4.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 233/1

(1)

Rådet införde genom rådets förordning (EG) nr 584/96 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa rördelar av järn eller stål (nedan kallade vissa rördelar eller den berörda produkten) med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina) och Thailand (nedan kallad den ursprungliga undersökningen). I enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen och på grundval av resultaten från en undersökning om kringgående utvidgades antidumpningsåtgärderna genom rådets förordning (EG) nr 763/2000 (3) till att omfatta viss import av den berörda produkten som avsänds från Taiwan.

(2)

De åtgärder som för närvarande är i kraft är slutgiltiga antidumpningstullar som infördes genom rådets förordning (EG) nr 964/2003 (4) om import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand (nedan kallade de berörda länderna) och de rördelar av järn eller stål som avsänds från Taiwan, oavsett om deras deklarerade ursprung är Taiwan eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallad den första översynen vid giltighetstidens utgång). Gällande antidumpningstull för Folkrepubliken Kina är 58,6 procent och för Thailand 58,9 procent, utom för Thai Benkan Co. Ltd (0 procent) och Awaji Materia Co. Ltd (5) (7,4 procent). Tre taiwanesiska företag, Chup Hsin Enterprise Co. Ltd, Rigid Industries Co. Ltd och Nian Hong Pipe Fittings Co. Ltd, är undantagna från utvidgningen av åtgärderna till att omfatta Taiwan.

(3)

Genom kommissionens beslut 96/252/EG (6) godtogs åtaganden från vissa thailändska tillverkare. År 2004 drogs dessa åtaganden tillbaka genom rådets förordning (EG) nr 1496/2004 (7) om ändring av förordning (EG) nr 964/2003.

(4)

I enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen utvidgades åtgärderna för den berörda produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina till att omfatta importvaror som avsänts från Indonesien genom rådets förordning (EG) nr 2052/2004 (8), från Sri Lanka genom rådets förordning (EG) nr 2053/2004 (9) och från Filippinerna genom rådets förordning (EG) nr 655/2006 (10), oavsett om produktens deklarerade ursprung är Filippinerna, Indonesien respektive Sri Lanka eller inte.

(5)

De antidumpningsåtgärder som infördes genom rådets förordning (EG) nr 1001/2008 (11) gäller för närvarande också import av den berörda produkten från Republiken Korea och Malaysia.

(6)

Efter offentliggörandet av ett meddelande om det nära förestående upphörandet (12) av de gällande antidumpningsåtgärderna avseende import av vissa rördelar med ursprung i Kina och Thailand mottog kommissionen en begäran om översyn av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 och 11.3 i grundförordningen.

(7)

Begäran ingavs den 5 mars 2008 av försvarskommittén för stålrörsstumsvetsningsindustrin i Europeiska unionen (nedan kallad sökanden) för producenter som representerar en stor del, i det här fallet mer än 50 procent, av gemenskapens totala produktion av vissa rördelar.

(8)

Begäran i enlighet med artikel 11.2 grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin fortsatte eller återkom.

(9)

Begäran i enlighet med artikel 11.3 grundades på uppgifter från sökanden om att åtgärden, när det gäller import av den berörda produkten från Folkrepubliken Kina, inte längre är tillräcklig för att motverka den skadevållande dumpningen, i synnerhet när det gäller utvidgningen av åtgärden till att omfatta importvaror avsända från Taiwan. Sökanden har tillhandahållit tillräcklig bevisning för att det inte längre är motiverat att undanta importvaror producerade av Chup Hsin Enterprise Co. Ltd och Nian Hong Pipe Fittings Co. Ltd från den utvidgade åtgärden, eftersom dessa företag är involverade i kringgående såsom omlastning av den berörda produkten med ursprung i Kina via Taiwan.

(10)

Efter samråd med den rådgivande kommittén slog kommissionen fast att tillräckliga bevis förelåg för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång och en partiell interimsöversyn, begränsad till undantaget för vissa rördelar producerade av Chup Hsin Enterprise Co. Ltd, Kaohsiung (Taiwan) och Nian Hong Pipe Fittings Co. Ltd, Kaohsiung (Taiwan) från de utvidgade antidumpningsåtgärderna beträffande import med ursprung i Kina till import som avsänts från Taiwan, och den inledde undersökningar (13) i enlighet med artikel 11.2 och 11.3 i grundförordningen (nedan kallade de aktuella undersökningarna).

(11)

Kommissionen underrättade officiellt de sökande gemenskapsproducenterna, övriga gemenskapsproducenter, de exporterande producenterna i de berörda länderna inklusive Taiwan, importörerna/handlarna, användarna och deras intresseorganisationer som man visste var berörda samt företrädare för myndigheterna i exportländerna om att översynen hade inletts.

(12)

Kommissionen sände frågeformulär till alla dessa parter och till dem som gav sig till känna inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen gav också berörda parter tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda.

(13)

Svar på frågeformulären inkom från exporterande producenter i Taiwan, de tre gemenskapstillverkarna och de tre icke närstående importörerna i gemenskapen (se skälen 14–17).

(14)

Med tanke på att antalet exporterande producenter i Kina, icke närstående importörer av den berörda produkten i gemenskapen och producenter i gemenskapen som stödde begäran om översyn till synes var stort föreskrevs i tillkännagivandet om inledande av översynen ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kunna fastställa om stickprovstagning var nödvändig och i så fall göra ett urval bad kommissionen dessa parter att tillhandahålla de uppgifter som återfinns i avsnitten 5.1.a i–iii i tillkännagivandet och skickade ut stickprovsformulär med begäran om uppgifter om försäljningsvolym och priser för alla berörda gemenskapsproducenter, exporterande producenter och importörer.

(15)

Eftersom inga svar erhölls från exporterande producenter i Kina eller Thailand kunde stickprovstagning inte användas.

(16)

Nio gemenskapsproducenter svarade på stickprovsformuläret. Ett urval om fyra gemenskapsproducenter gjordes på grundval av deras försäljning på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden avseende översynen. Dessa producenter ombads fylla i hela formuläret. Ett av de utvalda företagen fyllde inte i hela frågeformuläret och uteslöts därför från urvalet. Det slutliga urvalet om tre företag svarade för över 59 procent av gemenskapsindustrins totala produktion och 62 procent av dess försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden.

(17)

Nio importörer av den berörda produkten svarade på stickprovsformuläret. Ett urval om fyra importörer gjordes på grundval av deras importvolymer för de berörda produkterna till gemenskapen från de berörda länderna under undersökningsperioden avseende översynen. Ett av företagen fyllde sedermera inte i hela frågeformuläret och uteslöts därför från urvalet.

(18)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för analysen av gemenskapens intresse och för att kontrollera om undantaget för vissa rördelar producerade av de i skäl 9 ovan nämnda företagen från utvidgningen av de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina fortfarande var motiverat för att motverka den skadevållande dumpningen. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(19)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 april 2007–31 mars 2008 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av utvecklingstendenser av relevans för bedömningen av sannolikheten för att skadan skulle fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2004 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(20)

Den berörda produkten är densamma som i den ursprungliga undersökningen och den första översynen vid giltighetstidens utgång: vissa rördelar (med undantag av gjutna rördelar, flänsar samt rördelar avsedda för gängning) av järn eller stål (med undantag av rostfritt stål) med en yttre diameter av högst 609,6 mm, av det slag som används för stumsvetsning eller andra ändamål och med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand.

(21)

Den berörda produkten tillverkas huvudsakligen genom att rör kapas och formas. Den används för att sammanfoga rör och förekommer i olika former – knärör, T-stänger, övergångsrör och hattmuttrar – storlekar och materialkvaliteter. Den används huvudsakligen inom den petrokemiska industrin, bygg- och anläggningssektorn, energiproduktion, skeppsbyggnad samt industrianläggningar. När rördelarna säljs för användning i den petrokemiska industrin används den globala ANSI-standarden. För andra syften används oftast DIN-standarden i gemenskapen.

(22)

I likhet med i den ursprungliga undersökningen och den första översynen vid giltighetstidens utgång har denna undersökning visat att de rördelar av järn eller stål som tillverkas i de berörda länderna och säljs på hemmamarknaden och/eller exporteras till gemenskapen har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och slutliga användningsområden som de produkter som säljs i gemenskapen av de sökande gemenskapstillverkarna, och de anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(23)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer.

(24)

I avsaknad av samarbetande exporterande producenter i Kina och Thailand måste, som angavs ovan, denna undersökning grundas på kommissionens tillgång till information från andra källor, såsom begäran om översyn, Eurostat, kinesisk tullstatistik och insamlad information i det jämförbara landet.

(25)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen, och i avsaknad av samarbete från thailändska exporterande producenter, baserades normalvärdet på de uppgifter som lämnades i begäran, det vill säga beräknad tillverkningskostnad i Thailand med ett tillägg av 15 procent för försäljnings- och administrationskostnader och 11 procent för vinst. Det fanns ingenting som tydde på att denna vinstnivå skulle överstiga den vinst som andra exportörer eller producenter normalt får vid försäljning av produkter inom samma generella produktkategori på hemmamarknaden i ursprungslandet i enlighet med vad som avses i artikel 2.6 c.

(26)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen, och i avsaknad av samarbete från thailändska exporterande producenter, beräknades exportpriset med hjälp av uppgifter från Eurostat. Dessa siffror korrigerades för olika produkttyper i förhållande till volymen för varje produkttyp i ton på grundval av uppgifter i begäran om översyn.

(27)

För att säkerställa en rättvis jämförelse justerades exportpriset för kostnader för land- och sjötransport, försäkring, kommissioner och förpackning i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(28)

Vid beräkningen av dumpningsmarginalen jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet med det genomsnittliga exportpriset till gemenskapen på nivån fritt fabrik och i samma handelsled, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen. Denna jämförelse visade att dumpningsmarginalen för Thailand var 17,8 procent, motsvarande det belopp med vilket det fastställda normalvärdet överskred exportpriset.

(29)

Enligt de gällande åtgärderna är en enhetlig landsomfattande tull tillämplig på all import till gemenskapen av likadan produkt med ursprung i Kina. Normalvärdet fastställdes därför på grundval av uppgifter som erhållits från ett tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land). I den ursprungliga undersökningen utsågs Thailand till jämförbart land. Såsom angivits i meddelandet om inledandet av översynen avsåg kommissionen dock att använda Amerikas förenta stater som jämförbart land, eftersom gemenskapsindustrin i sin begäran om översyn angav att detta land nu var ett lämpligare val än Thailand. Trots stora ansträngningar att finna möjliga alternativ i andra tredjeländer gick inga företag med på att samarbeta, förutom ett företag i Förenta staterna.

(30)

I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen ansågs Förenta staterna vara lämpligt till följd av marknadens storlek, importvolymerna och den hårda konkurrens på denna marknad som dessa leder till. Eftersom inga thailändska exporterande företag samarbetade i undersökningen ansågs det vidare lämpligare att grunda normalvärdet för Kina på det samarbetsvilliga amerikanska företagets kontrollerade uppgifter. Inga berörda parter framförde några synpunkter på förslaget att använda Förenta staterna som jämförbart land efter det att meddelandet om inledandet av översynen hade offentliggjorts. Således grundades normalvärdet på uppgifterna från producenten i Förenta staterna.

(31)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte var samarbetsvilliga måste undersökningsresultaten när det gäller exporten till gemenskapen i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen grundas på tillgängliga uppgifter. Exportpriset fastställdes på grundval av kinesisk tullstatistik, enligt samma metod som i den ursprungliga undersökningen. Dessa uppgifter jämfördes med uppgifter från Eurostat. Betydande skillnader upptäcktes både i fråga om kvantitet och pris. Med hänsyn tagen till tidigare dokumenterade bevis för kringgående från Kinas sida, vilka tyder på att användningen av uppgifter från Eurostat inte gav tillräckligt korrekta resultat, bedömdes det inte vara lämpligt att använda dessa i denna översyn.

(32)

I syfte att möjliggöra en rättvis jämförelse, och i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, togs hänsyn i form av justeringar till olikheter i transportkostnader (sjötransport), försäkringskostnader, kredit- och mäklarkostnader, vilka ansågs påverka priserna och prisernas jämförbarhet.

(33)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet, på nivån fritt fabrik i Förenta staterna, med det vägda genomsnittliga exportpriset på nivån fritt fabrik i Kina, i samma handelsled. Denna jämförelse visade att dumpningsmarginalen för Kina var 100 procent.

(34)

Undersökningen visade att importen från båda länderna fortsatt har haft en hög grad av dumpning. Under undersökningen framkom inte något skäl till att dumpningen skulle upphöra eller minska om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Slutsatsen var därför att det är sannolikt att dumpningen fortsätter. Dessutom ska det noteras att importvolymerna från dessa länder har ökat markant trots de höga antidumpningstullar som har införts på deras export. Det ansågs emellertid lämpligt att även undersöka huruvida dumpningen skulle återkomma i form av ökade exportvolymer om de befintliga åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(35)

I syfte att undersöka sannolikheten för att dumpningen skulle återkomma bedömdes följande faktorer: utvecklingen av export- och/eller tillverkningskapaciteten i de berörda länderna, bakgrunden till Kinas kringgående och exportbeteendet på marknader i tredjeländer.

(36)

Eftersom inga samarbetsvilliga exporterande producenter fanns i Thailand måste denna undersökning baseras på uppgifter från andra källor som kommissionen hade tillgång till, det vill säga begäran om översyn. Den thailändska årliga produktionskapaciteten uppskattades i enlighet med begäran till 63 000 ton. Med tanke på att den inhemska konsumtionen endast var 4 200 ton var den thailändska industrin alltså starkt exportberoende. Årsproduktionen uppskattades till 38 000 ton. Följaktligen beräknades den lediga kapaciteten till 25 000 ton.

(37)

Undersökningen har visat att ingen annan marknad i världen skulle kunna absorbera denna lediga kapacitet, eftersom Thailand redan är föremål för antidumpningsåtgärder. Dessa åtgärder sträcker sig från 10,68 till 52,6 procent i Förenta staterna för en produkt som till stor del överensstämmer med den produkt som berörs av denna undersökning, med en innerdiameter på högst 14 tum. Dessutom tyder tidigare erfarenheter och begäran om denna översyn på att det allmänt sett finns en enorm överkapacitet i hela världen, och särskilt i Sydostasien.

(38)

Om åtgärderna upphörde att gälla är det således sannolikt att en betydande del av den thailändska överskottskapaciteten skulle riktas mot EU:s marknad, med tanke på befintliga restriktioner och de höga tullarna på andra stora marknader.

(39)

Mot bakgrund av de kinesiska exporterande tillverkarnas bristande samarbetsvilja måste kommissionen använda tillgängliga uppgifter. Eftersom föga är känt om den kinesiska industrin baseras följande slutsatser på de uppgifter som lämnades i begäran samt kinesisk tullstatistik. Stöd för dessa avgöranden hittades också i de uppgifter som offentliggjorts i samband med liknande förfaranden i Förenta staterna.

(40)

Enligt dessa källor var den samlade kinesiska tillverkningskapaciteten när det gäller den berörda produkten cirka 365 000 ton om året. Kinas nuvarande produktionsvolym per år är enligt bedömningen i begäran om översyn cirka 291 000 ton. Denna bedömning var baserad på omfattningen av den kinesiska exporten till hela världen, såsom den angivits i handelsstatistiken (cirka 70 000 ton/år), och en inhemsk förbrukning som bedöms vara cirka 221 000 ton/år.

(41)

Med utgångspunkt från detta skulle den kinesiska lediga kapaciteten vara 74 000 ton, vilket i sig nästan skulle räcka för att tillgodose hela efterfrågan i EU (79 813 ton).

(42)

Eftersom Kina i likhet med Thailand är föremål för antidumpningsåtgärder från 35,06 till 182,9 procent i Förenta staterna är det sannolikt att en betydande del av den kinesiska överskottskapaciteten skulle riktas mot EU:s marknad.

(43)

Att de kinesiska exporterande producenterna lyckades öka sin export till EU betydligt – från 2 550 ton 2004 till 10 268 ton under skadeundersökningsperioden, trots de höga antidumpningstullarna (58,6 procent) på import från Kina – visar att de kinesiska exportörerna fortfarande är mycket intresserade av EU:s marknad.

(44)

De kinesiska exportörerna har dessutom visat att de fortsatt är beslutna att med alla medel exportera till EU. Detta framgår av de många försöken att kringgå de åtgärder som infördes genom förordning (EG) nr 964/2003 genom att exportera via Taiwan, Indonesien, Sri Lanka och Filippinerna.

(45)

Av den kinesiska tullstatistiken framgår det också tydligt att EU är en mycket attraktiv marknad för de kinesiska exporterande producenterna, eftersom de exportpriser (om än dumpade) de erhöll när de exporterade till EU var bland de högsta de kunde ta ut.

(46)

Undersökningen visade att de exporterande producenterna i både Kina och Thailand fortsatte med dumpningen under skadeundersökningsperioden.

(47)

Tillsammans hade länderna en ledig kapacitet på 99 000 ton, vilket var betydligt mer än den totala tillverkningen i gemenskapen under skadeundersökningsperioden (86 723 ton) och till och med mer än den totala konsumtionen i gemenskapen under samma period (79 813 ton).

(48)

Mot bakgrund av att Kina har en mycket stor reservproduktionskapacitet till sitt förfogande och att landet redan har kringgått åtgärderna är det högst sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna avsevärt skulle öka sin dumpade export av den berörda produkten till gemenskapen om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(49)

När det gäller Thailand bör det påpekas att det, eftersom de thailändska företagen är mycket exportorienterade och gemenskapsmarknaden är attraktiv, är mycket sannolikt att dessa företag skulle återuppta exporten av den berörda produkten till gemenskapsmarknaden i betydande mängder och till dumpade priser om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(50)

Slutligen hänvisas det till de kinesiska och thailändska exportörernas dumpning på den amerikanska marknaden och de amerikanska antidumpningsåtgärder som förlängdes i oktober 2005.

(51)

Sammanfattningsvis är det mycket troligt att importen till gemenskapen från de berörda länderna skulle fortsätta i betydande omfattning och till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(52)

De tre gemenskapsproducenter på vilkas vägnar begäran om översyn ingavs och som också ingick i urvalet samt sex gemenskapsproducenter som stödde begäran utgjorde gemenskapsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Därmed representerade gemenskapsindustrin en övervägande del av den totala tillverkningen i gemenskapen, över 76 procent.

(53)

Gemenskapens totala produktion fastställdes på basis av de uppgifter som de nio gemenskapsproducenter som stödde klagomålet hade lämnat och den i begäran om översyn uppskattade produktionsvolymen för de icke samarbetsvilliga gemenskapsproducenterna.

(54)

Undersökningen visade att en betydande del av gemenskapsproducenternas försäljning skedde till lagerhållare som i sin tur exporterade den berörda produkten utanför gemenskapen. Denna försäljning var alltså inte avsedd för konsumtion på gemenskapsmarknaden. Hur stor exportförsäljningen från dessa lagerhållare till andra tredjemarknadsländer var kunde inte fastställas under undersökningen. Gemenskapens synbara förbrukning fastställdes därför på grundval av den totala produktionsvolymen i gemenskapen enligt definitionen i skäl 53, samt på den totala gemenskapsimport- och exportvolymen för den berörda produkten enligt uppgifter från Eurostat.

(55)

På grundval av detta ökade konsumtionen i gemenskapen under skadeundersökningsperioden med 28 procent, från 62 317 ton 2004 till 79 813 ton under undersökningsperioden.

Tabell 1 –   Gemenskapens konsumtion

(56)

I syfte att fastställa de totala importvolymerna från Kina för den berörda produkten ansågs det lämpligt att inkludera import från de länder som de gällande antidumpningsåtgärderna hade utvidgats till att omfatta i enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen, det vill säga Sri Lanka, Indonesien, Filippinerna och Taiwan (se skäl 2 och 4). Det ansågs att importerade produkter från dessa länder i själva verket hade sitt ursprung i Kina. På grundval av detta ökade den totala importvolymen för den berörda produkten från Kina och Thailand från 6 861 ton 2004 till 17 605 ton under undersökningsperioden, det vill säga med 157 procent. Denna imports marknadsandel, uttryckt som en procentuell andel av gemenskapens konsumtion, ökade från 11 procent 2004 till 22 procent under undersökningsperioden.

Tabell 2 –   Import från de berörda länderna

(57)

Eftersom inga samarbetsvilliga exporterande producenter fanns i Kina och Thailand baserades exportpriserna på uppgifter från Eurostat. Av orsaker som framgår av skäl 56 baserades det genomsnittliga exportpriset från Kina också på genomsnittliga exportpriser från Sri Lanka, Indonesien och Filippinerna, det vill säga de länder som åtgärderna utvidgades till att omfatta på grund av kringgåendet. På grundval av detta ökade det genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten från Kina, inklusive kringgående, med 17 procent, från 997 till 1 169 EUR/ton, från Thailand med 69 procent, från 1 223 till 2 067 EUR/ton, och från Taiwan med 22 procent, från 1 412 till 1 718 EUR/ton. Totalt sett steg genomsnittspriset för produkten från de berörda länderna inklusive Taiwan från 1 137 EUR 2004 till 1 479 EUR under undersökningsperioden, det vill säga med 30 procent. Under samma period ökade produktionskostnaderna betydligt till följd av höjda priser på den grundläggande råvaran, stålrör.

(58)

En jämförelse mellan priser fritt fabrik för de gemenskapsproducenter som ingick i urvalet och vederbörligen justerade Eurostatpriser visade på ett genomsnittligt underskridande för Kina med 54,8 procent, för Thailand med 20 procent och för Taiwan med 33,5 procent.

(59)

Antidumpningstullar är i kraft för import från Republiken Korea och Malaysia. Importen från dessa länder minskade till en mycket låg nivå under skadeundersökningsperioden (mindre än 1 procent av gemenskapens konsumtion) enligt Eurostat.

(60)

Den totala importvolymen för de berörda produkterna från andra tredjeländer än de som nämns i föregående skäl ökade från 4 679 ton 2004 till 10 563 ton i slutet av undersökningsperioden, det vill säga med 126 procent. Denna imports marknadsandel motsvarade 13 procent av gemenskapens konsumtion. Det innebär en ökning med 76 procent under skadeundersökningsperioden, från 8 till 13 procent.

Tabell 3 –   Import från andra tredjeländer och importens marknadsandel

Tabell 4 –   Huvudsaklig import till gemenskapen

(61)

Utvecklingstrenderna för ekonomiska indikatorer som produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, försäljning, marknadsandel och tillväxt fastställdes på grundval av de uppgifter som samlats in från alla gemenskapsproducenter. Trenderna för priser, lönsamhet, kassaflöde, förmåga att anskaffa kapital och investeringar, lager, avkastning på investeringar och löner fastställdes på grundval av kontrollerad information i de fullständiga svaren på frågeformuläret från de gemenskapsproducenter som ingick i urvalet.

(62)

Gemenskapsindustrins totala produktion ökade med 8 procent under skadeundersökningsperioden, medan produktionskapaciteten ökade med 5 procent. Under samma period ökade kapacitetsutnyttjandet något. Detta ska dock ses mot bakgrund av att gemenskapskonsumtionen ökade med 28 procent.

Tabell 5 –   Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(63)

Sysselsättningsnivån i gemenskapsindustrin var relativt stabil, med undantag för 2005, och minskade med 1 procent under hela skadeundersökningsperioden. Produktiviteten, mätt som produktion i ton per anställd, ökade med 9 procent.

Tabell 6 –   Sysselsättning och produktivitet

(64)

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym till icke närstående kunder på gemenskapsmarknaden ökade med 4 procent, från 59 399 ton 2004 till 61 991 ton under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade dock konstant under hela skadeundersökningsperioden, totalt sett med 21 procent. Som förklarades ovan säljs en betydande del av gemenskapsprodukterna för export genom lagerhållare. Därför uttrycktes marknadsandelen som andelen av den totala produktionen i gemenskapen minus den totala exporten i gemenskapens synbara förbrukning.

Tabell 7 –   Försäljningsvolym och marknadsandel

(65)

Gemenskapskonsumtionen ökade med 28 procent mellan 2004 och undersökningsperioden, men att gemenskapsindustrins marknadsandel har minskat med 21 procent samtidigt som importen från de berörda länderna har ökat visar tydligt att gemenskapsindustrin inte lyckades få någon del av marknadens tillväxt.

(66)

Med tanke på volymen, marknadsandelen och priserna på den dumpade importen från de berörda länderna kan verkningarna för gemenskapsindustrin av de faktiska dumpningsmarginalernas nivå inte anses vara obetydliga.

(67)

Såsom framgår av den positiva utvecklingen när det gäller de flesta av de ovan angivna indikatorerna återhämtade sig gemenskapsindustrins ekonomi under åren 2004 till början av 2008 delvis från de skadevållande verkningarna av den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna.

(68)

Lagren ökade med 3 procent under hela skadeundersökningsperioden. Under 2007 var lagernivåerna betydligt högre till följd av att stigande priser på stålrör gjorde att företagen ökade sina lager.

Tabell 8 –   Lager

(69)

Under skadeundersökningsperioden ökade de genomsnittliga försäljningspriser som de gemenskapsproducenter som ingick i urvalet tog ut på gemenskapsmarknaden successivt. Den totala ökningen mellan 2004 och undersökningsperioden var 57 procent. Denna ökning kan delvis förklaras med ökade kostnader för den viktigaste råvaran, stålrör, och delvis med att två gemenskapsproducenter lade om sin produktion och inriktade sig på dyrare specialtyper.

Tabell 9 –   Genomsnittliga försäljningspriser

(70)

Under skadeundersökningsperioden ökade också den genomsnittliga produktionskostnaden successivt, främst beroende på stigande stålpriser. Den genomsnittliga produktionskostnaden ökade från 1 628 till 2 401 EUR/ton under undersökningsperioden, det vill säga med 48 procent.

Tabell 10 –   Genomsnittlig produktionskostnad

(71)

De i urvalet ingående gemenskapsproducenternas lönsamhet utvecklades positivt, i linje med ökningen av försäljningspriserna. Trots betydande problem 2004 och 2005 var den totala lönsamheten 9,1 procent under undersökningsperioden. Detta berodde delvis på en omläggning av produktionen till produkter med högre mervärde under skadeundersökningsperioden.

(72)

Kassaflödet varierade betydligt mellan 2004 och 2006, följt av en mycket omfattande och successiv ökning fram till slutet av skadeundersökningsperioden.

Tabell 11 –   Lönsamhet och kassaflöde

(73)

De gemenskapsproducenter som ingick i urvalet ökade sina investeringar med 115 procent under skadeundersökningsperioden. Investeringarna syftade främst till att utveckla maskinparken och bygga upp bättre logistisk kapacitet för att öka produktiviteten.

(74)

Avkastningen på investeringar, uttryckt som vinst/förlust på den berörda produkten i förhållande till investeringarnas bokförda nettovärde, ökade betydligt under perioden och följde lönsamhetstrenden.

(75)

Kommissionen har inte fått några uppgifter om att förmågan att anskaffa kapital skulle ha minskat eller ökat under skadeundersökningsperioden.

Tabell 12 –   Investeringar och avkastning på investeringar

(76)

Antidumpningsåtgärderna hade en positiv inverkan på situationen för de gemenskapsproducenter som ingick i urvalet, vilket framgår av att de flesta indikatorerna utvecklades positivt efter 2004, under en period med gynnsam konjunktur. Gemenskapsindustrin ökade sin försäljningsvolym och sina priser. Skadeindikatorer såsom produktion, produktionskapacitet, lönsamhet, investeringar, avkastning på investeringar och produktivitet utvecklades också positivt. De ökade investeringarna i syfte att förbättra produktionsanläggningarna hade en direkt inverkan på lönsamheten för de gemenskapsproducenter som ingick i urvalet, trots den betydande minskningen av marknadsandelarna.

(77)

Man bör dock beakta att gemenskapsproducenterna måste upprätthålla en viss produktionsnivå och försäljningsvolym för att täcka sina fasta kostnader. Den berörda produkten tillverkas i speciellt framtagna maskiner som är en betydande kostnadsfaktor. De gemenskapsproducenter som ingick i urvalet arbetade med omkring 50 procents kapacitet under skadeundersökningsperioden och kunde inte öka sitt kapacitetsutnyttjande i någon betydande omfattning. Således var lönsamheten sårbar för minskningar av produktionen.

(78)

Trots de ovan beskrivna positiva utvecklingslinjerna förlorade gemenskapsindustrin en betydande del av sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden, och gick från 81 procent 2004 till 65 procent under undersökningsperioden. Efter en minskning av försäljningsvolymerna lyckades gemenskapsproducenterna återta de volymer de hade 2004, medan konsumtionen ökade med 28 procent under samma period. Det är uppenbart att gemenskapsindustrin inte lyckades dra nytta av den stora konsumtionsökningen i gemenskapen. En del av de positiva faktorerna beror också på att en stor gemenskapsproducent i Förenade kungariket försvann, i och med att verksamheten övertogs av två av de företag som stödde begäran om översyn.

(79)

Med tanke på detta kan man dra slutsatsen att införandet av åtgärder mot Kina och Thailand hade en viss positiv inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Gemenskapsindustrin lyckades öka sin produktion och sina försäljningsvolymer något, men förlorade marknadsandelar trots den betydande ökningen av konsumtionen. Detta visar att situationen i gemenskapsindustrin generellt sett fortfarande är ömtålig och beroende av att prisnivåerna och produktionsvolymerna är tillräckliga.

(80)

För att bedöma de sannolika verkningarna av att de gällande åtgärderna upphör att gälla togs hänsyn till följande faktorer:

(81)

Pristrycket på gemenskapsmarknaden är fortsatt mycket stort, med tanke på de betydande marginaler för prisunderskridande som upptäcktes under undersökningsperioden. Gemenskapsproducenternas produktionskostnader ökade med 48 procent under perioden (främst beroende på att råmaterialet, det vill säga stålrören, blev dyrare), men genomsnittspriset på importen från de berörda länderna ökade bara med 30 procent.

(82)

Följaktligen ökade marknadsandelen för importen från de berörda länderna betydligt under skadeundersökningsperioden. Detta visar att större delen av de marknadsandelar som gemenskapsindustrin förlorade övertogs av import från de berörda länderna, vilken skedde till dumpade priser som väsentligt underskred gemenskapsindustrins försäljningspriser, trots de gällande antidumpningstullarna.

(83)

Som nämns i skälen 40 och 36 var också reservproduktionskapaciteten i de berörda länderna betydligt större än den totala gemenskapsproduktionen under undersökningsperioden, eller den totala gemenskapskonsumtionen under samma period. Därför kan det förväntas att stora mängder av de produkter som tillverkas i dessa länder kommer att tränga in på gemenskapsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla. På andra potentiella exportmarknader gäller höga antidumpningstullar, vilket innebär att gemenskapsmarknaden skulle vara lättare att penetrera. Vidare bekräftar de upprepade försöken att kringgå antidumpningsåtgärderna att de exporterande producenterna i de berörda länderna är mycket intresserade av gemenskapsmarknaden.

(84)

Med tanke på den tidigare och aktuella prisutvecklingen för de exporterande producenterna i de berörda länderna förväntas importen vara lågt prissatt, så att gemenskapsindustrins priser underskrids betydligt. Lågprisimport skulle säkerligen ha en negativ inverkan på gemenskapsindustrin, som inte återhämtade sig förrän priserna kunde hållas på en viss nivå, men som fortfarande är sårbar för massiv import till låga och dumpade priser.

(85)

Mot bakgrund av detta dras slutsatsen att skadan för gemenskapsindustrin till följd av den dumpade importen med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna upphävdes. Det förväntas särskilt att prisnivån i gemenskapen kommer att minska betydligt, med en starkt negativ inverkan på gemenskapsproducenternas lönsamhet. Detta skulle inte bara äventyra de betydande investeringar som har gjorts sedan 2004, utan också göra ytterligare investeringar omöjliga. Detta skulle oundvikligen också leda till en kraftig minskning av sysselsättningen i gemenskapsindustrin. Sannolikheten att skadan skulle återkomma har nyligen ökat med tanke på den aktuella situationen, som är en följd av den ekonomiska nedgången.

(86)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det skulle strida mot gemenskapsindustrins intresse att låta de nuvarande antidumpningsåtgärderna fortsätta att gälla. Fastställandet av gemenskapens intresse grundades på en bedömning av alla olika berörda intressen, det vill säga av gemenskapsindustrins, importörernas och handlarnas intresse och intresset hos användarna av produkten i fråga.

(87)

Kommissionen begärde uppgifter från alla ovan nämnda berörda parter för att kunna bedöma de troliga verkningarna av att bibehålla eller inte bibehålla åtgärderna. Kommissionen skickade frågeformulär till 62 importörer av den berörda produkten och fick nio svar. Kommissionen gjorde ett urval av fyra företag, av vilka tre gav fullständiga svar på frågeformuläret. Inga uppgifter erhölls från användare.

(88)

Det erinras om att införandet av åtgärder inte ansågs strida mot gemenskapens intresse i den tidigare undersökningen. Det förhållandet att den nu aktuella undersökningen är en översyn och således en undersökning av en situation i vilken antidumpningsåtgärder redan har införts gör att det är möjligt att bedöma de eventuellt orättmätiga negativa verkningar som de gällande antidumpningsåtgärderna kan ha haft för de berörda parterna.

(89)

På denna grundval undersöktes om det, trots slutsatserna beträffande sannolikheten för fortsatt dumpning och återkommande skada, fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det i detta fall inte skulle ligga i gemenskapens intresse att upprätthålla åtgärderna.

(90)

Gemenskapsindustrin har visat att den är en strukturmässigt bärkraftig industri. Detta bekräftades av den positiva utvecklingen av dess ekonomiska situation vid en tidpunkt då effektiv konkurrens hade återupprättats sedan de nu gällande antidumpningsåtgärderna hade införts. De ansträngningar som gemenskapsindustrin gjorde för att rationalisera sin produktion och öka sin konkurrenskraft ledde också till rimliga vinstnivåer under de sista två åren av skadeundersökningsperioden. Gemenskapsindustrins lönsamma exportverksamhet utvecklades också positivt, vilket visar att den var konkurrenskraftig på tredjelandsmarknader (de producenter som ingick i urvalet ökade sin export med 21 procent under skadeundersökningsperioden).

(91)

Av de orsaker som anges i skäl 77 måste gemenskapsindustrin producera en viss volym av standardprodukter för att uppnå stordriftsfördelar och därmed förbli konkurrenskraftig. Således konkurrerar standardprodukterna direkt med importen från Kina och Thailand. Om produkter med dumpade priser skulle komma in på marknaden skulle stordriftsfördelarna och därmed verksamhetens lönsamhet i gemenskapen minska betydligt. Det kan vidare rimligen förväntas att gemenskapsindustrin kommer att fortsätta att dra nytta av de nu införda åtgärderna. Om åtgärderna skulle upphävas är det sannolikt att gemenskapsindustrin vållas väsentlig skada.

(92)

Inga av de samarbetsvilliga importörerna importerade den berörda produkten från Kina eller Thailand, bara från Taiwan. Undersökningen tydde inte på att de gällande åtgärderna hade påverkat importörerna i någon betydande omfattning. Det står klart att importörerna kunde hitta andra leverantörer, vilket framgår av den marknadsandel (13 procent) som andra tredjeländer hade. Således var konkurrensen på gemenskapsmarknaden tryggad.

(93)

När det gäller Taiwan, och som beskrivs i skälen 98–105, togs det aktuella undantaget för två exporterande producenter upp till ny bedömning till följd av anklagelser om kringgående. Importörerna var säkra på att kunna hitta andra leverantörer om undantaget för dessa företag skulle upphävas. Således kommer bibehållandet av åtgärderna inte att få någon betydande negativ effekt på importörerna, eftersom de har andra försörjningskanaler. Det bör dock noteras att det kan uppstå problem för nischmarknaden för brittiska standardprodukter, där det kända utbudet begränsar sig till en europeisk och en taiwanesisk producent. Denna effekt kommer dock sannolikt bara att märkas på kort sikt, innan andra leverantörer dyker upp.

(94)

Därför dras slutsatsen att den ekonomiska situationen för importörerna av den berörda produkten inte i någon större omfattning har påverkats negativt av införandet av de nu gällande antidumpningsåtgärderna. Detta bekräftas av att importörerna fortsatte att handla med den berörda produkten i betydande volymer och till och med ökade importvolymen under skadeundersökningsperioden. Av samma skäl är det också osannolikt att bibehållna åtgärder skulle leda till en sämre ekonomisk situation för dem i framtiden.

(95)

Användarna av den berörda produkten är främst den petrokemiska industrin och byggindustrin. Kommissionen skickade frågeformulär till 9 användare. Inga användare samarbetade eller gav sig till känna under undersökningen. Deras bristande samarbete tycks bekräfta att rördelarna utgör en mycket liten del av deras totala produktionskostnader och att de gällande åtgärderna inte har minskat deras konkurrenskraft.

(96)

Undersökningen visade att de gällande antidumpningsåtgärderna gjorde det möjligt för gemenskapsindustrin att bli lönsam, även om den tappade betydande marknadsandelar till följd av fortsatt dumpad import. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle detta äventyra återhämtningen och möjligen leda till att gemenskapsindustrin slås ut.

(97)

Vidare tycks de gällande åtgärderna tidigare inte ha haft någon negativ inverkan av betydelse på användares och importörers ekonomiska och finansiella situation. Det finns därför inte några tvingande skäl för att inte fortsätta med antidumpningsåtgärderna.

(98)

År 2000 utvidgades antidumpningsåtgärderna på import med ursprung i Kina genom förordning (EG) nr 763/2000 till att omfatta import av vissa rördelar av järn eller stål som avsänds från Taiwan, med undantag för de som produceras och exporteras av Chup Hsin Enterprise Co. Ltd (nedan kallat Chup Hsin), Nian Hong Pipe Fittings Co. Ltd (nedan kallat Nian Hong), och Rigid Industries Co., Ltd (Kaohsiung, Taiwan), eftersom de inte ansågs kringgå åtgärderna.

(99)

Denna partiella interimsöversyn begränsades till en översyn av ett upphävande av de tullar som beviljats Chup Hsin och Nian Hong.

(100)

Båda dessa företag samarbetade i den här undersökningen genom att svara på kommissionens frågeformulär och acceptera kontrollbesök i sina anläggningar.

(101)

I sitt svar på det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade ett företag att det inte var motiverat att inleda denna undersökning. Företaget ansåg inte att det fanns några gällande åtgärder mot det att se över, eftersom det hade undantagits från de utvidgade åtgärderna 2000. I det avseendet hänvisade företaget till rapporten från WTO:s permanenta överprövningsorgan i fallet Beef & Rice Mexiko. I denna rapport tolkas artikel 5.8 i antidumpningsavtalet i dess tillämpning på nya undersökningar där exportörer befinns ha en minimal dumpningsmarginal. I artikeln hänvisas också uttryckligen till ”en ansökan enligt punkt 1”. I det aktuella fallet var dock Chup Hsin och de två andra företagen föremål för en undersökning avseende kringgående som inleddes på grundval av artikel 13 i grundförordningen och inte en ny antidumpningsundersökning. År 2000 befanns importen från Taiwan kringgå de åtgärder som införts mot Kina, med undantag för tre företag som inte importerade den berörda produkten från Kina vid den tidpunkten. I grundförordningen utesluts inte att sådana undantag senare ses över om det finns bevis för kringgående. Därför var det motiverat och lagenligt att inleda denna interimsöversyn. På den grunden tillbakavisas företagets synpunkter.

(102)

Eftersom beslutet att inte utvidga tullarna fattades på grundval av resultaten av den ursprungliga undersökningen om kringgående granskades det i denna översyn om dessa resultat fortfarande ägde giltighet. I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen undersöktes om kriterierna för kringgående uppfylldes.

(103)

När det gäller Nian Hong visade resultaten att företaget importerade rördelar av alla slag (knärör, T-stänger, övergångsrör och hattmuttrar) från Kina. Företaget hävdade att denna import inte avsåg den berörda produkten utan halvfabrikat. Undersökningsresultaten kunde inte bekräfta dessa påståenden. Det visade sig dessutom att Nian Hongs bidrag till produktionen av dessa varor begränsade sig till avslipning, märkning med företagets logotyp och paketering, vilket utgjorde mindre än 10 procent av den totala produktionskostnaden. Dessutom uppgavs den berörda produktens, det vill säga den färdiga produktens, KN-nummer (7307 93) i den taiwanesiska tulldeklarationen för import från Kina.

(104)

När det gäller Chup Hsin nämndes inga inköp eller någon motsvarande återförsäljning av den berörda produkten med kinesiskt ursprung i svaren på frågeformuläret. Det var inte förrän vid kontrollbesöket på plats som det upptäcktes att företaget importerade den berörda produkten från Kina. Den insamlade bevisningen visade att denna import skedde via ett japanskt företag. Efter kontrollbesöket hävdade företaget att all import av den berörda produkten med kinesiskt ursprung såldes på den inhemska taiwanesiska marknaden. Företaget översände ändrade uppgifter för en del tabeller i svaret på frågeformuläret. Det faktum att uppgifterna om importen från Kina ursprungligen utelämnades ansågs dock vara vilseledande i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen, och gjorde att man starkt kunde betvivla trovärdigheten hos de uppgifter som översändes både före och efter kontrollbesöket.

(105)

Som nämns ovan var orsaken till att Chup Hsin och Nian Hong ursprungligen beviljades ett undantag att inget av företagen vid den tidpunkten köpte den berörda produkten från Kina. Detta är inte längre fallet. Det upptäckta kringgåendet gör att en förändring i handelsmönstret kan fastställas, eftersom produkter med ursprung i Kina nu avsänds från Taiwan också av de ovan nämnda två företagen.

(106)

Återexporten av de importerade kinesiska produkterna hade inte någon annan tillräcklig grund eller något annat tillräckligt ekonomiskt berättigande än att kringgå antidumpningsåtgärderna.

(107)

När det gäller Nian Hong förändrades produkterna endast marginellt, och det mervärde som tillfördes den berörda produkten var således mycket lågt.

(108)

När det gäller Chup Hsin ansågs det faktum att företaget underlät att rapportera sin import av den kinesiska produkten i sitt svar på frågeformuläret å ena sidan vara vilseledande och å andra sidan vara ett tecken på att företaget var medvetet om att det kringgick de gällande åtgärderna avseende rördelar med ursprung i Kina. Dessutom har undersökningen på grundval av de bevis som de båda företagen har tillhandahållit fastställt att det var möjligt att importera varor från ett tredjeland till Taiwan och sedan återexportera dem med taiwanesiskt ursprungsintyg utan att produkterna förändrades i någon större omfattning.

(109)

Enligt uppgifter från Eurostat ökade den totala exporten från Taiwan till gemenskapen med 209 procent, från 2 372 ton 2003 till 7 335 ton under undersökningsperioden. Exportvolymen var dock mer eller mindre stabil under perioden 2003–2005, men steg markant från 2006 till slutet av undersökningsperioden. De två taiwanesiska företagen, som ensamma svarade för nästan hela den taiwanesiska exporten av den berörda produkten till EU under undersökningsperioden, ökade sin export till EU med 206 procent mellan 2005 och undersökningsperioden.

(110)

Importvolymen i fråga motsvarade 9 procent av gemenskapens konsumtion, vilket anses vara mycket. Det är således uppenbart att den tydliga förändringen i handelsflödet undergrävde antidumpningsåtgärdernas positiva verkningar i fråga om de kvantiteter som importerades till gemenskapsmarknaden.

(111)

När det gäller priserna på de produkter som avsändes från Taiwan visade uppgifter från Eurostat att det genomsnittliga exportpriset på import från Taiwan under undersökningsperioden var 1 718 EUR/ton, vilket var betydligt lägre än gemenskapsindustrins pris (– 33,5 procent). En jämförelse mellan priser fritt fabrik för de gemenskapsproducenter som ingick i urvalet och Chup Hsins och Nian Hongs kontrollerade exportpriser visade prisunderskridande, det vill säga underskridande av gemenskapsindustrins icke-skadevållande pris, med i genomsnitt 86,6 respektive 71 procent. Således undergrävs de positiva verkningarna av antidumpningstullen i fråga om priser.

(112)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att det förändrade handelsflödet tillsammans med en markant ökning av importen från Taiwan till mycket låga priser har undergrävt de positiva verkningarna av antidumpningsåtgärderna både i fråga om volymer och priser på likadana produkter.

(113)

För att fastställa om det finns bevis för dumpning avseende de två taiwanesiska företagens export av den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden fastställdes exportpriser på grundval av företagens egna uppgifter.

(114)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen jämfördes dessa exportpriser med det tidigare fastställda normalvärdet för likadana produkter. I den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång som gjordes 2003 befanns Thailand vara ett i förhållande till Kina lämpligt jämförbart land med marknadsekonomi, i syfte att fastställa ett normalvärde.

(115)

För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs det hänsyn i form av justeringar till de olikheter som inverkade på priserna och prisernas jämförbarhet. Dessa justeringar gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen när det gällde transport- och kreditkostnader, på grundval av den under kontrollbesöken insamlade informationen.

(116)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen visade jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts i den ursprungliga undersökningen och det vägda genomsnittliga exportpriset under översynen, uttryckt som en procentuell andel av cif-priset vid gemenskapens gräns, före tull, att de två taiwanesiska företagen dumpade importen av rördelar. De konstaterade dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns, före tull, var 56,09 procent för Chup Hsin och 44,77 procent för Nian Hong.

(117)

Mot bakgrund av det ovan konstaterade kringgåendet och i enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande antidumpningsåtgärderna avseende import av den berörda produkten med ursprung i Kina utvidgas till att även omfatta samma produkt som sänds från Chup Hsin och Nian Hong.

(118)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen undersöktes också om de ändrade omständigheterna rimligen kunde anses ha bestående karaktär.

(119)

När det gäller Nian Hong visade undersökningen att företaget sedan några år inte har någon verklig produktion och att all export till EU från detta företag bestod av rördelar importerade från Kina. Med tanke på att ingen verklig produktion förekommer sedan åtskilliga år finns det ingen anledning att tro att situationen inte har bestående karaktär.

(120)

När det gäller Chup Hsin ansågs, som nämndes i skäl 104, de uppgifter som företaget lämnade vara otillförlitliga. Företagets bristande samarbetsvilja ansågs vara en stark indikation på att kringgåendet fortsatte och att det sannolikt hade bestående karaktär.

(121)

Under dessa omständigheter kan resultaten från undersökningsperioden betraktas som bestående. Således, och i enlighet med artikel 11.3, är det med tanke på det kringgående som upptäcktes för de två exporterande producenterna i Taiwan, Chup Hsin och Nian Hong, lämpligt att upphäva dessa undantag från de utvidgade åtgärderna.

(122)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att bibehålla de nuvarande åtgärderna och att undantaget från utvidgandet av importtullarna för den berörda produkten tillverkad av Chup Hsin, Kaohsiung och Nian Hong, Kaohsiung upphävs. Parterna medgavs också en tid inom vilken de kunde lämna uppgifter efter mottagandet av denna information.

(123)

Efter den ovan nämnda underrättelsen erbjöd en av de exporterande producenter vars undantag skulle upphävas ett åtagande i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen.

(124)

Detta erbjudande granskades, och det konstaterades att det formella erbjudandet hade gjorts efter det att tidsfristen för framställningar hade gått ut samtidigt som förseningen inte tillräckligt kunde rättfärdigas. Erbjudandet uppgavs basera sig på exportvolymen under undersökningsperioden, begränsad till företagets egen produktion och den produktion som en underleverantör i Taiwan, som inte skulle vara föremål för någon antidumpningstull upp till ett kvantitativt tak, svarade för.

(125)

Med tanke på att företaget vid undersökningen på plats inte hade kunnat bevisa vilken andel av dess försäljning till gemenskapen som bestod av taiwanesisk produktion och vilken andel som importerades från Kina var dock inte företagets argument att exportsiffrorna kunde kontrolleras i databaser giltigt, eftersom exporten till gemenskapen kunde inkludera varor med ursprung i Kina. Det faktum att företaget ursprungligen underlät att rapportera sin import från Kina under undersökningsperioden ansågs dessutom vara vilseledande i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen, och gjorde att man starkt kunde betvivla trovärdigheten hos de uppgifter som företaget översände både före och efter kontrollbesöket.

(126)

Av ovanstående skäl kunde inte det åtagande som den exporterande producenten i fråga erbjöd godtas.

(127)

Av ovanstående följer att de antidumpningstullar för import av rördelar med ursprung i Kina och Thailand eller som avsänds från Taiwan som infördes genom förordning (EG) nr 964/2003 bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(128)

Följaktligen bör utvidgningen av åtgärderna för den berörda produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina till att omfatta importvaror som avsänts från Indonesien genom förordning (EG) nr 2052/2004, från Sri Lanka genom förordning (EG) nr 2053/2004 och från Filippinerna genom förordning (EG) nr 655/2006, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Filippinerna, Indonesien respektive Sri Lanka eller inte också bibehållas.

(129)

Undantagen från utvidgningen av antidumpningsåtgärderna för vissa rördelar tillverkade av Chup Hsin och Nian Hong bör upphävas. Således kommer dessa företag att omfattas av samma antidumpningstull som producenter i Kina, i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen.