|
17.7.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 185/1 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 625/2009
av den 7 juli 2009
om gemenskapsregler för import från vissa tredjeländer
(kodifierad version)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133,
med beaktande av rättsakterna om upprättandet av de gemensamma organisationerna för marknaderna för jordbruksprodukter och de rättsakter om bearbetade jordbruksprodukter som har antagits i enlighet med artikel 308 i fördraget, särskilt de bestämmelser som möjliggör undantag från den allmänna principen att alla kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan endast får ersättas med de åtgärder som anges i dessa rättsakter,
med beaktande av kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Rådets förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import från vissa tredjeländer (1) har ändrats flera gånger på ett väsentligt sätt (2). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras. |
|
(2) |
Den gemensamma handelspolitiken bör grunda sig på enhetliga principer. |
|
(3) |
Enligt artikel 14 i fördraget består den inre marknaden sedan den 1 januari 1993 av ett område utan inre gränser där varor, personer, tjänster och kapital tillförsäkras fri rörlighet. |
|
(4) |
Genomförandet av den gemensamma handelspolitiken vad gäller importregler är det enda sättet att säkra att de regler som tillämpas på gemenskapens handel med tredjeland korrekt avspeglar marknadernas integration. |
|
(5) |
Större enhetlighet i importreglerna bör uppnås genom att man i största möjliga utsträckning, med hänsyn till särdragen hos de ekonomiska systemen i de tredjeländer som avses, fastställer bestämmelser liknande dem som tillämpas enligt de gemensamma reglerna för övriga tredjeländer. |
|
(6) |
Gemenskapsreglerna för import är tillämpliga även på kol- och stålprodukter, utan att det påverkar eventuella tillämpningsföreskrifter i en överenskommelse som särskilt hänför sig till dessa produkter. |
|
(7) |
Liberalisering av importen, det vill säga frånvaron av kvantitativa restriktioner, bör därför vara utgångspunkten för gemenskapens regler inom detta område. |
|
(8) |
När det gäller vissa varor bör kommissionen undersöka importvillkoren, importtrenderna, de olika aspekterna av den ekonomiska och handelsmässiga situationen samt de åtgärder som eventuellt bör vidtas. |
|
(9) |
För dessa varor kan det visa sig nödvändigt med gemenskapskontroll av en del av importen. |
|
(10) |
Det åligger kommissionen och rådet att med vederbörlig hänsyn till rådande internationella förpliktelser besluta om de skyddsåtgärder som ligger i gemenskapens intresse. |
|
(11) |
Kontroll- eller skyddsåtgärder som begränsas till ett eller flera områden inom gemenskapen kan dock visa sig lämpligare än åtgärder som tillämpas inom hela gemenskapen. Sådana åtgärder bör dock tillåtas endast i undantagsfall och när inga alternativa lösningar finns. Det är nödvändigt att säkerställa att sådana lösningar blir tillfälliga och skapar minsta möjliga störning på den inre marknaden. |
|
(12) |
Om gemenskapskontroll tillämpas bör produkterna i fråga få övergå till fri omsättning först efter uppvisande av ett övervakningsdokument som uppfyller enhetliga kriterier. Dokumentet bör, efter en informell begäran från importören, utfärdas inom en viss tid av medlemsstaternas myndigheter; detta ger dock inte importören rätt att importera. Övervakningsdokumentet bör således endast vara giltigt så länge som importreglerna är oförändrade. |
|
(13) |
För att åstadkomma en god administrativ förvaltning och i gemenskapsaktörernas intresse är det lämpligt att ge övervakningsdokumentet ett innehåll och en utformning som i möjligaste mån motsvarar de blanketter för importlicenser som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 738/94 av den 30 mars 1994 om vissa bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 520/94 om fastställande av ett gemenskapsförfarande för förvaltningen av kvantitativa kvoter (3), kommissionens förordning (EG) nr 3168/94 av den 21 december 1994 om fastställande av ett tillämpningsområde för rådets förordning (EG) nr 517/94 om gemensamma bestämmelser för import av textilprodukter från vissa tredjeländer som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller andra överenskommelser eller av andra särskilda gemenskapsbestämmelser för import (4) och kommissionens förordning (EG) nr 3169/94 av den 21 december 1994 om ändring av bilaga III till rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredjeland (5) och att erinra om övervakningsdokumentets tekniska kännetecken. |
|
(14) |
Det ligger i gemenskapens intresse att det mellan medlemsstaterna och kommissionen sker ett så uttömmande utbyte som möjligt av information från gemenskapens kontroller. |
|
(15) |
Det är nödvändigt att fastställa noggranna kriterier för att värdera eventuell skada samt att införa ett undersökningsförfarande, vilket inte utesluter att kommissionen och medlemsstaterna även fortsättningsvis kan införa lämpliga åtgärder i brådskande fall. |
|
(16) |
I detta syfte bör detaljerade bestämmelser införas om inledandet av undersökningar, om de kontroller och inspektioner som krävs, om hörande av berörda parter, behandling av den information som kommer in samt om kriterierna för att värdera skada. |
|
(17) |
De bestämmelser om undersökningar som införs genom denna förordning påverkar inte tillämpningen av gemenskapsregler eller nationella regler om tystnadsplikt. |
|
(18) |
Det är också nödvändigt att fastställa tidsfrister för inledandet av undersökningar och för beslut om vilka åtgärder som eventuellt är lämpliga, så att dessa beslut fattas snabbt, och på det sättet öka rättssäkerheten för de inblandade ekonomiska aktörerna. |
|
(19) |
För att det ska vara möjligt att skapa enhetliga importregler bör de formaliteter som gäller för importörerna förenklas och de bör vara lika, oberoende av var varorna tullklareras. Därför är det önskvärt att föreskriva att blanketter som motsvarar den förlaga som finns som bilaga till denna förordning bör användas för alla formaliteter. |
|
(20) |
Övervakningsdokument som utfärdats i samband med gemenskapskontroll bör vara giltiga i hela gemenskapen oberoende av vilken medlemsstat som utfärdat dem. |
|
(21) |
Textilvaror som omfattas av rådets förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import av textilvaror från vissa tredjeländer som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller arrangemang, eller av andra särskilda gemenskapsregler för import (6) får en särskild behandling, både på gemenskapsnivå och internationell nivå. De bör därför helt undantas från den här förordningens räckvidd. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA PRINCIPER
Artikel 1
1. Denna förordning gäller för import av produkter med ursprung i de tredjeländer som anges i bilaga I, med undantag av de textilprodukter som omfattas av förordning (EG) nr 517/94.
2. Import till gemenskapen av de varor som avses i punkt 1 ska vara fri och därför inte vara föremål för kvantitativa restriktioner, utan att detta påverkar tillämpningen av de åtgärder som får vidtas enligt kapitel V.
KAPITEL II
GEMENSKAPENS INFORMATIONS- OCH SAMRÅDSFÖRFARANDE
Artikel 2
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om importtrenderna är sådana att kontroll- eller skyddsåtgärder bör vidtas. Underrättelsen ska innehålla tillgängliga belägg enligt kriterierna i artikel 8. Kommissionen ska omedelbart vidarebefordra denna information till alla medlemsstater.
Artikel 3
1. Samråd får inledas på begäran av en medlemsstat eller på initiativ av kommissionen.
2. Samråd ska äga rum inom åtta arbetsdagar efter det att kommissionen har mottagit den underrättelse som anges i artikel 2 och, under alla omständigheter, innan gemenskapen inför kontroll- eller skyddsåtgärder.
Artikel 4
1. Samråd ska äga rum inom en rådgivande kommitté, nedan kallad kommittén, som ska bestå av företrädare för varje medlemsstat och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.
2. Kommittén ska mötas då ordföranden sammankallar den. Ordföranden ska så snart som möjligt förse medlemsstaterna med all relevant information.
3. Samråden ska särskilt omfatta
|
a) |
importvillkor, importtrender samt olika aspekter på den ekonomiska och handelsmässiga situationen vad avser produkten i fråga, |
|
b) |
ärenden som rör förvaltningen av handelsavtalen mellan gemenskapen och de tredjeländer som anges i bilaga I, |
|
c) |
de åtgärder som eventuellt bör vidtas. |
4. Samråden får, om nödvändigt, ske skriftligen. Kommissionen ska i så fall underrätta medlemsstaterna, som inom en av kommissionen fastställd tid om fem till åtta arbetsdagar kan yttra sig eller begära muntligt samråd.
KAPITEL III
GEMENSKAPENS UNDERSÖKNINGSFÖRFARANDE
Artikel 5
1. Om det efter de samråd som avses i artiklarna 3 och 4 är uppenbart för kommissionen att det finns tillräckliga belägg för att en undersökning ska vara berättigad, ska kommissionen inleda en undersökning inom en månad från mottagandet av underrättelsen från medlemsstaten och offentliggöra ett meddelande om detta i Europeiska unionens officiella tidning. Meddelandet ska innehålla
|
a) |
en sammanfattning av de uppgifter som tagits emot samt en upplysning om att alla relevanta uppgifter ska lämnas till kommissionen, |
|
b) |
den tidsfrist inom vilken berörda parter skriftligen ska lämna synpunkter för att dessa ska beaktas i undersökningen, |
|
c) |
inom vilken tid de berörda parterna får ansöka om att höras muntligen av kommissionen i enlighet med punkt 4. |
Kommissionen ska inleda undersökningen i samarbete med medlemsstaterna.
2. Kommissionen ska inhämta alla uppgifter som den anser nödvändiga, och om den efter samråd med kommittén finner det lämpligt ska den försöka kontrollera uppgifterna med importörer, affärsmän, agenter, producenter, branschsammanslutningar och branschorganisationer.
Vid genomförandet av denna uppgift ska kommissionen biträdas av personal från den medlemsstat på vars territorium kontrollerna utförs, om medlemsstaten så önskar.
Berörda parter som har givit sig till känna i enlighet med punkt 1 första stycket samt företrädare för exportlandet får efter skriftlig begäran ta del av alla uppgifter som lämnats till kommissionen i samband med undersökningen, med undantag av interna dokument som sammanställts av gemenskapens eller medlemsstaternas myndigheter, om uppgifterna är av betydelse för försvaret av deras intressen och inte är förtroliga i den mening som avses i artikel 7 och om de används av kommissionen i undersökningen.
3. Medlemsstaterna ska på begäran av kommissionen, och enligt de förfaranden som den har fastställt, förse denna med alla uppgifter som medlemsstaterna förfogar över vad avser marknadsutvecklingen för den produkt som undersöks.
4. Kommissionen får höra de berörda parterna. De ska höras om de skriftligen har begärt detta inom den tid som fastställs i meddelandet i Europeiska unionens officiella tidning och visat att de verkligen kan komma att beröras av undersökningens resultat och att det finns särskilda skäl att höra dem muntligen.
5. Om de begärda uppgifterna inte lämnas inom den tid som fastställs i denna förordning, eller inom den tid som fastställs av kommissionen enligt denna förordning, eller om undersökningen i väsentlig grad hindras, får slutsatser dras på grundval av tillgängliga uppgifter. Om kommissionen finner att en berörd part eller tredje part har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter ska den inte beakta dem utan använda tillgängliga uppgifter.
6. Om kommissionen efter samrådet enligt punkt 1 finner att det inte finns tillräckliga belägg för att en undersökning ska vara berättigad, ska den underrätta medlemsstaterna om sitt beslut inom en månad efter det att uppgifterna från medlemsstaterna tagits emot.
Artikel 6
1. När undersökningen är avslutad ska kommissionen lämna en rapport över resultaten till kommittén.
2. Om kommissionen inom nio månader från undersökningens inledning inte anser att några kontroll- eller skyddsåtgärder på gemenskapsnivå behövs, ska undersökningen avslutas inom en månad, efter samråd med kommittén. Beslutet att avsluta undersökningen ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, med angivande av de huvudsakliga undersökningsresultaten och en sammanfattning av skälen för beslutet.
3. Om kommissionen anser att kontroll- eller skyddsåtgärder på gemenskapsnivå är nödvändiga, ska den inom nio månader från undersökningens inledning fatta de beslut som krävs enligt kapitel IV och V. I undantagsfall får denna tidsfrist förlängas med högst två månader. Kommissionen ska i sådana fall offentliggöra ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning med uppgift om hur mycket fristen har förlängts och en kortfattad motivering av beslutet.
4. Bestämmelserna i detta kapitel ska inte vid någon tidpunkt hindra att kontrollåtgärder vidtas enligt artiklarna 9-14 eller att skyddsåtgärder enligt artiklarna 15, 16 och 17 vidtas i en krissituation där ett dröjsmål kan orsaka allvarlig skada och där situationen därför kräver ett omedelbart ingripande.
Kommissionen ska omedelbart vidta de undersökningsåtgärder som den anser fortfarande vara nödvändiga. Resultaten av undersökningen ska användas för att ompröva de åtgärder som har vidtagits.
Artikel 7
1. De uppgifter som tagits emot enligt denna förordning ska endast användas för det ändamål för vilka de begärdes.
2. Rådet, kommissionen, medlemsstaterna och deras tjänstemän får inte lämna ut förtroliga uppgifter som de har tagit emot enligt denna förordning eller uppgifter som har lämnats i förtroende, om inte den som lämnat dem uttryckligen har tillåtit detta.
3. I varje begäran om förtrolig behandling ska det anges varför uppgifterna bör behandlas förtroligt.
Om en begäran om förtrolig behandling dock skulle visa sig oberättigad och om den part som lämnar uppgifterna varken vill offentliggöra dem eller godkänna att de offentliggörs i allmän eller sammanfattad form, får uppgifterna lämnas utan avseende.
4. Uppgifterna ska under alla omständigheter anses förtroliga om det är troligt att offentliggörandet av dem medför betydande negativa effekter för den part som har lämnat dem eller för den som är upphovet till dem.
5. Punkterna 1-4 ska inte hindra att gemenskapens myndigheter hänvisar till allmän information och särskilt till skäl som har legat till grund för de beslut som har fattats i enlighet med denna förordning. Dessa myndigheter ska dock ta hänsyn till det berättigade intresse som berörda juridiska och fysiska personer kan ha av att deras affärshemligheter inte avslöjas.
Artikel 8
1. Undersökningen av importtrenderna, importvillkoren och den allvarliga skada eller fara för allvarlig skada som sådan import medför för gemenskapens producenter ska särskilt omfatta följande kriterier:
|
a) |
Importvolymen, särskilt om den har ökat markant, antingen i absoluta tal eller i relation till gemenskapens produktion eller konsumtion. |
|
b) |
Importpriserna, särskilt i händelse av en betydande nedsättning av priset i jämförelse med priset på en liknande produkt inom gemenskapen. |
|
c) |
Följdverkningarna för gemenskapens producenter av liknande eller direkt konkurrerande produkter, så som de utvisas av trenderna för vissa ekonomiska indikatorer, bl.a.
|
2. När undersökningen genomförs ska kommissionen ta hänsyn till det särskilda ekonomiska systemet i de länder som avses i bilaga I.
3. Om fara för allvarlig skada åberopas ska kommissionen också undersöka om man klart kan förutse att en särskild situation troligen kommer att förorsaka verklig skada. I detta sammanhang ska hänsyn tas till sådana indikatorer som
|
a) |
ökningstakten för export till gemenskapen, |
|
b) |
den exportkapacitet som ursprungs- eller exportlandet redan har eller kommer att ha inom en överskådlig framtid och sannolikheten för att den export som den resulterar i kommer att ske till gemenskapen. |
KAPITEL IV
KONTROLL
Artikel 9
1. Om gemenskapens intressen så kräver, kan kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ besluta om
|
a) |
att införa gemenskapskontroll i efterhand för viss import, i enlighet med de förfaranden som kommissionen har fastställt, |
|
b) |
gemenskapskontroll i förväg i enlighet med artikel 10, för att övervaka trenderna för denna import. |
2. Kontrollåtgärderna ska ha en begränsad giltighetstid. Om inte annat anges, ska de upphöra att gälla vid slutet av det andra kalenderhalvår som följer på det kalenderhalvår då de infördes.
Artikel 10
1. Övergång till fri omsättning för varor som är föremål för föregående gemenskapsövervakning får ske endast mot uppvisande av ett övervakningsdokument. Detta dokument ska utfärdas av den behöriga myndighet som utsetts av medlemsstaterna, utan kostnad, för de mängder som begärs, inom högst fem arbetsdagar efter det att de behöriga nationella myndigheterna mottagit en begäran från någon gemenskapsimportör, oberoende av var denne är etablerad i gemenskapen. Om inte annat bevisas, ska den förutnämnda begäran anses ha mottagits av den behöriga nationella myndigheten senast tre arbetsdagar efter det att den lämnats in.
2. Övervakningsdokumentet ska upprättas på en blankett som motsvarar förlagan i bilaga II.
Om inte annat föreskrivs i beslutet om att införa övervakning, ska importörens begäran om övervakningsdokumentet innehålla endast följande uppgifter:
|
a) |
Sökandens namn och fullständiga adress (inbegripet telefon- och telefaxnummer och eventuellt registreringsnummer hos behörig nationell myndighet) samt momsregistreringsnummer om han är momspliktig. |
|
b) |
I förekommande fall, deklarantens eller sökandens eventuella företrädares namn och fullständiga adress (inbegripet telefon- och telefaxnummer). |
|
c) |
Varubeskrivning med uppgifter om
|
|
d) |
Deklarerade kvantiteter uttryckta i kg och, i förekommande fall, i annan lämplig mängdenhet (par, styck, etc.). |
|
e) |
Cif-värdet i euro vid gemenskapens gräns. |
|
f) |
Följande försäkran, daterad och underskriven av den sökande med namnförtydligande med stora bokstäver: ”Jag bekräftar härmed att uppgifterna i denna ansökan är riktiga och lämnade i god tro och att jag är etablerad i gemenskapen.” |
3. Övervakningsdokumentet ska vara giltigt i hela gemenskapen, oberoende av vilken medlemsstat som utfärdat det.
4. Om det framkommer att det pris per enhet till vilket transaktionen görs överstiger det som anges i övervakningsdokumentet med mindre än 5 %, eller att det sammanlagda värdet eller kvantiteten för de importerade produkterna överstiger det värde eller den kvantitet som har angivits i övervakningsdokumentet med mindre än 5 %, ska detta inte hindra att produkten i fråga övergår till fri omsättning. Kommissionen får – efter att ha hört de yttranden som har avgivits i kommittén och tagit hänsyn till produkternas beskaffenhet samt övriga särskilda kännetecken för transaktionerna i fråga – fastställa en annan procentsats, som dock normalt sett inte får överstiga 10 %.
5. Övervakningsdokument får bara användas så länge som reglerna för liberalisering av importen är i kraft för transaktionerna i fråga. De får under inga omständigheter användas längre än till slutet av den period som ska fastställas vid samma tidpunkt och enligt samma förfarande som införandet av kontroll, varvid hänsyn ska tas till produkternas beskaffenhet och andra särskilda kännetecken för transaktionerna i fråga.
6. Om det beslut som fattas enligt artikel 9 innehåller sådana bestämmelser, ska ursprunget för de produkter som står under gemenskapskontroll bevisas genom ett ursprungsintyg. Bestämmelserna i denna punkt ska inte påverka tillämpningen av andra bestämmelser om uppvisande av ett sådant intyg.
7. Om den produkt som är föremål för gemenskapskontroll i förväg omfattas av regionala skyddsåtgärder i en medlemsstat, kan det importtillstånd som den medlemsstaten har beviljat ersätta övervakningsdokumentet.
8. Blanketterna till övervakningsdokumenten och utdragen ur dessa ska upprättas i två exemplar, varav ett exemplar, märkt ”Mottagarens original” och försett med siffran 1, ska lämnas till den sökande och det andra, märkt ”Behörig myndighets exemplar” och försett med siffran 2, ska förvaras av den myndighet som har utfärdat dokumentet. Den behöriga myndigheten får av administrativa skäl lägga till ytterligare kopior av blankett nr 2.
9. Blanketterna ska tryckas på vitt skrivpapper som är fritt från mekanisk massa och väger mellan 55 och 65 g/m2. De ska ha formatet 210 × 297 mm. Radavståndet för maskinskrivna texter ska vara 4,24 mm (1/6 engelsk tum). Blanketternas layout ska följas exakt. Båda sidor av exemplar nr 1, som utgör själva övervakningsdokumentet, ska dessutom förses med en tryckt guillocherad bakgrund i gult som gör att varje försök till förfalskning på mekanisk eller kemisk väg avslöjas.
10. Medlemsstaterna ska vara ansvariga för att blanketterna trycks. Blanketterna kan också tryckas av tryckerier som godkänts av den medlemsstat där de är etablerade. I det senare fallet ska en hänvisning till detta godkännande finnas på varje blankett. Varje blankett ska vara försedd med tryckeriets namn och adress eller med ett märke som gör det möjligt att identifiera tryckeriet.
Artikel 11
Om gemenskapens intressen så kräver och om det är troligt att den situation som avses i artikel 15.1 kommer att uppstå, får kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ,
|
— |
begränsa giltighetstiden för de övervakningsdokument som eventuellt krävs, |
|
— |
låta utfärdandet av detta dokument vara beroende av vissa villkor och, som en undantagsåtgärd, beroende av införandet av en återkallelseklausul eller det i förväg genomförda informations- och samrådsförfarandet som avses i artikel 3, med den frekvens och under den tid som kommissionen anger. |
Artikel 12
Om importen av en produkt inte har varit föremål för gemenskapskontroll i förväg inom åtta arbetsdagar efter det att de samråd som avses i artikel 3 har slutförts, får kommissionen i enlighet med artikel 17 införa kontroll som är begränsad till import till en eller flera av gemenskapens regioner.
Artikel 13
1. Övergång till fri omsättning för varor som är föremål för regional övervakning får i den berörda regionen ske endast mot uppvisande av ett övervakningsdokument. Detta dokument ska utfärdas av den behöriga myndighet som utsetts av medlemsstaten eller medlemsstaterna, utan kostnad, för de mängder som begärs, inom högst fem arbetsdagar efter det att de behöriga nationella myndigheterna mottagit en begäran från någon gemenskapsimportör, oberoende av var denne är etablerad i gemenskapen. Om inte annat bevisas, ska den förutnämnda begäran anses ha mottagits av den behöriga nationella myndigheten senast tre arbetsdagar efter det att den lämnats in. Övervakningsdokumenten får användas endast så länge som liberaliseringsreglerna för importen är i kraft för de transaktioner det är fråga om.
2. Artikel 10.2 ska tillämpas.
Artikel 14
1. Vid gemenskapskontroll eller regional kontroll ska medlemsstaterna inom de tio första dagarna i varje månad meddela kommissionen följande:
|
a) |
Vid kontroll i förväg, noggranna uppgifter om de penningbelopp (beräknade på grundval av cif-priser) och de varumängder för vilka övervakningsdokumentet har utfärdats under den föregående perioden. |
|
b) |
I samtliga fall, uppgifter om importen under den period som föregick den period som avses i led a. |
De uppgifter som medlemsstaterna lämnar ska redovisas separat för produkter och länder.
Avvikande bestämmelser får fastställas vid samma tidpunkt och i enlighet med samma förfarande som kontrollåtgärderna.
2. Om produkternas beskaffenhet eller särskilda omständigheter så kräver, kan kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, ändra tidtabellen för lämnandet av dessa uppgifter.
3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna.
KAPITEL V
SKYDDSÅTGÄRDER
Artikel 15
1. Om en produkt importeras till gemenskapen i sådana markant ökade kvantiteter eller på sådana villkor att det orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada för gemenskapens producenter av liknande eller direkt konkurrerande produkter, får kommissionen för att skydda gemenskapens intressen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, ändra importreglerna för produkten i fråga genom att föreskriva att den får övergå till fri omsättning endast efter uppvisande av ett importtillstånd som ska beviljas i enlighet med sådana bestämmelser och begränsningar som kommissionen fastställer.
2. De beslutade åtgärderna ska omedelbart meddelas rådet och medlemsstaterna, och de ska tillämpas genast.
3. De åtgärder som avses i denna artikel ska tillämpas på varje produkt som övergår till fri omsättning efter det att åtgärderna har trätt i kraft. De kan begränsas till vissa regioner inom gemenskapen, i enlighet med artikel 17.
Dessa åtgärder ska dock inte hindra att produkter redan under transport till gemenskapen övergår till fri omsättning, förutsatt att bestämmelseorten för sådana produkter inte kan ändras och att de produkter som enligt artiklarna 10 och 13 får övergå till fri omsättning endast efter uppvisande av ett övervakningsdokument faktiskt åtföljs av ett sådant dokument.
4. Om en medlemsstat har begärt att kommissionen ska intervenera, ska kommissionen fatta ett beslut inom högst fem arbetsdagar efter mottagandet av en sådan begäran.
5. Alla beslut som kommissionen fattar enligt denna artikel ska meddelas rådet och medlemsstaterna. Varje medlemsstat kan inom en månad efter dagen för meddelandet hänskjuta ett sådant beslut till rådet.
6. Om en medlemsstat hänskjuter det beslut som kommissionen har fattat till rådet, får rådet med kvalificerad majoritet bekräfta, ändra eller upphäva kommissionens beslut.
Om rådet inom tre månader efter det att frågan har hänskjutits till rådet inte har fattat något beslut, ska den åtgärd som kommissionen har beslutat om anses vara upphävd.
Artikel 16
1. Rådet får, särskilt i den situation som avses i artikel 15.1, besluta om lämpliga åtgärder. Det ska besluta med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen.
2. Artikel 15.3 ska tillämpas.
Artikel 17
Om det, i synnerhet på grundval av de faktorer som avses i artikel 8, visar sig att villkoren för införande av åtgärder enligt kapitel IV och artikel 15 är uppfyllda i en eller flera av gemenskapens regioner, får kommissionen efter att ha undersökt alternativa lösningar, i undantagsfall tillåta kontroll- eller skyddsåtgärder som är begränsade till regionen eller regionerna i fråga, om den anser att sådana åtgärder tillämpade på den nivån är lämpligare än åtgärder som tillämpas inom hela gemenskapen.
Dessa åtgärder ska vara tidsbegränsade och störa den inre marknaden så lite som möjligt.
Dessa åtgärder ska införas i enlighet med de förfaranden som anges i artikel 9 respektive artikel 15.
Artikel 18
1. Under den tid som kontroll- eller skyddsåtgärder tillämpas enligt kapitel IV och V ska de samråd som avses i artikel 3 hållas inom kommittén, antingen på begäran av en medlemsstat eller på kommissionens initiativ. Syftet med sådana samråd ska vara att
|
a) |
studera åtgärdernas effekt, |
|
b) |
fastställa om åtgärderna fortfarande behövs. |
2. Om kommissionen till följd av de samråd som avses i punkt 1 anser att någon kontroll- eller skyddsåtgärd som avses i kapitel IV eller V borde upphävas eller ändras, ska kommissionen handla enligt följande:
|
a) |
Om rådet inte har beslutat om en åtgärd som införts av kommissionen, ska den senare genast ändra eller upphäva en sådan åtgärd och omedelbart sända en rapport till rådet. |
|
b) |
I samtliga andra fall ska kommissionen föreslå rådet att de åtgärder som rådet har infört ska upphävas eller ändras. Rådet ska besluta med kvalificerad majoritet. |
Om beslutet rör regionala kontrollåtgärder ska det tillämpas från och med den sjätte dagen efter det att beslutet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 19
1. Denna förordning ska inte hindra fullgörandet av andra åtaganden i samband med särskilda bestämmelser i avtal som gemenskapen ingått med tredjeland.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser, ska denna förordning inte hindra medlemsstaterna från att anta eller tillämpa
|
a) |
förbud, kvantitativa restriktioner eller kontrollåtgärder grundade på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet; eller intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt, |
|
b) |
särskilda valutabestämmelser, |
|
c) |
formaliteter som har införts enligt internationella avtal i enlighet med fördraget. |
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de åtgärder eller formaliteter som ska införas eller ändras i enlighet med denna punkt. I synnerligen brådskande fall ska de nationella åtgärderna eller formaliteterna i fråga meddelas kommissionen omedelbart efter deras införande.
Artikel 20
1. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av rättsakterna om upprättandet av de gemensamma organisationerna för marknaderna för jordbruksprodukter, eller gemenskapens administrativa bestämmelser eller de nationella administrativa bestämmelser som har sin grund i dessa regler, eller tillämpningen av de särskilda regler som har antagits enligt artikel 308 i fördraget och som är tillämpliga på varor som är framställda genom förädling av jordbruksprodukter. Denna förordning ska utgöra ett komplement till dessa regler.
2. För produkter som omfattas av de regler som avses i punkt 1 ska artiklarna 9-14 och artikel 18 inte tillämpas på de varor för vilka de gemensamma reglerna för handel med tredjeland föreskriver uppvisande av en licens eller annat importdokument.
Artiklarna 15, 17 och 18 ska inte tillämpas på de produkter för vilka sådana regler föreskriver tillämpning av kvantitativa importrestriktioner.
Artikel 21
Förordning (EG) nr 519/94 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.
Artikel 22
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 7 juli 2009.
På rådets vägnar
A. BORG
Ordförande
(1) EGT L 67, 10.3.1994, s. 89.
(2) Se bilaga III.
(3) EGT L 87, 31.3.1994, s. 47.
(4) EGT L 335, 23.12.1994, s. 23.
BILAGA I
LISTA ÖVER TREDJELÄNDER
|
|
Armenien |
|
|
Azerbajdzjan |
|
|
Kazakstan |
|
|
Nordkorea |
|
|
Ryssland |
|
|
Tadzjikistan |
|
|
Turkmenistan |
|
|
Uzbekistan |
|
|
Vietnam |
|
|
Vitryssland |
BILAGA III
UPPHÄVD FÖRORDNING OCH EN FÖRTECKNING ÖVER DESS EFTERFÖLJANDE ÄNDRINGAR
|
Rådets förordning (EG) nr 519/94 |
|
|
Rådets förordning (EG) nr 1921/94 |
|
|
Rådets förordning (EG) nr 538/95 |
|
|
Rådets förordning (EG) nr 839/95 |
|
|
Rådets förordning (EG) nr 139/96 |
Endast artikel 2 |
|
Rådets förordning (EG) nr 168/96 |
|
|
Rådets förordning (EG) nr 752/96 |
|
|
Rådets förordning (EG) nr 1897/96 |
|
|
Rådets förordning (EG) nr 847/97 |
|
|
Rådets förordning (EG) nr 1138/98 |
|
|
Rådets förordning (EG) nr 427/2003 |
Endast artikel 22.1 och 22.2 |
|
Kommissionens förordning (EG) nr 110/2009 |
|
BILAGA IV
JÄMFÖRELSETABELL
|
Förordning (EG) nr 519/94 |
Denna förordning |
|
Artikel 1.1 och 1.2 |
Artikel 1.1 och 1.2 |
|
Artikel 1.4 |
— |
|
Artikel 2 |
Artikel 2 |
|
Artikel 3 första meningen |
Artikel 3.1 |
|
Artikel 3 andra meningen |
Artikel 3.2 |
|
Artikel 4 |
Artikel 4 |
|
Artikel 5.1 inledningen |
Artikel 5.1 första stycket inledningen första delen |
|
Artikel 5.1 a |
Artikel 5.1 första stycket inledningen senare delen och punkterna a, b och c |
|
Artikel 5.1 b |
Artikel 5.1 andra stycket |
|
Artikel 5.2–5.6 |
Artikel 5.2–5.6 |
|
Artikel 6 |
Artikel 6 |
|
Artikel 7.1 |
Artikel 7.1 |
|
Artikel 7.2 a |
Artikel 7.2 |
|
Artikel 7.2 b första stycket |
Artikel 7.3 första stycket |
|
Artikel 7.2 b andra stycket |
Artikel 7.3 andra stycket |
|
Artikel 7.3 |
Artikel 7.4 |
|
Artikel 7.4 |
Artikel 7.5 |
|
Artiklarna 8–14 |
Artiklarna 8–14 |
|
Artikel 15.1 och 15.2 |
Artikel 15.1 och 15.2 |
|
Artikel 15.3 a |
Artikel 15.3 första stycket |
|
Artikel 15.3 b |
Artikel 15.3 andra stycket |
|
Artikel 15.4, 15.5 och 15.6 |
Artikel 15.4, 15.5 och 15.6 |
|
Artiklarna 16, 17 och 18 |
Artiklarna 16, 17 och 18 |
|
Artikel 19.1 |
Artikel 19.1 |
|
Artikel 19.2 a inledningen |
Artikel 19.2 första stycket inledningen |
|
Artikel 19.2 a i, ii och iii |
Artikel 19.2 första stycket a, b och c |
|
Artikel 19.2 b |
Artikel 19.2 andra stycket |
|
Artikel 20 |
Artikel 20 |
|
Artikel 21 |
— |
|
Artikel 22 |
— |
|
Artikel 23 |
— |
|
— |
Artikel 21 |
|
Artikel 24 |
Artikel 22 |
|
Bilaga I |
Bilaga I |
|
Bilaga IV |
Bilaga II |
|
— |
Bilaga III |
|
— |
Bilaga IV |