10.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/26

(1)

Genom förordning (EG) nr 193/2009 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater (nedan kallat USA eller det berörda landet).

(2)

Inom ramen för det parallella antisubventionsförfarandet införde kommissionen, genom förordning (EG) nr 194/2009 (3), en provisorisk utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i USA.

(3)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa preliminära antidumpningsåtgärder hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter), lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten. De parter som så önskade gavs tillfälle att bli hörda. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för de slutgiltiga undersökningsresultaten. De muntliga och skriftliga synpunkter som de berörda parterna lämnade togs under övervägande, och när så var lämpligt ändrades de preliminära undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

(4)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att införa slutgiltiga antidumpningstullar på import av biodiesel med ursprung i USA och slutgiltigt ta ut de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen (nedan kallat slutliga meddelandet av uppgifter). De gavs även möjlighet att inom en viss tid efter denna underrättelse inkomma med synpunkter.

(5)

USA:s regering och andra berörda parter uttryckte sin besvikelse över beslutet att endast medge 16 dagar för att lämna synpunkter på det preliminära meddelandet av uppgifter samt över beslutet att avvisa vissa parters önskemål om en rimlig förlängning av tidsfristen för att lämna dessa synpunkter.

(6)

I enlighet med artikel 20.1 i grundförordningen kan uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för införandet av provisoriska åtgärder lämnas ut till intresserade parter. I detta avseende är det kommissionens praxis att lämna ut uppgifter till alla parter som berörs av ett förfarande efter offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning av en förordning som inför provisoriska åtgärder och att fastställa en tidsperiod inom vilka parterna kan lämna synpunkter. Denna praxis följdes i detta förfarande. När det gäller den tidsperiod inom vilken parterna ombads att lämna synpunkter, fastställer grundförordningen inte vilken period som bör medges. I detta förfarande ansågs att en period på 16 dagar (som senare förlängdes till 17 dagar) skulle medges till följd av förfarandets komplexitet och behovet att iaktta kravet i artikel 11.9 i den grundläggande antidumpningsförordningen att undersökningen ska avslutas inom 13 månader efter det att den inletts.

(7)

Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten i det parallella antisubventionsförfarandet lämnade USA:s regering synpunkter på den tullsats som fastställts för ”alla övriga företag”. Den provisoriska tullsatsen för de amerikanska företag som inte gav sig till känna och därmed inte samarbetade i undersökningen fastställdes till en nivå motsvarande den lägre av den högsta subventions- eller skademarginal som hade konstaterats för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i stickprovet. Samma metod tillämpades i antidumpningsförfarandet. Den antidumpningstull som fastställts på detta sätt angavs i artikel 1.2 i förordningen om preliminär tull (en sats på 182,40 EUR per ton för ”alla övriga företag”). Den amerikanska regeringen anser att denna tullsats har beräknats på ett otillbörligt sätt på grundval av de tillgängliga uppgifterna. Den amerikanska regeringen anser att för att kunna hänvisa till tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen måste det först fastställas att en berörd part har vägrat eller underlåtit att lämna ”nödvändiga uppgifter” (4). Den amerikanska regeringen anser att man istället ska tillämpa den vägda genomsnittliga tullsats som beräknats för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet.

(8)

Som svar på detta bör det noteras att när förfarandet inleddes skickade kommissionen frågeformuläret, klagomålet och tillkännagivandet om inledande till de företag som förtecknades i klagomålet (mer än 150 företag). En kopia av frågeformuläret bifogades dessutom till den verbalnot som när förfarandet inleddes skickades till Förenta staternas representation vid Europeiska gemenskaperna som uppmanades att vidarebefordra den till exportörer/tillverkare i USA. Dessutom företräder den amerikanska intresseorganisationen för biodieselproducenter (National Biodiesel Board, NBB), som har varit en berörd part sedan detta förfarande inleddes, ett stort antal företag inom biodieselindustrin i USA.

(9)

I tillkännagivandet om inledande samt det följebrev som bifogades frågeformuläret hänvisades till följderna av att inte samarbeta. Mer än 50 företag gav sig till känna inom ramen för stickprovsförfarandet och lämnade de begärda uppgifterna inom de angivna 15 dagarna (se skäl 8 i förordningen om preliminär tull). Dessa företag stod för mer än 80 % av den totala importen av biodiesel från USA till gemenskapen.

(10)

Efter det att de provisoriska åtgärderna införts ombads USA:s myndigheter att inkomma med ytterligare uppgifter. Myndigheterna ombads särskilt att be de eventuella ytterligare exportörer/tillverkare av biodiesel i USA som inte fanns med i förteckningen i artikel 1 och bilagan till förordningen om preliminär tull, och som inte var kända när förfarandet inleddes och som inte tidigare vägrat att samarbeta (5), att ge sig till känna.

(11)

USA:s myndigheter överlämnade en förteckning med namnen på över 100 ytterligare företag (tillverkare/exportörer) i USA. Det undersöktes om något av dessa företag hade uppmanats att samarbeta vid den tidpunkt då förfarandet inleddes. Undersökningen visade att ett stort antal företag som fanns med i förteckningen redan hade uppmanats att samarbeta under stickprovsförfarandet men att de vid den tidpunkten hade valt att inte göra detta. Dessa företag var med andra ord medvetna om konsekvenserna av bristande samarbete i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(12)

När det gäller de företag (fler än 40) i förteckningen som var okända för kommissionen när detta förfarande inleddes, noterade man emellertid att den begäran till de amerikanska myndigheterna om att lämna fler uppgifter om dessa företag gjordes efter införandet av de provisoriska åtgärderna. Man beslöt därför att lägga till dessa företag i bilagan till denna förordning och att tillämpa samma tullsats på dessa företag som på de företag som uttryckligen samarbetade, men som inte valts ut för stickprovet. Dessa företag underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att införa slutgiltiga åtgärder och ombads att lämna synpunkter på avsikten att lägga till deras namn i bilagan till denna förordning.

(13)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter välkomnade den amerikanska regeringen förslaget att tillämpa den vägda genomsnittliga tullen på fler företag. Den amerikanska regeringen ansåg emellertid att man inte fått någon förklaring till varför andra företag omfattas av tullsatsen för ”alla övriga företag”. Härvidlag ska det noteras att när det gäller de företag som samarbetade under stickprovsförfarandet har förklaringar redan lämnats ovan. När det gäller de amerikanska exportörer/tillverkare som inte individuellt underrättades om undersökningen eller upptogs i den förteckning som det hänvisas till i skäl 11, gjordes det stora ansträngningar när förfarandet inleddes för att kontakta de företag i USA som skulle kunna vara berörda av detta förfarande (se skälen 8 och 10 ovan). Vidare gjordes det ytterligare ansträngningar efter införandet av de preliminära åtgärderna (se skäl 10 ovan) för att identifiera andra företag, vilket resulterade i att över 40 företag lades till i förteckningen över de företag som skulle omfattas av den vägda genomsnittliga tullen. Man anser att dessa långtgående ansträngningar har gett biodieselföretagen i USA alla möjligheter att ge sig tillkänna. Det är också värt att notera att industrins intresseorganisation har varit involverad i förfarandet sedan det inleddes. Följaktligen anser man att tullsatsen för ”alla övriga företag” bör tillämpas på de företag som inte gav sig tillkänna.

(14)

Ett företag som lämnade svar på frågeformuläret och följaktligen lades till i förteckningen i bilagan till förordningen om preliminär tull begärde att dess moderbolag skulle läggas till i förteckningen över företag i bilagan till denna förordning. Detta företag begärde dessutom att det geografiska läget för de två företagen skulle ändras i bilagan för att korrekt motsvara adressen på företagens fakturor.

(15)

Efter att ha granskat detta företags begäran, beslutade man att även moderbolaget skulle förtecknas i bilagan till denna förordning eftersom det i företagets svar på frågeformuläret angavs att detta var det enda närstående företaget som var verksamt inom biodieselbranschen. Det geografiska läget för båda företagen ändras också.

(16)

Det erinras om att undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 april 2007–31 mars 2008 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP i tabeller). När det gäller de utvecklingstendenser som är av betydelse för skadebedömningen, undersökte kommissionen uppgifter som omfattade perioden från och med januari 2004 till utgången av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(17)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter på stickprovsförfarandet avseende exporterande tillverkare i USA, bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 5–10 i förordningen om preliminär tull.

(18)

Vissa parter ifrågasatte om stickprovsurvalet med avseende på gemenskapstillverkare var representativt. Dessa synpunkter behandlas i skälen 74–78 nedan.

(19)

Det erinras om att i tillkännagivandet om inledande definierades den produkt som påstod dumpas som fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling av icke-fossilt ursprung (vanligtvis kallad biodiesel), antingen i ren form eller i en blandning.

(20)

Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för att biodiesel och alla blandningar, av biodiesel med mineraldiesel, som tillverkades i USA och exporterades till gemenskapen till dumpade priser hade påverkat den ekonomiska situationen för biodieseltillverkare i gemenskapen. För samstämmighetens skull, dvs. med tanke på hur de relevanta biodieseltillverkarna och den inhemska marknaden i USA fungerar, ville man att definitionen av den berörda produkten även skulle omfatta biodiesel som ingår i biodieselblandningar. Det ansågs emellertid att definitionen av den berörda produkten i tillkännagivandet om inledande och i skäl 19 skulle kunna leda till tvivel om vilka tillverkare och vilka produkttyper som undersökningen var avsedd att omfatta.

(21)

För undersökningen av dumpning och skada, och särskilt för att fastställa dumpningsmarginalerna och nivåerna för undanröjande av skada, var det också nödvändigt att tydligt identifiera de produkttyper som undersökningen skulle omfatta.

(22)

I enlighet med kännetecknen för USA-marknaden definierades den berörda produkten preliminärt som fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling av icke-fossilt ursprung (vanligtvis kallad biodiesel), i ren form eller i blandningar över B20. Den berörda produkten avsåg således ren biodiesel (B100) och alla blandningar som innehåller mer än 20 % biodiesel (nedan kallad den berörda produkten). Detta tröskelvärdeansågs vara lämplig för att möjliggöra en klar åtskillnad mellan de olika typer av blandningar som är avsedda att blandas ytterligare och de som är avsedda för direkt förbrukning på marknaden i USA.

(23)

Undersökningen visade att alla typer av biodiesel och biodiesel i blandningar som omfattas av undersökningen har samma eller mycket liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och används för samma ändamål, trots eventuella skillnader när det gäller den råvara som används för tillverkningen eller variationer i tillverkningsprocessen. De eventuella variationerna hos den berörda produkten påverkar inte den grundläggande definitionen, egenskaperna eller den uppfattning som de olika parterna har om den berörda produkten.

(24)

Berörda parter lämnade synpunkter på definitionen av den berörda produkten och den likadana produkten där de samtidigt motsatte sig definitionen av både den berörda och den likadana produkten med samma argument utan att göra någon åtskillnad mellan begreppet berörd produkt och begreppet likadan produkt inom ramen för förfarandet.

(25)

Det erinras om att de begreppsmässiga principer som gäller för den berörda produkten regleras av bestämmelserna i artikel 1.1–1.3 i grundförordningen, medan tolkningen av begreppet ”likadan produkt” fastställs i artikel 1.4 i grundförordningen. Dessa synpunkter kommer därför att behandlas separat nedan.

(26)

En part ifrågasatte i vilken utsträckning blandningar med en lägre andel biodiesel (t.ex. B21) fortfarande borde klassificeras som biodiesel på samma villkor som ren biodiesel (B100) eller liknande blandningar som huvudsakligen består av biodiesel med ett lägre innehåll av mineraldiesel (t.ex. B99). Denna part hävdade att undersökningen i stort sett grundades på B100 och B99 och att alla beräkningar av dumpning och skada gjordes på grundval av dessa två produkttyper. Parten ansåg att ett tröskelvärde som fastställts till något över B20, dvs. den låghaltiga blandning som säljs direkt till kunder i USA, leder till en artificiell definition av den berörda produkten.

(27)

Samma part ifrågasatte också om en blandning som innehåller 20 % biodiesel fortfarande kan klassificeras som ett biodieselbränsle snarare än som mineraldiesel som inte omfattas av definitionen av den berörda produkten. Denna part förstod att EU stöder åsikten att ett nytt tullnummer (6) för biodiesel bör inrättas i det Harmoniserade systemet (HS). Parten ansåg att kommissionen breddade definitionen av produkten i det aktuella förfarandet och utvidgade de produkttyper som påverkas av införandet av åtgärderna.

(28)

Vidare ansåg denna part att det vid tidpunkten för undersökningen inte fanns något särskilt tröskelvärde för att fastställa definitionen av biodiesel för klassificeringen enligt KN-nummer 3824 90 91, det specifika nummer som sedan den 1 januari 2008 inrättats för biodiesel i EU. Denna part ifrågasatte huruvida, enligt regel 3 b i Allmänna bestämmelser för tolkning av Kombinerade nomenklaturen (7), en blandning som innehöll mindre än 50 % biodiesel fortfarande kunde klassificeras som biodiesel. Parten nämnde vidare att de exempel på blandningar som angavs i kommissionens frågeformulär alla hade en hög biodieselhalt, vilket gav intrycket av att den berörda produkten endast utgörs av biodiesel och blandningar med en mycket hög andel biodiesel.

(29)

Parten hävdade dessutom att EU inte kan ändra definitionen av den berörda produkten och samtidigt behålla en annan likadan produkt. Parten hänvisade till det preliminära meddelandet av uppgifter som lämnades till de biodieseltillverkare i USA som ingick i stickprovet och som visar att de utvalda biodieseltillverkarna i USA uteslutande sålde blandningar gjorda av olika typer av biodiesel. Den berörda produkten borde följaktligen begränsas till de produkter som innehåller 100 % biodiesel (B100), även om de består av biodiesel tillverkad av olika råvaror, och till blandningar med 99 % biodiesel (B99).

(30)

Parten hänvisade till en färsk dom från domstolen (8) om import av ammoniumnitrat och drog slutsatsen att motiveringen till denna dom även kan tillämpas på det aktuella förfarandet och att biodiesel som inte ingår i blandningar i mycket höga halter inte kan underkastas undersökningen eller åtgärder, eftersom den inte utgör den likadana produkt på grundval av vilken slutsatser om dumpnings- och skadeförhållanden drogs, dvs. produkter som endast innehåller biodiesel (B100) eller blandningar med 99 % biodiesel (B99).

(31)

Parterna lade inte fram någon bevisning eller något lagrum till stöd för att den berörda produkten inte var korrekt definierad i den aktuella undersökningen. Bestämmelserna i artikel 1.1–1.3 i grundförordningen ger vägledning för definitionen av den berörda produkten. I artikel 1.1 anges följande: ”En antidumpningstull får tillämpas på alla dumpade produkter vilkas övergång till fri omsättning inom gemenskapen vållar skada.”

(32)

Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för att biodiesel och alla blandningar av biodiesel med mineraldiesel som tillverkats i USA och exporterats till gemenskapen till dumpade priser hade påverkat den ekonomiska situationen för biodieseltillverkare i gemenskapen (se skäl 20). För varje enskild tillverkare som ingick i stickprovet fastställdes dumpnings- och skademarginalerna på grundval av de produkttyper de sålde på gemenskapsmarknaden.

(33)

Parterna lade inte fram någon bevisning till stöd för att det tröskelvärde som fastställts i förordningen om preliminär tull för att göra en åtskillnad mellan den berörda produkten och den icke berörda produkten var artificiellt. Undersökningen visade att B20, och potentiellt låghaltigare blandningar, faktiskt såldes direkt till kunder i USA (se skälen 24 och 26 i förordningen om preliminär tull). Undersökningen visade också att marknaden för blandningar och marknaden för konsumentprodukter var olika marknader med olika kunder: en marknad där biodiesel och biodieselblandningar är avsedda att blandas ytterligare av aktörer som handlar eller blandar med biodiesel och en marknad där blandningarna är avsedda för distributionsnätverket och därmed för kunder. Att fastställa tröskelvärdet för den berörda produkten över B20 möjliggjorde en klar åtskillnad och hindrade en förväxling mellan produkterna, marknaderna och de olika parterna i USA.

(34)

I alla antidumpningsundersökningar är det vanligt att enskilda företag som undersöks inte tillverkar och säljer alla produkttyper som ingår i definitionen av den berörda produkten. Vissa företag kanske tillverkar ett mycket begränsat urval av produkttyper, medan andra har ett större utbud. Detta påverkar emellertid inte definitionen av den berörda produkten. Argumentet att den berörda produkten endast borde omfatta de produkttyper som exporterades av USA-tillverkarna och användes för beräkningen av dumpning och skada saknar därför grund.

(35)

Såsom anges i förordningen om preliminär tull och i skäl 19 gällde undersökningen huvudsakligen biodiesel, antingen i ren form eller i blandningar. Antidumpningsåtgärderna kommer att tillämpas på de relevanta blandningar som exporterats till gemenskapsmarknaden. Frågan om huruvida en blandning med 20 % biodiesel fortfarande kan klassificeras som ett biodieselbränsle snarare än som mineraldiesel som inte omfattas av definitionen av den berörda produkten är följaktligen inte relevant.

(36)

Det bör förtydligas att dumpnings- och skaderesultaten för varje enskilt företag som undersöktes uteslutande baserades på de relevanta produkttyper som det relevanta företaget tillverkade och sålde under undersökningsperioden. Att hävda att definitionen av den berörda produkten, som omfattade blandningar över B20, på ett otillbörligt sätt skulle kunna påverka tillverkare i USA saknar grund och kan inte leda till slutsatsen att den berörda produkten bör begränsas till produkter som innehåller 100 % biodiesel (B100), även om det rör sig om biodiesel tillverkad av olika råvaror, eller blandningar med 99 % biodiesel (B99). Att inbegripa blandningar över B20 i definitionen av den berörda produkten hade ingen som helst inverkan på resultaten för de undersökta företag som inte tillverkar denna produkttyp.

(37)

Partens påstående att motiveringen till domstolens dom (9) även är tillämplig på det aktuella förfarandet och att biodiesel som inte ingår i blandningar i mycket höga halter inte kan underkastas undersökningen saknar också grund. Faktum är att för varje företag som undersökts kommer eventuella skade- och dumpningsmarginaler att exakt motsvara den berörda produkt och den likadana produkt för vilka dumpnings- och skaderesultaten fastställdes, dvs. de relevanta produkttyper som innehåller biodiesel och som det företaget sålde på hemmamarknaden och exporterade till gemenskapen. Dessutom rörde den dom som operatören åberopade en översyn av befintliga antidumpningsåtgärder, vilken resulterade i en utvidgning till andra produkter än den berörda produkten, vilket inte är fallet i den nuvarande undersökningen.

(38)

Även om man anser att de exempel som anges i ett frågeformulär som syftar till att samla in uppgifter inom ramen för en undersökning inte kan användas för att göra antaganden om slutsatserna av undersökningen, är det värt att notera att kommissionen inte i förväg kan veta, dvs. innan kommissionens undersökningar på plats äger rum, vilka produkttyper som de berörda företagen kommer att tillverka och sälja på hemmamarknaden och för export vid den tidpunkt då frågeformuläret utarbetas. Den produkt som berörs av antidumpningsundersökningar kan omfatta ett brett utbud av olika produkttyper, och det faktum att vissa dem kanske inte dumpas leder inte till att de undantas från definitionen av den berörda produkten.

(39)

Mot bakgrund av ovanstående omständigheter och överväganden bekräftas att alla typer av biodiesel och biodiesel i blandningar som omfattas av denna undersökning har samma eller mycket liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och används för samma ändamål, trots eventuella skillnader när det gäller den råvara som används för tillverkningen eller variationer i tillverkningsprocessen. De eventuella variationerna hos den berörda produkten påverkar inte den grundläggande definitionen, egenskaperna eller den uppfattning som de olika parterna har om den berörda produkten.

(40)

Det framgick preliminärt att de produkter som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i USA och som omfattas av undersökningen har liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och användningsändamål som de produkter som exporteras från USA till gemenskapsmarknaden. Likaså har de produkter som tillverkas av gemenskapsindustrin och som säljs på gemenskapsmarknaden liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och användningsändamål som de produkter som exporteras till gemenskapen från det berörda landet.

(41)

Man fann således inte några sådana skillnader mellan de olika typerna av den berörda produkten och gemenskapens likadana produkt som säljs på gemenskapsmarknaden som kunde leda till slutsatsen att de produkter som tillverkas och säljs på gemenskapsmarknaden inte är likadana produkter med samma eller mycket liknande grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper som de typer av den berörda produkten som tillverkas i USA och exporteras till gemenskapen. Man drog därför slutsatsen att alla typer av biodiesel anses vara likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(42)

En part hävdade att definitionen av den likadana produkten måste vara oupplösligt kopplad till identifieringen av den berörda produkten och måste fastställas utifrån produktens fysikaliska egenskaper och slutändamål. Denna part hävdade i stort sett att B20 inte används för förbrukning i EU utan att man snarare använder den mycket låghaltigare blandningen B5. Den likadana produkten definierades därför inkorrekt. Parten hävdade vidare att det inte går att ändra definitionen av den berörda produkten och samtidigt behålla en helt annan likadan produkt.

(43)

Som tydligt framgår i skälen 29–35 i förordningen om preliminär tull är definitionen av den likadana produkten sammankopplad med identifieringen av den berörda produkten och fastställdes huvudsakligen utifrån produktens fysikaliska egenskaper. Produktens faktiska slutanvändning övervägdes också och det ansågs att tröskelvärdet för B20 även skulle behållas för definitionen av den likadana produkten. I detta fall har dessutom antalet produkttyper som omfattas av definitionen av den likadana produkten minskats för att motsvara antalet i definitionen av den berörda produkten.

(44)

Partens påstående att definitionen av den likadana produkten var inkorrekt avvisas därför och den preliminära definitionen av den likadana produkten bekräftas.

(45)

Efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten hävdade flera exporterande tillverkare samt den amerikanska intresseorganisationen för biodieselproducenter (National Biodiesel Board, NBB) att dumpningsberäkningarna borde ha justerats för att undanröja effekten av subventionering. De ansåg att genom att bortse från effekten av den subvention som beviljades både inhemsk försäljning och exportförsäljning underskattades intäkterna, vilket påverkade både normalvärdet för den likadana produkten och fastställandet av exportpriset för den berörda produkten. Följaktligen påverkades normalvärdet eftersom bedömningen av om försäljningen ägde rum vid normal handel grundades på försäljningspriser som inte tog hänsyn till intäkter från försäljning av den produkt som åtnjöt subventioner, medan exportpriset underskattades av samma skäl. Dessa parter hävdade vidare att det faktum att det inte gjordes några justeringar med hänsyn till subventionen utgjorde en uppenbart oriktig tillämpning av artikel 2.4 och 2.10 i grundförordningen, eftersom det bidrog till användningen av konstruerade normalvärden medan tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten i själva verket var lönsam om hänsyn togs till subventionerna. Det erinras om att enligt undersökningsresultaten beviljade de amerikanska myndigheterna en skattelättnad, en s.k. blender's credit, på 1 USD per gallon ren biodiesel i en blandning av biodiesel och mineraldiesel.

(46)

NBB hävdade därför att för att säkerställa en rättvis jämförelse och funktionell symmetri mellan normalvärdet och exportpriset enligt artikel 2.10 i grundförordningen, skulle blender's credit inte bara läggas till normalvärdet utan även till exportpriset.

(47)

Såsom förklaras i skäl 38 i förordningen om preliminär tull framgår det tydligt av artikel 24.1 i den grundläggande antisubventionsförordningen under vilka omständigheter en subvention skulle kunna leda till en sådan justering som NBB hävdat för att undvika att dubbla tullar tas ut för samma produkt i fall av parallella antisubventions- och antidumpningsundersökningar. I den artikeln anges det att ingen produkt får beläggas med både antidumpnings- och utjämningstull i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubventionering. Sådana omständigheter föreligger inte i det aktuella fallet. Faktum är att blender's credit är en subvention som är tillgänglig för försäljning både på hemmamarknaden och på export på precis samma sätt och med samma belopp och är därför ingen exportsubvention i den mening som avses i artikel 24.1. Detta bestreds inte av NBB. Påståendet att blender's credit borde ”justeras” i dumpningsberäkningarna bedöms därför vara obefogat och avvisas.

(48)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter som skulle ändra de preliminära undersökningsresultaten i detta avseende, bekräftas skälen 36–38 i förordningen om preliminär tull.

(49)

Efter meddelandet om de preliminära undersökningsresultaten påpekade en exporterande tillverkare att ett skrivfel hade gjorts i beräkningen av normalvärdet för en viss produkttyp som baserades på det inhemska försäljningspriset. Detta skrivfel korrigerades.

(50)

En annan exporterande tillverkare, som inte hade någon representativ försäljning på hemmamarknaden, invände mot att normalvärdet hade konstruerats på grundval av den vägda genomsnittliga vinstmarginal som hade fastställts för de andra undersökta exporterade tillverkarnas tillverkning och försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden. Denna tillverkare ansåg att i stället för att använda den vägda genomsnittliga vinstmarginalen för de två integrerade tillverkarna som redovisade vinst på sin inhemska försäljning under undersökningsperioden, borde man ha använt den genomsnittliga vinsten för de icke-integrerade tillverkarna. Företaget hävdade att eftersom det köpte sin råvara på den öppna marknaden kunde det inte jämföras med de två fullständigt integrerade tillverkarna som det inte ansåg vara representativa för de marknadsvillkor som gällde för alla andra exporterande tillverkare i stickprovet.

(51)

Detta argument ansågs berättigat, eftersom det faktiskt går att hävda att situationen för de två integrerade tillverkarna kanske inte är direkt jämförbar med den för de andra tillverkarna i stickprovet genom att de är fullständigt integrerade och har tillgång till sin egen råvara. Det gick emellertid inte att använda de genomsnittliga vinstmarginalerna för de icke-integrerade tillverkarna, eftersom ingen av dessa tillverkares inhemska försäljning var lönsam under undersökningsperioden. Det ansågs därför lämpligt att i stället, i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen, basera vinsten på den lönsamma inhemska försäljningen för alla exporterade tillverkare med inhemsk försäljning som ingick i stickprovet. Denna vinst användes sedan för att konstruera normalvärdet för den nämnda exporterande tillverkaren.

(52)

Efter det slutliga meddelande av uppgifter hävdade en grupp exporterande tillverkare att den vinstmarginal som hade använts för att konstruera normalvärdet för de produkttyper som inte såldes på hemmamarknaden under undersökningsperioden var orimlig. Tillverkargruppen hävdade att normalvärdet borde ha fastställts utifrån de produkttyper för vilka normalvärdet inte konstruerades, med en justering för olikheter i fysiska egenskaper i enlighet med artikel 2.10 a i grundförordningen. Tillverkargruppen hävdade vidare att de justeringar som gjordes när skademarginalerna beräknades skulle ha gjorts också när normalvärdet beräknades.

(53)

Det ska noteras att syftet med de justeringar som anges i artikel 2.10 i grundförordningen är att möjliggöra en rättvisande jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset och inte att fastställa normalvärdet som sådant. Syftet med den justering som gjordes i skadeberäkningarna var att göra det möjligt att jämföra importen av amerikansk biodiesel med den biodiesel som gemenskapsindustrin tillverkade och sålde på gemenskapsmarknaden. Såsom anges i skäl 46 i förordningen om preliminär tull fastställs den vinst som används för det konstruerade normalvärdet i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen. Denna invändning var dock inte underbyggd och måste därför avvisas.

(54)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på normalvärdet som skulle ändra de preliminära undersökningsresultaten, bekräftas skälen 39–48 i förordningen om preliminär tull.

(55)

En exporterande tillverkare invände mot fastställandet av vinstmarginalen för sin närstående importör i gemenskapen, och hävdade att vissa kostnader, t.ex. sjöfrakts- och försäkringskostnader, inte ingick i kostnaden för sålda varor.

(56)

Denna invändning befanns vara berättigad och kostnaden för de varor som sålts av den närstående importören justerades på grundval av inköpspriset fob till vilket alla kostnader för att erhålla den berörda produkten lades till, t.ex. provisioner, transport-, försäkrings- och hanteringskostnader, samt erlagda tullar.

(57)

Samma exporterande tillverkare hävdade att resultaten av vissa avslutade hedgetransaktioner hos samma närstående importör hade fördelats på ett orimligt sätt i förhållande till verksamhetsresultatet för den berörda produkten, eftersom de uteslutande rörde förvärvs- och försäljningstransaktioner för en annan produkt.

(58)

Företaget lade fram bevis för att resultaten av de avslutade hedgetransaktionerna uteslutande rörde individuella försäljningskontrakt för en produkt som inte var den berörda produkten och följaktligen inte påverkade försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna för den berörda produkten.

(59)

Eftersom det konstaterades att dessa transaktioner inte rörde den berörda produkten, beslutades det att dessa resultat inte skulle räknas in vid fastställandet av den närstående importörens försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader.

(60)

Efter det slutliga meddelande av uppgifter hade en grupp exporterande tillverkare invändningar mot att man vid beräkningarna hade undantagit den del av dess biodieselexport till gemenskapen som ytterligare hade blandats med annan icke-amerikansk biodiesel och som sålts vidare i gemenskapen som en blandning av båda ursprungen. Gruppen hävdade att grundförordningen eller Världshandelsorganisationens (WTO) antidumpningsavtal inte tillät något sådant undantag. I samband med detta hävdade den amerikanska regeringen att kommissionen inte tillräckligt dokumenterade och rättfärdigade de ändringar som gjordes mellan det preliminära fastställandet och det slutliga fastställandet.

(61)

Mot bakgrund av de synpunkter som mottogs och den alternativa metod som föreslogs av den exporterande tillverkargruppen ifråga och som gick ut på att fastställa ett tillförlitligt exportpris utifrån de blandningar som sålts vidare i gemenskapen, bedömde kommissionen på nytt hur exportpriset skulle fastställas. Den metod som gruppen föreslog kunde inte användas, eftersom den inte gjorde det möjligt att individuellt identifiera det relevanta exportpriset för de importerade biodieselkomponenterna i den blandning som sedan såldes vidare på gemenskapsmarknaden. I överensstämmelse med den metod som användes i skadeberäkningarna justerades återförsäljningspriset för den blandning som såldes på gemenskapsmarknaden till ekvivalenten för en råvara av rapsolja och exportpriset fritt fabrik konstruerades på grundval av detta, genom att man drog av alla kostnader som uppstod mellan import och vidareförsäljning, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

(62)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på exportpriset som skulle ändra de preliminära undersökningsresultaten, bekräftas skälen 49–50 i förordningen om preliminär tull.

(63)

Två exporterande tillverkare invände mot de justeringar som, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, gjordes för frakt-, hanterings- och lagerkostnader som uppstått mellan platsen för tillverkningsanläggningen och den terminal från vilken den berörda produkten transporterades för försäljning. En av de exporterande tillverkarna hävdade dessutom att produkten förlorar sin individuella identitet i terminalen, eftersom den blandas med andra material och att de kostnader som anges ovan därför inte bör betraktas som kostnader som är direkt sammanhängande med försäljningen.

(64)

Det bör understrykas att vid beräkningen av dumpningsmarginalerna beaktades endast biodiesel som tillverkats av de undersökta exporterande tillverkarna, oavsett om den var i ren form eller i en blandning. Det anses därför inte motiverat att bortse från vissa kostnader som uppstod efter tillverkningen av basprodukten B100. Dessa kostnader bör därför dras av så att exportpriset till icke närstående parter för all egentillverkad biodiesel, oavsett om den är i ren form eller i en blandning, kommer ner till nivån fritt fabrik. Det faktum att transporten av biodiesel sker från fabriksanläggningen till en terminal utanför anläggningen innebär inte att den egentillverkade delen av den slutliga blandningen inte skulle ha varit föremål för transport-, hanterings- och lagerkostnader.

(65)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på jämförelsen som skulle ändra de preliminära undersökningsresultaten, bekräftas skälen 51–53 i förordningen om preliminär tull.

(66)

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, uppgår till följande:

(67)

Med hänsyn till ändringarna i dumpningsmarginalerna för de företag som ingick i stickprovet gjordes en ny beräkning av den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet i enlighet med metoden i skäl 56 i förordningen om preliminär tull. Såsom anges ovan fastställdes den till 33,5 % av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull.

(68)

Grunden för fastställande av den landsomfattande dumpningsmarginalen anges i skäl 57 i förordningen om preliminär tull. På denna grund fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen slutgiltigt till 39,2 %.

(69)

En berörd part invände mot att en grupp tillverkare som befunnits vara närstående en exporterande tillverkare i USA hade undantagits från bedömningen av gemenskapens totala tillverkning på grundval av artikel 4.1 i grundförordningen (se skäl 60 i förordningen om preliminär tull). Denna part hävdade att den korrekta nämnaren för att fastställa stöd till klagomålet borde ligga kvar på omkring 5 400 000 ton och inte minskas till 4 200 000–4 600 000 ton vilket gjordes i det preliminära skedet.

(70)

De bestämmelser i grundförordningen som är relevanta för att bedöma ställning och stödet för undersökningen är artikel 4.1 och artikel 5.4. När det gäller EU-lagstiftningen kan det nämnas att de relevanta bestämmelserna i antidumpningsavtalet (ADA) avseende definitionen av den inhemska industrin finns i artikel 4.1 i grundförordningen. Av dessa bestämmelser framgår tydligt att definitionen av den inhemska tillverkningen i syfte att fastställa ställning bör göras i samband med och underkastat samma krav som de för definitionen av den inhemska industrin. Hur som helst ändrar denna invändning inte slutsatsen att undersökningen fick stöd av huvuddelen av gemenskapsindustrin. Även om nämnaren låg kvar på 5 400 000 ton skulle stödet ligga över 50 %, dvs. långt över de krav som fastställs i grundförordningen.

(71)

Samma berörda part hävdade att mot bakgrund av definitionen av den berörda produkten och den likadana produkten, som avser biodiesel i ren form eller i blandningar som innehåller mer än 20 % biodiesel (B20), måste gemenskapsindustrin och gemenskapstillverkningen utgöras av alla gemenskapsföretag som tillverkar biodiesel och blandningar över B20. Denna part gjorde gällande att det inte finns något som tyder på att klaganden eller kommissionen har försökt att inkludera dessa företag i den totala tillverkningen eller att fastställa att dessa tillverkare gav sitt stöd till klagomålet.

(72)

I detta avseende bör det noteras att den uppgift om gemenskapens totala tillverkning som anges i skäl 60 i förordningen om preliminär tull faktiskt beaktar produktionsvolymen av biodiesel i blandningar över B20. Det kan dessutom klargöras att enligt tillgänglig information har gemenskapens produktion av blandningar som innehåller mellan 21 % (B21) och 99 % (B99) biodiesel varit mycket begränsad under undersökningsperioden. Den enda tillverkningen av blandningar av detta slag var koncentrerad till blandningar av B30 och översteg inte 60 000 ton i fråga om biodieselinnehåll. Dessutom har kommissionen efter införandet av provisoriska åtgärder kontaktat kända tillverkare av B30 och i svaren från två av dessa tillverkare uttrycks stöd för klagomålet.

(73)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på definitionen av gemenskapstillverkningen, gemenskapsindustrin och gemenskapens ställning, bekräftas skälen 59–61 i förordningen om preliminär tull.

(74)

En part hävdade att en av de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet men som inte samarbetade i undersökningen uppvisade ett mycket bra resultat som borde ha beaktats vid bedömningen av skada för gemenskapsindustrin. Man hävdade att denna tillverkare inte vållats skada under undersökningsperioden och att bästa tillgängliga uppgifter ska användas i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Parten föreslog därför att man skulle använda de offentligt tillgängliga finansiella uppgifterna för denna tillverkare för 2007 och 2008 vid bedömningen av den skada som gemenskapsindustrin vållats.

(75)

Vid antidumpningsundersökningar är det sedvanlig praxis att kommissionen utesluter tillverkare som inte samarbetar i skadebedömningen och att den inte beaktar tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Uppgifterna avseende skada omfattar en lång period på fyra år och det går inte att från offentliga källor få fram alla uppgifter som krävs för att fastställa alla skadeindikatorer för hela perioden. I detta särskilda fall uteslöts den nämnda gemenskapstillverkaren från undersökningen, eftersom den inte hade lämnat tillfredsställande information för åren 2004–2006 och endast lämnat delvis information för 2007 och undersökningsperioden. Om man skulle ha använt offentliga uppgifter för denna tillverkares biodieselverksamhet under 2007 och 2008, skulle det inte ha varit möjligt att erhålla uppgifter för alla skadefaktorer eller för alla år som ingick i skadeundersökningsperioden. Detta skulle ha snedvridit de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada.

(76)

Om man hade haft kvar den nämnda tillverkaren i stickprovet skulle det dessutom inte ha varit möjligt att bedöma underskridandet av den samlade försäljningen hos de utvalda företagen, eftersom det nämnda företaget inte lämnade in en detaljerad försäljningslista med uppgift om produkttyp för undersökningsperioden. I motsats till vad den berörda parten hävdat, ska det slutligen noteras att den nämnda tillverkarens finansiella resultat i fråga om lönsamhet, i enlighet med offentligt tillgängliga uppgifter, låg klart under den genomsnittliga lönsamhet som fastställdes för de samarbetsvilliga gemenskapstillverkare som ingick i urvalet (se tabell 7 i förordningen om preliminär tull). På grundval av ovanstående avvisades därför denna parts begäran.

(77)

Samma part hävdade att urvalet av gemenskapstillverkare inte var representativt för gemenskapsindustrin, eftersom det uteslutande baserades på tillverkare av ren biodiesel (B100) och därmed inte omfattade tillverkare av blandningar från B99 ner till B20 eller blandningar av B100.

(78)

I detta avseende erinras det om att gemenskapstillverkningen av biodieselblandningar mellan B20 och B99 var mycket begränsad under undersökningsperioden (se skäl 72 ovan). Till följd av denna begränsade volym, som utgör mindre än 2 % av gemenskapens sammanlagda produktion av den likadana produkten under undersökningsperioden, går det att dra slutsatsen att stickprovsurvalet, som främst grundades på den största produktions- och försäljningsvolymen inom gemenskapen, var representativt. När det gäller blandningar av B100 kunde dessa företag inte betraktas som tillverkare av den likadana produkten, eftersom de genom en enkel blandningsprocess förädlar en befintlig likadan produkt. Kravet avvisades därför.

(79)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter, bekräftas skälen 62–64 i förordningen om preliminär tull.

(80)

Den granskning av utvecklingstendenser som gjordes för bedömning av skadan omfattade perioden från januari 2004 till slutet av undersökningsperioden (se skäl 16 ovan). Av undersökningen framgick dock att gemenskapsindustrin i praktiken uppstod 2004. Det ansågs därför vara lämpligare att basera en bedömning av den eventuella skada som gemenskapsindustrin vållats och denna industris ekonomiska situation på utvecklingstendenser under perioden från 2005 till undersökningsperioden (nedan kallad den analyserade perioden). Eftersom ingen part har inkommit med synpunkter på detta tillvägagångssätt, bekräftas skäl 65 i förordningen om preliminär tull.

(81)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter som skulle kunna motivera en ändring av den förbrukning i gemenskapen som anges i ovanstående tabell, bekräftas skälen 66–71 i förordningen om preliminär tull.

(82)

I tabellen nedan visas den totala importen till gemenskapsmarknaden från exporterande tillverkare i USA under skadeundersökningsperioden.

Tabell 2

(83)

Med avseende på de slutgiltiga undersökningsresultaten konstaterades det att en exporterande tillverkare i USA inte dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden, och den dumpade importens totala volym och pris måste följaktligen bestämmas på nytt. Vid tillämpning av ett stickprovsförfarande för att fastställa dumpning är det i detta fall kommissionens praxis att undersöka om det föreligger faktisk bevisning som visar huruvida samtliga av de företag som inte ingick i stickprovet faktiskt dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden.

(84)

För att undersöka detta granskades de exportpriser som togs ut av de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet och de exportpriser som togs ut av de icke-samarbetsvilliga exportörerna på grundval av exportstatistik från USA, frågeformulärsvaren från de exporterande tillverkarna i USA som ingick i stickprovet och svaren på de stickprovsformulär som lämnades in av samtliga samarbetsvilliga företag i USA. Det ansågs att man kunde fastställa nivån på de icke-dumpade exportpriserna för den berörda produkten genom att lägga till den genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i stickprovet till de genomsnittliga exportpriser som fastställts för de exporterande tillverkare i stickprovet som befunnits dumpa sina priser.

(85)

Exportpriset fastställdes sedan för de exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet genom att man drog av exportuppgifterna för de exporterande tillverkare som ingick i stickprovet. Det pris som fastställdes på detta sätt jämfördes sedan med det icke-dumpade exportpriset.

(86)

Denna prisjämförelse visade att både i) de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet och ii) de exporterande tillverkare som inte samarbetade i undersökningen hade genomsnittliga exportpriser som i samtliga fall var lägre än de genomsnittliga icke-dumpade priser som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i stickprovet. Detta var ett tillräckligt tecken på att importen från alla företag som inte ingick i stickprovet, dvs. både samarbetsvilliga och icke-samarbetsvilliga, kunde anses vara dumpad.

(87)

När det gäller de företag som inte ingick i stickprovet framgick det inte av tillgänglig information eller de uppgifter som lämnats beträffande deras exportpris att deras priser var högre än det icke-dumpade pris som fastställts enligt förfarandet i skäl 84 ovan.

(88)

Under slutskedet konstaterades det att en exporterande tillverkare i USA som ingick i stickprovet inte dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden (se skäl 83). Detta företags export togs därför inte med i analysen av den dumpade importens utveckling på gemenskapsmarknaden.

(89)

För att inte riskera att röja känsliga affärsuppgifter som rör den nämnda tillverkaren ansågs det emellertid inte lämpligt – av skäl som rör konfidentialitet – att lägga fram offentligt tillgängliga uppgifter, t.ex. amerikansk exportstatistik, från vilka uppgifterna för den exportör som konstaterats inte bedriva dumpning på gemenskapsmarknaden tagits bort.

(90)

Tabellen nedan omfattar därför all import av biodiesel med ursprung i USA som konstaterats eller ansetts dumpats på gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden i indexerad form.

Tabell 3

(91)

De nya siffrorna visar att importvolymerna från USA ökade kraftigt från drygt 10 000 ton under 2005 till över 1 000 000 ton under undersökningsperioden. Under den analyserade perioden ökade den dumpade USA-importens andel på gemenskapsmarknaden kontinuerligt, från ca 0,3 % under 2005 till över 15 % under undersökningsperioden. Följaktligen kvarstår att den dumpade importen har ökat betydligt, både i absoluta och relativa tal, jämfört med förbrukningen i gemenskapen under den perioden.

(92)

En berörd part ansåg att analysen av skada och orsakssamband i antidumpningsförfarandet borde baseras på andra uppgifter än den analys som gjordes i det parallella antisubventionsförfarandet. Man hävdade att dumpningsresultaten, särskilt exportförsäljningen till gemenskapen, endast baseras på de utvalda tillverkarnas egentillverkade biodiesel, medan resultaten av antisubventionsförfarandet baseras på i) egentillverkad, ii) tillverkad och blandad, samt iii) köpt och blandad biodiesel som exporteras till gemenskapen.

(93)

Detta argument tycks föreslå att antidumpningsförfarandet alltid bör baseras på mer begränsade uppgifter i förhållande till antisubventionsförfarandet. Under det preliminära skedet konstaterades emellertid att all export från de USA-tillverkare som ingick i stickprovet skedde till dumpade priser på gemenskapsmarknaden. Ett liknande resultat konstaterades under antisubventionsundersökningen. Under båda undersökningarna konstaterades det följaktligen att all export från USA dumpades och subventionerades och därmed kunde tas med i analyserna av skada och orsakssamband.

(94)

Det faktum att det i slutskedet konstaterades att ett företag i USA som ingick i stickprovet inte dumpade sina produkter (se skäl 83 ovan), har lett till en avvikelse mellan den dumpade importvolym och den subventionerade importvolym som ska beaktas i analyserna av skada och orsakssamband inom ramen för förfarandet. Den sammanlagda volymen av den dumpade USA-importen justerades för att ta hänsyn till det faktum att det konstaterades att importen från en exporterande tillverkare i stickprovet inte befanns vara dumpad.

(95)

På grundval av ovanstående blev man tvungen att avvisa detta argument.

(96)

En berörd part hävdade att HTS-nummer 3824 90 i USA:s exportstatistik, som användes i förordningen om preliminär tull för att fastställa importvolymen från det berörda landet, förutom biodiesel även omfattade andra produkter, t.ex. ”feta ämnen av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung och blandningar av dessa”. Analysen av importvolymen från USA var därför bristfällig. Denna berörda part föreslog att man i stället skulle använda de utvecklingstendenser som fastställts för de undersökta USA-tillverkarna.

(97)

Det ska härvidlag först och främst noteras att det var det amerikanska HTS-numret 3824 90 4000 som användes för att beräkna importvolymerna med ursprung i USA och inte det sexsiffriga HTS-numret, som denna part hävdade.

(98)

Det erinras vidare om att uppgifter från Eurostat inte kunde användas för bedömningen av importen av biodiesel från USA, eftersom det fram till slutet av 2007 inte fanns något särskilt KN-nummer för tullklassificering av den produkten (se skäl 68 i förordningen om preliminär tull). Biodiesel skulle ha kunnat klassificeras under olika KN-nummer som också omfattade importuppgifter för andra produkter. Anledningen till att man använde USA:s exportstatistik var att denna statistik ansågs samla exporten av den berörda produkten under ett och samma tullnummer och att volymen för andra produkter som omfattades av samma nummer skulle vara av mycket liten betydelse när det gällde exporten till gemenskapen.

(99)

Eftersom användningen av uppgifterna från Eurostat hade sina begränsningar skulle ett annat alternativ till USA:s exportstatistik ha varit att använda importuppgifterna i klagomålet. Klagandena hade erhållit dessa uppgifter från konfidentiella informationskällor på marknaden och tillgången till denna information skulle därför ha underkastats dessa begränsningar. För att vara fullständiga skulle emellertid utvecklingstendenserna för importvolymerna ha visat följande bild i indexerad form:

Tabell 4

(100)

En jämförelse mellan tabell 4 och tabell 2 skulle visa att kommissionens bedömning av importvolymerna av den berörda produkten under analysperioden var mer konservativ än den som alternativt skulle ha kunnat användas. Dessutom har denna övergripande bild av importvolymerna i tabell 4 sammanställts på grundval av konfidentiella uppgifter som inte kan offentliggöras, medan USA-statistiken består av offentligt tillgängliga uppgifter.

(101)

Den metod som föreslogs av den berörda parten skulle ha visat följande bild när det gäller utvecklingstendenserna för exportvolymerna på grundval av de uppgifter som samlats in från de undersökta exporterande tillverkarna:

Tabell 5

(102)

En jämförelse mellan tabell 5 och tabell 2 ovan skulle visa mycket lika utvecklingstendenser för den metod som kommissionen använde och den metod som denna part förespråkade.

(103)

Samma berörda part hävdade dessutom att, eftersom den berörda produkten utgörs av biodiesel och biodieselblandningar som innehåller mer än 20 % biodiesel, kunde importvolymen enligt tabell 2 inte korrelera med den korrekta importvolymen för den berörda produkten.

(104)

I detta avseende ska det noteras att undersökningen inte har identifierat någon import av den berörda produkten med en biodieselhalt över B20, men under B99, under undersökningsperioden. Med andra ord har undersökningen inte identifierat någon import av den berörda produkten, som på grund av sin biodieselhalt skulle klassificerats enligt ett annat amerikanskt HTS-nummer.

(105)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att den importvolym som anges i tabell 2 i förordningen om preliminär tull representerar en tillförlitlig, objektiv och konservativ bedömning av importen till gemenskapen av den berörda produkten.

(106)

En berörd part hävdade att de splash and dash-kvantiteter som exporterades från USA borde ha separerats från importen av den berörda produkten med ursprung i USA, eftersom den förra inte kan hanteras som import med ursprung i USA.

(107)

Samma part och den amerikanska regeringen hävdade också att, i motsats till vad som angavs i skälen 77 och 80 i förordningen om preliminär tull, inte all export från USA anses ha sitt ursprung i USA. Det finns ingen myndighet i USA som bedömer eller fastställer ursprungslandet för en särskilt exportprodukt och det kan inte tas för givet att all biodiesel som lämnar USA:s territorium har sitt ursprung i USA.

(108)

Samma part hävdade också att de bestämmelser om ursprung som fastställts av den amerikanska statistikbyrån (US Census Bureau) med avseende på ursprungsbestämningen av de exporterade varorna inte är allmänt kända inom biodieselindustrin och att exportörerna av biodiesel när de fyller i exportdeklarationen (Shipper’s Export Declaration) därför normalt sett uppger att de exporterade varorna är av inhemskt ursprung.

(109)

Denna part upprepade dessutom det påstående den framfört under det preliminära skedet om att de volymer som importerades till gemenskapen inom splash and dash-förfarandet motsvarade mer än 40 % av den berörda exporterade produkten från USA. Till stöd för detta påstående använde man sig av amerikansk import- och exportstatistik för tullnummer 3824 90 4020 och 3824 90 4000 och hävdade att praktisk taget all import av biodiesel i USA återexporterades till gemenskapen inom ramen splash and dash-förfarandet.

(110)

Mot bakgrund av ovanstående noteras att det klargörande som de amerikanska myndigheterna begärt avseende det faktum att det inte finns någon amerikansk myndighet som bedömer eller fastställer ursprung för en särskild exportprodukt kan godtas.

(111)

Påståendet att splash and dash skulle motsvara minst 40 % av USA:s export till gemenskapen grundades på antagandet att all biodiesel som importeras i USA i slutändan skulle återexporteras till gemenskapen inom ramen för splash and dash-förfarandet, utan att någon volym förbrukades i USA eller ytterligare blandades i USA före exporten.

(112)

De uppgifter som lämnats av denna part visar emellertid att under åren 2004–2006 översteg importen vida exporten, vilket skulle tyda på att det finns en inhemsk efterfrågan på biodiesel i USA från andra länder. Detta antagande är dessutom ganska förenklat, eftersom det inte beaktar de kvantiteter biodiesel som blandats i USA och exporterats till gemenskapen och där i) blandningens egenskaper skiljer sig från insatsvarornas egenskaper, vilket innebär att hela den blandade produkten skulle anses ha sitt ursprung i USA eller ii) blandningar som huvudsakligen består av biodiesel med ursprung i USA, vilket också innebär att hela den blandade produkten skulle anses ha sitt ursprung i USA. I detta avseende erinras om att de undersökta USA-företagen konstaterade att det inte var möjligt att dela upp exporten till gemenskapen eller försäljningen på hemmamarknaden mellan kvantiteter som tillverkas eller har sitt ursprung i USA och importerade kvantiteter (se skäl 78 i förordningen om preliminär tull). Det ska också noteras att de berörda USA-företagen av allt att döma korrekt deklarerade ursprunget, eftersom ytterligare blandning av biodiesel som inte hade sitt ursprung i USA i samtliga fall ägde rum i USA. Eftersom merparten av de undersökta exporterande tillverkarna är mycket stora företag eller grupper av företag med närstående företag i gemenskapen är det mycket svårt att acceptera att de inte kände till de befintliga reglerna i USA och gemenskapen regler för ursprungsbestämning.

(113)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några grunder att klart identifiera splash and dash-importen till gemenskapen under skadeundersökningsperioden. Vidare konstateras att det inte finns någon grund för att behandla denna export som en import som har sitt ursprung utanför USA.

(114)

I tabellen nedan visas enhetspriset för all import till gemenskapsmarknaden med ursprung i USA under skadeundersökningsperioden (se skälen 81 och 82 i förordningen om preliminär tull).

Tabell 6

(115)

Mot bakgrund av de slutgiltiga undersökningsresultaten beträffande dumpning, och det faktum att det konstaterades att ett företag inte dumpat sina produkter på gemenskapsmarknaden, beräknades enhetspriset för dumpad import till gemenskapsmarkanden separat och redovisas i följande tabell.

Tabell 7

(116)

De genomsnittliga priserna för importen från USA varierade under skadeundersökningsperioden men uppvisade totalt sett en ökning på 6 % mellan 2005 och undersökningsperioden.

(117)

För analysen av prisunderskridandet jämfördes det vägda genomsnittet av de försäljningspriser som de utvalda gemenskapstillverkarna debiterade icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden, justerade fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga cif-baserade priser på den dumpade importen från USA för de utvalda exporterande tillverkarna i USA som konstaterats dumpa sina produkter på gemenskapsmarknaden. Där det var lämpligt tillämpades en justering för tullavgifter, kostnader efter import samt skillnader i råvara som använts vid tillverkningen av biodiesel (se skäl 84 i förordningen om preliminär tull).

(118)

Vissa exporterande tillverkare hävdade att justeringen för skillnader i råvara var för liten, eftersom den inte korrekt motsvarade marknadsvärdet av skillnaden. De ansåg dessutom att skillnaderna borde beräknas på grundval av priserna för de olika typerna av biodiesel på gemenskapsmarknaden och kvantifierade detta krav genom att hänvisa till de prisuppgifter, baserade på tullklarering i Antwerpen, som offentliggjorts av en marknadsanalytiker.

(119)

I detta avseende ska det noteras att justeringen baserades på samtliga kontrollerade uppgifter som samlats in från de utvalda exporterande tillverkarna för deras verksamhet i USA och att de följaktligen var baserade på resultaten av undersökningen, som är den mest tillförlitliga informationskällan. Det skulle dessutom inte ha varit lämpligt att basera denna justering på uppgifter om prisnivån i gemenskapen, eftersom denna nivå skulle ha varit påverkad av prisnivån för den dumpade importen med ursprung i USA. På grundval av detta avvisades detta argument.

(120)

Samma exporterande tillverkare hävdade att justeringen för skillnader i råvara endast borde tillämpas på de utvalda exporterande tillverkarnas försäljning och inte på de utvalda gemenskapstillverkarnas försäljning eftersom gemenskapstillverkarnas försäljning består av blandningar som är förenliga med gemenskapsstandarderna.

(121)

Detta krav ansågs irrelevant eftersom syftet med justeringen var att beakta skillnader i råvara och inte några skillnader för att möta olika standarder som är tillämpliga på gemenskapsnivå. Detta argument avvisades därför.

(122)

Den klagande bestred lämpligheten i denna justering genom att hävda att både gemenskapstillverkare och USA-exportörer använder sig av en rad olika råvaror och att båda tillverkar en rad olika blandningar som tillhandahålls på båda marknader och att de för sin verksamhet därför har tillgång till samma utbud när det gäller val av råvara.

(123)

I detta avseende ska det noteras att även om det stämmer att både gemenskapstillverkare och exporterande USA-tillverkare använder sig av en rad olika blandningar som baseras på olika råvaror, kan fördelningen av råvaror i blandningarna skilja sig åt väsentligt från tillverkare till tillverkare och även mellan en tillverkares olika kunder. Faktum är att undersökningen har visat att de blandningar som såldes av de utvalda gemenskapstillverkarna och de som de utvalda exporterande tillverkarna sålde på gemenskapsmarknaden endast vid några få tillfällen motsvarade varandra exakt. För att man vid beräkningarna av prisunderskridande skulle kunna ta hänsyn till de olika produkttyperna av biodiesel ansågs det därför nödvändigt att göra justeringar för skillnader i råvara. Detta argument avvisades därför.

(124)

Vissa exporterande tillverkare hävdade att de priser som användes vid beräkningen av skademarginalerna var priserna cif vid gemenskapens gräns snarare än återförsäljningspriserna till den första icke-närstående kunden. De ansåg att det var nödvändigt att korrigera dessa beräkningar för att man skulle kunna beakta värdet och omfattningen av försäljningen till den första icke-närstående kunden.

(125)

Detta argument ansågs vara relevant för två exporterande tillverkare och beräkningarna av skadan korrigerades i enlighet med detta.

(126)

På grundval av ovanstående konstaterades att den genomsnittliga prisunderskridandemarginalen under undersökningsperioden, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga priser fritt fabrik, låg på mellan 18,9 % och 31,9 %, och inte på mellan 18,9 % och 33,0 % som konstaterades under det preliminära skedet.

(127)

Såsom anges i skälen 107–110 i förordningen om preliminär tull konstaterades att gemenskapsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(128)

Den preliminära analysen visade visserligen att gemenskapsindustrins resultat förbättrades i fråga om vissa volymindikatorer, men de flesta indikatorer avseende gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades kraftigt under skadeundersökningsperioden. Trots gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital till investeringar minskade räntabiliteten drastiskt under undersökningsperioden, och lönsamheten minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden.

(129)

En berörd part hävdade att analysen i skäl 93 i förordningen om preliminär tull avseende gemenskapsindustrins tillväxt var inkorrekt. Denna part gjorde bland annat gällande att det i förordningen om preliminär tull antyddes att den kraftigt ökade efterfrågan på biodiesel på gemenskapsmarknaden borde ha lett till en jämförbar ökning av gemenskapsindustrins marknadsandelar, trots att det inte finns något direkt inbördes förhållande mellan ökad efterfrågan och marknadsandelar.

(130)

Samma part gjorde dessutom gällande att de skadefaktorer som anges i samma skäl 93 i förordningen om preliminär tull, dvs. produktion, utnyttjande av produktionskapacitet, produktivitet, försäljning, investeringspolitik och avkastning på investeringar, inte kan anses ha påverkats kraftigt.

(131)

Argumentet att det inte föreligger något inbördes förhållande mellan efterfrågan och marknadsandel godtas. Faktum kvarstår emellertid att mellan 2006 och undersökningsperioden ökade de utvalda gemenskapstillverkarnas marknadsandelar med 1,2 gånger samtidigt som marknadsandelarna för den dumpade importen ökade med ungefär 17 gånger under samma period. Denna relativt kraftiga ökning av USA-importens marknadsandel beror på mycket lägre försäljningspriser för denna USA-import (se tabell 7 och skäl 126).

(132)

När det gäller invändningen beträffande den övergripande bedömningen av alla skadefaktorer medges att inte alla dessa faktorer försämrades under skadeundersökningsperioden. Det fastslås emellertid att faktorer som rör gemenskapsindustrins finansiella situation faktiskt påverkades kraftigt, dvs. lönsamheten och avkastningen på investeringar, och i mindre grad produktiviteten. Detta beror på att gemenskapsindustrin var tvungen att anpassa sig till konkurrensen från prissättningen på dumpad USA-import och valde att behålla sin närvaro på marknaden på bekostnad av lönsamheten snarare än att upprätthålla lönsamheten men förlora marknadsandelar.

(133)

Vissa berörda parter och den amerikanska regeringen hävdade att nivån på lönsamheten och avkastningen på investeringar för de EU-tillverkare som ingick i stickprovet fortfarande var god – i absoluta tal – under 2007 och undersökningsperioden, trots den kraftiga minskningen jämfört med åren innan. De anser att nivån på lönsamheten och avkastningen på investeringar mellan 2004 och 2006 inte var hållbar och att EU:s biodieselindustri, liksom alla begynnande industrier, genomgick ett normalt ”boom och bust”-fenomen under skadeundersökningsperioden.

(134)

I detta avseende erinras om att några av de USA-företag som ingick i stickprovet uppvisade en mycket högre lönsamhet, över 30 %, i en liknande situation med en framväxande marknad under skadeundersökningsperioden. Det anges också att den minskade lönsamheten och avkastningen på investeringar för gemenskapsindustrin blev mycket brutal, eftersom den inträffade mellan 2006 och 2007, och exakt sammanföll med den stora ökningen av importen av biodiesel från USA.

(135)

Flera gemenskapstillverkare hävdade att situationen för de gemenskapstillverkare som inte ingick i stickprovet borde beaktas fullt ut i skadebedömningen, särskilt mot bakgrund av de åtskilliga fallen av produktionsminskningar, nedläggningar eller uppskjutande av nya projekt som identifierades bland dessa företag under skadeundersökningsperioden.

(136)

En berörd part hävdade å andra sidan att hänvisningen i förordningen om preliminär tull till gemenskapstillverkare som inte ingick i stickprovet är irrelevant, eftersom de okontrollerade uppgifterna från tillverkare som inte ingick i stickprovet inte kan användas för att påvisa skada. Denna part insisterar också på offentliga uppgifter som visar att några av de tillverkare som inte ingick i stickprovet är lönsamma.

(137)

När det gäller de två ovanstående argumenten erinras det om att skälen 103–106 i förordningen om preliminär tull hänvisar till situationen för de gemenskapstillverkare som inte ingick i stickprovet som en ytterligare indikation på skada, utan att det påverkar beräkningarna av skadeindikatorerna och skademarginalerna för vilka kontrollerade uppgifter faktiskt användes. Denna parts argument avvisades därför. Eftersom det inte finns några tillgängliga kontrollerade statistiska eller enskilda uppgifter om situationen för samtliga EU-tillverkare som inte ingick i stickprovet, är det inte heller möjligt att mer exakt fastställa situationen för gemenskapstillverkarna som helhet, vilket föreslagits av gemenskapstillverkarna. Detta argument avvisades därför.

(138)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten beträffande gemenskapsindustrins ekonomiska situation, bekräftas skälen 86–92 och 94–106 i förordningen om preliminär tull.

(139)

Slutsatsen i skälen 107–110 i förordningen om preliminär tull att gemenskapsindustrin har vållats väsentlig skada bekräftas också.

(140)

Det erinras om att de dumpade importvolymerna från USA ökade kraftigt under den analyserade perioden. Det fanns ett klart tidsmässigt samband mellan tidpunkten för den kraftiga ökningen av den dumpade importen och försämringen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Gemenskapsindustrin inte kunde prissätta sina produkter i linje med marknadsvillkoren och kostnadsökningarna, eftersom den dumpade importen underskred denna industris priser under undersökningsperioden.

(141)

Det bekräftas därför att den kraftiga ökningen av dumpad lågprisimport från USA hade en betydande negativ inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation under undersökningsperioden.

(142)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter som skulle berättiga en ändring av de preliminära undersökningsresultaten, bekräftas att importen från övriga tredjeländer utgjorde ett försumbart bidrag till den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(143)

En berörd part hävdade att den minskning av efterfrågan som kunde iakttas mellan 2007 och undersökningsperioden hade, trots att den var försumbar (0,5 %), icke desto mindre hade vållat gemenskapsindustrin skada och anförde att en hypotetisk efterfrågeökning på 10 % skulle ha resulterat i en ytterligare försäljningsvolym på 205 733 ton om gemenskapsindustrin skulle ha haft kvar den marknadsandel på 29,8 % som registrerades under undersökningsperioden.

(144)

I detta avseende noteras att denna parts påståenden baserades på vida och ogrundade antaganden. Det faktum att gemenskapsindustrins marknadsandel ökade med 2,8 procentenheter mellan 2007 och undersökningsperioden stöder dessutom slutsatsen i skäl 121 i förordningen om preliminär tull att den skada som har vållats gemenskapsindustrin inte kan tillskrivas denna försumbara minskning av efterfrågan mellan 2007 och undersökningsperioden. Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på efterfrågeutvecklingen på gemenskapsmarknaden, bekräftas därför skäl 121 i förordningen om preliminär tull.

(145)

En berörd part upprepade sitt påstående att återinförandet av energiskatt i Tyskland hade haft en negativ inverkan på den ekonomiska situationen för de gemenskapstillverkare som levererade till denna marknad, eftersom efterfrågan på biodiesel B100 motsvarande minst 1,5 miljoner ton skulle ha kollapsat till följd av dessa åtgärder. Denna part hävdade vidare, med avseende på undersökningsresultaten i skäl 123 i förordningen om preliminär tull, att även om införandet av ett blandningskrav på 4,4 % för den diesel som släpptes ut på den tyska marknaden för transportändamål (B5) hade kompenserat de påstådda försäljningsförlusterna för B100, skulle prisnivåerna för B100 skilja sig från prisnivåerna för biodiesel avsedd för B5-blandningar. Parten hävdade att B100 endast tillverkades från den dyrare råvaran raps, medan biodiesel B5 tillverkades från ett stort antal olika råvaror, vilket hade en negativ inverkan på gemenskaptillverkarnas genomsnittspris.

(146)

I detta avseende erinras om att tvärtemot vad denna part hävdat visade undersökningen att försäljningsvolymen för de utvalda gemenskaptillverkare som levererade till den tyska marknaden steg med 68 % mellan 2006 och undersökningsperioden, vilket faktiskt skulle bekräfta det preliminära undersökningsresultatet att eventuella försäljningsförluster med avseende på B100 kompenserades genom kravet på obligatorisk blandning. Det noteras också att införandet av euroskatten på 0,09 euro per liter biodiesel med verkan från och med den 1 augusti 2006 inte ledde till en marknadskollaps vilket denna part hävdat, men att försäljningen av B100 däremot minskade kraftigt under det sista kvartalet i undersökningsperioden då denna skatt höjdes ytterligare till 0,15 euro per liter från och med den 1 januari 2008. När det gäller effekten på priserna saknade denna parts påstående grund, eftersom den biodiesel som användes för båda produkttyperna var tvungen att uppfylla samma standarder, vilket innebär att samma blandning av råvara kunde användas i både biodieselbränslena och att det därmed inte föreligger någon bevisad prisskillnad mellan de två typerna av biodiesel. På grundval av ovanstående avvisades påståendet.

(147)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på politiska beslut, bekräftas skäl 124 i förordningen om preliminär tull.

(148)

En berörd part, som godtog att de utvalda gemenskapstillverkarnas kapacitetsutnyttjande förblev relativt högt, hävdade samtidigt att överkapaciteten hos de utvalda gemenskapstillverkarna likväl var en orsak till skada eftersom det ledde till högre fasta kostnader som hade negativa inverkningar på lönsamheten. Denna part hävdade vidare att ökningen av dessa tillverkares nettotillgångsvärde ledde till att de fasta kostnaderna ökade till följd av högre avskrivningskostnader och finansiella kostnader.

(149)

I detta avseende erinras om att det från närmare analyser av fördelningen av rörliga och fasta kostnader i gemenskapsindustrins kostnadsstruktur fastställdes att andelen fasta kostnader endast utgjorde 6 % av de totala kostnaderna (se skäl 126 i förordningen om preliminär tull). Det bör dessutom noteras att denna analys visade på försumbara variationer av denna procentsats under den analyserade perioden. När det gäller påståendet om att det ökade nettotillgångsvärdet hade inverkat på lönsamheten, bör det noteras att de ökade kostnaderna i absoluta tal inte automatiskt leder till ökade produktionskostnader per enhet, eftersom de senare beror på produktionsvolymen, som stadigt ökade under den analyserade perioden (se tabell 4 i förordningen om preliminär tull). Högre fasta kostnader i absoluta tal tillskrevs därför en högre produktionsvolym till följd av den ovan nämnda fördelningen av fasta kostnader i förhållande till totala kostnader. På grundval av detta avvisades denna berörda parts påstående.

(150)

Samma part hävdade att gemenskapstillverkarnas överkapacitet hade en direkt inverkan på priserna, eftersom det förelåg hårda strider mellan tillverkarna för att vinna kontrakt upp till marginalkostnaderna och att tillverkare med ett högt kapacitetsutnyttjande därför måste ha varit mest aggressiva i sin prissättning för att underskrida sina konkurrenters priser. Till stöd för detta påstående lade parten fram ett uttalande som ett utvalt företag bifogat sin årsredovisning för 2007.

(151)

Denna parts påstående styrktes emellertid inte av några bevis eftersom det i detta meddelande inte fanns någon hänvisning till det priskrig som överkapaciteten påstods ha orsakat. Uttalandet hänvisade snarare till den tyska regeringens höjning av energiskatten på biodiesel B100 från och med den 1 januari 2008, som stimulerade konkurrensen på marknaden för biodiesel B5. På grundval av ovanstående avvisades därför detta påstående.

(152)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på den oanvända produktionskapaciteten hos gemenskapstillverkarna, bekräftas skälen 125–128 i förordningen om preliminär tull.

(153)

En berörd part och den amerikanska regeringen hävdade att inget av argumenten i skälen 129–133 i förordningen om preliminär tull behandlar det faktum att priserna på sojaolja, palmolja och canolaolja i USA vid alla tidpunkter sedan 2004 legat kvar avsevärt under priserna på raps i gemenskapen, vilket ger en klar konkurrensfördel för den biodiesel som importeras från USA.

(154)

Det erinras om att det inom ramen för undersökningen måste fastställas om den dumpade importen (med avseende på priser och omfattning) har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada eller om den väsentliga skadan har berott på andra faktorer. I artikel 3.6 i grundförordningen anges att det ska kunna påvisas att prisnivån för den dumpade importen vållar skada. Det är alltså endast själva skillnaden i prisnivåer som avses i artikeln, och en analys av de faktorer som påverkar prisnivån behöver alltså inte göras.

(155)

Den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrins priser undersöks i huvudsak genom att man fastställer prisunderskridande, prisnedgång och pristryck. För det ändamålet jämförs de dumpade exportpriserna med gemenskapsindustrins försäljningspriser, och det kan ibland bli nödvändigt att justera de exportpriser som används för skadeberäkningarna så att siffrorna blir jämförbara. Genom användningen av justeringar i detta sammanhang säkerställs alltså endast att prisskillnaden fastställts på jämförbar grund. Det är alltså uppenbart att priserna på råvaror i exportlandet i princip inte kan vara ännu en skadevållande faktor.

(156)

Stöd för ovanstående finns också i artikel 3.7 i grundförordningen, som hänvisar till andra kända faktorer utöver den dumpade importen. I uppräkningen i denna artikel av andra kända faktorer nämns inte en enda faktor som påverkar prisnivån på den dumpade importen. Sammanfattningsvis kan konstateras att om importen dumpas – och även om den gynnats av en förmånlig utveckling av råvarupriserna – kan en sådan utveckling inte anses utgöra ännu en skadefaktor.

(157)

Analysen av de faktorer som påverkar prisnivån på den dumpade importen, t.ex. den påstådda konkurrensfördelen till följd av lägre råvarupriser, kan därför inte vara avgörande och en sådan analys skulle gå utöver grundförordningens krav.

(158)

Hur som helst och oavsett det som sägs ovan erinras om att en allmän och världsomfattande ökning av priserna på jordbruksprodukter ägde rum under undersökningsperioden och att prisökningen på sojaolja (den huvudsakliga råvaran för tillverkarna i det berörda landet) under samma period var mer markant än prisökningen på rapsolja. De ökade kostnaderna i USA återspeglades dock inte i priserna på den dumpade importen till gemenskapsmarknaden, som väsentligt underskred gemenskapsindustrins priser.

(159)

På grundval av ovanstående måste dessa parters påstående avvisas.

(160)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på den ökade råvaruefterfrågan och de ökade priserna, bekräftas skälen 129–136 i förordningen om preliminär tull.

(161)

En berörd part upprepade sitt påstående (se skäl 134 i förordningen om preliminär tull) och hävdade vidare att priserna på mineraldiesel satte ett tak över vilket biodieseltillverkarna inte kunde höja sina priser i linje med råvaruprisökningarna.

(162)

I detta avseende ska det noteras att alla gemenskapstillverkare levererade till marknader med krav på obligatorisk blandning. Dessutom omfattades biodiesel av skattereduktioner i de flesta medlemsstater, vilket innebär att priset på biodiesel är jämförbart med priset på mineraldiesel ökat med en faktor som beaktar den energiskatt som den senare omfattas av. Detta innebär att samtidigt som man kan godta en viss korrelation med oljepriserna har det i undersökningen fastställts att biodiesel, till följd av ovan angivna skäl, därför kan säljas till ett högre pris än mineraldiesel. Dessutom lämnade denna part inte någon övertygande bevisning till stöd för att priserna på mineraldiesel, som var mycket höga under andra hälften av undersökningsperioden, utövade pristryck på gemenskapstillverkarnas priser på biodiesel under undersökningsperioden.

(163)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på prisutvecklingen för mineraldiesel, dras slutsatsen att denna faktor inte har vållat gemenskapsindustrin någon skada.

(164)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter på var i gemenskapen biodieselanläggningarna är belägna, bekräftas skälen 137–139 i förordningen om preliminär tull.

(165)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter på verkningarna av den import från USA som gjorts av gemenskapstillverkare som är närstående de amerikanska exporterande tillverkarna, bekräftas skäl 140 i förordningen om preliminär tull.

(166)

Mot bakgrund av ovanstående och eftersom inga andra synpunkter inkommit, bekräftas skälen 141–143 i förordningen om preliminär tull.

(167)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter uttryckte gemenskapstillverkarna sitt stöd för kommissionens undersökningsresultat och bekräftade att åtgärderna skulle ligga i deras intresse.

(168)

En berörd part hävdade att åtgärderna inte skulle ligga i gemenskapsindustrins intresse, eftersom de skulle medföra att handelsflödena ändrades, dvs. man skulle övergå till import från länder som inte omfattas av åtgärderna eftersom i) operatörerna på gemenskapsmarknaden fortsatt skulle behöva billigare biodiesel baserad på sojaolja och palmolja som ett komplement till den dyrare rapsbiodiesel som tillverkas av gemenskapsindustrin och ii) det inte kommer att finnas tillräckligt med rapsbiodiesel för att möta efterfrågan.

(169)

I detta avseende ska det noteras att även om gemenskapsindustrins huvudsakliga råvara är raps, förlitade sig dessa tillverkare inte endast på denna råvara för sin biodieseltillverkning utan använde även andra råvaror som sojaolja och palmolja. Eftersom priset på andra råvaror mycket ofta var högre än priset på den dumpade import av biodiesel som baserades på sådana råvaror, fråntogs emellertid gemenskapsindustrins tillverkare möjligheten att använda sojaolja och palmolja i någon större utsträckning. Införandet av åtgärder förväntas därför återställa normala marknadsförhållanden även i detta avseende och göra det möjligt för gemenskapsindustrin att mer effektivt anpassa sin produktion till de olika typer av biodiesel som behövs på gemenskapsmarknaden. På grundval av detta avvisades kravet.

(170)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på gemenskapsindustrins intresse, bekräftas skälen 145–147 i förordningen om preliminär tull.

(171)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter från importörer efter införandet av preliminära åtgärder, dras slutsatsen att effekten av åtgärderna troligen inte skulle ha någon betydande inverkan på importörer/handelsföretag.

(172)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter från importörer efter införandet av preliminära åtgärder, dras slutsatsen att effekten av åtgärderna troligen inte skulle ha någon betydande inverkan på användarna.

(173)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter från leverantörer efter införandet av preliminära åtgärder, bekräftas skälen 154–156 i förordningen om preliminär tull.

(174)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en berörd part att de biltillverkare som gjort investeringar för att kunna tillverka bilar som är anpassade till biodiesel kanske inte skulle kunna få avkastning på sina investeringar genom försäljning av sådana bilar om åtgärderna skulle leda till att priserna på biodiesel i gemenskapen ökade till nivåer som inte kan konkurrera med priserna på mineraldiesel.

(175)

I detta avseende noteras att den möjlighet som denna part gör gällande även skulle kunna inträffa i avsaknad av åtgärder, dvs. att priserna på mineraldiesel (som är avhängiga råoljepriserna) faller till nivåer som gör dem mer konkurrenskraftiga än biodieselpriserna. Det är därför inte rimligt att antyda att bilindustrin har gjort investeringar utan att ta hänsyn till denna parameter. Påståendet avvisades därför.

(176)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter uttryckte en sammanslutning av jordbrukare i gemenskapen sitt stöd och uppgav att importen av biodiesel från USA har fråntagit gemenskapens producenter av oljeväxter avsättningsmöjligheter för ca 6 miljoner ton oljeväxter, eller ca 11 % av gemenskapens oljeväxtproduktion under 2007 och 2008, och lett till en nedgång med 90 euro per ton i det potentiella värdet av raps som används till annat än livsmedel. Dessa sent inkomna synpunkter kunde emellertid inte kontrolleras.

(177)

En berörd part upprepade sin synpunkt att det saknades samstämmighet mellan antidumpningsåtgärderna och Europeiska unionens politik för att främja användningen av biobränslen. Denna part tillade att Europeiska unionen inte enbart kan förlita sig på rapsbaserad biodiesel tillverkad i gemenskapen för att utveckla sin biodieselmarknad.

(178)

Denna kommentar har redan behandlats i avsnitt 7.6 i förordningen om preliminär tull och vad beträffar argumentet rapsbiodiesel som denna part framfört hänvisas även till skäl 169.

(179)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på konkurrens och snedvridning av handeln, bekräftas skälen 157–159 i förordningen om preliminär tull.

(180)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av antidumpningstullar i detta fall.

(181)

Flera berörda parter och USA:s regering ifrågasatte det preliminära fastställandet att en vinst på 15 % skulle vara den vinstmarginal som en industri av detta slag rimligen skulle kunna uppnå under normala konkurrensförhållanden.

(182)

En berörd part hävdade att den vinstmarginal för gemenskapsindustrin som användes för att fastställa nivån för undanröjande av skada borde ligga på samma nivå som gemenskapsindustrins vinst under undersökningsperioden, dvs. 5,7 %, eftersom denna vinstmarginal skulle ligga inom intervallet för den uppnådda vinsten för sådana råvaror som biodiesel. Till stöd för detta hänvisade parten till amerikanska tillverkares vinster när det gäller etanol, vegetabiliska oljor och oljeraffinaderier.

(183)

Det noteras att nivån för undanröjande av skada måste grundas på en bedömning av den vinstmarginal som industrin rimligen kan förväntas uppnå utan dumpad import vid försäljning av den likadana produkten på gemenskapsmarknaden. Vinsten i början av skadeundersökningsperioden i en viss undersökning får anses som den vinst som rimligen skulle ha uppnåtts om det inte hade förekommit någon dumpad import. Under den första delen av skadeundersökningsperioden (2004–2006) hade i detta särskilda fall importen från USA aldrig en marknadsandel på mer än 1 % och det är därför rimligt att anta att denna period kännetecknades av en avsaknad av dumpad import. Gemenskapsindustrins genomsnittliga vinst under denna period ansågs därför utgöra en rimlig grund för att fastställa nivån för undanröjande av skada, även med beaktande av behovet att garantera produktiva investeringar för denna nyligen etablerade industri. Dessutom, och med hänsyn till den berörda partens påstående, har undersökningen visat att den vinst som de större amerikanska exporterande tillverkarna gjorde på sin inhemska biodieselverksamhet låg långt över den vinst som användes för att fastställa nivån för undanröjande av skada. På grundval av ovanstående måste detta argument avvisas.

(184)

Det framgick av vissa argument som lades fram av amerikanska företag beträffande omräkningen av värdetullarna till fasta tullar (se skäl 193) att värdet av försäljningen till underpris beräknades som förhållandet mellan den totala försäljningen till underpris och det justerade priset cif (se skäl 117), medan det icke-justerade priset cif borde ha använts på samma sätt som det gjordes för att beräkna värdet av dumpningsmarginalen. Värdet av alla nivåer för undanröjande av skada räknades därför om för alla USA-företag som ingick i stickprovet.

(185)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter efter det preliminära meddelandet av uppgifter, har samma metod som den som anges i skälen 164 och 165 i förordningen om preliminär tull använts för att beräkna de icke-skadevållande priserna. Nivån för undanröjande av skada beräknades i procent av det totala icke-justerade importvärdet cif.

(186)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållat, utan att den dumpningsmarginal som konstaterats överskrids.

(187)

Mot bakgrund av de synpunkter som inkommit från vissa berörda parter efter det preliminära meddelandet av uppgifter och mot bakgrund av de ändringar som anges i denna förordning, har vissa marginaler justerats.

(188)

I det parallella antisubventionsförfarandet införs emellertid också utjämningstullar på import av biodiesel med ursprung i USA. De subventioner som konstaterats föreligga i detta parallella förfarande är dock inte exportsubventioner och anses således inte ha inverkat på exportpriset och den motsvarande dumpningsmarginalen. Med tanke på att det är samma totala import som undersöks i båda förfarandena, kan därför antidumpningstullar införas tillsammans med utjämningstullar så länge som båda tullarna tillsammans inte överskrider marginalen för undanröjande av skada (regeln om lägsta tull).

(189)

En part hävdade att institutionerna borde utöva sitt utrymme för skönsmässig bedömning och avstå från att tillämpa regeln om lägsta tull i detta fall, eftersom det inte anses berättigat av följande skäl:

(190)

I detta avseende noteras att den skademarginal som fastställts i undersökningen är tillräcklig för att undanröja den skada som de undersökta gemenskapstillverkarna vållats. Eftersom undersökningen inriktades på dessa tillverkares situation, är det inte möjligt att mer exakt fastställa situationen för gemenskapsindustrin som helhet, såsom denna part föreslog. Dessa vidare överväganden gör det följaktligen inte möjligt för institutionerna att avvika från de rättsliga kraven att tillämpa regeln om lägsta tull.

(191)

Mot denna bakgrund har antidumpningstullarnas storlek fastställts på grundval av en jämförelse mellan marginalerna för undanröjande av skada, dumpningsmarginalerna och nivån på utjämningstullarna. Följande antidumpningstullar bör därför införas:

(192)

Med tanke på att antidumpningstullen ska gälla blandningar som innehåller mer än 20 viktprocent biodiesel, i proportion till deras biodieselhalt, anses det, för att medlemsstaternas tullmyndigheter ska kunna genomföra åtgärderna på ett effektivt sätt, lämpligt att fastställa tullarna som fasta belopp på grundval av deras biodieselhalt.

(193)

Vissa parter invände mot den metod som användes för att räkna om värdetullarna till fasta tullar. De hävdade att de värden cif som borde ha använts vid omräkningen av en värdetull till en fast tull borde ha varit de faktiska värdena cif och inte de som justerats för att beakta de skillnader i råvara såsom beskrivs i skälen 83 och 84 i förordningen om preliminär tull.

(194)

Detta argument granskades och det konstaterades att de justerade värdena cif faktiskt användes vid omräkningen av värdetullarna till fasta tullar. Dessutom konstaterades det att samma värden låg till grund för att uttrycka beloppet för försäljningen till underpris som en värdetull. Det var därför nödvändigt att göra en första korrigering för att uttrycka försäljningen till underspris i procent av det totala faktiska importvärdet cif. Skademarginalerna har reviderats i enlighet med detta. Resultatet av den beräkning av de fasta tullarna som gjordes efter detta skilde sig emellertid inte från de tullsatser som anges i artikel 1.2 i förordningen om preliminär tull, eftersom den högre värdetullen exakt utjämnades av minskning av de priser cif (från justerade till faktiska) som användes för att räkna om värdetullarna till fasta tullar.

(195)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten i den aktuella undersökningen. De återspeglar således den situation som i undersökningen har konstaterats för dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”alla övriga företag”) gäller alltså enbart import av produkter som har sitt ursprung i det berörda landet och har tillverkas av företagen och därmed av de särskilda rättsliga enheter som anges. Importerade produkter som har tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen anges med namn och adress i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de företag som uttryckligen anges, omfattas inte av dessa tullsatser, utan av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(196)

Eventuella ansökningar om tillämpning av en individuell företagsspecifik antidumpningstullsats (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen (10) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande sådana eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. en sådan namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter att vid behov ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(197)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningstullar. De gavs även möjlighet att inom en viss tid efter denna underrättelse inkomma med synpunkter. Parternas skriftliga synpunkter togs i beaktande, och undersökningsresultaten har där så varit lämpligt ändrats i enlighet med dessa.

(198)

För att säkerställa likabehandling mellan eventuella nya exporterande tillverkare och de samarbetsvilliga företag som inte ingick i stickprovet (se bilaga I till den här förordningen), bör den vägda genomsnittliga tull som införs för de sistnämnda företagen även tillämpas på eventuella nya exportörer som annars inte skulle ha rätt till en översyn enligt artikel 11.4 i grundförordningen, eftersom artikel 11.4 inte är tillämplig när ett stickprovsförfarande har använts.

(199)

Vissa amerikanska samarbetsvilliga exporterande tillverkare inkom med prisåtaganden i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen. Det ska emellertid noteras att de markanta prisvariationerna när det gäller råvarorna gör att produkten inte anses lämpad för ett fast prisåtagande. Företagen föreslog då att minimiimportpriserna ska indexeras regelbundet så att hänsyn kan tas till fluktuationerna i rapsoljepriset. De erbjöd vidare minimiimportpriser för tre olika produkttyper så att hänsyn skulle kunna tas till produktvariationen vid import (biodiesel som utvinns ur soja-, palm- eller canolaolja) på grundval av de koefficienter för råvaror som fastställdes under undersökningsperioden.

(200)

Om man ser på erbjudandena från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, kan man konstatera att grunden för fastställandet av indexerade minimiimportpriser i genomsnitt var 7–8 % lägre än det icke-skadevållande pris som fastställdes under undersökningsperioden. De föreslagna koefficienterna för att erhålla justerade minimiimportpriser för de produkttyper som nämns ovan var dessutom olämpliga, eftersom de gällde undersökningsperioden. Med tanke på att dessa koefficienter, som beror på prisskillnaderna på de olika råvarorna, ständigt fluktuerar, kan dessa koefficienter förvisso ha ändrats avsevärt i förhållande till den situation som rådde under undersökningsperioden. Den föreslagna indexeringen av minimiimportpriserna på sojabiodiesel eller palmoljebiodiesel utifrån fluktuationerna i rapsoljepriset ansågs därför olämplig, eftersom den skulle komma att baseras på prisutvecklingen för andra råvaror än de som användes vid tillverkningen av den exporterade berörda produkten.

(201)

På grundval av ovanstående, och utan några ytterligare hänvisningar till praktiska frågor för specifika företag, ansågs det att åtagandena måste avvisas, eftersom metoden för att fastställa minimiimportpriserna var olämplig och att minimiimportpriserna därför låg på en nivå som inte var tillräcklig för att undanröja den skadevållande dumpningen.

(202)

Efter meddelandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten, begärde klaganden särskilda åtgärder för att hindra ett eventuellt kringgående av åtgärderna, med tanke på att marknaden i fråga är en global råvarumarknad med en utbytbar produkt som saluförs genom många olika försäljningskanaler.

(203)

Mot bakgrund av ovanstående anses det förvisso lämpligt att noga övervaka importen av biodiesel från alla destinationer, så att lämpliga åtgärder snabbt kan vidtas om detta skulle behövas.

(204)

Med hänsyn till storleken på de dumpningsmarginaler som konstaterats och nivån på den skada som gemenskapsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av de preliminära antidumpningstullar som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt, upp till en nivå som motsvarar beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullar som införs. Om de slutgiltiga tullarna är lägre än de preliminära tullarna, bör de belopp frisläppas för vilka det preliminärt ställts säkerhet utöver beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullarna. Om de slutgiltiga tullarna är högre än de preliminära tullarna ska endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna slutgiltigt tas ut.