/Compaq att definition av marknaden med utgångspunkt i prisintervall inte helt kan fånga upp all växelverkan i konkurrensen på den i tekniskt hänseende mycket dynamiska servermarknaden. Konkurrenten påpekar att det finns skillnader i teknik och prestanda som hänger samman med serverns arkitektur. Enligt konkurrentens mening utgör x86-servrar fortfarande industristandard för grundläggande databehandling, men de kan inte användas för mer krävande funktioner. Icke-x86-servrar klarar funktioner som inte är möjliga med x-86-servrarna, som begränsas av Intels ursprungliga teknik. Prestandaegenskaperna för x86- och icke-x86-servar kan bara jämföras på den mest grundläggande nivån. Servrar baserade på x86-arkitektur används huvudsakligen för vanliga och mindre krävande uppgifter, medan icke-x86-servrar normalt är avsedda för komplex databehandling.

(64)

Icke-x86-servrar varierar från enkla minidatorer till mycket komplexa stordatorer, vilket dock inte är fallet med x86-servrar, där det finns få exempel på databehandling som kräver hög kapacitet. Ett företag kan ha ett antal x86-servrar för att hantera dagliga mindre krävande behandlingsfunktioner av standardtyp, men samma företag kan investera i en icke-x86-server för att hantera ett stort system (t.ex. redovisning eller datorstödd konstruktion). Även om en kund visserligen kan använda två typer av servrar samtidigt fungerar alltså x86-servern och icke-x86-servern var för sig och utför olika uppgifter utan att interagera. Konkurrenten påpekar att x86-servrar i allmänhet används för Microsoft Windows Server-program som utgör industristandard, medan icke-x86-serverar vanligen endast används tillsammans med egna operativsystem eller Unix. De flesta program skrevs ursprungligen för x86-arkitekturen och lämpar sig inte för en icke-x86-server.

(65)

När det gäller utbytbarhet på efterfrågesidan hävdar konkurrenten att x86- och icke-x86-servrar, med tanke på olikheterna i prestanda, är riktade till olika marknader med avseende på kundprofil och avsedd praktisk tillämpning, vilket bevisas av kundernas köputveckling. Ett företag köper vanligen flera x86-servrar men kanske bara en icke-x86-server, som är avsedd för behandlingsuppgifter som kräver hög kapacitet snarare än för dagliga funktioner. Vissa företag har inga icke-x86-servrar, utan använder bara x86-teknik. På grund av variationer i datorarkitekturen finns det stora tekniska hinder för utbytbarhet på efterfrågesidan, med betydande finansiella konsekvenser, eftersom övergång från en x86-server till en icke-x86-server antagligen skulle leda till att en effektiv integration försvåras och medföra högre supportkostnader och störningar under installationen av den nya tekniken. Bortsett från den faktiska kostnaden för själva icke-x86-servern skulle övergången medföra ytterligare kostnader för support och utbildning, med tanke på den ytterligare specialistkunskap som krävs. Andra praktiska svårigheter kan uppstå i form av restriktioner för överföring av innehåll, licensanskaffning och inkompatibilitet hos hårdvara eller mjukvara. Beslutet att köpa en x86- eller icke-x86-server är i slutändan avhängigt av serverns slutanvändning och den prestandanivå som krävs samt kompatibilitetsöverväganden. Serverns pris kommer i andra hand.

(66)

När det gäller utbytbarhet på utbudssidan hävdar konkurrenten att tillverkarna ser x86- och icke-x86-servrar som olika produktmarknader. Nästan alla nya marknadsaktörer inom serversektorn på senare år har enbart gett sig in på x86-marknaden. Om tillverknings-, marknadsförings- och distributionsprocesserna för x86- och icke-x86-servrar var desamma skulle en ny marknadsaktör inom serversektorn tillhandahålla båda produkterna. x86-marknaden är mer attraktiv för tillverkarna på grund av lönsamheten. Marknaden är större och inte lika koncentrerad – det finns många x86-tillverkare. Den begränsade kundbasen för icke-x86-servrar gör det svårare för tillverkarna att nå den försäljningsvolym som skulle göra det kostnadseffektivt och lönsamt att ge sig in på marknaden på kort till medellång sikt. På utbudssidan är incitamenten för övergång från x86- till icke-x86-servrar begränsade, även om man bortser från de befintliga tekniska hindren för ny produktion.

(67)

Konkurrenten anser att den relevanta geografiska marknaden för servrar är global eller omfattar åtminstone hela EES och Förenta staterna, med tanke på priskorrelationen och handelsflödet mellan Förenta staterna och EES.

(68)

Konkurrenten uppger dessutom att det inte finns några betydande hinder för globala leveranser av servrar. I detta sammanhang påpekar konkurrenten att handelsflödet mellan Förenta staterna, Asien och EES tyder på att handeln med servrar är lönsam. Konkurrenten uppger att de flesta tillverkare är verksamma på global nivå och levererar produkter till både Förenta staterna och EES, eftersom servrar är helt kompatibla (det finns inga tekniska hinder utan det råder fullständig driftskompatibilitet) och säljs i liknande prisintervall.

(69)

När det gäller kriterierna för den fördjupade bedömningen anser konkurrenten att stödet kommer att ge upphov till snedvridning av konkurrensen på den gemensamma marknaden och inverka negativt på handeln. Konkurrenten menar att stödet gynnar ett företag med inflytande över marknaden. Framför allt hävdar konkurrenten att stödet kommer att öka kapaciteten på en marknad på tillbakagång och kommer att stärka Dells ställning på en marknad där företaget står för mer än 25 % av utbudet. Konkurrenten gör gällande att stödet endast syftar till att upprätthålla produktionen på en marknad på tillbakagång och kan antas främja irrationella och oekonomiska beslut om lokaliseringen av produktionen och tilldelningen av både offentliga och privata medel samt allvarligt snedvrida incitamenten och konkurrensen på marknaden. Konkurrenten anser att stödet saknar stimulanseffekt eftersom Dell enligt konkurrentens mening skulle ha investerat i Polen i vilket fall som helst. Enligt konkurrenten visar detta att det är helt och hållet olämpligt och onödigt att använda sig av stöd för särskilda ändamål. Konkurrenten anser vidare att stödet är oproportionerligt, eftersom konkurrenterna inte har tillgång till något liknande stöd. Slutligen menar konkurrenten att de positiva effekterna av stödet är begränsade och högst tvivelaktiga och inte uppväger stödets negativa effekter.

(70)

I de relevanta delarna av underavsnitt 6.7 i detta beslut redogörs närmare för dessa synpunkter från konkurrenten rörande kriterierna för den fördjupade bedömningen.

(71)

De polska myndigheterna lämnade upplysningar om bakgrunden till Dells beslut 2006 att bygga en ny anläggning eftersom det var nödvändigt att öka produktionskapaciteten för att tillgodose den prognostiserade efterfrågan. De lämnade också upplysningar om tidpunkterna för Dells beslut att investera i provinsen Łódź, ingåendet av avtalet med den polska regeringen och anmälan av det föreslagna stödet. De polska myndigheterna förklarade bakgrunden till Dells kapacitetsöversyn 2008 och dess beslut att dra ned på eller upphöra med central tillverkningsverksamhet vid anläggningen i Limerick (Irland).

(72)

De polska myndigheterna lämnade upplysningar för att korrigera vissa punkter i beslutet om att inleda granskningsförfarandet.

(73)

De polska myndigheterna anmälde till kommissionen ändringar av avtalet av den 15 november 2007 i form av en bilaga till avtalet. Ändringarna gäller höjningen av beloppet för nyinvesteringsbidraget motsvarande det ändrade stödbeloppet för markköp och den motsvarande ändringen av beloppet för bidragsutbetalningen för 2007, kraven på insättning av ett belopp motsvarande bidragsutbetalningarna på ett spärrat konto i avvaktan på ett positivt beslut av kommissionen om stödet samt klassificeringen av de relevanta delarna av stödet som ett komplement till befintliga stödordningar.

(74)

De polska myndigheterna anser att marknaden för persondatorer som helhet bör betraktas som den relevanta marknaden, utan segmentering i delmarknader (stationära eller bärbara datorer).

(75)

Enligt uppgifter som de polska myndigheterna lämnat innan beslutet om att inleda granskningsförfarandet antogs förklaras den förhållandevis högre försäljningstillväxten för bärbara datorer av de jämförbara egenskaperna och den jämförbara prestandan för båda produkterna och den allt mindre prisskillnaden dem emellan. De polska myndigheterna uppger att Dell Polen i princip kan tillverka stationära och bärbara datorer på samma produktionslinje och snabbt kan lägga om produktionen på en linje från den ena produkten till den andra. Med tanke på det stora antalet tillverkare i båda segmenten anser de polska myndigheterna att det inte finns några betydande hinder för att starta produktion av någon av produkterna (utbytbarhet på utbudssidan).

(76)

I de synpunkter som lämnades den 18 februari 2009 uppger de polska myndigheterna att Dell Polen kan tillverka stationära och bärbara datorer på samma produktionslinje, med bara smärre anpassningar, och att det bara skulle ge upphov till marginella kostnader och produktivitetsförluster. De polska myndigheterna konstaterar att utbytbarheten på utbudssidan, i enlighet med punkt 68 i riktlinjerna, är tillräcklig för att de två produkterna ska anses tillhöra samma marknad.

(77)

De polska myndigheterna påpekar att den totala kapacitetsökningen för stationära datorer skulle vara mindre än 5 % av marknaden för stationära datorer på EES-nivå 2006 om hänsyn tas till den sammanlagda effekten av den förväntade minskningen av produktionskapaciteten på Irland och ökningen av produktionskapaciteten i Polen.

(78)

De polska myndigheterna anser i detta avseende att det är lämpligt att ta hänsyn till den sammanlagda effekten av kapacitetsökningen till följd av projektet på Dellkoncernens kapacitet i EES som helhet, i stället för att bara titta på den kapacitetsökning som Dell registrerar i Polen.

(79)

De polska myndigheterna hävdar att kapacitetsminskningen på Irland bör tas i beaktande. Enligt de polska myndigheterna är en ekonomisk bedömning av effekterna av den kapacitet som skapas av projektet meningsfull endast om kapacitetsminskningar inom samma geografiska marknad också beaktas (särskilt som tillverkningsanläggningar i Limerick läggs ned, vilket inte var planerat när Łódź-projektet inleddes). De polska myndigheterna konstaterar att dessa effekter bara kan fastställas om man ser på Dellkoncernen som helhet (delvis därför att bedömningen av marknadsandelen görs på den nivån). Om det under bedömningen visar sig att projektet på grund av en kapacitetsminskning någon annanstans i EES inte längre överstiger tröskelvärdet 5 % (och de snedvridande effekterna därför försvinner) måste hänsyn tas till detta. De polska myndigheterna hänvisar till ett tidigare beslut om statligt stöd, där kommissionen måste bedöma produktionskapaciteten hos ett företag som hade flyttat en produktionsanläggning från en medlemsstat till en annan (25). Enligt de polska myndigheterna hade kommissionen i det fallet godtagit att projektet inte skapade någon ytterligare kapacitet och ansett att stödmottagarens koncern skulle granskas för att bedöma eventuella kapacitetsökningar (26).

(80)

De polska myndigheterna invänder dessutom mot att kapacitetsökningen på marknaden för stationära datorer skulle överstiga 5 %. Enligt de polska myndigheterna skulle en så stor ökning bara äga rum om all den kapacitet som skapas genom projektet utnyttjades för att tillverka stationära datorer och ingen kapacitet avsattes för bärbara datorer. Den teoretiska kapaciteten kan inte utgöra det enda måttet; en realistisk bedömning av det prognostiserade utnyttjandet av produktionsanläggningarna visar att den faktiska sammanlagda kapaciteten för stationära datorer i anläggningarna i Limerick och Łódź är omkring hälften av den maximala teoretiska kapaciteten för stationära datorer. De polska myndigheterna konstaterar att en minskning av den tekniska kapaciteten i anläggningen i Łódź i vilket fall som helst inte skulle påverka resultatet av bedömningen av kapacitetsökningen för stationära datorer men däremot skulle påverka produktionskapaciteten för bärbara datorer (ett segment som växer snabbare än BNP i EES) och därmed skulle innebära att investeringsprojektet blev meningslöst.

(81)

De polska myndigheterna anser att beräkningen av tillväxttakten för de berörda produkterna måste göras på grundval av volymuppgifter i stället för värdeuppgifter, eftersom det rör sig om en högteknologisk industri. De anser att prissänkningar i dessa sektorer ofta sker till följd av stark konkurrens och snabba tekniska förändringar och därför är ett tecken på marknadens styrka. De polska myndigheterna anser att beräkningen av tillväxttakten för de berörda produkterna måste göras på grundval av volymuppgifter i stället för värdeuppgifter, eftersom det rör sig om en högteknologisk industri (27).

(82)

De polska myndigheterna anser att det är lämpligast att segmentera servermarknaden på grundval av produktklass och prisintervall. På utbudssidan är det inte lätt för tillverkare av lågkapacitetsservrar att ta sig in på den tekniskt krävande marknaden för högkapacitetsservrar. De flesta tillverkare inriktar sig på servrar för grundläggande databehandling, eftersom efterfrågan på avancerade servrar är liten och det därför saknas stordriftsfördelar i de två övriga marknadssegmenten (för servrar med högre kapacitet). Ur kundens perspektiv tillgodoser volymservrar andra behov än högkapacitetsservrar och används för andra ändamål. Kunder som efterfrågar grundläggande databehandling kommer inte att köpa dyrare högkapacitetsservrar.

(83)

De polska myndigheterna noterar att övergång från x86- till icke-x86-servrar medför högre supportkostnader eller kostnader för störningar under installationen. En övergång från grundläggande till mer avancerad teknik kräver lämpliga anpassningar och medför extra kostnader. Detta gäller inte bara vid övergång från x86- till icke-x86-servrar, utan även vid övergång från basservrar till mer sofistikerade servrar generellt sett.

(84)

Vad beträffar utbytbarhet på utbudssidan anser de polska myndigheterna att en begränsad del av målmarknaden för x86-servrar inte kan utgöra en grund för definition av separata marknader för x86-servrar och icke-x86-servrar. Kundbasen för icke-standardfunktioner och servrar med hög prestanda är begränsad. Högkapacitetsservrar kräver avsevärda investeringar på utbudssidan utan några garanterade stordriftsfördelar och är följaktligen mycket dyrare. Däremot finns det en bred kundbas som efterfrågar industristandardfunktioner, oavsett om de bygger på x86- eller icke-x86-servrar.

(85)

De polska myndigheterna menar att marknadsförings- och distributionskanalerna är utformade med utgångspunkt i serverprestanda och databehandlingskapacitet snarare än operativsystem eller arkitektur. Även om Dell har den tekniska förmåga som krävs för att bygga x86-servrar med hög kapacitet har företaget inte hittills gett sig in på högkapacitetsmarknaden på grund av den marknadens särdrag och Dells avsaknad av kundbas och distributionskanaler där.

(86)

De polska myndigheterna anser att den geografiska marknaden för servrar bör definieras som Europa, Mellanöstern och Afrika, eller enbart EES. Enligt deras mening är det inte bara kompatibilitet mellan servrar som måste beaktas. Leveranskostnad och leveranstid är avgörande faktorer som påverkar marginalerna i mycket stor utsträckning. Eftersom priserna sjunker till följd av konkurrens och tekniska förbättringar, samtidigt som transportkostnaderna är höga, är närhet till marknaden av avgörande betydelse.

(87)

För den fördjupade bedömningen har de polska myndigheterna lämnat en fullständig ekonomisk analys av stödet, grundad på en undersökning som gjorts av konsulterna LECG Consulting för Dell Polens räkning, med en granskning av stödets effekt med avseende på kommissionens krav enligt beslutet om att inleda granskningsförfarandet.

(88)

I de relevanta delarna av underavsnitt 6.7 i detta beslut redogörs närmare för Polens synpunkter rörande kriterierna för den fördjupade bedömningen.

(89)

De polska myndigheterna noterar att Kathy Sinnott ger uttryck för farhågor när det gäller lagligheten av det stöd som Polen beviljat ”för Dells flytt från Irland till Łódź.”

(90)

De polska myndigheterna hänvisar till sina synpunkter av den 18 februari 2009, där de uppger att stödet till Dell inte på något sätt är avsett att leda till en överföring av verksamheten från Irland till Łódź. Enligt de polska myndigheterna var Dells ursprungliga plan att driva båda anläggningarna parallellt, och de två anläggningarna ska också ha drivits parallellt under en tid. De polska myndigheterna uppger att beslutet att bygga en anläggning i Łódź fattades sommaren 2006 (samförståndsavtalet med den polska regeringen undertecknades den 19 september 2006). De polska myndigheterna påpekar att beslutet att upphöra med tillverkningen i Limerick fattades efter en intern översyn i slutet av 2008 och i stor utsträckning påverkades av en försämring av marknadsförhållandena till följd av den ekonomiska krisen. Enligt de polska myndigheterna finns det inget direkt samband mellan beslutet att genomföra investeringsprojektet i Łódź och beslutet att upphöra med tillverkningen i Limerick. De polska myndigheterna påpekar att det inte var aktuellt att lägga ned tillverkningen i Limerick när den polska regeringen beslutade om stödet till Dell Polen.

(91)

De polska myndigheterna hänvisar till sina synpunkter av den 18 februari 2009, där de uppger att Dell har för avsikt att behålla en betydande verksamhet i Limerick. De polska myndigheterna konstaterar att det med undantag av synpunkterna från Kathy Sinnott inte har lämnats några synpunkter från de irländska myndigheterna eller berörda parter på Irland.

(92)

De polska myndigheterna instämmer med HP:s synpunkter gällande definitionen av produktmarknaden för persondatorer och de geografiska marknaderna för persondatorer och servrar.

(93)

De polska myndigheterna påpekar att synpunkterna från HP ger stöd för definitionen av marknaden för persondatorer som en enda marknad.

(94)

Enligt de polska myndigheterna visar synpunkterna från HP att de relevanta marknaderna bör definieras som EES eller Europa, Mellanöstern och Afrika. De polska myndigheterna anser att den relevanta geografiska marknaden för servrar är begränsad till Europa, Mellanöstern och Afrika, eftersom tidsbegränsningar och transportkostnader utgör betydande hinder för global handel med persondatorer och servrar.

(95)

De polska myndigheterna reserverar sig när det gäller HP:s synpunkter på definitionen av produktmarknaden för servrar. De medger att denna marknad visserligen gradvis blir alltmer enhetlig till följd av den utveckling som HP beskriver, men menar att det fortfarande finns stora skillnader mellan hög- och lågkapacitetsservrar både på efterfrågesidan och på utbudssidan. Enligt de polska myndigheterna används lågkapacitetsservrar främst för grundläggande databehandling, medan mer avancerade servrar används för mer krävande funktioner. På utbudssidan är det inte lätt för tillverkare av lågkapacitetsservrar att ta sig in på marknaden för högkapacitetsservrar. De polska myndigheterna anser att det visserligen, som HP konstaterar, finns tecken på att nya marknadsaktörer tar sig in på servermarknaden, och detta tycks inte vara begränsat till något av prisintervallen, men att de flesta tillverkare inriktar sig på lågkapacitetssegmentet, vilket speglar den låga efterfrågan på mer avancerade servrar. De polska myndigheterna uppger att lågkapacitetsservrar, ur kundens perspektiv, tillgodoser andra behov än högkapacitetsservrar och används för andra ändamål (kunder som endast efterfrågar grundläggande funktioner kommer t.ex. inte att köpa högkapacitetsservrar, som är dyrare).

(96)

De polska myndigheterna konstaterar att den icke-identifierade parten kräver konfidentiell behandling inte bara med avseende på dess identitet utan även för delar av dess synpunkter. Det finns flera avsnitt i synpunkterna som de polska myndigheterna inte förstår – det gäller framför allt avsnittet om påstådda snedvridningar av marknaden. De polska myndigheterna påpekar att kommissionen inte får grunda sitt beslut på omständigheter som medlemsstaten inte informerats om. De menar att detta innefattar uppgifter för vilka berörda parter kräver konfidentiell behandling (28).

(97)

När det gäller den icke-identifierade partens konfidentialitetskrav påpekar kommissionen att bedömningen i detta beslut grundas uteslutande på de upplysningar som den icke-identifierade parten lämnat i den icke-konfidentiella versionen av sina synpunkter, som översänts till Polen. Kommissionen har inte beaktat de uppgifter som den icke-identifierade parten lämnat i den konfidentiella versionen av sina synpunkter (29).

(98)

De polska myndigheterna ifrågasätter den icke-identifierade partens rätt att lämna synpunkter. De noterar att det enligt artiklarna 1 h, 6.1 och 20.1 i förordning (EG) nr 659/1999 endast är berörda parter, dvs. parter vars intressen kan påverkas av att stödet i fråga beviljas, som får lämna synpunkter. Enligt de polska myndigheterna framgår det inte av de synpunkter som översänts till dem i vilken utsträckning den icke-identifierade parten påverkas av att Dell Polen beviljas stöd. De polska myndigheterna uppmanar kommissionen att bortse från synpunkterna från den icke-identifierade parten, som inte visat ett tillräckligt intresse enligt artikel 1 h i förordning (EG) nr 659/1999.

(99)

När det gäller den icke-identifierade partens rätt att lämna synpunkter påpekar kommissionen att den icke-identifierade part som avses i fotnot 4 är en konkurrent till Dell. Kommissionen anser att den omständigheten är tillräcklig för att vid tillämpning av detta beslut visa att den icke-identifierade parten i laglig mening är en berörd part enligt artikel 1 h i förordning (EG) nr 659/1999.

(100)

De polska myndigheterna invänder mot konkurrentens synpunkter gällande användning av volymuppgifter för beräkning av tillväxttakt. De hänvisar till sina synpunkter av den 18 februari 2009, där de förklarar varför volymuppgifter och inte värdeuppgifter bör granskas för att avgöra om en marknad är på tillbakagång. De påpekar att det i riktlinjerna tydligt anges att tillväxttakten på den relevanta marknaden före investeringen bör undersökas för bedömningen av om åtgärden är förenlig med punkt 68 b i riktlinjerna, och att det inte finns någon anledning att avvika från denna tydligt formulerade regel och i stället använda sig av tillväxtprognoser.

(101)

Som svar på konkurrentens synpunkter beträffande avgränsningen av servermarknaden hävdar de polska myndigheterna att segmentering med utgångspunkt i x86-/icke-x86 är det enda korrekta med hänvisning till ett koncentrationsbeslut som antogs 1997 och 1998. De menar dock att marknaden utvecklats avsevärt sedan dess. Enligt deras mening är det inte korrekt att hävda att klassificering i x86/icke-x86 är den standard som ges av marknadsundersökningsföretaget IDC, eftersom IDC i sin databas över servermarknaden erbjuder möjlighet att dela in marknaden efter mer än 20 kriterier. Servrar med högre databehandlingskapacitet kan också byggas med hjälp av flera x86-processorer. Den kapacitet som krävs kan åstadkommas med hjälp av servrar med olika arkitektur och deras konfigurationer. Icke-x86-servrar kan därför klara samma funktioner som x86-servrar. Man kan inte dra slutsatsen att x86-servrar inte kan användas för databehandling som kräver hög kapacitet. Högkapacitetssegmentet innefattar både x86- och icke-x86-servrar med olika program, som ger samma slags slutlösning. Både x86- och icke-x86-servrar kan användas tillsammans med olika operativsystem och för specifika program. Kunder kan välja servertyp för sina program. Många olika segmenteringar kan analyseras för servrar (med utgångspunkt i arkitektur, operativsystem, databasmotorns kompatibilitet), men databehandlingskapacitet och serverprestanda är faktorer av avgörande betydelse för kundernas val som återspeglas i priserna – ju mer komplexa och specialiserade krav, desto högre priser.

(102)

I de relevanta delarna av underavsnitt 6.7 i detta beslut redogörs närmare för de polska myndigheternas kommentarer till synpunkterna från konkurrenten rörande kriterierna för den fördjupade bedömningen.

(103)

Enligt artikel 87.1 i fördraget är, om inte annat föreskrivs i fördraget, stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(104)

Stödet beviljas av de polska myndigheterna i form av direkta bidrag, prisnedsättningar och skattelättnader. Det kan därför anses ha getts av medlemsstaten och med hjälp av statliga medel i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget. Stödet beviljas ett enda företag, Dell Polen, och är därför selektivt. Stödet beviljas för en investering som gäller tillverkning av persondatorer och servrar. Eftersom dessa produkter är föremål för handel mellan medlemsstaterna är det sannolikt att åtgärden påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Stödet till Dell Polen befriar företaget från kostnader som det normalt skulle ha behövt bära, och företaget beviljas får därför en ekonomisk fördel i förhållande till sina konkurrenter. Åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen eftersom Dell Polen och dess produktion gynnas på detta sätt.

(105)

Kommissionen anser följaktligen att den anmälda åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget.

(106)

Sedan det slagits fast att den anmälda åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget måste det undersökas om åtgärden kan anses vara förenlig med den gemensamma marknaden.

(107)

Genom att anmäla stödet till Dell Polen innan det genomförs har Polen uppfyllt kravet på individuell anmälan enligt artikel 88.3 i fördraget (se skäl 2).

(108)

Kommissionen konstaterar att syftet med stödet är att främja regional utveckling, och att grunden för bedömningen av stödets förenlighet med den gemensamma marknaden därför är riktlinjerna.

(109)

Kommissionen noterar att investeringsprojektet kan betraktas som en nyinvestering enligt punkt 34 i riktlinjerna, eftersom det avser en investering i materiella och immateriella tillgångar i form av etablering av en ny anläggning.

(110)

Kommissionen konstaterar vidare att nyinvesteringsprojektet kan betraktas som ett stort investeringsprojekt enligt punkt 60 i riktlinjerna, eftersom de stödberättigande kostnaderna överstiger 50 miljoner euro, beräknat till de priser och växelkurser som gäller på dagen för anmälan.

(111)

Kommissionen har därför bedömt stödåtgärden i enlighet med riktlinjernas bestämmelser om regionalt investeringsstöd, särskilt riktlinjernas bestämmelser om stöd till stora investeringsprojekt, samt i enlighet med kriterierna för en ingående bedömning av regionalstöd till stora investeringsprojekt enligt kommissionens meddelande av den 16 september 2009 (30) (nedan kallat det vägledande meddelandet).

(112)

I enlighet med tillämplig rättspraxis (31) måste kommissionen göra bedömningen med utgångspunkt i de bestämmelser som gäller vid tidpunkten för beslutet.

(113)

Kommissionen har undersökt om stödet beviljades i överensstämmelse med riktlinjernas allmänna bestämmelser. Denna bedömning resulterade i iakttagelserna enligt nedan.

(114)

Enligt punkt 9 i riktlinjerna är Dell Polen inte ett företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (32).

(115)

Även om kommissionen generellt sett, i enlighet med punkt 10 i riktlinjerna, inte förespråkar beviljande av regionalstöd för särskilda ändamål kan projektet, mot bakgrund av vad som anges i skälen 10 och 13, anses bidra till en sammanhållen regional utvecklingsstrategi. Investeringsprojektet väntas framför allt bidra till utvecklingen av ekonomisk verksamhet i regionen genom positiva effekter i form av skapande av sysselsättning (direkta och indirekta arbetstillfällen), utbildning och kunskapsöverföring och en multiplikatoreffekt för ytterligare investeringar av tjänster och tillverkare med anknytning till projektet.

(116)

Projektet utgör en nyinvestering i den mening som avses i punkt 34 i riktlinjerna eftersom det rör etablering av en ny anläggning (se skäl 12).

(117)

Stödmottagaren lämnade, i enlighet med punkt 38 i riktlinjerna, in en ansökan om stöd innan arbetet med projektet inleddes, och de polska myndigheterna bekräftade skriftligen att Dell Polens investeringsprojekt skulle vara berättigat till stöd, med förbehåll för kommissionens godkännande (se skäl 15).

(118)

Stödmottagaren bidrar, i enlighet med punkt 39 i riktlinjerna, med mer än 25 % av de stödberättigande kostnaderna (se skäl 16).

(119)

De stödberättigande kostnaderna för projektet beräknades, i enlighet med punkt 50 i riktlinjerna, på grundval av de stödberättigande investeringskostnaderna (se skäl 14). Stödet för skapande av sysselsättning beräknades, i enlighet med punkt 58 i riktlinjerna, på grundval av personalkostnaderna för två år (bruttolönekostnader och andra obligatoriska avgifter) för nyanställda.

(120)

Polen har, i enlighet med punkt 64 i riktlinjerna, uppfyllt kravet på individuell anmälan genom att anmäla stödet innan det genomfördes (se skäl 2).

(121)

Reglerna om kumulering av stöd har efterlevts, i enlighet med punkterna 71–75 i riktlinjerna (se skälen 2 och 15).

(122)

Kommissionen anser därför att stödet är förenligt med riktlinjernas allmänna bestämmelser.

(123)

De investeringar som gjorts av Dell Polen har följts av investeringar av två av dess leverantörer, RR Donnelley Global Turnkey Solutions Poland och Flextronics.

(124)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 42–51) ansåg kommissionen att det inte funnits tillräckliga tekniska, funktionella och strategiska band mellan de investeringar som gjorts av Dell Polen och de investeringar som gjorts av dess två leverantörer för att de skulle anses utgöra ett enda investeringsprojekt i den mening som avses i punkt 60 och fotnot 55 i riktlinjerna.

(125)

Kommissionen konstaterar att inga synpunkter mottagits i frågan om huruvida det handlar om ett enda investeringsprojekt.

(126)

Kommissionen bekräftar därför att de investeringar som gjorts av Dell Polen å ena sidan och de ovannämnda leverantörerna å andra sidan inte kan anses utgöra ett enda investeringsprojekt i den mening som avses i punkt 60 och fotnot 55 i riktlinjerna.

(127)

Med utgångspunkt i de uppgifter som lämnats av de polska myndigheterna och de berörda parterna i samband med det formella granskningsförfarandet måste det undersökas om de tvivel som uttrycks i beslutet om att inleda granskningsförfarandet har skingrats.

(128)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 62 och 105), uttryckte kommissionen tvivel för huruvida stationära och bärbara datorer i detta beslut skulle anses utgöra en enda produktmarknad eller två separata relevanta produktmarknader.

(129)

Med beaktande av synpunkterna från de polska myndigheterna och de berörda parterna konstaterar kommissionen att det finns tecken på en viss grad av utbytbarhet på efterfrågesidan i båda riktningarna (33) för de två berörda produkterna, och att vissa tillverkare, bl.a. Dell, tycks vara kapabla till utbytbarhet på utbudssidan (34). Det finns dock även tecken på att det finns en betydande orörlig efterfrågan på den andra produkten eller exklusiv efterfrågan på någon av produkterna, och att det för vissa tillverkare kan finnas väsentliga tekniska, organisatoriska och kostnadsrelaterade hinder för en omläggning av produktionen från den ena produkten till den andra.

(130)

De upplysningar som mottagits under den formella granskningen har visserligen möjliggjort en bättre förståelse för persondatorsektorn, men kommissionen anser att de är otillräckliga för att man ska kunna göra en meningsfull marknadsanalys som gör det möjligt att definiera den eller de relevanta produktmarknaderna för stationära och bärbara datorer (35). Kommissionen konstaterar därför att tvivlen beträffande den relevanta produktmarknaden för stationära och bärbara datorer inte har skingrats.

(131)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att den exakta definitionen av den relevanta produktmarknaden för stationära och bärbara datorer visserligen eventuellt skulle kunna lämnas därhän, men att det i detta beslut är nödvändigt att titta på stationära och bärbara datorer var för sig för att kunna åtgärda de eventuella konkurrensbegränsningarna för stationära datorer betraktade som en separat produktmarknad (36).

(132)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 99 och 105) ställde sig kommissionen tvivlande till att det var lämpligt att beakta effekten av den kapacitet som skapas genom projektet på Dells kapacitet som helhet i EES, i stället för endast den kapacitet som skapas genom själva projektet.

(133)

Med hänvisning till de polska myndigheternas synpunkter enligt skälen 77 och 78 påpekar kommissionen att punkt 68 b i riktlinjerna avser ”den produktionskapacitet som skapas genom projektet”, vilket utesluter möjligheten att tillsammans med den kapacitet som skapas genom projektet ta hänsyn till produktionskapaciteten vid andra anläggningar eller företag inom EES som tillhör stödmottagaren. Om kapacitetsökningar i en medlemsstat kunde kompenseras av minskningar i en annan medlemsstat när det gäller att slå fast om det tröskelvärde som anges i punkt 68 b i riktlinjerna iakttagits – vilket skulle innebära t.ex. att det inte skedde någon nettokapacitetsökning på företagsnivå – skulle det betyda att åtminstone en viktig kategori av potentiellt skadligt statligt stöd skulle kunna undgå ingående granskning, nämligen sådana stödåtgärder som får till effekt att produktionskapaciteten ökar i en medlemsstat på bekostnad av en annan medlemsstat, där kapaciteten minskar på grund av stödet. Såsom anges i punkterna 52–53 i det vägledande meddelandet kan dessa åtgärder strida mot själva logiken med regionalstöd och måste därför granskas.

(134)

Med hänvisning till de polska myndigheternas synpunkter enligt skäl 79 anser kommissionen att det är nödvändigt att ta hänsyn till effekterna av den ökning av produktionskapaciteten som möjliggörs genom det anmälda projektet, och att kapacitetsminskningar vid andra produktionsanläggningar inom EES inte kan beaktas om inte sådana minskningar av produktionskapaciteten ingår i det investeringsprojekt för vilket stödet anmälts och alltså inte påverkas av att stöd beviljas. Kommissionen påpekar att i beslutet om statligt stöd i ärende N 158/05, Getrag Ford Transmissions Slovakia s.r.o., som de polska myndigheterna hänvisar till, ingick den förväntade kapacitetsminskningen i en medlemsstat i det anmälda projektet.

(135)

Med hänvisning till de polska myndigheternas synpunkter enligt skäl 80 konstaterar kommissionen att all den kapacitet som skapas av projektet i princip skulle kunna utnyttjas för produktion av vilken som helst av de tre berörda produkterna, eftersom produktionen vid anläggningen präglas av stor flexibilitet (37).

(136)

Mot denna bakgrund konstaterar kommissionen att en stödmottagares minskade produktionskapacitet i en annan medlemsstat inte kan beaktas. Kommissionen drar slutsatsen att den produktionskapacitet som skapas av projektet överstiger 5 % av marknaden på samtliga berörda produktmarknader.

(137)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 100 och 105) ställde sig kommissionen tvivlande till att den årliga tillväxttakten för de produkter som berörs av investeringsprojektet, enligt punkt 68 b i riktlinjerna, kunde beräknas endast på grundval av volymuppgifter.

(138)

Kommissionen konstaterar att den negativa tillväxten för stationära datorer uttryckt i värde återspeglar en kraftig minskning av de genomsnittliga försäljningspriserna för stationära datorer. Denna negativa tillväxt uttryckt i värde kan tyda på att volymökningen är otillräcklig för att kompensera för den minskande marginalintäkten, vilket är kännetecknande för en marknad på tillbakagång. Kommissionen noterar att minskningen av de genomsnittliga försäljningspriserna på stationära datorer även gäller bärbara datorer och servrar. I motsats till vad som gäller för stationära datorer tyder dock den positiva tillväxten uttryckt i både volym och värde för bärbara datorer och servrar på att minskningen av de genomsnittliga försäljningspriserna mer än väl uppvägs av ökningen i de sålda kvantiteterna.

(139)

Mot denna bakgrund konstaterar kommissionen att den, vid bedömningen av om stationära datorer utgör en marknad på tillbakagång enligt den rimliga definition av marknaden som går ut på att stationära datorer betraktas som en separat produktmarknad, inte kan beräkna den genomsnittliga årliga tillväxttakten för stationära datorer enligt punkt 68 b i riktlinjerna endast på grundval av volymuppgifter.

(140)

Om marknaden för stationära datorer anses vara skild från marknaden för bärbara datorer skulle stödet enligt kommissionens bedömning kunna ge upphov till konkurrensproblem eftersom det, med avseende på marknaden för stationära datorer, skulle utgöra stöd till ett företag i en sektor på tillbakagång. När det gäller stationära datorer är det därför nödvändigt att göra en fördjupad bedömning av stödets effekter.

(141)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 65–67, 72 och 105) angav kommissionen att det var lämpligt att tillämpa en marknadsdefinition grundad på produktklass/prisintervall för att avgränsa servermarknaden, men ställde sig tvivlande till att segmentering med utgångspunkt i produktklass/prisintervall utgjorde en lämplig avgränsning av servermarknaden.

(142)

Med hänsyn till de synpunkter som mottagits anser kommissionen att den inledande ståndpunkten att segmentering av servrar på grundval av produktklass/prisintervall utgör den lämpligaste avgränsningen i detta fall kan bestridas med argument som stöder andra lämpliga avgränsningar av marknaden.

(143)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att tvivlen beträffande den avgränsning av marknaden som bör tillämpas för att mäta Dells andel av servermarknaden inte har skingrats.

(144)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkterna 78–81 och 105) uttryckte kommissionen tvivel när det gäller huruvida den relevanta geografiska marknaden för servrar borde anses omfatta EES, regionen Europa, Mellanöstern och Afrika eller hela världen.

(145)

Vad de polska myndigheternas synpunkter beträffar anser kommissionen att de argument som lagts fram hänför sig till Dells affärsmodell och arbetssätt och inte nödvändigtvis gäller andra servertillverkare eller speglar servermarknadens sätt att fungera generellt sett.

(146)

Kommissionen noterar att synpunkterna från berörda parter tyder på att handeln med servrar sträcker sig utanför EES eller regionen Europa, Mellanöstern och Afrika, och att de flesta tillverkare är verksamma på global nivå.

(147)

Kommissionen påpekar dock att den geografiska marknaden för servrar endast är av betydelse när det gäller Dells marknadsandel för x86-servrar.

(148)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att det visserligen kan finnas skäl att betrakta den geografiska marknaden för servrar som global, men eftersom det fortfarande råder tvivel kring den lämpliga avgränsningen av produktmarknaden för servrar kan den geografiska marknaden för servrar lämnas därhän.

(149)

Kommissionen drar slutsatsen att stödet, beroende på vilken marknadsdefinition som tillämpas för servrar, skulle kunna ge upphov till konkurrensproblem. Särskilt om avgränsningen med utgångspunkt i x86/icke-x86 tillämpas skulle åtgärden, för x86-segmentet av produktmarknaden, utgöra stöd till ett företag med en marknadsandel på över 25 % av den relevanta marknaden på global nivå. När det gäller servermarknaden är det därför nödvändigt att göra en fördjupad bedömning av stödets effekter.

(150)

Enligt kommissionen har de tvivel som uttrycks i beslutet om att inleda granskningsförfarandet när det gäller huruvida stödet uppfyller villkoren i punkt 68 a och b i riktlinjerna inte skingrats.

(151)

I enlighet med punkt 68 i riktlinjerna är det, om något av de två tröskelvärden som anges i punkt 68 a och b i riktlinjerna överskrids för den åtgärd som är föremål för granskning (38), sedan förfarandet enligt artikel 88.2 i fördraget inletts nödvändigt att göra en noggrann kontroll av att stödet är nödvändigt för att skapa en stimulanseffekt på investeringen och att fördelarna med stödåtgärden uppväger den snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstater som blir följden.

(152)

Den fördjupade bedömningen görs på grundval av det vägledande meddelandet, där bedömningskriterierna för stödets positiva och negativa effekter anges.

(153)

De polska myndigheterna uppger att Dells investering i provinsen Łódź är ett långsiktigt åtagande (produktionsanläggningen måste behållas i minst fem år efter färdigställandet, och de arbetstillfällen som skapas måste behållas i fem år) och även utgör ett viktigt precedensfall som kan lägga grunden för ytterligare investeringar i provinsen. Den utgör därför ett trovärdigt åtagande gentemot provinsen Łódź och kommer att bidra till att skapa direkt sysselsättning och stimulera regional utveckling.

(154)

Denna positiva effekt förstärks av den klustereffekt som investeringsprojektet sannolikt skapar genom att företag inom samma eller närliggande industrier uppmuntras att etablera sig i närheten för att dra nytta av externa stordriftsfördelar.

(155)

Framför allt kommer Dells bidrag till skapandet av sysselsättning i provinsen Łódź (39) sannolikt att uppgå till över 2 500 (40) direkta arbetstillfällen i januari 2010 (41), plus omkring 1 300 indirekta arbetstillfällen hos leverantörer, underleverantörer och tjänsteleverantörer i regionen.

(156)

När det gäller regional utveckling framhåller de polska myndigheterna också investeringens effekter i följande avseenden:

(157)

Konkurrenten ställer sig tvivlande till skapandet av indirekta arbetstillfällen. Man hävdar att andra investerare inte kommer att utöka sin produktionskapacitet utan i stället kommer att öka utnyttjandet av befintliga anläggningar i Polen. Konkurrenten anser också att de indirekta investeringarna övervärderats och att vinsterna till följd av Dells närvaro i provinsen kommer att vara begränsade.

(158)

Kommissionen konstaterar att de polska myndigheterna har lämnat upplysningar om stödets syfte och investeringsprojektets effekter på regional utveckling, utbildning, kunskapsspridning, potentiella multiplikatoreffekter samt skapande av direkt och indirekt sysselsättning.

(159)

Kommissionen anser att de polska myndigheterna har lämnat tillräckliga upplysningar för att visa att projektet kommer att bidra till den ekonomiska utvecklingen i provinsen Łódź.

(160)

Enligt kommissionens mening är synpunkterna från konkurrenten ogrundade och kan därför inte tas i beaktande.

(161)

Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att investeringen sannolikt på det hela taget kommer att bidra positivt till den ekonomiska utvecklingen i provinsen Łódź och därmed kommer att bidra till uppnåendet av målet i fråga om regional utveckling.

(162)

Såsom anges i punkterna 17 och 18 i det vägledande meddelandet är statligt stöd i form av nyinvesteringsstöd inte det enda sättet att komma till rätta med marknadsmisslyckanden och främja ekonomisk utveckling i mindre gynnade områden. Stöd är ett lämpligt instrument om det medför särskilda fördelar jämfört med andra politiska åtgärder. I punkt 18 i det vägledande meddelandet anges följande: ”Om medlemsstaten har övervägt andra politiska alternativa åtgärder, men visar kommissionen vilka fördelarna är med att använda ett selektivt instrument av typen statligt stöd för ett specifikt företag, anses åtgärden vara ett lämpligt instrument.”

(163)

I sina synpunkter av den 18 februari 2009 förklarade de polska myndigheterna närmare att beviljande av statligt stöd till stora projekt med regionala fördelar, som Dell Polens investering i Łódź, var det enda lämpliga sättet att ta itu med provinsens ekonomiska brister (vid sidan av de allmänna åtgärder som redan vidtagits).

(164)

På grundval av slutsatserna av LECG:s undersökning påpekar de polska myndigheterna att Polen som helhet och i synnerhet provinsen Łódź fortfarande präglas av stora regionala olikheter, trots allmänna åtgärder för att stödja ekonomisk utveckling på nationell och regional nivå genom investeringar i grundläggande infrastruktur och produktionsfaktorer, framför allt genom utnyttjande av strukturfonderna. Enligt uppgifter i undersökningen är BNP per invånare i provinsen Łódź lägre än det nationella genomsnittet, medan arbetslösheten är högre än det nationella genomsnittet och även långtidsarbetslösheten är högre än i Polen som helhet. Den genomsnittliga lönenivån i provinsen ligger också under det nationella genomsnittet. Dessutom ökade skillnaden mellan lönenivåerna i provinsen Łódź och Polen som helhet under 2004–2007.

(165)

De polska myndigheterna påpekar vidare att allmänna åtgärder som genomförts i Polen som helhet för att locka utländska investeringar till landet tycks ha haft begränsad effekt på mängden utländska direktinvesteringar. Enligt uppgifter i undersökningen har Polen en av de lägsta nivåerna för utländska direktinvesteringar som andel av BNP jämfört med andra medlemsstater som anslutit sig till EU sedan 2004.

(166)

De polska myndigheterna anser att den relativa underutvecklingen i provinsen Łódź tyder på att det finns behov av mer målinriktade insatser i provinsen. De polska myndigheterna konstaterar i detta avseende att stora investeringar, som gynnar arbetsmarknaden och främjar infrastrukturutvecklingen, ofta ger upphov till ytterligare investeringar genom anhopning av ekonomisk verksamhet och de effekter det medför (industrikoncentration, indirekt tillväxt, teknik- och kunskapsspridning). Statligt stöd till stora investeringsprojekt kan därför vara ett effektivt sätt att öka den regionala utvecklingen.

(167)

Konkurrenten hävdar att Polen inte är skyldigt att erbjuda alla aktörer i sektorn stöd på lika villkor, eftersom stödet ges i form av stöd för särskilda ändamål och inte inom ramen för en stödordning. Konkurrenten noterar att Dells konkurrenter i princip skulle kunna erbjudas liknande stöd men betvivlar att ett bidrag på över 50 miljoner euro i det rådande ekonomiska klimatet skulle kunna ställas till förfogande för en annan datortillverkare.

(168)

Konkurrenten påpekar att stöd för särskilda ändamål, enligt punkt 10 i riktlinjerna, endast får ges i undantagsfall. Konkurrenten anser att det är omotiverat och olämpligt att använda sig av stöd för särskilda ändamål, eftersom det kommer att öka marknadsinflytandet för ett företag på en marknad där det står för en betydande del av utbudet, nämligen servrar, och på en marknad på tillbakagång, nämligen stationära datorer.

(169)

De polska myndigheterna påpekar att konkurrentens synpunkter inte visar att de ekonomiska nackdelarna i provinsen Łódź skulle kunna avhjälpas på andra sätt än med hjälp av statligt stöd till ett stort investeringsprojekt. De polska myndigheterna konstaterar att det enda konkurrenten anför är att liknande stöd inte står till förfogande för andra aktörer. Detta påstående grundas enligt de polska myndigheterna på en missuppfattning av begreppet lämplighet i riktlinjerna, som kräver att kommissionen analyserar om syftet med stödet hade kunnat nås på något annat sätt. De polska myndigheterna menar att konkurrenten inte lägger fram några sådana förslag.

(170)

Kommissionen noterar att de polska myndigheterna grundar sina argument beträffande stödinstrumentets lämplighet på en makroekonomisk analys av de faktorer som påverkar den ekonomiska utvecklingen på nationell och regional nivå i Polen. De uppger att Polen i allmänhet och provinsen Łódź i synnerhet är missgynnade områden och att allmänna åtgärder i Polen som helhet (i motsats till stöd för särskilda ändamål till stora investeringsprojekt i vissa provinser) har haft begränsad effekt på mängden utländska direktinvesteringar samt att det fortfarande finns avsevärda regionala skillnader i Polen. De polska myndigheterna påpekar att provinsen Łódź är en av de regioner som har lägst BNP per invånare, högst arbetslöshet och lägst genomsnittliga bruttomånadslöner. De polska myndigheterna slår fast att marknadsmisslyckanden hindrar marknaden från att fungera normalt och att statligt stöd till stora investeringsprojekt därför är ett effektivt sätt att öka den regionala utvecklingen genom koncentration av industriverksamhet och klusterbildning med de effekter det medför (dragningskraft, spridning, indirekt tillväxt).

(171)

När det gäller Polens iakttagelser konstaterar kommissionen att de polska myndigheterna har lagt fram omfattande ekonomiska belägg som tyder på att beviljande av statligt stöd till stora investeringsprojekt med regionala fördelar, som Dell Polens projekt, är ett lämpligt sätt att åtgärda de ekonomiska bristerna i provinsen Łódź (vid sidan av allmänna åtgärder som redan vidtagits).

(172)

När det gäller synpunkterna från konkurrenten påpekar kommissionen att det, med undantag av ordningar för skattestöd där stöd för stödberättigande kostnader beviljas automatiskt och utan urskillning från myndigheternas sida, inte finns någon skyldighet för medlemsstaten att ställa stöd till förfogande för alla aktörer i sektorn på lika villkor, inte heller när det gäller stöd som beviljas inom ramen för godkända eller befintliga stödordningar. Kommissionen påpekar vidare att individuellt stöd för särskilda ändamål visserligen måste motiveras med hänvisning till stödets syfte och effekter, men att detta inte gäller stödinstrumentets lämplighet, som handlar om huruvida stödet är nödvändigt i jämförelse med allmänna politiska åtgärder, oavsett stödets art.

(173)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att det anmälda stödet utgör ett lämpligt instrument för att nå stödets syfte.

(174)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet (punkt 108) eftersökte kommissionen belägg för huruvida, och i vilken omfattning, stödet hade påverkat företagets ekonomiska beslut, för att kunna bedöma stödets stimulanseffekt enligt punkterna 19–28 i det vägledande meddelandet.

(175)

I punkt 22 i det vägledande meddelandet nämns två alternativa scenarier genom vilka en stimulanseffekt kan bevisas. I scenario 1 ger stödet ”ett incitament att fatta ett positivt investeringsbeslut då en investering som annars inte skulle vara lönsam för företaget någonstans kan genomföras i en stödberättigad region”. I scenario 2 ger stödet ”ett incitament att välja att lokalisera en planerad investering i den relevanta regionen i stället för någon annanstans, eftersom det uppväger för de nackdelar och kostnader netto som är kopplade till en lokalisering i en stödberättigad region”.

(176)

I punkt 23 i det vägledande meddelandet anges att ”medlemsstaten bör för kommissionen kunna påvisa förekomsten av en stimulanseffekt av stödet”, ”specificera vilket scenario som gäller” och ”lämna […] en omfattande beskrivning av det kontrafaktiska scenariot”.

(177)

De polska myndigheterna har lämnat upplysningar om stimulanseffekten och stödets proportionalitet. De uppgav särskilt i sina synpunkter av den 18 februari 2009 att Dell under 2005–2006 hade fastställt vad som krävdes av projektet för att tillgodose den prognostiserade efterfrågan och hade beslutat att genomföra projektet oavsett lokalisering. Det är därför inte meningsfullt att undersöka om investeringen skulle ha genomförts eller inte, enligt scenario 1.

(178)

Med hänvisning till punkt 25 i det vägledande meddelandet konstaterar kommissionen att stödet omfattas av scenario 2. Det är därför nödvändigt att undersöka om stödet får till effekt att lokalisering i målregionen i stället för i en annan region (där det i det kontrafaktiska scenariot förutsätts att inget stöd beviljas) gynnas.

(179)

I sina synpunkter av den 18 februari 2009 uppger de polska myndigheterna att Dell, för att avgöra projektets lokalisering, analyserat och jämfört kostnaderna och fördelarna med flera potentiella lokaliseringar och på så sätt kommit fram till två potentiella lokaliseringar för investeringsprojektet, nämligen Łódź i Polen och Nitra i Slovakien (49).

(180)

Våren 2006 gjorde Dell en analys som presenterades i en konfidentiell företagshandling som lämnats av de polska myndigheterna, för att identifiera och granska de kostnadsfaktorer som står för de viktigaste skillnaderna vid bedömningen av de komparativa fördelarna med de två lokaliseringarna, nämligen […] (50). Dokumentet innehöll även en kvantitativ jämförelse av kostnadsskillnaderna i kapitalvärde mellan de två lokaliseringar som övervägdes för projektet (51).

(181)

Med utgångspunkt i detta dokument gjorde konsultföretaget LECG en analys av kapitalvärdet av kostnadsskillnaden mellan de två lokaliseringar som övervägdes för projektet. Om den alternativa lokaliseringen övervägs tyder LECG:s undersökning på att nackdelarna med lokalisering i provinsen Łódź i stället för i Nitraregionen med avseende på […] och […] inte uppvägs av Łódź fördelar när det gäller […] och […]. Analysen av kapitalvärdet, beräknat för 2007–2018, visar att det generellt, i avsaknad av stöd (i både Łódź och Nitra), skulle ha varit mer fördelaktigt för Dell att förlägga projektet till Nitra i stället för till Łódź (se tabellen nedan).

Kapitalvärde av kostnadsskillnaden mellan Łódź och Nitra

(182)

De polska myndigheterna påpekar att Dell inte hade några ytterligare officiella handlingar med jämförelser mellan de två alternativa lokaliseringarna för investeringen. Dell hade inget behov av att ta fram sådana handlingar eftersom dess beslutsprocess grundades på rekommendationerna till styrelsen från arbetsgruppen för val av lokalisering. För att kunna utfärda rekommendationer till styrelsen beträffande det slutliga beslutet gjorde arbetsgruppen för val av lokalisering en ingående bedömning av alla tänkbara orter efter en rad besök och förhandlingar med myndigheterna om det statliga stödpaketet.

(183)

De polska myndigheterna påpekar att samförståndsavtalet, som utgör en avsiktsförklaring, är det sista dokument som bekräftar Dells beslut att investera i Polen på de överenskomna villkoren, som särskilt innefattar det statliga stödpaketet.

(184)

De polska myndigheterna noterar att investeringsvillkoren, i synnerhet stödet, var föremål för utdragna förhandlingar mellan Dell och olika institutioner som företrädde den polska regeringen (förhandlingarna sköttes av den polska myndigheten för information och utländska investeringar). De första mötena ägde rum i april 2005 och följdes av en rad besök på olika lokaliseringar i Polen. Dell fick preliminära erbjudanden om stöd i slutet av 2005. Förhandlingarna om samförståndsavtalets utformning pågick från maj till juli 2006, när parterna nådde enighet om den preliminära lydelsen. Vissa ändringar gjordes i augusti 2006 och dokumentet undertecknades slutligen av alla parter den 19 september 2006, varigenom Dells beslut att investera i Polen bekräftades.

(185)

De polska myndigheterna har lämnat en kopia av ett internt dokument från Dell som lagts fram för styrelsen och bekräftar beslutet att investera i Łódź. Dokumenten är daterade den 6 september 2006, och vid den tidpunkten hade samförståndsavtalets lydelse redan godkänts av parterna.

(186)

Konkurrenten hävdar att stödet saknar egentlig stimulanseffekt och anser att Dell inte har lyckats visa att stödet gav något verkligt incitament till ändrat beteende vid den tidpunkt då Polen först samtyckte till att stödja investeringen. Konkurrenten gör gällande att Polen tack vare sitt centrala geografiska läge och tillgången till en stabil arbetsstyrka mycket framgångsrikt har dragit till sig utländska direktinvesteringar, och att Dell därför följde en rationell ekonomisk strategi som man skulle ha följt även utan statligt stöd. Konkurrenten uppger att marknadsförhållandena ändrats avsevärt sedan sista kvartalet 2007, efter lanseringen av netbookdatorer, vilket underminerat logiken bakom Dells investering i tillverkning av stationära och bärbara datorer och servrar.

(187)

I sitt svar av den 22 april 2009 påpekar de polska myndigheterna att de har lagt fram ingående ekonomiska belägg för att stödet medförde en stimulanseffekt när Dell beslutade sig för att förlägga anläggningen till Łódź 2006. De menar att konkurrenten motsäger sig själv på flera sätt: man hävdade inledningsvis att Dell skulle ha genomfört investeringen i Polen även utan stöd men sade sedan att Dell antagligen inte längre skulle bygga någon anläggning sedan marknadsförhållandena ändrats. De polska myndigheterna påpekar också att konkurrenten i sina synpunkter underlåter att nämna varför de rådande marknadsförhållandena är relevanta för analysen av en stimulanseffekt i anslutning till ett investeringsbeslut som fattades 2006.

(188)

De polska myndigheterna påpekar att ingen av konkurrentens synpunkter är relevant för bedömningen av om stödet medför en stimulanseffekt. Enligt de polska myndigheterna är den enda relevanta frågan om investeringen skulle ha lokaliserats någon annanstans om stödet inte beviljats.

(189)

När det gäller synpunkterna från konkurrenten noterar kommissionen att de inte är relevanta för bedömningen av stimulanseffekten i scenario 2, där det handlar om att bedöma om stödet får till effekt att lokalisering i målregionen i stället för i en annan region gynnas. Inte heller anmärkningarna om senare förändringar av marknadsförhållandena är relevanta för bedömningen av ett tidigare investeringsbeslut.

(190)

När det gäller punkt 23 i det vägledande meddelandet noterar kommissionen att de polska myndigheterna har lagt fram tydliga belägg, såsom framgår av skälen 183–185, för att stödet faktiskt påverkade valet av lokalisering för investeringen, eftersom Dells beslut att förlägga investeringen till Łódź fattades först sedan företaget hade kommit överens med de polska myndigheterna om stödvillkor som påverkade de ekonomiska och finansiella aspekterna av ett projektgenomförande på den orten.

(191)

När det gäller punkt 25 i det vägledande meddelandet konstaterar kommissionen att de polska myndigheterna lämnat belägg för stödets stimulanseffekt genom att överlämna handlingar från företaget och en undersökning som visar att en jämförelse gjorts mellan kostnader och intäkter till följd av lokaliseringen i den stödberättigade regionen i förhållande till en alternativ region (Nitra, Slovakien). Kommissionen anser att det komparativa scenario som de polska myndigheterna presenterat är realistiskt.

(192)

De polska myndigheterna uppger att beslutet att förlägga projektet till Łódź fattades efter den polska regeringens beslut att bevilja Dell stöd för att kompensera för de ekonomiska nackdelarna i samband med lokalisering i Łódź och nackdelarna och kostnaderna jämfört med den alternativa lokalisering som övervägdes vid den tiden. Kommissionen anser därför när det gäller punkterna 21 och 28 i det vägledande meddelandet att stödet bidrog till att ändra det stödmottagande företagets beteende och att investeringen inte skulle ha gjorts i provinsen Łódź utan stödet.

(193)

Kommissionen anser mot denna bakgrund att stödet gav Dell incitament att besluta att förlägga sin nya produktionsanläggning i Łódź genom att kompensera för mindre gynnsamma investeringsvillkor jämfört med en annan tänkt lokalisering och att investeringen kunde ha skett någon annanstans om inget stöd beviljats.

(194)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet eftersökte kommissionen belägg för att räntabiliteten för projektet i fråga, på grund av stödet, låg i linje med Dells normala avkastning i andra investeringsprojekt, med företagets kapitalkostnader som helhet eller med en avkastning som är vanligt förekommande i den berörda branschen.

(195)

I scenario 2 i det vägledande meddelandet anses stödet vara proportionerligt om det motsvarar skillnaden mellan nettokostnaderna för stödmottagaren för att investera i den stödberättigade regionen och nettokostnaderna för att investera på den alternativa lokaliseringen.

(196)

Kommissionen konstaterar att de uppgifter som lämnats för analysen av stimulanseffekten (se tabellen nedan) visar att kapitalvärdet av stödet inte överstiger kapitalvärdet av de totala nackdelar som är förknippade med lokalisering i Łódź (total kostnadsskillnad utan stöd).

Jämförelse av kostnadsskillnader mellan Łódź och Nitra samt stödbelopp

(197)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att stödet är begränsat till det belopp som är nödvändigt för att kompensera för de ytterligare nettokostnaderna för lokalisering i Łódź jämfört med den alternativa lokaliseringen.

(198)

Kommissionen noterar att punkt 40 i det vägledande meddelandet lyder som följer: ”Om det av den kontrafaktiska analysen framgår att investeringen skulle ha gjorts även utan stöd, fast eventuellt på en annan ort (scenario 2) och om stödet är proportionerligt, skulle eventuella indikationer på snedvridning, som en hög marknadsandel och en kapacitetsökning på en underpresterande marknad, i princip vara desamma oberoende av stödet.”

(199)

Polen och den icke-identifierade berörda parten har lämnat synpunkter gällande de två delkriterier som anges i det vägledande meddelandet i fråga om utträngning av privata investerare, nämligen skapande av marknadsinflytande och skapande eller upprätthållande av ineffektiva marknadsstrukturer.

(200)

När det gäller risken för utträngning av privata investerare ser de polska myndigheterna det som osannolikt att konkurrenternas reaktion på investeringsprojektet blir att dra ned på sina egna investeringar. De menar också att investeringsprojektet inte främjar skapande eller upprätthållande av marknadsinflytande eller upprätthållande av ineffektiva marknadsstrukturer.

(201)

Den icke-identifierade berörda parten hävdar att Dell har ett avsevärt marknadsinflytande som kommer att stärkas av stödet. Enligt konkurrenten kommer Dell att kunna utnyttja stödet för att åstadkomma betydande andrahandsfördelar och öka kapaciteten till minimal kostnad. Konkurrenten menar dessutom att stöd inte bör användas för att öka kapaciteten på en marknad med avtagande efterfrågan (stationära datorer).

(202)

När det gäller marknadsinflytande anser kommissionen, med tanke på att stödet omfattas av scenario 2 och eftersom investeringsprojektet, såsom anges ovan, skulle ha genomförts under alla omständigheter, att det inte är relevant att som ett led i den fördjupade bedömningen undersöka vilka effekter stödet skulle kunna få med avseende på ett eventuellt ökat marknadsinflytande, eftersom ett sådant marknadsinflytande skulle finnas oavsett investeringens lokalisering och inte skulle påverkas av beviljandet av stödet. Kommissionen menar därför att det i detta fall inte kan slås fast att stödmottagarens marknadsinflytande har ökat till följd av stödet.

(203)

Även när det gäller skapande eller upprätthållande av ineffektiva marknadsstrukturer anser kommissionen, trots eventuella tecken enligt ovan på att investeringsprojektet skulle kunna ge upphov till en betydande ökning av produktionskapaciteten på en marknad som kan sägas vara på tillbakagång (stationära datorer), att det inte kan slås fast att stödet riskerar att tränga ut privata investerare, eftersom teorin om skada i scenario 2 inte handlar om huruvida konkurrenter sannolikt påverkas av investeringen utan snarare om huruvida stödet påverkar valet av lokalisering.

(204)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att stödet inte ger upphov till några problem med anknytning till utträngning av privata investerare.

(205)

Vid sidan av de potentiellt negativa effekterna till följd av utträngning av privata investerare nämns i det vägledande meddelandet även de potentiellt negativa effekterna på handel och lokalisering i samband med stöd till stora investeringsprojekt.

(206)

För att fastställa investeringens effekter på handeln är det först och främst nödvändigt att avgöra om stödet leder till att befintlig verksamhet flyttas från en region till en annan, i stället för att ny ekonomisk verksamhet utvecklas. Om en förflyttning sker måste de negativa effekterna för den region där den ekonomiska verksamheten går förlorad (på befintliga lokaliseringar eller på den alternativa lokalisering där investeringen skulle ha skett om inget stöd beviljats) beaktas i det övergripande avvägningstestet.

(207)

Enligt punkt 50 i det vägledande meddelandet bör kommissionen ”vid bedömningen av stora investeringsprojekt enligt denna vägledning […] förfoga över alla upplysningar som krävs för att överväga om statligt stöd skulle kunna leda till en betydande förlust av arbetstillfällen inom befintliga lokaliseringar i gemenskapen”.

(208)

Enligt de polska myndigheterna finns det inget samband mellan Dells beslut att förlägga sin nya produktionsanläggning i Łódź och beslutet att minska produktionen vid den befintliga produktionsanläggningen i Limerick. De polska myndigheterna uppger att beslutet att först dra ned på tillverkningsverksamheten i Limerick och därefter upphöra med tillverkningsverksamheten genom att stänga anläggningen i Limerick fattades i slutet av 2008, mer än två år efter beslutet att gå vidare med investeringsprojektet i Łódź, och speglar en snabb försämring av de globala ekonomiska utsikterna.

(209)

De polska myndigheterna uppger att stängningen av produktionsanläggningen i Limerick, som tillkännagavs i januari 2009, väntas leda till att 1 900 arbetstillfällen går förlorade mellan april 2009 och januari 2010. Enligt de polska myndigheterna kommer Dell dock att behålla viss affärsverksamhet i Limerick. Över 900 anställda kommer att bli kvar på anläggningen i Limerick, där man kommer att fortsätta att samordna produktionsverksamheten och bedriva verksamhet med anknytning till logistik och försörjningskedja på en rad olika områden, bl.a. produktutveckling, teknik och upphandling. De polska myndigheterna uppger vidare att Dell kommer att behålla och utveckla betydande verksamhet på andra orter på Irland.

(210)

Konkurrenten har inte lämnat några synpunkter om de negativa effekterna på handeln (på det sätt på vilket frågan behandlas i det vägledande meddelandet).

(211)

Kommissionen konstaterar med utgångspunkt i de upplysningar som mottagits under den formella granskningen, framför allt det faktum att Dell skulle ha gjort nyinvesteringen även om inget stöd beviljats (scenario 2), att det inte finns något som tyder på förlust av arbetstillfällen i gemenskapen annat än på lokaliseringar som tillhör Dellkoncernen, såsom nämns ovan (52).

(212)

Kommissionen drar slutsatsen att förlusten av arbetstillfällen på Dells anläggning i Limerick nyligen inte orsakades av stödet. Såsom anges i skäl 193 skulle investeringen i ny kapacitet ha gjorts även om inget stöd beviljats, men i Nitra (Slovakien) i stället för i Łódź (Polen). Eftersom stödet lett till en ändring av lokaliseringen för investeringen (från Nitra till Łódź), men inte av själva investeringsbeslutet, kan stödet inte anses ha påverkat anläggningen i Limerick. Kommissionen noterar dessutom de polska myndigheternas argument att beslutet att upphöra med produktionsverksamheten genom att stänga produktionsanläggningen i Limerick saknar samband med Dells beslut att förlägga investeringsprojektet i Łódź.

(213)

Kommissionen konstaterar att förlusten av arbetstillfällen till följd av Dellkoncernens beslut att stänga produktionsanläggningen på Irland inte kan betraktas som en konsekvens av stödet från de polska myndigheterna. Kommissionen anser följaktligen, trots andra överväganden i detta avseende (53), att denna förlust av arbetstillfällen inte är en följd av stödet.

(214)

Sedan det slagits fast att stödet ger ett incitament för att genomföra investeringen i den berörda regionen är det nödvändigt att väga stödets positiva effekter mot dess negativa effekter.

(215)

Om investeringen i avsaknad av stöd skulle ha lokaliserats till en fattigare region (fler regionala nackdelar – högre högsta tillåtna regionala stödnivå) eller till en region som anses ha samma regionala nackdelar som målregionen (samma högsta regionala stödnivå) utgör detta, enligt punkt 53 i det vägledande meddelandet, ett negativt inslag i det övergripande avvägningstestet som sannolikt inte uppvägs av några positiva inslag, eftersom det strider mot själva logiken med regionalstöd. Kommissionen anser dock att det är mer fördelaktigt för sammanhållningen inom gemenskapen att en investering dras till en fattigare region än om samma investering lokaliseras till en mer gynnad region.

(216)

Kommissionen noterar att investeringen, om inget stöd beviljats av de polska myndigheterna, skulle ha skett på en annan lokalisering (i det här fallet Nitra, Slovakien). Kommissionen anser dock, såsom anges i punkt 53 i det vägledande meddelandet, att ”regionalstödets positiva effekter som enbart kompenserar skillnaden i nettokostnader i förhållande till en mer utvecklad alternativ investeringslokalisering (och som därmed uppfyller proportionalitetstestet ovan, utöver kravet på ’positiva effekter’ som målsättning, lämplighet och stimulanseffekt) […] anses uppväga eventuella negativa effekter när det gäller den alternativa lokaliseringen vid nya investeringar”.

(217)

I det aktuella fallet noterar kommissionen att den högsta stödnivå som tillämpas i Západné Slovensko (det område där Nitra ligger) är 40 % BBE (54), medan den i provinsen Łódź är 50 %. Denna skillnad i högsta stödnivå återspeglar det faktum att nivån för BNP per invånare i förhållande till genomsnittet för EU-25, mätt i köpkraftsstandarder för 2000–2002, var 45,42 % i Západné Slovensko och 41,45 % i provinsen Łódź.

(218)

Provinsen Łódź anses därför, vid tillämpningen av riktlinjerna och det vägledande meddelandet, vara en mer missgynnad region än Západné Slovensko. Det betyder antagligen att fördelarna med avseende på sammanhållning inom gemenskapen med att investeringen dras till provinsen Łódź måste anses vara större än de negativa effekterna av att investeringen inte går till regionen Západné Slovensko.

(219)

Vid sidan av skillnaden när det gäller de regionala nackdelarna finns det flera andra indikatorer som tyder på att stödåtgärden sannolikt förbättrar sammanhållningen i gemenskapen.

(220)

Kommissionen noterar att BNP per invånare 2006 (när beslutet om att förlägga projektet till Łódź fattades) i förhållande till genomsnittet för EU-25 var högre i Západné Slovensko (62,8 %) än i provinsen Łódź (48 %) (55). BNP per invånare har ökat i både Západné Slovensko och provinsen Łódź sedan 2002, men tillväxten har varit betydligt högre i Západné Slovensko. Skillnaden i välståndsnivå mellan de två regionerna har med andra ord ökat väsentligt med åren.

(221)

Vidare var arbetslösheten i Západné Slovensko 9,19 % 2006, jämfört med 17,48 % i provinsen Łódź (56), vilket återspeglar en större relativ arbetskraftsefterfrågan och bättre förhållanden på arbetsmarknaden i Západné Slovensko (57). Dessutom sjönk arbetslösheten 2001–2005 med mer än 6 % i Západné Slovensko, jämfört med en minskning på bara 2,4 % i provinsen Łódź.

(222)

Även andra indikatorer tyder på en skillnad. De polska myndigheterna hänvisar exempelvis till fattigdomsrisken, där skillnaden är stor mellan Polen och Slovakien (58). Fattigdomen i Slovakien låg 2006 på 11,7 %, vilket är lägre än genomsnittet i EU. I Polen, däremot, var siffran 19,1 %, vilket innebär att landet ligger över genomsnittet i EU (59).

(223)

En mer detaljerad bild kan fås med hjälp av statistik över migrationen, som kan ses som en indikator på regional utveckling eftersom det finns ett samband mellan migrationen och de möjligheter en region kan erbjuda sina invånare. Migrationssiffrorna visar ett nettoinflöde i Slovakien, medan Polen upplevt ett nettoutflöde de senaste åren (60). Nettomigrationen per 1 000 invånare 1995, 2000, 2005 och 2006 var -0,5, -0,5, -0,3 respektive -0,9 för Polen och 0,5, 0,3, 0,6 respektive 0,7 för Slovakien.

(224)

När det gäller punkt 54 i det vägledande meddelandet konstaterar kommissionen, av de orsaker som beskrivs i skäl 211, att stödet inte kommer att leda till betydande förluster av arbetstillfällen i befintliga lokaliseringar inom EU, som annars sannolikt skulle ha kunnat bibehållas på medellång sikt.

(225)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att stödet står i proportion till skillnaden i nettokostnader för att genomföra investeringen på den valda lokaliseringen i jämförelse med en alternativ lokalisering i en mer utvecklad region, och att de positiva effekterna av stödet med avseende på dess syfte och lämplighet därför, såsom visas ovan, uppväger de negativa effekterna på handeln på den alternativa lokaliseringen.

(226)

I enlighet med punkt 68 i riktlinjerna, och mot bakgrund av den fördjupade bedömning som gjorts på grundval av det vägledande meddelandet, drar kommissionen slutsatsen att stödet är nödvändigt för att skapa en stimulanseffekt på investeringen och att fördelarna med stödåtgärden uppväger den snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstater som blir följden.

(227)

Kommissionen drar slutsatsen att det föreslagna regionala investeringsstödet till förmån för Dell Polen uppfyller alla villkor i riktlinjerna och det vägledande meddelandet och därmed kan anses som förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 a i fördraget.