17.6.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 154/1

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 491/2009

av den 25 maj 2009

om ändring av förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och

av följande skäl:

(1)

För att förenkla regelverket kring den gemensamma jordbrukspolitiken, upphävde och ersatte en rättsakt, nämligen rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (förordningen om en samlad marknadsordning) (2), samtliga de förordningar som rådet sedan införandet av den gemensamma jordbrukspolitiken hade antagit inom ramen för upprättandet av gemensamma marknadsordningar för enskilda jordbruksprodukter eller produktgrupper.

(2)

Såsom framgår av förordningen om en samlad marknadsordning var det inte meningen att denna förenkling skulle leda till ett ifrågasättande av de politiska beslut som under åren hade fattats inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Avsikten var därför inte att införa några nya instrument eller åtgärder. Förordningen om en samlad marknadsordning speglar därför de politiska beslut som hade fattats fram till den tidpunkt då kommissionen lade fram förslaget till denna.

(3)

Parallellt med förhandlingarna och antagandet av förordningen om en samlad marknadsordning inledde rådet också förhandlingar om en policyreform inom vinsektorn, vilken nu har avslutats genom antagandet av rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (3). Såsom anges i förordningen om en samlad marknadsordning införlivades inledningsvis endast sådana bestämmelser inom vinsektorn som inte redan hade genomgått någon policyreform i förordningen om en samlad marknadsordning. De materiella regler som genomgick en policyreform skulle införlivas i förordningen sedan de antagits. Eftersom sådana materiella regler nu har antagits bör vinsektorn nu följaktligen införlivas fullt ut i förordningen om en samlad marknadsordning genom att de politiska beslut som fattats i förordning (EG) nr 479/2008 infogas i förordningen om en samlad marknadsordning.

(4)

När dessa bestämmelser införlivas i förordningen om en samlad marknadsordning bör man använda samma förfarande som när förordningen om en samlad marknadsordning antogs, nämligen att inte ifrågasätta de politiska beslut som redan hade fattats när de bestämmelserna antogs av rådet och inte eller motiveringarna till dessa politiska beslut såsom de anges i skälen i de respektive förordningarna.

(5)	Förordningen om en samlad marknadsordning bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

I förordningen om en samlad marknadsordning upptas bestämmelserna om tillämpligheten av konkurrensreglerna i fördraget när det gäller de sektorer som den omfattar. Bestämmelser om detta har hittills ingått i rådets förordning (EG) nr 1184/2006 av den 24 juli 2006 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror (4). Genom förordningen om en samlad marknadsordning anpassades därför tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1184/2006. Till följd av att vinsektorn införlivas fullt ut i förordningen om en samlad marknadsordning, och att konkurrensreglerna i den förordningen utvidgas till denna sektor, bör det fastställas att vinsektorn utesluts från tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1184/2006.

(7)

Det är lämpligt att klargöra att alla former av statsstöd som kan ingå i de nationella stödprogrammen som avses i denna förordning ska utvärderas mot bakgrund av gemenskapens materiella regler om statsstöd. Eftersom förfarandet för att godkänna de stödprogram som inrättas genom denna förordning gör det möjligt för kommissionen att försäkra sig om att gemenskapens materiella regler om statsstöd, särskilt de som ingår i ”Gemenskapens riktlinjer för statsstöd i jordbruks- och skogsektorn 2007–2013” (5), efterlevs är ingen vidare anmälan i enlighet med artikel 88 i fördraget eller rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (6) nödvändig.

(8)	Med tanke på rättssäkerheten är det lämpligt att erinra om att upphävande av förordning (EG) nr 479/20008 inte inverkar på giltigheten av någon rättsakt som antagits på grundval av den upphävda rättsakten.

(9)	För att säkerställa att övergången från bestämmelserna i förordning (EG) nr 479/2008 till bestämmelserna i den här förordningen inte stör det pågående regleringsåret för vin 2008/09 bör ändringarna gälla från och med början av nästa regleringsår för vin, dvs. från och med den 1 augusti 2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1234/2007 ska ändras på följande sätt:

1.	Artikel 1.2 ska utgå.

Följande led ska läggas till i artikel 3.1:

”ca)	1 augusti–31 juli det påföljande året för vinsektorn.”

Artikel 55 ska ändras på följande sätt:

a)	Rubriken ska ersättas med följande: ”Artikel 55 Kvotsystem och produktionskapacitet”

b)	Följande punkt ska införas: ”2a. När det gäller vinsektorn ska reglerna om produktionskapacitet när det gäller olagliga planteringar, övergångssystemet för planteringsrätter och systemet med röjning tillämpas i enlighet med bestämmelserna i avsnitt IVa.”

4.	Titeln på avsnitt IV i del II avdelning I kapitel III ska ersättas med följande:

5.	I artikel 85 ska inledningen ändras på följande sätt: ”Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för avsnitten I-IIIa, som särskilt kan röra”

Följande ska läggas till i del II avdelning I kapitel III:

”Avsnitt IVa

Produktionskapacitet i vinsektorn

Underavsnitt I

Olagliga planteringar

Artikel 85a

Olagliga planteringar som planterats efter den 31 augusti 1998

1. Producenterna ska i tillämpliga fall på egen bekostnad röja arealer som efter den 31 augusti 1998 planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt.

2. Till dess att röjningen enligt punkt 1 är gjord, får druvor och produkter framställda av druvor från de arealer som avses i den punkten släppas ut på marknaden endast för destillation helt på producentens bekostnad. Destillationsprodukterna får dock inte användas vid framställning av alkohol med en verklig alkoholhalt om 80 volymprocent eller lägre.

3. Oavsett eventuella tidigare sanktioner som ålagts av medlemsstaterna ska medlemsstaterna ålägga de producenter som åsidosätter röjningsplikten sanktioner som differentieras enligt hur allvarligt, omfattande och varaktigt detta åsidosättande är.

4. Upphörande av det tillfälliga förbudet mot nyplantering den 31 december 2015 enligt artikel 85g.1 påverkar inte skyldigheterna enligt denna artikel.

Artikel 85b

Obligatorisk reglering av planteringar som planterats olagligt före den 1 september 1998

1. Producenterna ska i tillämpliga fall senast den 31 december 2009 mot en avgift reglera arealer som planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt före den 1 september 1998.

Utan att några förfaranden för avslutande av räkenskaperna åsidosätts, ska första stycket inte gälla arealer som reglerats i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1493/1999.

2. Den avgift som avses i punkt 1 ska fastställas av medlemsstaterna. Den ska vara minst dubbelt så stor som det genomsnittliga värdet av motsvarande planteringsrätt i det berörda området.

3. Till dess att regleringen enligt punkt 1 är genomförd, får druvor och produkter framställda av druvor från de arealer som avses i den punkten släppas ut på marknaden endast för destillation helt på producentens bekostnad. Produkterna får inte användas vid framställning av alkohol med en verklig alkoholhalt om 80 volymprocent eller lägre.

4. De olagligt planterade arealer som avses i punkt 1 som inte har reglerats enligt den punkten senast den 31 december 2009 ska röjas av producenterna i fråga på deras egen bekostnad.

Medlemsstaterna ska ålägga de producenter som åsidosätter röjningsplikten sanktioner som differentieras efter hur allvarligt, omfattandet och varaktigt detta åsidosättande är.

I avvaktan på röjning enligt första stycket ska punkt 3 gälla i tillämpliga delar.

5. Slutet på det tillfälliga förbudet mot nyplantering den 31 december 2015 enligt artikel 85g.1 påverkar inte skyldigheterna enligt punkterna 3 och 4.

Artikel 85c

Kontroll av förbudet mot saluföring och av kravet på destillation

1. Avseende artiklarna 85a.2 och 85b.3 och 85b.4 ska medlemsstaterna kräva bevis för att de berörda produkterna inte saluförs eller att, om de destilleras, ett destillationskontrakt lämnas in.

2. Medlemsstaterna ska kontrollera att förbudet mot saluföring och kravet på destillation, enligt punkt 1, har uppfyllts. De ska om så inte är fallet utmäta sanktioner.

3. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de arealer som omfattas av destillation och motsvarande alkoholvolym.

Artikel 85d

Stödåtgärder

De arealer som avses i artikel 85b.1 första stycket ska så länge de inte har reglerats, liksom de arealer som avses i artikel 85a.1, inte berättiga till nationellt stöd eller stöd från gemenskapen.

Artikel 85e

Tillämpningsföreskrifter

Tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt ska antas av kommissionen.

Dessa föreskrifter får avse följande:

a)	Närmare bestämmelser om den information som medlemsstaterna ska lämna och om eventuella nedsättningar av budgetanslagen i bilaga Xb om kraven åsidosätts.

b)	Närmare bestämmelser om de sanktioner som medlemsstaterna ska ålägga om kraven i artiklarna 85a, 85b och 85c åsidosätts.

Underavsnitt II

Övergångssystem för planteringsrätter

Artikel 85f

Varaktighet

Detta underavsnitt ska tillämpas till och med den 31 december 2015.

Artikel 85g

Tillfälligt förbud mot plantering av vinstockar

1. Plantering av vinstockar med druvsorter för vinframställning som är klassificerbara enligt artikel 120a.2 är förbjudet; detta ska dock inte påverka tillämpningen av artikel 120a.1–120a.6, särskilt inte punkt 4 i denna.

2. Det är även förbjudet att ympa sorter för vinframställning som är klassificerbara enligt artikel 120a.2 på andra sorter än sådana för vinframställning enligt den artikeln.

3. Utan hinder av punkterna 1 och 2 ska plantering och ympning enligt de punkterna vara tillåten om den täcks av

a)	en nyplanteringsrätt, enligt vad som avses i artikel 85h,

b)	en återplanteringsrätt, enligt vad som avses i artikel 85i,

c)	en planteringsrätt som beviljats från en reserv, enligt vad som avses i artiklarna 85j och 85k.

4. De planteringsrätter som avses i punkt 3 ska beviljas i hektar.

5. Medlemsstaterna får besluta att behålla det förbud som avses i punkt 1 på sitt territorium eller delar av sitt territorium till och med den 31 december 2018. De regler som gäller för övergångssystemet för planteringsrätter enligt detta underavsnitt, inklusive denna artikel, ska i så fall gälla i medlemsstaten i fråga på motsvarande sätt.

Artikel 85h

Nyplanteringsrätter

1. Medlemsstaterna får bevilja producenter nyplanteringsrätter för arealer

a)	avsedda för nyplantering i samband med fastighetsreglering eller expropriation som i det allmänna intresset genomförs enligt nationell lagstiftning,

b)	avsedda för försöksändamål,

c)	avsedda för odling av moderplantor för ympmaterial, eller

d)	vars vin eller vinprodukter enbart är avsedda för konsumtion i vinodlarens hushåll.

2. Nyplanteringsrätter ska

a)	användas av den producent som beviljats dem,

b)	utnyttjas före utgången av det andra vinåret efter det år de beviljades, och

c)	användas för de ändamål som beviljandet gäller.

Artikel 85i

Återplanteringsrätter

1. Medlemsstaterna ska bevilja återplanteringsrätter till producenter som har röjt en areal planterad med vinstockar.

Röjningsarealer för vilka det beviljats ett röjningsbidrag enligt underavsnitt III ska dock inte ge upphov till återplanteringsrätter.

2. Medlemsstaterna får bevilja återplanteringsrätter till producenter som åtar sig att röja en areal planterad med vinstockar. I så fall ska den areal åtagandet gäller röjas senast före utgången av det tredje året efter det år då de nya vinstockar, som återplanteringsrätterna gäller, planterades.

3. Återplanteringsrätterna ska beviljas för en areal som i ren odling motsvarar den röjda arealen.

4. Återplanteringsrätterna ska utnyttjas av det företag för vilket de har beviljats. Medlemsstaterna får föreskriva att dessa rätter bara får utnyttjas för de arealer där röjningen ägde rum.

5. Utan hinder av punkt 4 får medlemsstaterna besluta att återplanteringsrätter helt eller delvis får överföras till ett annat företag inom samma medlemsstat om

a)	en del av företaget i fråga överförs till det andra företaget,

om arealer i det senare företaget är avsedda för

i)	produktion av vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, eller

ii)	för odling av moderplantor för ympmaterial.

Medlemsstaterna ska se till att tillämpningen av undantagen i första stycket inte medför en allmän ökning av produktionskapaciteten på deras territorium, särskilt när överföringar görs från icke-bevattnade till bevattnade arealer.

6. Punkterna 1–5 ska även gälla för rätter som kan likställas med återplanteringsrätter och som förvärvats med stöd av tidigare gemenskapsbestämmelser eller nationell lag.

7. Återplanteringsrätter som förvärvats med stöd av artikel 4.5 i förordning (EG) nr 1493/1999 ska användas inom de tidsfrister som föreskrivs i den.

Artikel 85j

Nationella och regionala reserver av planteringsrätter

1. För att förbättra förvaltningen av produktionskapaciteten ska medlemsstaterna inrätta en nationell reserv eller regionala reserver av planteringsrätter.

2. Medlemsstater som har inrättat nationella eller regionala reserver av planteringsrätter enligt förordning (EG) nr 1493/1999 får behålla de reserverna så länge som de tillämpar övergångssystemet för planteringsrätter i enlighet med detta underavsnitt.

3. Följande planteringsrätter ska föras till den nationella reserven eller de regionala reserverna om de inte används inom föreskriven tid:

a)	Nyplanteringsrätter.

b)	Återplanteringsrätter.

c)	Planteringsrätter som tilldelats från reserven.

4. Producenter får överföra återplanteringsrätter till den nationella reserven eller de regionala reserverna. Villkoren för sådan överföring, vid behov mot ekonomisk ersättning från medlemsstaten, ska bestämmas av medlemsstaten med hänsyn till parternas legitima intressen.

5. Med avvikelse från punkt 1 kan en medlemsstat välja att inte tillämpa systemet med reserver på villkor att den kan bevisa att den har ett effektivt alternativt system för förvaltning av planteringsrätterna för hela sitt territorium. Det alternativa systemet får om så erfordras avvika från relevanta bestämmelser i detta underavsnitt.

Första stycket gäller även medlemsstater som upphör med att använda nationella eller regionala reserver enligt förordning (EG) nr 1493/1999.

Artikel 85k

Tilldelning av planteringsrätter från reserven

1. Medlemsstater får bevilja rätter från reserven

a)	utan betalning till producenter som är yngre är 40 år, som har nödvändiga yrkeskunskaper och som för första gången etablerar sig och som har en ledande ställning i företaget, eller

b)	mot betalning till staten eller i förekommande fall till regionen, till producenter som avser att använda rätterna för att plantera arealer vars produktion har en säker marknad.

Medlemsstaterna ska ställa upp kriterierna för fastställandet av storleken på den ersättning som avses i led b i första stycket, som kan variera beroende på den avsedda slutprodukten från den berörda vinodlingen och på den återstående övergångsperiod under vilken förbudet mot nyplantering enligt artikel 85g.1 och 85g.2 gäller.

2. Om planteringsrätter som beviljats från en reserv används, ska medlemsstaterna se till att

a)	platsen, de använda sorterna och de använda odlingsmetoderna garanterar att den efterföljande produktionen är anpassad till efterfrågan på marknaden, och

b)	den berörda avkastningen är typisk för genomsnittet i regionen, särskilt när planteringsrätter från icke-bevattnade arealer används för bevattnade arealer.

3. Planteringsrätter som beviljats från en reserv, men som inte används före utgången av det andra vinåret efter det vinår då de beviljades ska vara förverkade och föras tillbaka till reserven.

4. Planteringsrätter i en reserv som inte är fördelade före utgången av det femte vinåret efter det år då de fördes till reserven ska förfalla.

5. Om det finns regionala reserver i en medlemsstat får medlemsstaten fastställa bestämmelser om omfördelning av planteringsrätter mellan de regionala reserverna. Om det finns både regionala och nationella reserver i en medlemsstat får medlemsstaten även tillåta överföringar mellan dessa.

Överföringar får göras med förbehåll för en nedsättningskoefficient.

Artikel 85l

De minimis

Detta underavsnitt ska inte tillämpas i medlemsstater där gemenskapens system för planteringsrätter inte gällde den 31 december 2007.

Artikel 85m

Strängare nationella föreskrifter

Medlemsstaterna får anta strängare nationella föreskrifter om tilldelningen av nyplanteringsrätter eller återplanteringsrätter. De får kräva att ansökningarna och de relevanta upplysningar som ska lämnas i ansökningarna, kompletteras med ytterligare uppgifter som behövs för att övervaka utvecklingen av produktionskapaciteten.

Artikel 85n

Tillämpningsföreskrifter

Tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt ska antas av kommissionen.

Dessa föreskrifter får särskilt avse följande:

a)	Bestämmelser som gör det möjligt att undvika onödigt stora administrativa pålagor vid tillämpning av bestämmelserna i detta underavsnitt.

b)	Den samtidiga förekomsten av vinodlingar som avses i artikel 85i.2.

c)	Tillämpningen av den nedsättningskoefficient som avses i artikel 85k.5.

Underavsnitt III

Systemet med röjning

Artikel 85o

Varaktighet

Bestämmelserna i detta underavsnitt ska gälla till och med utgången av vinåret 2010/11.

Artikel 85p

Tillämpningsområde och definition

I detta underavsnitt fastställs villkoren för utbetalning av ett bidrag till vinodlarna i utbyte mot röjning av vinstockar (nedan kallat röjningsbidrag).

Artikel 85q

Villkor för bidragsberättigande

Röjningsbidraget får endast beviljas om arealen i fråga uppfyller följande villkor:

a)	Den har inte fått stöd för åtgärder av typen omstrukturering och omställning från gemenskapen eller medlemsstaten under de tio vinår som föregår begäran om röjningen.

b)	Den har inte fått stöd från gemenskapen genom någon gemensam organisation av marknaden under de fem vinår som föregår begäran om röjningen.

c)	Den brukas.

d)	Den understiger inte 0,1 hektar. Dock får den minsta storleken vara 0,3 hektar, om en medlemsstat så beslutar, för vissa administrativa regioner i den medlemsstat i vilken den genomsnittliga areal som är planterad med vinstockar tillhörande vinproducerande företag inte överstiger en hektar.

e)	Den har inte planterats i strid med gällande gemenskapslagstiftning eller nationell lagstiftning.

f)	Den är planterad med en druvsort för vinframställning som är klassificerbar enligt artikel 120a.2.

Arealer som reglerats i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1493/1999 och artikel 85b.1 i den här förordning ska, utan hinder av led e i första punkten, vara berättigade till röjningsbidraget.

Artikel 85r

Röjningsbidragets storlek

1. Storleksskalor för de röjningsbidrag som ska beviljas ska fastställas av kommissionen.

2. Det specifika belopp som ska betalas ut i röjningsbidrag ska fastställas av medlemsstaterna inom de storleksskalor som avses i punkt 1 och på grundval av det berörda företagets historiska avkastning.

Artikel 85s

Förfarande och budget

1. Intresserade producenter ska skicka in ansökningar om röjningsbidrag till respektive myndigheter i medlemsstaterna senast den 15 september varje år. Medlemsstaterna får fastställa ett tidigare datum än den 15 september, under förutsättning att det är senare än den 30 juni och att de, i förekommande fall, vederbörligen beaktar tillämpningen av de undantag som anges i artikel 85u.

2. Medlemsstaterna ska genomföra administrativa kontroller av inkomna ansökningar, behandla godtagbara ansökningar och senast den 15 oktober varje år underrätta kommissionen om den sammanlagda areal och de belopp som dessa omfattar, uppdelade efter regioner och avkastningsintervaller.

3. Den maximala årsbudgeten för röjningssystemet anges i bilaga Xd.

4. Senast den 15 november varje år ska kommissionen fastställa en fast procentsats för hur stora belopp som kan godtas, om det totala belopp som medlemsstaterna har anmält till kommissionen överstiger de tillgängliga budgetmedlen, varvid tillämpningen av artikel 85u.2 och 85u.3 i förekommande fall ska beaktas.

5. Senast den 1 februari varje år ska medlemsstaterna godkänna ansökningarna

a)	för arealer för vilka det lämnats in en ansökan för hela arealen, om kommissionen inte har fastställt en procentsats enligt punkt 4, eller

för de arealer som är resultatet av tillämpningen av den procentsats som avses i punkt 4 på grundval av objektiva och icke diskriminerande kriterier och enligt följande prioriteringar:

i)	Medlemsstaterna ska prioritera sökande vars ansökan om röjningsbidraget avser hela vinodlingen.

ii)	Medlemsstaterna ska, om de så bestämmer, i andra hand prioritera sökande som är minst 55 år eller äldre.

Artikel 85t

Tvärvillkor

Om det konstateras att en jordbrukare inom tre år efter utbetalningen av röjningsbidraget på sitt företag inte iakttar de föreskrivna verksamhetskrav och de krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avses i artiklarna 3–7 i förordning (EG) nr 1782/2003, och det beror på en åtgärd eller en försummelse som direkt kan tillskrivas den enskilde jordbrukaren, ska beloppet minskas eller dras in, helt eller delvis, beroende på överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning, och jordbrukaren ska i tillämpliga fall åläggas att betala tillbaka beloppet enligt villkoren i de bestämmelserna.

Artikel 85u

Undantag

1. En medlemsstat får besluta att avvisa ytterligare ansökningar enligt artikel 85s.1 när den sammanlagda röjda arealen på dess territorium uppgår till 8 % av landets vinodlingsareal enligt bilaga Xe.

En medlemsstat får besluta att avslå alla ytterligare ansökningar enligt artikel 85s.1 för en region när den sammanlagda röjda arealen i den regionen uppgår till 10 % av den areal i regionen som är planterad med vinstockar.

2. Kommissionen får besluta att avbryta tillämpningen av systemet med röjning i en medlemsstat, om fortsatt röjning, med tanke på de ansökningar som ännu inte har avgjorts, skulle föra med sig en sammanlagd röjd areal på över 15 % av den sammanlagda areal i medlemsstaten som är planterad med vinstockar enligt bilaga Xe.

3. Kommissionen får besluta att avbryta tillämpningen av systemet med röjning i den berörda medlemsstaten ett visst år, om fortsatt röjning, med tanke på de ansökningar som ännu inte har avgjorts, skulle föra med sig en sammanlagd röjd areal på över 6 % av den sammanlagda areal i medlemsstaten som är planterad med vinstockar enligt bilaga Xe under detta år av tillämpning av systemet.

4. Medlemsstaterna får utesluta vinodlingar i bergsområden och på branta sluttningar från systemet med röjning på villkor som ska fastställas av kommissionen.

5. Medlemsstater får utesluta arealer från systemet med röjning om användningen av det är oförenligt med miljöhänsyn. De arealer som utesluts på detta sätt får högst utgöra 3 % av den sammanlagda vinodlingsarealen enligt bilaga Xe.

6. Grekland får förklara att arealer planterade med vin på de egeiska öarna och de grekiska joniska öarna, med undantag för Kreta och Evvia, inte är bidragsberättigande enligt röjningssystemet.

7. Det röjningssystem som fastställts i detta underavsnitt ska inte tillämpas på Azorerna, Madeira och Kanarieöarna.

8. Medlemsstaterna ska ge producenter med arealer som har uteslutits eller har förklarats uteslutna enligt punkterna 4–7 företräde i samband med andra stödåtgärder för vinsektorn i denna förordning, särskilt, när så är lämpligt, i samband med omstrukturerings- och omställningsåtgärder inom stödprogram och åtgärder för landsbygdsutveckling.

Artikel 85v

De minimis

Detta underavsnitt ska inte tillämpas i medlemsstater där vinproduktionen inte överstiger 50 000 hektoliter per vinår. Denna produktion ska beräknas på grundval av den genomsnittliga produktionen under de fem föregående vinåren.

Artikel 85w

Kompletterande nationellt stöd

Medlemsstaterna får bevilja kompletterande nationellt stöd som inte överstiger 75 % av det tillämpliga röjningsbidraget utöver det beviljade röjningsbidraget.

Artikel 85x

Tillämpningsföreskrifter

Tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt ska antas av kommissionen.

Dessa föreskrifter får särskilt avse följande:

a)	Närmare uppgifter om villkoren för bidragsberättigande enligt artikel 85q, särskilt i fråga om bevis för att arealerna vederbörligen brukades under 2006 och 2007.

b)	De bidragsskalor och belopp som avses i artikel 85r.

c)	Kriterierna för undantag enligt artikel 85u.

d)	Medlemsstaternas rapporteringskrav när det gäller genomförandet av röjningssystemet, inbegripet sanktioner vid sen rapportering och när det gäller den information som medlemsstaterna ska lämna till producenterna om möjligheten att använda systemet.

e)	Rapporteringskraven när det gäller kompletterande nationellt stöd.

f)	Betalningsfrister.”

Följande avsnitt ska införas i del II avdelning I kapitel IV:

”Avsnitt IVb

Stödprogram inom vinsektorn

Underavsnitt I

Inledande bestämmelser

Artikel 103i

Tillämpningsområde

Detta avsnitt innehåller bestämmelser för tilldelningen av gemenskapsmedel till medlemsstaterna och för medlemsstaternas användning av dessa medel via nationella stödprogram (nedan kallade stödprogram) för att finansiera särskilda stödåtgärder som främjar vinsektorn.

Artikel 103j

Förenlighet och konsekvens

1. Stödprogrammen ska vara förenliga med gemenskapsrätten och ligga i linje med gemenskapens verksamhet, politik och prioriteringar.

2. Medlemsstaterna ska ansvara för stödprogrammen och se till att de är enhetliga inom respektive land samt utformas och genomförs på ett objektivt sätt med beaktande av de berörda producenternas ekonomiska situation och nödvändigheten av att undvika omotiverad olika behandling av producenter.

Medlemsstaterna ska svara för de nödvändiga kontrollerna och sanktionerna vid bristande efterlevnad av reglerna inom stödprogrammen.

3. Stöd beviljas inte för

a)	forskningsprojekt och åtgärder till stöd för forskningsprojekt,

b)	åtgärder som ingår i medlemsstaters program för landsbygdsutveckling enligt förordning (EG) nr 1698/2005.

Underavsnitt II

Inlämning av stödprogram och deras innehåll

Artikel 103k

Inlämning av stödprogram

1. Alla de producentmedlemsstater som avses i bilaga Xb ska till kommissionen lämna in ett förslag till ett femårigt stödprogram som innehåller åtgärder i enlighet med detta avsnitt.

Stödprogram som började gälla i enlighet med artikel 5.1 första stycket i förordning (EG) nr 479/2008 ska fortsätta att gälla inom ramen för den här förordningen.

Stödåtgärderna i stödprogrammen ska utformas på den geografiska nivå som medlemsstaterna anser vara mest lämplig. Innan stödprogrammet lämnas in till kommissionen ska det ha varit föremål för samråd med behöriga myndigheter och organisationer på lämplig territoriell nivå.

Varje medlemsstat ska lämna in ett enda förslag till stödprogram i vilket hänsyn får tas till särskilda regionala förhållanden.

2. Stödprogrammen ska börja gälla tre månader efter det att de har lämnats in till kommissionen.

Om det inlämnade stödprogrammet inte uppfyller kraven i detta avsnitt ska kommissionen underrätta medlemsstaten om detta. I så fall ska medlemsstaten lämna in ett reviderat stödprogram till kommissionen. Det reviderade stödprogrammet ska börja gälla två månader efter det att det anmäldes, under förutsättning att de icke uppfyllda kraven är uppfyllda, i vilket fall detta stycke ska gälla.

3. Punkt 2 ska även gälla för ändringar som görs i stödprogram som lämnats in av medlemsstaterna.

4. Artikel 103l ska inte gälla då en medlemsstats enda åtgärd i ett stödprogram består av den överföring av medel till systemet med samlat gårdsstöd som avses i artikel 103o. I detta fall ska artikel 188a.5 gälla endast i förhållande till det år då överföringen sker och artikel 188a.6 ska inte gälla.

Artikel 103l

Stödprogrammens innehåll

Stödprogrammen ska innehålla följande delar:

a)	En detaljerad beskrivning av de föreslagna åtgärderna och deras kvantifierade mål.

b)	Resultaten av de samråd som hållits.

c)	En uppskattning av de förväntade tekniska, ekonomiska, miljömässiga och sociala verkningarna.

d)	En tidsplan för åtgärdernas genomförande.

e)	En allmän finansieringsöversikt med en redogörelse för vilka resurser som kommer att avsättas och för den planerade preliminära fördelningen av resurserna mellan åtgärderna i enlighet med de tak som fastställs i bilaga Xb.

f)	De kriterier och kvantitativa indikatorer som ska användas för övervakning och utvärdering och de åtgärder som vidtagits för att se till att stödprogrammen genomförs på ett lämpligt och effektivt sätt.

g)	Uppgifter om de behöriga myndigheter och organ som ansvarar för genomförandet av stödprogrammet.

Artikel 103m

Stödberättigande åtgärder

1. Stödprogrammen ska omfatta en eller flera av följande åtgärder:

a)	Stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd, i enlighet med artikel 103o.

b)	Säljfrämjande åtgärder, i enlighet med artikel 103p.

c)	Omstrukturering och omställning av vinodlingar, i enlighet med artikel 103q.

d)	Grön skörd, i enlighet med artikel 103r.

e)	Gemensamma fonder, i enlighet med artikel 103s.

f)	Skördeförsäkring, i enlighet med artikel 103t.

g)	Investeringar, i enlighet med artikel 103u.

h)	Destillation av biprodukter, i enlighet med artikel 103v.

i)	Spritdrycksdestillation, i enlighet med artikel 103w.

j)	Krisdestillation, i enlighet med artikel 103x.

k)	Användning av koncentrerad druvmust, i enlighet med artikel 103y.

2. Stödprogrammen ska inte innehålla andra åtgärder än dem som anges i artiklarna 103o–103y.

Artikel 103n

Allmänna bestämmelser om stödprogram

1. Fördelningen av de tillgängliga gemenskapsmedlen och budgettaken anges i bilaga Xb.

2. Gemenskapen ska endast lämna stöd för stödberättigande utgifter som uppkommit efter inlämnandet av det berörda stödprogrammet enligt artikel 103k.1.

3. Medlemsstaterna ska inte bidra till kostnaderna för åtgärder som finansieras av gemenskapen enligt stödprogrammen.

4. Genom undantag från punkt 3 får medlemsstaterna i enlighet med relevanta gemenskapsbestämmelser om statligt stöd bevilja nationellt stöd för de åtgärder som avses i artiklarna 103p, 103t och 103u.

Den högsta stödsats som fastställs i de relevanta gemenskapsbestämmelserna om statligt stöd ska gälla för den totala offentliga finansieringen, som omfattar både gemenskapens och medlemsstaternas medel.

Underavsnitt III

Särskilda stödåtgärder

Artikel 103o

Samlat gårdsstöd och stöd till vinodlare

1. Medlemsstaterna får ge stöd till vinodlare genom att tilldela dem stödrättigheter enligt avdelning III kapitel 3 i förordning (EG) nr 1782/2003 i enlighet med punkt O i bilaga VII till den förordningen.

2. Medlemsstater som avser att utnyttja den möjlighet som avses i punkt 1 ska föreskriva sådant stöd i sina stödprogram, inklusive, vad gäller påföljande överföringar av medel till systemet med samlat gårdsstöd, genom ändringar av dessa program i enlighet med artikel 103k.3.

3. När det fått verkan ska det stöd som avses i punkt 1

a)	ligga kvar inom systemet med samlat gårdsstöd och inte längre vara tillgängligt, eller göras tillgängligt enligt artikel 103k.3, för de åtgärder som förtecknas i artiklarna 103p–103y i denna förordning under påföljande år av tillämpning av stödprogrammen,

b)	i motsvarande mån minska det belopp som är tillgängligt för de åtgärder inom stödprogrammen som förtecknas i artiklarna 103p–103y i denna förordning.

Artikel 103p

Säljfrämjande åtgärder på marknader i tredjeland

1. Stöd enligt denna artikel lämnas för informations- och säljfrämjande åtgärder för gemenskapsvin i tredjeland i syfte att förbättra gemenskapsvinets konkurrenskraft i de länderna.

2. De åtgärder som avses i punkt 1 ska gälla vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, eller vin med uppgift om vindruvssort.

3. De åtgärder som avses i punkt 1 får endast vara följande:

a)	Pr, marknadsföring eller reklam, som betonar fördelarna med gemenskapsprodukterna, särskilt när det gäller kvalitet, livsmedelssäkerhet och miljöhänsyn.

b)	Deltagande i stora internationella evenemang, varumässor eller utställningar.

c)	Informationskampanjer, särskilt om gemenskapssystemen för skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och ekologisk produktion.

d)	Nya marknadsundersökningar som är nödvändiga för att utöka avsättningsmöjligheterna.

e)	Utvärderingsstudier av resultaten av informationsåtgärderna och de säljfrämjande åtgärderna.

4. Gemenskapens bidrag till säljfrämjande verksamhet får högst utgöra 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 103q

Omstrukturering och omställning av vingårdar

1. Syftet med åtgärder för omstrukturering och omställning av vinodlingar ska vara att öka vinproducenternas konkurrenskraft.

2. Stöd enligt denna artikel för omstrukturering och omställning av vinodlingar lämnas endast om medlemsstaten lämnar in inventeringen av sin produktionskapacitet enligt artikel 185a.3.

3. Stöd för omstrukturering och omställning av vinodlingar får endast omfatta en eller flera av följande verksamheter:

a)	Omställning till andra sorter, även genom dubbelympning.

b)	Förflyttning av vinodlingar.

c)	Förbättringar av tekniken för att förvalta vinodlingarna.

Stöd lämnas inte för normal förnyelse av uttjänta vinodlingar.

4. Stöd för omstrukturering och omställning av vinodlingar får endast lämnas i följande former:

a)	Ersättning till producenter för förlorade intäkter till följd av genomförandet av åtgärden, och

b)	bidrag till kostnaderna för omstruktureringen och omställningen.

5. Ersättningen till producenter för förlorade intäkter enligt punkt 4 a får täcka upp till 100 % av den relevanta förlusten och får antingen innebära

tillåtelse att, utan hinder av del II avdelning I kapitel III avsnitt IVa underavsnitt II om övergångssystemet för planteringsrätter, ha både gamla och nya vinstockar samtidigt under en fastställd period på högst tre år, till dess att övergångssystemet för planteringsrätter har upphört att gälla, eller

b)	ekonomisk gottgörelse.

6. Gemenskapens bidrag till de faktiska kostnaderna för omstruktureringen och omställningen av vinodlingar får inte överstiga 50 %. I regioner som är klassificerade som konvergensregioner enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (7) får gemenskapens bidrag till kostnaderna för omstrukturering och omställning inte överstiga 75 %.

Artikel 103r

Grön skörd

1. I denna artikel avses med grön skörd fullständig destruktion eller borttagande av omogna druvklasar för att därmed reducera avkastningen från det berörda området till noll.

2. Stöd för grön skörd ska bidra till att återupprätta balansen mellan tillgång och efterfrågan på gemenskapens vinmarknad och därmed förebygga marknadskriser.

3. Stöd för grön skörd får lämnas som ersättning i form av ett schablonbelopp per hektar som ska fastställas av den berörda medlemsstaten.

Beloppet får inte överskrida 50 % av summan av de direkta kostnaderna för destruktion eller avlägsnande av druvklasar och de förlorade intäkterna i samband med destruktion eller avlägsnande.

4. De berörda medlemsstaterna ska inrätta ett system som grundar sig på objektiva kriterier för att se till att åtgärden grön skörd inte leder till att enskilda vinproducenter tar emot kompensation som överstiger de tak som avses i punkt 3 andra stycket.

Artikel 103s

Gemensamma fonder

1. Det ska beviljas stöd för inrättande av gemensamma fonder för att bistå producenter som vill försäkra sig mot marknadssvängningar.

2. Stöd för inrättande av gemensamma fonder får lämnas i form av tillfälligt och gradvis avtagande stöd för att täcka de administrativa kostnaderna för fonderna.

Artikel 103t

Skördeförsäkring

1. Stöd för skördeförsäkring ska bidra till att trygga producenternas intäkter när dessa påverkas av naturkatastrofer, ogynnsamma väderleksförhållanden, sjukdomar eller skadedjursangrepp.

2. Stöd för skördeförsäkring får lämnas i form av ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen, dock högst

a)	80 % av de kostnader för försäkringspremier som producenten har betalat för att försäkra sig mot förluster som uppstått till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden som kan jämställas med naturkatastrofer,

50 % av de kostnader för försäkringspremier som producenten har betalat för att försäkra sig mot

i)	förluster enligt led a och andra förluster som uppstått till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden,

ii)	förluster som uppstått till följd av djur, växtsjukdomar eller skadedjursangrepp.

3. Stöd för skördeförsäkring får endast lämnas om de berörda försäkringsbetalningarna inte kompenserar producenterna för mer än 100 % av deras intäktsförluster, medräknat eventuell ersättning som producenterna kan ha fått från andra stödordningar i samband med den försäkrade risken.

4. Stödet för skördeförsäkring får inte snedvrida konkurrensen på försäkringsmarknaden.

Artikel 103u

Investeringar

1. Stöd får beviljas för materiella och immateriella investeringar i bearbetningsanläggningar, infrastruktur för vintillverkning och saluföring av vin som förbättrar företagets totala resultat och avser ett eller flera av följande områden:

a)	Framställning eller saluföring av produkter enligt bilaga XIb.

b)	Utveckling av nya produkter, processer och tekniska metoder i samband med produkter enligt bilaga XIb.

2. Den högsta procentsatsen för stöd enligt punkt 1 ska endast beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (8). För Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, de mindre egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EG) nr 1405/2006 och de franska utomeuropeiska departementen ska inga storleksbegränsningar gälla för den högsta procentsatsen. För företag som inte omfattas av artikel 2.1 i avdelning I i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som har mindre än 750 anställda eller en omsättning som understiger 200 miljoner EUR ska den högsta stödnivån halveras.

Stöd får inte beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

3. I de stödberättigande utgifterna får inte ingå de delar som avses i artikel 71.3 a, b och c i förordning (EG) nr 1698/2005.

4. Följande högsta stödsatser i förhållande till de stödberättigande kostnaderna ska gälla för gemenskapens bidrag:

a)	50 % i regioner som klassificeras som konvergensregioner enligt förordning (EG) nr 1083/2006.

b)	40 % i regioner som inte är konvergensregioner.

c)	75 % i de yttersta regionerna enligt förordning (EG) nr 247/2006.

d)	65 % på de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EG) nr 1405/2006.

5. Artikel 72 i förordning (EG) nr 1698/2005 ska i tillämpliga delar gälla för stöd enligt punkt 1 i denna artikel.

Artikel 103v

Destillation av biprodukter

1. Stöd får beviljas för frivillig eller obligatorisk destillation av biprodukter vid framställning av vin som har utförts i enlighet med villkoren i punkt D i bilaga XVb.

Stödbeloppet för den producerade alkoholen ska fastställas per volymprocent och hektoliter. Inget stöd ska betalas för den volym alkohol i de biprodukter som ska destilleras vilken överskrider 10 % i förhållande till alkoholvolymen i det framställda vinet.

2. Det högsta tillämpliga stödbeloppet ska grundas på kostnader för insamling och bearbetning och fastställas av kommissionen.

3. Alkoholen från destillation med stöd enligt punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla för att undvika en snedvridning av konkurrensen.

Artikel 103w

Spritdrycksdestillation

1. Stöd i form av hektarstöd för vin som destilleras till spritdryck får beviljas producenter fram till och med den 31 juli 2012.

2. Berörda avtal om vindestillation samt vederbörliga bevis om leverans för destillation ska lämnas in innan stödet beviljas.

Artikel 103x

Krisdestillation

1. Stöd för frivillig eller obligatorisk destillation av överskott av vin i syfte att minska eller eliminera överskottet och samtidigt säkerställa kontinuerlig tillgång från en skörd till nästa får i motiverade krisfall beviljas av medlemsstaterna fram till och med den 31 juli 2012.

2. Det högsta tillämpliga stödbeloppet ska fastställas av kommissionen.

3. Alkoholen från destillation med stöd enligt punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla för att undvika en snedvridning av konkurrensen.

4. Den andel av budgeten som används för att stödja krisdestillation får inte överstiga följande procentandelar av de medel som totalt är tillgängliga för respektive medlemsstat under ifrågavarande budgetår enligt bilaga Xb:

—	20 % för 2009.

—	15 % för 2010.

—	10 % för 2011.

—	5 % för 2012.

5. Medlemsstaterna får öka de för krisdestillation tillgängliga medlen över de årliga tak som fastställs i punkt 4 genom att tillskjuta nationella medel i enighet med följande gränser (uttryckta som procentandelar av respektive årliga tak enligt punkt 4):

—	5 % för vinåret 2010.

—	10 % för vinåret 2011.

—	15 % för vinåret 2012.

Medlemsstaterna ska i tillämpliga fall meddela kommissionen eventuella tillskott av nationella medel enligt första stycket och kommissionen ska ge sitt godkännande innan sådana medel görs tillgängliga.

Artikel 103y

Användning av koncentrerad druvmust

1. Stöd får fram till och med den 31 juli 2012 beviljas vinodlare som använder koncentrerad druvmust, inklusive rektifierad koncentrerad druvmust, för att öka produkternas naturliga alkoholstyrka i enlighet med de villkor som fastställs i bilaga XVa.

2. Stödbeloppet ska fastställas per volymprocent potentiell alkoholstyrka och per hektoliter must för berikningen.

3. Det högsta tillämpliga stödbeloppet inom ramen för denna åtgärd i olika vinodlingszoner ska fastställas av kommissionen.

Artikel 103z

Tvärvillkor

Om en jordbrukare när som helst inom tre år efter utbetalningen enligt stödprogrammen för omstrukturering och omställning, eller när som helst inom ett år efter utbetalningen enligt stödprogrammen för grön skörd, på sitt företag inte iakttar de föreskrivna verksamhetskrav och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avses i artiklarna 3–7 i förordning (EG) nr 1782/2003, till följd av en åtgärd eller en försummelse som direkt kan anses bero på den enskilde jordbrukaren, ska bidragsbeloppet minskas eller dras in, helt eller delvis, beroende på överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning, och jordbrukaren ska i tillämpliga fall åläggas att betala tillbaka det enligt villkoren i nämnda bestämmelser.

Underavsnitt IV

Procedurbestämmelser

Artikel 103za

Tillämpningsföreskrifter

De bestämmelser som är nödvändiga för att genomföra detta avsnitt ska antas av kommissionen.

Dessa bestämmelser får särskilt avse följande:

a)	Formatet för hur stödprogrammen ska läggas fram.

b)	Bestämmelser för ändringar i stödprogram efter det att har börjat gälla.

c)	Tillämpningsföreskrifter för åtgärderna i artiklarna 103p–103y.

d)	Villkoren för meddelande och offentliggörande av stöd som finansieras av gemenskapen.

8.	Rubriken på kapitel I i del II avdelning II ska ersättas med följande:

9.	Rubriken på avsnitt I i del II avdelning II kapitel I ska ersättas med följande:

10.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 113c

Saluföringsbestämmelser för att förbättra och stabilisera den gemensamma vinmarknadens funktion

1. För att förbättra och stabilisera den gemensamma marknaden för vin inbegripet de druvor, den must och de viner som de härrör från, får de producerande medlemsstaterna fastställa saluföringsbestämmelser för att reglera utbudet, särskilt för att genomföra beslut fattade av de branschorganisationer som avses i artiklarna 123.3 och 125o.

Dessa bestämmelser ska stå i proportion till det eftersträvade målet och får inte

a)	avse transaktioner som görs efter det att den berörda produkten släpps ut på marknaden för första gången,

b)	tillåta fastställande av priser, inte heller riktpriser eller rekommenderade priser,

c)	blockera en alltför stor procentandel av den normala årliga skörden,

d)	göra det möjligt att vägra att utfärda de nationella intyg och gemenskapsintyg som krävs för omsättning och saluföring av viner om saluföringen är i överensstämmelse med ovannämnda bestämmelser.

2. Bestämmelser enligt punkt 1 ska i sin helhet meddelas aktörerna genom offentliggörande i en officiell publikation i den berörda medlemsstaten.

3. Den rapporteringsskyldighet som avses i artikel 125o.3 ska också gälla för de beslut eller åtgärder som medlemsstaterna har antagit enligt den här artikeln.

Artikel 113d

Särskilda bestämmelser för saluföring av vin

1. En beteckning för en kategori av en vinprodukt enligt bilaga XIb får endast användas i gemenskapen för saluföring av en produkt som uppfyller de krav som fastställs i den bilagan.

Utan hinder av artikel 118y.1a får dock medlemsstaterna tillåta användningen av termen ’vin’ om

a)	den åtföljs av ett namn på en frukt i ett sammansatt ord för att saluföra produkter som erhållits genom jäsning av andra bär och frukter än druvor, eller

b)	den är en del av ett sammansatt ord.

All sammanblandning med produkter svarande mot kategorierna av vin i bilaga XIb ska undvikas.

2. De kategorier av vinprodukter som förtecknas i bilaga XIb får ändras av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.

3. Med undantag av vin på flaska beträffande vilket det kan visas att tappningen ägde rum före den 1 september 1971, får vin som framställts av de druvsorter som anges i den klassificering som upprättats enligt artikel 120a.2 första stycket, men som inte svarar mot kategorierna i bilaga XIb, endast användas för konsumtion i vinodlarens hushåll, för framställning av vinättika eller för destillation.”

11.

Följande avsnitt ska införas i del II avdelning II kapitel I:

”Avsnitt Ia

Ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck inom vinsektorn

Artikel 118a

Tillämpningsområde

1. Regler gällande ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck enligt detta avsnitt ska gälla för de produkter som avses i punkterna 1, 3–6, 8, 9, 11, 15 och 16 i bilaga XIb.

2. De regler som avses i punkt 1 syftar till att

skydda legitima intressen för

i)	konsumenter, och

ii)	producenter,

b)	säkerställa att den gemensamma marknaden för de berörda produkterna fungerar väl,

c)	främja framställningen av kvalitetsprodukter samtidigt som utrymme ges för nationella kvalitetsfrämjande politiska åtgärder.

Underavsnitt I

Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar

Artikel 118b

Definitioner

1. I detta underavsnitt avses med:

a) ursprungsbeteckning: namn på en region, en ort eller i undantagsfall ett land, använt för att beskriva en produkt som avses i artikel 118a.1 och som uppfyller följande krav:

i)Dess kvalitet och egenskaper beror helt eller väsentligen på en viss geografisk omgivning med de naturliga och mänskliga faktorer som förknippas med den.ii)De druvor som vinet framställts av kommer uteslutande från detta geografiska område.iii)Den framställs inom detta geografiska område.iv)Den framställs av druvsorter tillhörande sorten Vitis vinifera.

b) geografisk beteckning: beteckning för en region, en ort eller i undantagsfall ett land, använt för att beskriva en produkt som avses i artikel 118a.1 och som uppfyller följande krav:

i)Den besitter en specifik kvalitet, ett specifikt anseende eller någon annan specifik egenskap som kan hänföras till det geografiska ursprunget.ii)Minst 85 % av de druvor som används för framställningen av vinet kommer uteslutande från detta geografiska område.iii)Den framställs inom detta geografiska område.iv)Den framställs av druvsorter tillhörande arten Vitis vinifera eller en korsning mellan denna art och andra arter av släktet Vitis.

2. Vissa traditionellt använda namn ska utgöra ursprungsbeteckningar om de

a)	betecknar ett vin,

b)	hänvisar till ett geografiskt namn,

c)	uppfyller kraven i punkt 1 a i–iv, och

d)	genomgår det förfarande för beviljande av skydd för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som fastställs i detta underavsnitt.

3. Ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, även sådana som rör geografiska områden i tredjeland, kan skyddas i gemenskapen med stöd av bestämmelserna i detta underavsnitt.

Artikel 118c

Innehållet i ansökan om skydd

1. Ansökningar om skydd av ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar ska innehålla teknisk dokumentation med följande:

a)	Den beteckning som ska skyddas.

b)	Sökandens namn och kontaktuppgifter.

c)	Den produktspecifikation som avses i punkt 2.

d)	Ett dokument som sammanfattar den produktspecifikation som avses i punkt 2.

2. Produktspecifikationen ska göra det möjligt för berörda parter att kontrollera de relevanta produktionsvillkoren för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

Den ska innehålla uppgifter om åtminstone följande:

a)	Den beteckning som ska skyddas.

En beskrivning av vinet/vinerna:

i)	För viner med en ursprungsbeteckning, dess viktigaste analytiska och organoleptiska egenskaper.

ii)	För viner med en geografisk beteckning, dess viktigaste analytiska egenskaper samt en bedömning av eller uppgifter om dess organoleptiska egenskaper.

c)	I förekommande fall de särskilda oenologiska metoder som använts för att framställa vinet/vinerna samt de relevanta restriktionerna för framställningen av vinet/vinerna.

d)	En avgränsning av det geografiska området i fråga.

e)	Maximal avkastning per hektar.

f)	Uppgifter om den eller de druvsorter som vinet/vinerna framställts av.

g)	Uppgifter som styrker det samband som avses i artikel 118b.1 a i eller, i förekommande fall, artikel 118b.1 b i.

De gällande krav som fastställts i gemenskapslagstiftningen eller nationella lagstiftningen eller, om medlemsstaterna så föreskriver, av en organisation som handlägger skyddade ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar, med beaktande av att dessa krav ska vara objektiva och icke diskriminerande och förenliga med gemenskapsrätten.

i)	Namn och kontaktuppgifter för de myndigheter eller organ som kontrollerar efterlevnaden av bestämmelserna i produktspecifikationen samt deras särskilda uppgifter.

Artikel 118d

Ansökan om skydd som rör ett geografiskt område i ett tredjeland

1. I de fall ansökan om skydd avser ett geografiskt område i ett tredjeland ska den utöver de uppgifter som anges i artikel 118c innehålla sådana uppgifter som styrker att beteckningen i fråga är skyddad i ursprungslandet.

2. Ansökan ska sändas till kommissionen antingen direkt eller via myndigheterna i det berörda tredjelandet.

3. Ansökan om skydd ska vara avfattad på något av de officiella språken i gemenskapen, eller åtföljas av en styrkt översättning till ett av dessa.

Artikel 118e

Sökande

1. Alla intresserade producentgrupper, eller i undantagsfall en enskild producent, får ansöka om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning. Andra intresserade parter får delta i ansökan.

2. Producenter får lämna in en ansökan om skydd endast för vin som de själva producerar.

3. När en beteckning anger ett geografiskt område som skär över nationella gränser, eller när en traditionell beteckning är förknippad med ett geografiskt område som skär över nationella gränser, får en gemensam ansökan lämnas in.

Artikel 118f

Förberedande nationellt förfarande

1. Ansökningar om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning enligt artikel 118b för vin med ursprung i gemenskapen, ska vara föremål för ett förberedande nationellt förfarande enligt denna artikel.

2. Ansökan om skydd ska lämnas in i den medlemsstat på vars territorium ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen har sitt ursprung.

3. Medlemsstaten ska granska ansökan för att avgöra om den uppfyller villkoren i detta underavsnitt.

Medlemsstaten ska genomföra ett nationellt förfarande, där det säkerställs att ansökan får tillräcklig offentlighet och där det föreskrivs en tidsfrist på minst två månader från dagen för offentliggörandet inom vilken alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är bosatta eller etablerade i medlemsstaten i fråga kan resa invändningar mot det föreslagna skyddet, genom att till medlemsstaten lämna in en motiverad förklaring.

4. Om medlemsstaten anser att ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen inte uppfyller kraven, eller är oförenlig med gemenskapsrätten i allmänhet, ska den avslå ansökan.

5. Om medlemsstaten anser att de relevanta kraven är uppfyllda ska denna

a)	offentliggöra det sammanfattande dokumentet och produktspecifikationen, åtminstone på Internet, och

till kommissionen översända en ansökan om skydd med följande uppgifter:

i)	Sökandens namn och kontaktuppgifter.

ii)	Det sammanfattande dokument som avses i artikel 118c.1 d.

iii)	En förklaring från medlemsstaten om att den anser att den ansökan som lämnats in av den sökande uppfyller de fastställda villkoren.

iv)	Den hänvisning till det offentliggörande som avses i led a.

Dessa handlingar ska vara avfattade på något av gemenskapens officiella språk, eller åtföljas av en styrkt översättning till ett av dessa.

6. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa denna artikel senast den 1 augusti 2009.

7. Om en medlemsstat inte har någon nationell lagstiftning om skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, får den, dock endast tillfälligt, bevilja skydd på nationell nivå för beteckningen i enlighet med villkoren i detta underavsnitt med verkan från den dag som ansökningen lämnats till kommissionen. Detta tillfälliga nationella skydd ska upphöra den dag då ett beslut om registrering eller avslag fattas i enlighet med detta underavsnitt.

Artikel 118g

Kommissionens granskning

1. Kommissionen ska offentliggöra dagen för inlämning av ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

2. Kommissionen ska granska om de ansökningar om skydd som avses i artikel 118f.5 uppfyller villkoren i detta underavsnitt.

3. Om kommissionen anser att villkoren i detta underavsnitt är uppfyllda ska den i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra det sammanfattande dokument som avses i artikel 118c.1 d med hänvisning till det offentliggörande av produktspecifikationen som avses i artikel 118f.5.

Om villkoren inte är uppfyllda ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4 fatta beslut om att avslå ansökan.

Artikel 118h

Förfarande för invändningar

Inom två månader räknat från dagen för det offentliggörande som avses i artikel 118g.3 första stycket, får alla medlemsstater eller tredjeländer, eller fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är bosatta eller etablerade i en annan medlemsstat än den som begärt skyddet eller i ett tredjeland, resa invändningar mot det föreslagna skyddet genom att till kommissionen lämna in en motiverad förklaring om villkoren för rätten till skydd enligt detta underavsnitt.

För fysiska eller juridiska personer som är bosatta eller etablerade i ett tredjeland, ska förklaringen lämnas in, antingen direkt eller genom myndigheterna i det berörda tredjelandet, inom den tidsfrist på två månader som fastställs i första stycket.

Artikel 118i

Beslut om skydd

På grundval av den information som kommissionen förfogar över ska kommissionen fatta beslut i enlighet med förfarandet i artikel 195.4 om att bevilja skydd för en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som uppfyller villkoren i detta underavsnitt och som är förenlig med gemenskapsrätten, eller avslå ansökan om villkoren inte är uppfyllda.

Artikel 118j

Homonyma beteckningar

1. En beteckning för vilken en ansökan har inlämnats, som är helt eller delvis homonym med en beteckning som redan registrerats enligt denna förordning för vinsektorn, ska registreras med beaktande av lokala och traditionella seder och bruk samt risken för förväxlingar.

En homonym beteckning som felaktigt får konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område får inte registreras, även om beteckningen bokstavligen är korrekt i fråga om det område eller den region eller plats där produkterna i fråga har sitt verkliga ursprung.

En registrerad homonym beteckning får endast användas om det finns en klar skillnad i praxis mellan den nya homonymen och det namn som hade registrerats tidigare, med beaktande av kraven på att producenterna ska behandlas lika och att konsumenterna inte får vilseledas.

2. Punkt 1 ska tillämpas i tillämpliga delar om en beteckning för vilken en ansökan har inlämnats, helt eller delvis är homonym med en geografisk beteckning som är skyddad i medlemsstaternas lagstiftning.

Medlemsstaterna ska inte registrera icke-identiska geografiska beteckningar som skyddade enligt deras respektive lagstiftning om geografiska beteckningar, om en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning är skyddad i gemenskapen enligt den gemenskapslagstiftning som är tillämplig på ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar.

3. Innehåller eller består namnet på en druvsort av en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, får det inte användas för märkning av produkter som omfattas av denna förordning, om inte annat föreskrivs i kommissionens tillämpningsföreskrifter.

4. Skyddet av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för produkter som omfattas av artikel 118b ska inte påverka tillämpningen av skyddade geografiska beteckningar som gäller för spritdrycker enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker (9) och omvänt.

Artikel 118k

Grunder för att avslå en ansökan om skydd

1. Beteckningar som har blivit generiska får inte skyddas som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar.

I detta underavsnitt avses med en beteckning som har blivit generisk en beteckning på ett vin som visserligen har samband med den ort eller den region där produkten från början producerades eller salufördes, men som har blivit den allmänna benämningen på ett vin i gemenskapen.

När det ska avgöras om en beteckning har blivit generisk, ska hänsyn tas till alla relevanta faktorer och särskilt till

a)	de nuvarande förhållandena i gemenskapen, särskilt i de områden där produkten konsumeras,

b)	den tillämpliga gemenskapslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen.

2. En beteckning får inte skyddas som ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning om detta med hänsyn till ett varumärkes anseende och renommé skulle kunna vilseleda konsumenten om vinets rätta identitet.

Artikel 118l

Förhållande till varumärken

1. När en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning skyddas i enlighet med denna förordning, ska en ansökan om registrering av ett varumärke som motsvarar något av de fall som avses i artikel 118m.2, och som avser en produkt ur någon av de kategorier som förtecknas i bilaga XIb, avslås om ansökan om varumärkesregistrering lämnas in efter den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen lämnats in till kommissionen och ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen därefter skyddas.

Varumärkesregistrering som har skett i strid med vad som sägs i föregående stycke ska förklaras ogiltig.

2. Ett varumärke vars användning motsvarar något av de fall som avses i artikel 118m.2 får användas fortsatt eller förnyas trots skyddet av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen, om det har lämnats in en ansökan för varumärket i fråga eller om det har registrerats eller, i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen, förvärvats genom användning inom gemenskapen före den dag då ansökan om skydd av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen lämnades in till kommissionen, såvida det inte finns skäl att ogiltigförklara eller häva varumärkesregistreringen enligt rådets direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (10) eller rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (11); detta ska dock inte påverka tillämpningen av artikel 118k.2.

I så fall ska användningen av ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen vara tillåten parallellt med de berörda varumärkena.

Artikel 118m

Skydd

1. Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar får användas av alla aktörer som saluför vin som har producerats i enlighet med motsvarande produktspecifikation.

2. Skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar och viner som använder de skyddade beteckningarna i enlighet med produktspecifikationen ska skyddas mot följande:

Varje direkt eller indirekt kommersiellt bruk av den skyddade beteckningen

i)	för produkter som är jämförbara, men som inte uppfyller kraven i produktspecifikationen för den skyddade beteckningen, eller

ii)	i den mån detta bruk innebär att en ursprungsbetecknings eller en geografisk betecknings anseende utnyttjas.

b)	Varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när produktens eller tjänstens verkliga ursprung anges eller det skyddade namnet har översatts eller åtföljs av uttryck som ’stil’, ’typ’, ’metod’, ’sådan som tillverkas i’, ’imitation’, ’smak’, ’liknande’ eller dylikt.

Varje annan osann eller vilseledande uppgift om ursprung, härkomst, beskaffenhet eller väsentliga egenskaper hos produkten på dennas inre eller yttre förpackning, reklammaterial eller handlingar, liksom förpackning av vinprodukten i en behållare som är ägnad att inge en oriktig föreställning om vinproduktens verkliga ursprung.

d)	Varje annan form av agerande som kan vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung.

3. Skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar får inte bli generiska i gemenskapen i den mening som avses i artikel 118k.1.

4. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra olaglig användning av de skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som det hänvisas till i punkt 2.

Artikel 118n

Kommissionen ska upprätta och föra ett elektroniskt register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar för vin som ska vara tillgängligt för allmänheten.

Artikel 118o

Utseende av behörig kontrollmyndighet

1. Medlemsstaterna ska utse den eller de behöriga myndigheter som ska ansvara för kontrollerna när det gäller de skyldigheter som fastställs i detta kapitel i enlighet med de kriterier som anges i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (12).

2. Medlemsstaterna ska se till att alla aktörer som följer detta underavsnitt har rätt att omfattas av ett system med kontroller.

3. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om den eller de behöriga myndigheter som avses i punkt 1. Kommissionen ska offentliggöra deras namn och kontaktuppgifter och ska regelbundet uppdatera dem.

Artikel 118p

Kontroll av att produktspecifikationerna följs

1. När det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avser ett geografiskt område i gemenskapen, ska kontroll av att produktspecifikationerna följs under produktionen och under eller efter tappningen av vinet genomföras varje år av

a)	den eller de behöriga myndigheter som avses i artikel 118o.1, eller

b)	ett eller flera kontrollorgan enligt punkt 5 i artikel 2 andra stycket i förordning (EG) nr 882/2004 som utför produktcertifieringar i enlighet med de kriterier som anges i artikel 5 i den förordningen.

Kostnaderna för sådana kontroller ska bäras av de aktörer som omfattas av kontrollerna.

2. När det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som avser ett geografiskt område i ett tredjeland, ska kontroll av att produktspecifikationerna följs under produktionen och under eller efter tappningen av vinet genomföras varje år av

a)	en eller flera offentliga myndigheter som utsetts av tredjelandet, eller

b)	ett eller flera certifieringsorgan.

3. De certifieringsorgan som avses i punkterna 1 b och 2 b ska iaktta och, från och med den 1 maj 2010, vara ackrediterade enligt den europeiska standarden EN 45011 eller ISO/IEC Guide 65 (Allmänna krav för organ som handhar produktcertifieringssystem).

4. När den eller de myndigheter som avses i punkterna 1 a och 2 a kontrollerar att produktspecifikationerna följs, ska de lämna tillfredsställande garantier för objektivitet och opartiskhet samt förfoga över den kvalificerade personal och de resurser som behövs för att genomföra sina uppgifter.

Artikel 118q

Ändringar av produktspecifikationer

1. En sökande som uppfyller villkoren i artikel 118e får ansöka om en ändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, till exempel för att ta hänsyn till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen eller för att göra en ny avgränsning av det geografiska område som avses i artikel 118c.2 andra stycket led d. I ansökan ska anges vilka ändringar som begärs med motiveringar.

2. Om ändringen medför en eller flera ändringar i det sammanfattande dokument som avses i artikel 118c.1 d, ska artiklarna 118f–118i även gälla för ändringsansökan. Om de ändringar som föreslås är jämförelsevis små, ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4 besluta om godkännande av dessa utan att följa förfarandet enligt artikel 118g.2 och artikel 118h och ska, om ansökan godkänns, offentliggöra uppgifterna enligt artikel 118g.3.

3. Om den föreslagna ändringen inte innebär någon ändring av det sammanfattande dokumentet ska följande regler gälla:

a)	Om det geografiska området är beläget i en viss medlemsstat, ska denna yttra sig om ändringen och, om yttrandet är positivt, offentliggöra den ändrade produktspecifikationen och anmäla ändringarna och motiveringarna för dessa till kommissionen.

b)	Om det geografiska området är beläget i ett tredjeland, ska kommissionen besluta om eventuellt godkännande av den föreslagna ändringen.

Artikel 118r

Avregistrering

Kommissionen får, på eget initiativ eller på motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse, enligt förfarandet i artikel 195.4 fatta beslut om att dra in skyddet av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning om villkoren i motsvarande produktspecifikation inte längre är uppfyllda.

Artiklarna 118f–118i ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 118s

Befintliga skyddade vinbeteckningar

1. De vinbeteckningar som är skyddade enligt artiklarna 51 och 54 i förordning (EG) nr 1493/1999 och artikel 28 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 av den 29 april 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter (13) ska automatiskt vara skyddade enligt den här förordningen. Kommissionen ska föra in dem i det register som avses i artikel 118n i den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska för de befintliga skyddade vinbeteckningar som avses i punkt 1 skicka in följande till kommissionen:

a)	Den tekniska dokumentation som avses i artikel 118c.1.

b)	De nationella besluten om godkännande.

3. De vinbeteckningar som avses i punkt 1 förlorar sitt skydd enligt denna förordning om inte den information som avses i punkt 2 lämnas in senast den 31 december 2011. Kommissionen ska vidta motsvarande formella åtgärder för att ta bort sådana beteckningar från det register som avses i artikel 118n.

4. Artikel 118r ska inte tillämpas på sådana befintliga skyddade vinbeteckningar som avses i punkt 1.

Kommissionen får, på eget initiativ och i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, till och med den 31 december 2014 fatta beslut om att dra in det skydd för befintliga skyddade vinbeteckningar som avses i punkt 1 om de inte uppfyller villkoren i artikel 118b.

Artikel 118t

Avgifter

Medlemsstaterna får ta ut en avgift för att täcka sina omkostnader, inbegripet de som uppstår vid granskning av ansökningar om skydd, invändningar, ansökningar om ändringar och framställningar om indragningar enligt detta underavsnitt.

Underavsnitt II

Traditionella uttryck

Artikel 118u

Definitioner

1. traditionellt uttryck: ett uttryck som, när det gäller de produkter som avses i artikel 118a.1, av tradition används i medlemsstaterna för att beteckna

a)	att produkten har en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning enligt gemenskapslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen,

b)	produktions- eller lagringsmetoden, kvalitet, färg, typ av plats eller en särskild händelse som är förknippad med historien, för produkter med en skyddad ursprungsbeteckningen eller en skyddad geografisk beteckning.

2. Traditionella uttryck ska erkännas, definieras och skyddas av kommissionen.

Artikel 118v

Skydd

1. Ett skyddat traditionellt uttryck får endast användas för produkter som har framställts enligt definitionen i artikel 118u.1.

Traditionella uttryck ska skyddas mot olovlig användning.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att förhindra olovlig användning av skyddade traditionella uttryck.

2. Traditionella uttryck får inte bli generiska i gemenskapen.

Avsnitt Ib

Märkning och presentation inom vinsektorn

Artikel 118w

Definition

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

a) märkning: varje ord, detalj, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol på förpackning, dokument, meddelande, etikett, ring eller hylsa som medföljer eller avser en viss produkt.

b) presentation: varje information som framförs till konsumenterna genom den berörda produktens förpackning, inklusive form på och typ av flaskor.

Artikel 118x

Tillämpning av övergripande bestämmelser

Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska direktiv 89/104/EEG, rådets direktiv 89/396/EEG av den 14 juni 1989 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier (14), Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (15) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder (16) gälla för märkning och presentation av produkter som faller inom deras tillämpningsområden.

Artikel 118y

Obligatoriska uppgifter

1. Märkning och presentation av de produkter som avses i punkterna 1–11 samt punkterna 13, 15 och 16 i bilaga XIb och som saluförs i gemenskapen eller är avsedda för export, ska innehålla följande obligatoriska uppgifter:

a)	Kategorin av vinprodukt enligt bilaga XIb.

För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning:

i)	uttrycket ’skyddad ursprungsbeteckning’ eller ’skyddad geografisk beteckning’, och

ii)	namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.

c)	Verklig alkoholhalt i volymprocent.

d)	Ursprungsbeteckning.

e)	Uppgift om tappningsföretaget eller, när det rör sig om mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ, namnet på producenten eller leverantören.

f)	Importören, när det rör sig om importerade viner.

g)	När det rör sig om mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ, uppgift om sockerhalten.

2. Med avvikelse från punkt 1 a får hänvisningen till kategorin av vinprodukt uteslutas för vin vars etikett anger namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografiska beteckning.

3. Med avvikelse från punkt 1 b får hänvisningen till uttrycket ’skyddad ursprungsbeteckning’ eller ’skyddad geografisk beteckning’ uteslutas i följande fall:

a)	Om ett traditionellt uttryck enligt artikel 118u.1 a anges på etiketten.

b)	I särskilda fall, som ska fastställas av kommissionen, om namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen anges på etiketten.

Artikel 118z

Frivilliga uppgifter

1. Märkningen och presentationen av de produkter som avses i artikel 118y.1 får innehålla följande frivilliga uppgifter:

Årgång.

b)	Namnet på en eller flera druvsorter.

c)	När det gäller andra viner än de som avses i artikel 118y.1 g, uppgifter om sockerhalten.

d)	För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, traditionella uttryck enligt artikel 118u.1 b.

e)	Gemenskapens symbol för den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.

f)	Uttryck som avser vissa produktionsmetoder.

g)	För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning, namnet på en geografisk enhet som är mindre eller större än det underliggande området för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 118j.3 gäller följande för användningen av de uppgifter som anges i punkt 1 a och 1 b för viner som saknar en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning:

a)	Medlemsstaterna ska införa lagar eller andra författningar för att säkerställa certifierings-, godkännande- och kontrollförfaranden så att den berörda informationens korrekthet garanteras.

Medlemsstaterna får, på grundval av icke diskriminerande och objektiva kriterier och med vederbörlig hänsyn till lojal konkurrens, för vin som framställts av druvsorter på deras territorium, upprätta förteckningar över uteslutna druvsorter, särskilt om

i)	den finns risk för att konsumenterna vilseleds i fråga om vinets rätta ursprung, på grund av att en viss druvsort utgör en integrerad del av en befintlig skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning,

ii)	de berörda kontrollerna inte skulle vara kostnadseffektiva, på grund av att en viss druvsort utgör en mycket liten del av medlemsstatens vinodling.

c)	För blandningar av viner från olika medlemsstater får druvsorten eller druvsorterna inte anges i märkningen om inte de berörda medlemsstaterna har kommit överens om annat och säkerställer de relevanta certifierings-, godkännande- och kontrollförfarandena.

Artikel 118za

Språkanvändning

1. De obligatoriska och frivilliga uppgifter som avses i artiklarna 118y och 118z ska när de uttrycks i ord avfattas på ett eller flera av gemenskapens officiella språk.

2. Utan hinder av punkt 1 ska dock namnet på en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning eller ett traditionellt uttryck enligt artikel 118u.1 a på etiketten avfattas på det eller de språk på vilka skyddet är tillämpligt.

Vid skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar eller särskilda nationella beteckningar på ett annat alfabet än det latinska kan denna beteckning även anges på ett eller flera officiella gemenskapsspråk.

Artikel 118zb

Tillsyn

Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska vidta åtgärder för att säkerställa att en produkt enligt artikel 118y.1 som inte är märkt i enlighet med detta avsnitt inte släpps ut på marknaden eller att produkten dras tillbaka från marknaden.

12.

Följande avsnitt ska införas i del II avdelning II kapitel I:

”Avsnitt IIa

Produktionsregler inom vinsektorn

Underavsnitt I

Druvsorter

Artikel 120a

Klassificering av druvsorter

1. De produkter som förtecknas i bilaga XIb och som produceras i gemenskapen ska framställas av druvsorter enligt klassificeringen i punkt 2.

2. Med förbehåll för punkt 3 ska medlemsstaterna klassificera vilka druvsorter som för framställning av vin får planteras, återplanteras eller ympas på deras territorier.

Endast druvsorter som uppfyller följande villkor får klassificeras av medlemsstaterna:

a)	Druvsorter som tillhör arten Vitis vinifera eller kommer från en korsning mellan den arten och andra arter av släktet Vitis.

b)	Druvsorter som inte tillhör någon av följande sorter: Noah, Othello, Isabelle, Jacquez, Clinton och Hebermont.

Om en druvsort stryks ur klassificeringen enligt första stycket ska den röjas inom 15 år efter det att de har strukits.

3. De medlemsstater vilkas vinproduktion inte överstiger 50 000 hl vin per år, beräknat på grundval av den genomsnittliga produktionen under de senaste fem vinåren, ska undantas från kravet på klassificering i punkt 2.

Dock får även i de medlemsstater som avses i första stycket endast druvsorter som överensstämmer med punkt 2 a och b planteras, återplanteras eller ympas för framställning av vin.

4. Med avvikelse från punkt 2 första och andra stycket och punkt 3 andra stycket är plantering, återplantering eller ympning av följande druvsorter tillåten för forskning och vetenskapliga försök:

a)	Druvsorter som inte klassificerats av de medlemsstater som avses i punkt 2.

b)	Druvsorter som inte överensstämmer med punkt 2 a och b, i fråga om de medlemsstater som avses i punkt 3.

5. Arealer planterade med druvsorter för vinframställning i strid med punkterna 2, 3 och 4 ska röjas.

Det föreligger dock ingen skyldighet att röja sådana arealer om det som produceras enbart är avsett för konsumtion i vinodlarens hushåll.

6. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att kontrollera att producenterna följer bestämmelserna i punkterna 2–5.

Underavsnitt II

Oenologiska metoder och restriktioner

Artikel 120b

Tillämpningsområde

Detta underavsnitt avser de tillåtna oenologiska metoderna och de gällande restriktionerna för produktion och saluföring av produkter inom vinsektorn samt förfarandet för att fatta beslut om dessa metoder och restriktioner.

Artikel 120c

Oenologiska metoder och restriktioner

1. Vid framställning i gemenskapen av produkter inom vinsektorn får endast oenologiska metoder och lagring som är tillåtna enligt gemenskapsrätten i enlighet med bilaga XVa eller om vilka beslut har fattats i enlighet med artiklarna 120d och 120e användas.

Första stycket ska inte gälla

a)	druvsaft och koncentrerad druvsaft,

b)	druvmust och koncentrerad druvmust avsedd för framställning av druvsaft.

2. De tillåtna oenologiska metoderna får endast användas för att säkerställa att framställning, lagring och förädling av produkten sker på ett korrekt sätt.

3. Produkter inom vinsektorn ska framställas i gemenskapen i enlighet med relevanta restriktioner i bilaga XVb.

4. Produkter som omfattas av denna förordning och som har genomgått oenologiska metoder som inte är tillåtna i gemenskapen, eller i förekommande fall, enligt nationella bestämmelser, eller som står i strid mot restriktionerna i bilaga XVb får inte saluföras i gemenskapen.

Artikel 120d

Striktare regler fastställda av medlemsstaterna

Medlemsstaterna får begränsa eller förbjuda användningen av vissa oenologiska metoder samt införa hårdare restriktioner, som är tillåtna enligt gemenskapsrätten, för vin som framställs inom deras territorium och i syfte att bättre bevara de egenskaper som är kännetecknande för vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning och för mousserande vin och likörvin.

Medlemsstaterna ska meddela dessa begränsningar, förbud och restriktioner till kommissionen, som i sin tur ska underrätta övriga medlemsstater.

Artikel 120e

Tillstånd för oenologiska metoder och restriktioner

1. Utom för de oenologiska metoder som gäller berikning, syratillsats och avsyrning som fastställs i bilaga XVa för de specifika produkter som omfattas av den bilagan samt de restriktioner som anges i bilaga XVb ska kommissionen fatta beslut om tillstånd för oenologiska metoder och restriktioner för produktion och lagring av produkter inom vinsektorn i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.

2. Medlemsstaterna får tillåta användning för försöksändamål av otillåtna oenologiska metoder på villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.

Artikel 120f

Kriterier för tillstånd

Kommissionen ska, när den lämnar tillstånd till oenologiska metoder i enlighet med förfarandet i artikel 195.4,

a)	grunda sig på de oenologiska metoder som har rekommenderats och offentliggjorts av Internationella vinorganisationen (OIV) och på resultaten av användningen av ännu inte tillåtna oenologiska metoder för försöksändamål,

b)	ta hänsyn till skyddet av människors hälsa,

c)	ta hänsyn till eventuella risker för att konsumenterna vilseleds på grund av etablerade förväntningar och uppfattningar och i samband med detta undersöka vilka informationsmöjligheter som finns och kan utnyttjas för att undvika sådana risker,

d)	ge möjlighet att bevara vinets naturliga och kännetecknande egenskaper och undvika en genomgripande ändring av den berörda produktens sammansättning,

e)	säkerställa en acceptabel miniminivå av miljöskydd,

f)	följa de allmänna bestämmelserna om oenologiska metoder och restriktioner i bilaga XVa respektive XVb.

Artikel 120g

Analysmetoder

De analysmetoder som ska användas för att bestämma sammansättningen av produkterna inom vinsektorn och de föreskrifter som gör det möjligt att fastställa om dessa produkter har genomgått någon behandling som står i strid med tillåtna oenologiska metoder, ska vara de som har rekommenderats och offentliggjorts av OIV.

Om det inte finns några metoder och föreskrifter som har rekommenderats och offentliggjorts av OIV ska sådana analysmetoder och föreskrifter antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.

I avvaktan på att sådana föreskrifter antas ska man tillämpa de metoder och föreskrifter som är tillåtna i den berörda medlemsstaten.”

13.

Artikel 121 ska ändras på följande sätt:

Följande led ska läggas till i det första stycket:

”k)

de bestämmelser om ursprungsbeteckning och geografisk beteckning som avses i underavsnitt I i avsnitt Ia, särskilt bestämmelserna om undantag från bestämmelserna och kraven i det underavsnittet

i)	när det gäller ansökningar om skydd för ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar som ännu inte avgjorts,

ii)	när det gäller framställning av vissa viner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning inom ett geografiskt område i närheten av det geografiska område från vilket druvorna härstammar,

iii)	när det gäller traditionella produktionsmetoder för vissa viner med skyddad ursprungsbeteckning,

de bestämmelser om traditionella uttryck som avses i underavsnitt II i avsnitt Ia, särskilt i fråga om

i)	förfarandet för att bevilja skydd,

ii)	den specifika skyddsnivån,

de bestämmelser om märkning och presentation som avses i avsnitt Ib, särskilt i fråga om

i)	närmare bestämmelser om den berörda produktens ursprung,

ii)	villkoren för användningen av de frivilliga uppgifterna i artikel 118z,

iii)	särskilda krav i fråga om uppgifterna om årgång och druvsort på etiketterna enligt artikel 118z.2,

iv)	ytterligare avvikelser utöver dem som anges i artikel 118y.2, där det föreskrivs att hänvisningen till kategorin av vinprodukt får uteslutas,

v)	regler för det skydd som ska ges presentationen av en viss produkt.”

Följande stycken ska läggas till:

”De åtgärder som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna om oenologiska metoder och restriktioner i underavsnitt II i avsnitt IIa och i bilagorna XVa och XVb ska antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, om inte annat föreskrivs i dessa bilagor.

De åtgärder som avses i tredje stycket får särskilt avse följande:

a)	Bestämmelser med innebörden att de oenologiska metoder i gemenskapen som förtecknas i bilaga IV till förordning (EG) nr 1493/1999 ska anses vara tillåtna oenologiska metoder.

b)	Tillåtna oenologiska metoder och restriktioner, inklusive berikning, syratillsats och avsyrning som gäller mousserande viner, mousserande kvalitetsviner och mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ.

c)	Tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som gäller likörvin.

d)	Bestämmelser för blandning och ’coupage’ av must och vin, om inte annat anges i punkt C i bilaga XVb.

e)	Specifikationer för renhet och identitet för ämnen som ingår i oenologiska metoder, om det saknas gemenskapsbestämmelser på området.

f)	Administrativa föreskrifter för att genomföra tillåtna oenologiska metoder.

g)	Villkoren för innehav, omsättning och användning av produkter som inte uppfyller bestämmelserna i artikel 120c och eventuella undantag från kraven i den artikeln samt kriterier som i enskilda fall gör det möjligt att undvika alltför stor stränghet.

h)	Villkoren enligt vilka medlemsstaterna får tillåta innehav, omsättning och användning av produkter som inte uppfyller bestämmelserna i underavsnitt II i avsnitt IIa, utom artikel 120c, eller tillämpningsföreskrifterna för det underavsnittet.”

14.

I artikel 122 ska följande stycken ska läggas till:

”Medlemsstaterna får, när det gäller vinsektorn, erkänna producentorganisationer på samma villkor som i första stycket leden b och c som tillämpar stadgar som ålägger deras medlemmar att bland annat

a)	tillämpa de regler som producentorganisationen antagit när det gäller produktionsrapportering, produktion, saluföring och miljöskydd,

b)	ge producentorganisationer den information de begär för statistiska ändamål, särskilt när det gäller odlingsarealer och marknadsutveckling,

c)	betala böter för åsidosättande av de skyldigheter som följer av stadgarna.

Följande särskilda mål i den mening som avses i första stycket led c får eftersträvas, i synnerhet, inom vinsektorn:

a)	Främja och lämna tekniskt stöd för användningen av miljövänliga odlings- och produktionsmetoder.

b)	Främja initiativ för hanteringen av biprodukter från vinframställning och för avfallshanteringen, särskilt för att skydda kvaliteten på vatten, mark och landskap samt för att bevara eller främja den biologiska mångfalden.

c)	Forska om hållbara produktionsmetoder och hållbar marknadsutveckling.

d)	Bidra till genomförandet av stödprogram enligt del II avdelning I kapitel IV avsnitt IVb.”

15.

Artikel 123.3 ska ändras på följande sätt:

Inledningen och leden a och b ska ersättas med följande:

”Utöver vad som sägs i punkt 1 ska medlemsstaterna när det gäller frukt och grönsaker, och de får när det gäller vin, dessutom erkänna branschorganisationer som

a)	är sammansatta av företrädare för ekonomisk verksamhet knuten till produktion av, handel med eller bearbetning av produkter från de sektorer som anges i inledningen,

b)	har bildats på initiativ av samtliga eller några av de företrädare som avses i led a,”

Led c ska ändras på följande sätt:

Inledningen ska ersättas med följande:

”i en eller flera regioner inom gemenskapen med beaktande av konsumenternas intressen, och inom vinsektorn med beaktande av folkhälsan och konsumenternas intressen, och utan att det påverkar andra sektorer, genomför minst en, eller när det gäller frukt och grönsaker två, av nedanstående aktiviteter, dvs. att”

ii)

Led ii ska ersättas med följande:

”ii)	hjälpa till med att bättre samordna utsläppandet på marknaden av frukt- och grönsaksprodukter och vinprodukter, särskilt genom forskning och marknadsundersökningar,”

iii)

Led iv ska ersättas med följande:

”iv)	mer fullständigt dra nytta av frukt- och grönsaksprodukternas och vinprodukternas potential, och produktionspotentialen i vinsektorn,”

iv)

Leden vii och vii ska ersättas med följande:

”vii)

utveckla metoder och medel för förbättring av produkternas kvalitet i alla produktions- och handelsled och, när det gäller vinsektorn vinframställningsled,

viii)

tillvarata potentialen hos organiskt jordbruk och skydda och främja sådant jordbruk samt ursprungsbeteckningar, kvalitetsmärkningar och geografiska beteckningar.”

Led x ska ersättas med följande:

”x)	när det gäller frukt och grönsaker fastställa strängare regler än gemenskapsföreskrifterna eller de nationella föreskrifterna när det gäller de regler för produktion och saluföring som anges i punkterna 2 och 3 i bilaga XVIa.”

vi)

Följande led ska läggas till:

”xi)

när det gäller vinsektorn

—	erbjuda information om särskilda egenskaper hos vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning,

—	uppmuntra till måttlig och ansvarsfull vinkonsumtion och informera om de skadliga verkningarna av farliga konsumtionsmönster,

—	genomföra säljfrämjande åtgärder för vin, särskilt i tredjeland.”

16.

Följande avsnitt ska läggas till i del II avdelning II kapitel II:

”Avsnitt Ib

Bestämmelser rörande producent- och branschorganisationer inom vinsektorn

Artikel 125o

Erkännande

1. Medlemsstaterna får erkänna producentorganisationer och branschorganisationer som har lämnat in en ansökan om erkännande till den berörda medlemsstaten och ansökan innehåller bevis för att,

när det gäller producentorganisationer:

i)	organisationen uppfyller villkoren i artikel 122,

ii)	den har ett lägsta antal medlemmar, som ska fastställas av den berörda medlemsstaten,

iii)	den i det område där den är verksam har en lägsta avsättningsbar produktionsvolym, som ska fastställas av den berörda medlemsstaten,

iv)	kan bedriva sin verksamhet korrekt, både över en längre period och med avseende på effektivitet och koncentration av utbudet,

v)	den faktiskt gör det möjligt för medlemmarna att få det tekniska stöd som behövs för att införa miljövänliga odlingsmetoder,

när det gäller branschorganisationer:

i)	organisationen uppfyller villkoren i artikel 123.3,

ii)	bedriver sin verksamhet i ett eller flera områden inom det berörda territoriet,

iii)	representerar en betydande del av produktionen av eller handeln med produkter som omfattas av denna förordning,

iv)	inte är verksam inom produktion, bearbetning eller saluföring av produkter från vinsektorn.

2. Producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EG) nr 1493/1999 ska anses vara erkända producentorganisationer enligt denna artikel.

Organisationer som uppfyller kriterierna i punkt 123.3 och i punkt 1 b i den här artikeln och som erkänts av medlemsstaterna ska anses vara erkända branschorganisationer enligt de bestämmelserna.

3. Artiklarna 125b.2 och 125k.3 ska även gälla för producentorganisationer och branschorganisationer inom vinsektorn.

a)	De perioder som det hänvisas till i artiklarna 125b.2 a och 125k.3 c ska vara fyra månader.

b)	De ansökningar om erkännande som det hänvisas till i artiklarna 125b.2 a och 125k.3 c ska lämnas in till och granskas av den medlemsstat i vilken organisationen har sitt huvudkontor.

c)	Den årliga anmälan som avses i artiklarna 125b.2 c respektive 125k.3 d ska göras senast den 1 mars varje år.”

17.	I artikel 129 ska andra meningen ersättas med följande: ”Den tulltaxenomenklatur som följer av tillämpningen av denna förordning, i tillämpliga fall även definitionerna i bilagorna III och XIb, ska ingå i Gemensamma tulltaxan.”

18.

Följande led ska införas i artikel 130.1:

”ga)

vin,”

19.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 133a

Särskild säkerhet inom vinsektorn

1. För saft och must i kategorier som omfattas av KN-nummer 2009 61, 2009 69 och 2204 30 för vilka tillämpningen av Gemensamma tulltaxans tullar beror på den importerade produktens importpris, ska detta pris kontrolleras antingen genom kontroll av varje parti eller med hjälp av ett schablonimportvärde som kommissionen ska beräkna på grundval av prisnoteringarna för samma produkter i ursprungslandet.

Om det deklarerade ingångspriset för det aktuella partiet är högre än schablonimportvärdet, om ett sådant tillämpas, höjt med en marginal som fastställts av kommissionen och som inte får överstiga schablonimportvärdet med mer än 10 %, ska det krävas en säkerhet som är lika med den importtull som fastställts på grundval av schablonimportvärdet.

Om ingångspriset för det aktuella partiet inte deklareras, ska tillämpningen av tullsatserna i Gemensamma tulltaxan vara avhängig av schablonimportvärdet eller tillämpningen av relevanta bestämmelser i tullagstiftningen på villkor som ska fastställas av kommissionen.

2. Om rådet medger undantag enligt punkt B.5 eller C i bilaga XVb för importerade produkter ska importörerna vid tidpunkten för övergång till fri omsättning ställa en säkerhet för dessa produkter hos den utsedda tullmyndigheten. Säkerheten ska släppas fri när importören för tullmyndigheterna i den medlemsstat i vilken varan övergår till fri omsättning lägger fram tillfredsställande bevis för att musten förvandlats till druvsaft, använts i andra produkter utanför vinsektorn eller, om den använts för vinframställning, har försetts med märkning.”

20.

I artikel 141.1 ska inledningen ersättas med följande:

”En tilläggstull enligt den tullsats som fastställs i artiklarna 135–140a ska tas ut vid import av en eller flera produkter från sektorerna för spannmål, ris, socker, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och bananer samt druvsaft och druvmust i syfte att förhindra eller motverka de negativa effekter för gemenskapsmarknaden som kan bli följden av sådan import förutsatt att”

21.

Följande underavsnitt ska läggas till i del III kapitel II avsnitt IV:

”Underavsnitt V

Särskilda bestämmelser för import av vin

Artikel 158a

Särskilda importkrav för vin

1. Om inte annat föreskrivs, särskilt i avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget, ska bestämmelserna om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar och om märkning i del II avdelning II kapitel I avsnitt Ia underavsnitt I samt artikel 113d.1 i denna förordning gälla för produkter enligt KN-nummer 2009 61, 2009 69 och 2204 som importeras till gemenskapen.

2. Om inte annat föreskrivs i avtal som ingåtts enligt artikel 300 i fördraget, ska de produkter som avses i punkt 1 framställas enligt de oenologiska metoder som rekommenderats och offentliggjorts av Internationella vinorganisationen eller godkänts av gemenskapen enligt denna förordning och dess tillämpningsföreskrifter.

3. Vid import av de produkter som avses i punkt 1 ska det uppvisas

a)	ett intyg som styrker att bestämmelserna i punkterna 1 och 2 har följts, vilket är utfärdat av ett behörigt organ, som finns upptaget på en förteckning som ska offentliggöras av kommissionen, i produktens ursprungsland,

b)	en analysrapport som upprättats av ett organ eller en myndighet som har utsetts av produktens ursprungsland, om produkten är avsedd för direkt konsumtion.

4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel ska antas av kommissionen.”

22.

Artikel 160.1 första stycket ska ersättas med följande:

”Om gemenskapsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom systemet med aktiv förädling, får kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ helt eller delvis upphäva tillämpningen av systemet med aktiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, socker, olivolja och bordsoliver, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, vin, nöt- och kalvkött, mjölk och mjölkprodukter, griskött, får- och getkött, ägg, fjäderfäkött och jordbruksalkohol. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den fatta beslut därom inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot.”

23.

Följande led ska införas i artikel 161.1:

”dc)

vin,”

24.

Artikel 174.1 första stycket ska ersättas med följande:

”Om gemenskapsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom systemet med passiv förädling, får kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ helt eller delvis upphäva tillämpningen av systemet med passiv förädling för produkter inom sektorerna för spannmål, ris, frukt och grönsaker, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker, vin, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött och fjäderfäkött. Om kommissionen får en begäran från en medlemsstat ska den fatta beslut därom inom fem arbetsdagar efter det att begäran togs emot.”

25.

Artikel 175 ska ersättas med följande:

”Artikel 175

Tillämpning av artiklarna 81–86 i fördraget

Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska artiklarna 81–86 i fördraget samt tillämpningsföreskrifter för dessa, om inte annat följer av artiklarna 176–177 i denna förordning, tillämpas på alla sådana avtal, beslut och förfaranden som avses i artiklarna 81.1 och 82 i fördraget och som rör produktion av eller handel med de produkter som omfattas av denna förordning.”

26.

Artikel 180 ska ändras på följande sätt:

”Artikel 180

Tillämpning av artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget

Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget ska tillämpas på produktion av och handel med de produkter som avses i artikel 1.

Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget ska emellertid inte tillämpas på betalningar enligt artiklarna 44–48, 102, 102a, 103, 103a, 103b, 103e, 103ga, 104, 105, 182 och 182a, underavsnitt III i avsnitt IVa i kapitel III i avdelning I i del II och avsnitt IVb i kapitel IV i avdelning I i del II i denna förordning av medlemsstater i överensstämmelse med denna förordning. Vad gäller artikel 103n.4 är det dock endast artikel 88 i fördraget som inte ska tillämpas.”

27.

Följande artikel ska läggas till i del IV kapitel II:

”Artikel 182a

Nationellt stöd till krisdestillation av vin

1. Från och med den 1 augusti 2012 får medlemsstaterna bevilja vinproducenter nationellt stöd för frivillig eller obligatorisk destillation i motiverade krisfall.

2. Det stöd som avses i punkt 1 ska vara proportionerligt och göra det möjligt att hantera krisen.

3. Det totalt tillgängliga beloppet ett visst år för sådant stöd i en medlemsstat får inte överskrida 15 % av det för året i fråga totalt tillgängliga beloppet per medlemsstat enligt bilaga Xb.

4. Medlemsstater som önskar tillämpa det stöd som avses i punkt 1 ska lämna in en vederbörligen underbyggd anmälan till kommissionen. Kommissionen ska besluta om huruvida åtgärden ska godkännas och stöd kan beviljas.

5. Alkohol från den destillation som avses i punkt 1 ska uteslutande användas för industriella ändamål eller som energikälla för att undvika en snedvridning av konkurrensen.

6. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel ska antas av kommissionen.”

28.

I artikel 184 ska följande punkter läggas till:

”7.	före den 31 december 2011 för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av de säljfrämjande åtgärder inom vinsektorn som avses i artikel 103p,

8.	före utgången av 2012 lägga fram en rapport om vinsektorn, i vilken bland annat erfarenheterna från genomförandet av reformen beaktas.”

29.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 185a

Vinodlingsregister och inventering

1. Medlemsstaterna ska föra ett vinodlingsregister med uppdaterad information om produktionskapaciteten.

2. Medlemsstater i vilka den sammanlagda areal som är planterad med vinstockar bärande vindruvor för vinframställning klassificerbara enligt artikel 120a.2 understiger 500 hektar, ska inte omfattas av den skyldighet som anges i punkt 1.

3. Medlemsstater som i enlighet med artikel 103q inrymmer åtgärden ’omstrukturering och omställning av vinodlingar’ i sina stödprogram, ska senast den 1 mars varje år skicka en uppdaterad inventering av sin produktionskapacitet till kommissionen som grundar sig på vinodlingsregistret.

4. Närmare bestämmelser om vinodlingsregistret och inventeringen ska antas av kommissionen, i synnerhet när det gäller deras användning för övervakning och kontroll av produktionskapaciteten och mätning av arealer.

Efter den 1 januari 2016 kan kommissionen när som helst besluta att punkterna 1–3 inte längre ska tillämpas.

Artikel 185b

Obligatoriska deklarationer inom vinsektorn

1. Producenter av druvor avsedda för vinframställning och producenter av druvmust och vin, ska varje år till de behöriga nationella myndigheterna deklarera vilka mängder som producerats av den senaste skörden.

2. Medlemsstaterna får kräva att försäljare av druvor för vinframställning varje år deklarerar vilka mängder som saluförts från den senaste skörden.

3. Producenter av druvmust och vin och andra näringsidkare än detaljhandlare, ska varje år till de behöriga nationella myndigheterna deklarera sina lager av druvmust och vin, oavsett om dessa hänför sig till innevarande eller tidigare års skörd. Druvmust och vin som importerats från tredjeland ska anges separat.

4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel får antas av kommissionen och får särskilt avse bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av kraven på utbyte av information.

Artikel 185c

Följedokument och register inom vinsektorn

1. Produkter från vinsektorn får endast sättas i omlopp inom gemenskapen om de åtföljs av ett av myndigheterna kontrollerat dokument.

2. Fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer som för sin yrkesutövning innehar produkter från vinsektorn, särskilt producenter, tappningsföretag och bearbetningsföretag, liksom även näringsidkare som ska fastställas av kommissionen, ska föra register över mottagna och avsända leveranser av dessa produkter.

3. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel får antas av kommissionen.

Artikel 185d

Utseende av ansvariga nationella myndigheter för vinsektorn

1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i denna förordning om fastställande av behöriga nationella myndigheter ska medlemsstaterna utse en eller flera myndigheter som ska ansvara för att gemenskapsbestämmelserna inom vinsektorn efterlevs. Medlemsstaterna ska i synnerhet utse de laboratorier som har rätt att göra officiella analyser inom vinsektorn. De utsedda laboratorierna ska uppfylla de allmänna kriterierna för drift av testlaboratorier i ISO/IEC 17025.

2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om namn och kontaktuppgifter för de myndigheter och laboratorier som avses i punkt 1. Kommissionen ska, utan hjälp av den kommitté som avses i artikel 195.1, göra denna information allmänt tillgänglig.”

30.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 188a

Rapportering och utvärdering inom vinsektorn

1. När det gäller olagliga planteringar som planterats efter den 31 augusti 1998 enligt artikel 85a ska medlemsstaterna senast den 1 mars varje år underrätta kommissionen om de arealer som planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt efter den 31 augusti 1998 och om de arealer som röjts i enlighet med punkt 1 i den artikeln.

2. När det gäller sådan obligatorisk reglering av planteringar som planterats olagligt före den 1 september 1998 och som avses i artikel 85b ska medlemsstaterna senast den 1 mars varje berört år underrätta kommissionen om

a)	vilka arealer som har planterats med vinstockar utan motsvarande planteringsrätt före den 1 september 1998,

b)	vilka arealer som har reglerats i enlighet med punkt 1 i den artikeln, om avgifterna enligt samma punkt och om det genomsnittliga regionala värdet av planteringsrätterna enligt punkt 2 i samma artikel.

Medlemsstaterna ska, första gången senast den 1 mars 2010, underrätta kommissionen om de arealer som röjts i enlighet med artikel 85b.4 första stycket.

Upphörandet av det tillfälliga förbudet mot nyplantering den 31 december 2015 enligt artikel 85g.1 påverkar inte skyldigheterna enligt denna artikel.

3. När det gäller stödansökningar i samband med det röjningssystem som inrättas i del II avdelning I kapitel III avsnitt IVa underavsnitt III ska medlemsstaterna senast den 1 mars varje år underrätta kommissionen om de ansökningar som godkänts, uppdelade efter regioner och avkastningsintervaller och det totala belopp som betalats ut i röjningsbidrag i varje region.

För det föregående vinåret ska medlemsstaterna senast den 1 december varje år underrätta kommissionen om

a)	de arealer som har röjts, uppdelade efter regioner och avkastningsintervaller,

b)	det totala belopp som betalats ut i röjningsbidrag i varje region.

4. När det gäller arealer som utesluts från systemet med röjning enligt artikel 85u ska medlemsstater som beslutar sig för att använda möjligheterna i punkterna 4–6 i den artikeln senast den 1 augusti varje år, med avseende på de röjningsåtgärder som kommer att vidtas, underrätta kommissionen om

a)	de arealer som har uteslutits,

b)	skälen till varför de har uteslutits enligt artikel 85u.4 och 85u.5.

5. Medlemsstaterna ska senast den 1 mars varje år och första gången senast den 1 mars 2010 lämna in en rapport till kommissionen om genomförandet av åtgärderna i deras stödprogram enligt del II avdelning I kapitel IV avsnitt IVb under det föregående budgetåret.

Rapporterna ska förteckna och beskriva de åtgärder för vilka gemenskapsstöd har beviljats enligt stödprogrammen och ska i synnerhet innehålla uppgifter om genomförandet av de säljfrämjande åtgärder som avses i artikel 103p.

6. Medlemsstaterna ska senast den 1 mars 2011 och återigen senast den 1 mars 2014 lämna in en utvärdering till kommissionen av kostnaderna och fördelarna med stödprogrammen och ange hur de kan göras mer effektiva.

7. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel ska antas av kommissionen.”

31.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 190a

Finansiell överföring av medel tillgängliga inom vinsektorn till landsbygdsutveckling

1. De belopp som fastställs i punkt 2 och som grundar sig på de historiska utgifter som avses i förordning (EG) nr 1493/1999 för interventionsåtgärder i syfte att stabilisera jordbruksmarknaderna enligt artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1290/2005, ska finnas tillgängliga som kompletterande gemenskapsmedel för åtgärder i vinproducerande regioner inom ramen för den programplanering för landsbygdsutvecklingen som finansieras genom förordning (EG) nr 1698/2005.

2. Följande belopp ska finnas tillgängliga under de angivna kalenderåren:

—	2009: 40 660 000 EUR.

—	2010: 82 110 000 EUR.

—	Från och med 2011 och därefter: 122 610 000 EUR.

3. Beloppen i punkt 2 ska fördelas mellan medlemsstaterna i enlighet med bilaga Xc”.

32.

I artikel 194 ska följande stycke läggas till:

”Kommissionen får också fastställa de bestämmelser om mätning av arealer inom vinsektorn som säkerställer en enhetlig tillämpning av gemenskapens bestämmelser i denna förordning. Bestämmelserna får i synnerhet avse kontroller och regler för de särskilda finansiella förfarandena för bättre kontroller.”

33.

Följande artikel ska införas i del VI:

”Artikel 194a

Förenlighet med det integrerade administrations- och kontrollsystemet

Vid tillämpningen av denna förordning inom vinsektorn ska medlemsstaterna se till att de administrations- och kontrollförfaranden som avses i artikel 194 första och tredje styckena och som hänför sig till arealer är förenliga med det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IAKS) med avseende på

a)	databasen,

b)	de system för identifiering av jordbruksskiften som avses i artikel 20.1 i förordning (EG) nr 1782/2003,

c)	de administrativa kontrollerna.

Dessa förfaranden ska utformas så att de fungerar tillsammans utan problem eller konflikter och så att uppgifter kan utbytas med IAKS.”

34.

Artikel 195 ska ändras på följande sätt:

a)	Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. Kommissionen ska biträdas av förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket (nedan kallad förvaltningskommittén).”

b)	Följande punkter ska läggas till: ”3. Kommissionen ska också biträdas av en föreskrivande kommitté. 4. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.”

35.

Artikel 196 ska ersättas med följande:

”Artikel 196

Förvaltningskommitténs organisation

Vid organisationen av mötena i den förvaltningskommitté som avses i artikel 195.1 ska man särskilt beakta omfånget av dess ansvar, den specifika karaktären hos det ärende som ska behandlas samt behovet av lämplig sakkunskap.”

36.	Följande artikel ska införas: ”Artikel 203b Övergångsbestämmelser inom vinsektorn Kommissionen får anta sådana åtgärder som krävs för att underlätta övergången från bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 1493/1999 och (EG) nr 479/2008 till de bestämmelser som fastställs i denna förordning.”

37.

Bilagorna ska ändras på följande sätt:

a)	Del IIIa, i dess lydelse enligt bilaga I till denna förordning ska införas i bilaga III.

b)	Bilagorna Xb, Xc, Xd och Xe i deras lydelse enligt bilaga II till den här förordningen ska införas.

c)	Bilagan XIb i dess lydelse enligt bilaga III till den här förordningen ska införas.

d)	Bilagorna XVa och XVb i deras lydelse enligt bilaga IV till den här förordningen ska införas.

e)	Punkt 47, i dess lydelse enligt bilaga V till den här förordningen ska införas i bilaga XXII.

Artikel 2

Ändring av förordning (EG) nr 1184/2006

Artikel 1 i förordning (EG) nr 1184/2006 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

I denna förordning fastställs de bestämmelser som ska tillämpas i fråga om tillämpligheten när det gäller artiklarna 81–86 och vissa bestämmelser i artikel 88 i fördraget i samband med produktion av eller handel med de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget med undantag för de produkter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (17).

Artikel 3

Upphävande och fortsatt giltighet under en övergångsperiod

1. Förordning (EG) nr 479/2008 ska upphöra att gälla, dock med förbehåll för punkt 2.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till förordning (EG) nr 1234/2007 och ska läsas enligt jämförelsetabellerna i bilaga XXII till den förordningen.

2. Artikel 128.3 i förordning (EG) nr 479/2008 ska fortsätta att gälla för de åtgärder och på de villkor som fastställs i den förordningen.

Artikel 4

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 augusti 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 maj 2009.

På rådets vägnar

J. ŠEBESTA

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 20 november 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(3) EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

(4) EUT L 214, 4.8.2006, s. 7.

(5) EUT C 319, 27.12.2006, s. 1.

(6) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(7) EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

(8) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.”

(9) EUT L 39, 13.2.2008, s. 16.

(10) EGT L 40, 11.2.1989, s. 1.

(11) EGT L 11, 14.1.1994, s. 1.

(12) EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

(13) EGT L 118, 4.5.2002, s. 1.

(14) EGT L 186, 30.6.1989, s. 21.

(15) EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.

(16) EUT L 247, 21.9.2007, s. 17.”

(17) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.”

BILAGA I

”Del IIIa: Definitioner för vinsektorn

Vinstocksrelaterade

1.	röjning: fullständigt borttagande av alla vinstockar på en areal som planterats med vinstockar.

2.	plantering: slutgiltig plantering av vinstockar eller delar av vinstockar, ympade eller inte ympade, i syfte att producera druvor eller inrätta en moderplantskola för ympmaterial.

3.	dubbelympning: ympning av en vinstock som redan har ympats en gång tidigare.

Produktrelaterade

4.	färska druvor: de frukter av vinrankan som används för vinframställning, mogna eller lätt torkade, och som kan vara krossade eller pressade med vanliga vinframställningsmedel/utrustning och som spontant kan ge upphov till alkoholjäsning.

färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol: en produkt som

a)	har en verklig alkoholhalt av minst 12 volymprocent och högst 15 volymprocent,

har framställs genom tillsats till ojäst druvmust med en naturlig alkoholhalt av minst 8,5 volymprocent, som uteslutande härrör från druvor av de druvsorter som är klassificerbara enligt artikel 120a.2,

i)	antingen av neutral alkohol framställd av vinprodukter, inklusive alkohol som framställts genom destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent,

ii)	eller av en icke-rektifierad produkt som härrör från destillation av vin som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 80 volymprocent.

druvsaft: den ojästa men jäsbara flytande produkt som

a)	framställs genom behandlingar som gör den lämplig för konsumtion i obearbetat tillstånd,

b)	framställs av färska druvor eller av druvmust eller genom återställande. Om produkten har framställts genom återställande, ska det göras av koncentrerad druvmust eller koncentrerad druvsaft. Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i druvsaft är 1 volymprocent.

koncentrerad druvsaft: icke-karamelliserad druvsaft som framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern använd enligt en metod som ska fastställas anger 50,9 % eller däröver vid 20 °C.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i koncentrerad druvsaft är 1 volymprocent.

jäsningsrester:

a)	Rester som efter jäsning, under lagring eller efter tillåten behandling avsätter sig i kärl som innehåller vin.

b)	Rester som blir kvar efter filtrering eller centrifugering av den produkt som avses i led a.

c)	Rester som under lagringen eller efter tillåten behandling avsätter sig i kärl som innehåller druvmust.

d)	Rester som blir kvar efter filtrering eller centrifugering av den produkt som avses i led c.

9.	återstoder från vindruvspressning: jästa eller ojästa rester från pressning av färska druvor.

10.

piquettevin: en produkt som framställs

a)	genom jäsning av obehandlade återstoder från vindruvspressning som är uppblötta i vatten,

b)	genom urlakning av jästa återstoder från vindruvspressning med vatten.

11.

vin som har tillsatts alkohol för destillering: en produkt som

a)	har en verklig alkoholhalt av lägst 18 volymprocent och högst 24 volymprocent,

b)	uteslutande framställs genom tillsats till vin utan restsocker av en icke-renad produkt som härrör från destillation av vin med en verklig alkoholhalt av högst 86 volymprocent, och

c)	har en halt av flyktiga syror på högst 1,5 g/l, uttryckt som ättiksyra.

12.

cuvée:

druvmust,

vin,

c)	en blandning av druvmust eller vin med olika egenskaper, som är avsedd för framställning av en särskild typ av mousserande viner.

Alkoholhalt

13.	verklig alkoholhalt i volymprocent: antal liter ren alkohol som vid 20 °C finns i 100 liter av produkten vid samma temperatur.

14.	potentiell alkoholhalt i volymprocent: antal liter ren alkohol vid 20 °C som kan framställas genom utjäsning av det socker som finns i 100 liter av produkten vid samma temperatur.

15.	total alkoholhalt i volymprocent: summan av den verkliga och den potentiella alkoholhalten.

16.	naturlig alkoholhalt uttryckt i volymprocent: en produkts totala alkoholhalt i volymprocent före eventuell berikning.

17.	verklig alkoholhalt uttryckt i massa: antal kg ren alkohol som finns i 100 kg produkt.

18.	potentiell alkoholhalt uttryckt i massa: antal kg ren alkohol som kan framställas genom utjäsning av det socker som finns i 100 kg av produkten.

19.	total alkoholhalt uttryckt i massa: summan av den verkliga och den potentiella alkoholhalten.”

BILAGA II

”

BILAGA Xb

BUDGET FÖR STÖDPROGRAM (SOM DET HÄNVISAS TILL I ARTIKEL 103N.1)

(1000 EUR)
Budgetår	2009	2010	2011	2012	2013	Från och med 2014
BG	15 608	21 234	22 022	27 077	26 742	26 762
CZ	2 979	4 076	4 217	5 217	5 151	5 155
DE	22 891	30 963	32 190	39 341	38 867	38 895
EL	14 286	19 167	19 840	24 237	23 945	23 963
ES	213 820	284 219	279 038	358 000	352 774	353 081
FR	171 909	226 814	224 055	284 299	280 311	280 545
IT (1)	238 223	298 263	294 135	341 174	336 736	336 997
CY	2 749	3 704	3 801	4 689	4 643	4 646
LT	30	37	45	45	45	45
LU	344	467	485	595	587	588
HU	16 816	23 014	23 809	29 455	29 081	29 103
MT	232	318	329	407	401	402
AT	8 038	10 888	11 313	13 846	13 678	13 688
PT	37 802	51 627	53 457	65 989	65 160	65 208
RO	42 100	42 100	42 100	42 100	42 100	42 100
SI	3 522	3 770	3 937	5 119	5 041	5 045
SK	2 938	4 022	4 160	5 147	5 082	5 085
UK	0	61	67	124	120	120

BILAGA Xc

BUDGETANSLAG FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING (SOM DET HÄNVISAS TILL I ARTIKEL 190A.3)

(1000 EUR)
Budgetår	2009	2010	Från och med 2011
BG	—	—	—
CZ	—	—	—
DE	—	—	—
EL	—	—	—
ES	15 491	30 950	46 441
FR	11 849	23 663	35 512
IT	13 160	26 287	39 447
CY	—	—	—
LT	—	—	—
LU	—	—	—
HU	—	—	—
MT	—	—	—
AT	—	—	—
PT	—	—	—
RO	—	—	—
SI	—	1 050	1 050
SK	—	—	—
UK	160	160	160

BILAGA Xd

RÖJNINGSBUDGET

Budgeten för det röjningssystem som avses i artikel 85s.3 ska

a)	för vinåret 2008/09 (budgetåret 2009) vara 464 000 000 EUR,

b)	för vinåret 2009/10 (budgetåret 2010) vara 334 000 000 EUR,

c)	för vinåret 2010/11 (budgetåret 2011) vara 276 000 000 EUR.

BILAGA Xe

AREALER SOM MEDLEMSSTATERNA FÅR UTESLUTA FRÅN RÖJNINGSSYSTEMET (SOM DET HÄNVISAS TILL I ARTIKEL 85U.1, 85U.2 OCH 85U.5)

(hektar)
Medlemsstat	Sammanlagd areal planterad med vinstockar	Arealer enligt artikel 85u.5
BG	135 760	4 073
CZ	19 081	572
DE	102 432	3 073
EL	69 907	2 097
ES	1 099 765	32 993
FR	879 859	26 396
IT	730 439	21 913
CY	15 023	451
LU	1 299	39
HU	85 260	2 558
MT	910	27
AT	50 681	1 520
PT	238 831	7 165
RO	178 101	5 343
SI	16 704	501
SK	21 531	646

”

(1) De nationella taken för Italien i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1782/2003 för åren 2008, 2009 och 2010 minskas med 20 miljoner EUR och dessa belopp har införts i budgetbeloppen för Italien för budgetåren 2009, 2010 och 2011 enligt denna tabell.

BILAGA III

”BILAGA XIb

KATEGORIER AV VINPRODUKTER

1. Vin

Vin är den produkt som framställs uteslutande genom total eller partiell alkoholjäsning av krossade eller okrossade färska druvor eller av druvmust.

Vin ska

eventuellt till följd av de processer som anges i punkt B i bilaga XVa, ha en verklig alkoholhalt av lägst 8,5 volymprocent, förutsatt att vinet uteslutande härrör från druvor som har skördats inom vinodlingszonerna A och B enligt tillägget till denna bilaga, och lägst 9 volymprocent inom övriga vinodlingszoner,

b)	genom undantag från den i övrigt tillämpliga lägsta verkliga alkoholhalten, om det har en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, oavsett om processerna i punkt B i bilaga XVa har följts, ha en verklig alkoholhalt av lägst 4,5 volymprocent,

ha en total alkoholhalt på mer än 15 volymprocent. Genom undantag får följande gälla:

—	Den övre gränsen för den totala alkoholhalten får uppgå till 20 volymprocent för viner från vissa vinodlingsområden i gemenskapen, vilka ska beslutas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, om dessa har framställts utan berikning.

—	Den övre gränsen för den totala alkoholhalten får överstiga 15 volymprocent för viner med en skyddad ursprungsbeteckning som har framställts utan berikning.

d)	med förbehåll för undantag som får fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, ha en total syrahalt, uttryckt som vinsyra, på minst 3,5 g/l eller 46,6 mval/l.

’Retsina’ är vin som uteslutande produceras på Greklands geografiska territorium av druvmust behandlad med kåda från aleppotall. Användning av kåda från aleppotall är endast tillåten för att erhålla Retsinavin på de villkor som fastställs i gällande grekisk lagstiftning.

Med avvikelse från led b ska ’Tokaji eszencia’ och ’Tokajská esencia’ betraktas som vin.

2. Ungt icke färdigjäst vin

Ungt icke färdigjäst vin är vin vars alkoholjäsning ännu inte är färdig och som ännu inte har skilts från bottensatsen (vindruv).

3. Likörvin

Likörvin är en produkt som

a)	har en verklig alkoholhalt av lägst 15 volymprocent och högst 22 volymprocent,

b)	har en total alkoholhalt på lägst 17,5 volymprocent, utom för vissa likörviner med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4,

framställs av

—	druvmust i jäsning,

—

vin,

—	en blandning av dessa produkter, eller

—	druvmust eller en blandning av druvmust och vin, när det gäller vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4,

d)	har en ursprunglig naturlig alkoholhalt på lägst 12 volymprocent, utom vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4,

följande har tillförts

något eller en blandning av

—	neutral alkohol framställd av vinprodukter, inklusive alkohol som framställts genom destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent,

—	destillat av vin eller torkade druvor som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 86 volymprocent,

ii)

i förekommande fall tillsammans med någon eller några av följande produkter

—	koncentrerad druvmust,

—	en blandning av en av de produkter som avses i led e i med en druvmust enligt led c första och fjärde strecksatsen,

med undantag från led e, när det gäller vissa likörviner med en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som ingår i den förteckning som ska sammanställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, har tillförts

i)	någon av de produkter som förtecknas i led e i eller en blandning av dessa, eller

ii)

en eller flera av följande produkter

—	alkohol av vin eller av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 95 volymprocent och högst 96 volymprocent,

—	sprit som härrör från destillation av vin eller återstoder från vindruvspressning som har en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och högst 86 volymprocent,

—	sprit som härrör från destillation av torkade druvor, med en verklig alkoholhalt av lägst 52 volymprocent och lägre än 94,5 volymprocent,

iii)

i förekommande fall en eller flera av följande produkter

—	delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor,

—	koncentrerad druvmust som koncentrerats genom direkt uppvärmning men som i övrigt uppfyller definitionen på koncentrerad druvmust,

—	koncentrerad druvmust,

—	en blandning av en av de produkter som avses i led f ii med en druvmust enligt led c första och fjärde strecksatsen.

4. Mousserande vin

Mousserande vin är en produkt som

framställs vid den första eller andra alkoholjäsningen av

—	färska druvor,

—	druvmust, eller

—

vin,

b)	när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning,

c)	som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C, och

d)	för vilken den totala alkoholhalten av de cuvéer som är avsedda för dess framställning inte får understiga 8,5 volymprocent.

5. Mousserande kvalitetsviner

Mousserande kvalitetsvin är den produkt som

framställs vid den första eller andra alkoholjäsningen av

—	färska druvor,

—	druvmust, eller

—

vin,

b)	när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning,

c)	som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3,5 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C, och

d)	för vilken den totala alkoholhalten av de cuvéer som är avsedda för framställning inte får understiga 9 volymprocent.

6. Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ

Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ ska vara mousserande kvalitetsvin

som, när det utgör en cuvée, endast framställs genom användning av druvmust eller delvis jäst druvmust som härrör från särskilda druvsorter på en förteckning som ska upprättas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4; mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ som framställs traditionellt med användning av vin ska, när det utgör en cuvée, fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4,

b)	som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C,

c)	vars verkliga alkoholhalt inte får understiga 6 volymprocent, och

d)	vars totala alkoholhalt inte får understiga 10 volymprocent.

Tillämpningsföreskrifter för andra kompletterande egenskaper eller villkor för framställning och saluföring ska antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.

7. Mousserande vin tillsatt med koldioxid

Mousserande vin tillsatt med koldioxid är en produkt som

a)	framställs av vin utan en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning,

b)	när behållaren öppnas, avger koldioxid som helt eller delvis är tillsatt, och

c)	som har ett övertryck, på grund av koldioxid i lösningen, på minst 3 bar när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C.

8. Pärlande vin

Pärlande vin är den produkt som

a)	framställs av vin med en total alkoholhalt av lägst 9 volymprocent,

b)	har en verklig alkoholhalt av minst 7 volymprocent,

c)	har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, på grund av endogen koldioxid i lösningen, när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C, och

d)	tappas på behållare som rymmer högst 60 liter.

9. Pärlande vin tillsatt med koldioxid

Pärlande vin tillsatt med koldioxid är den produkt som

a)	framställs av vin,

b)	har en verklig alkoholhalt av lägst 7 volymprocent och en total alkoholhalt av lägst 9 volymprocent,

c)	har ett övertryck på minst 1 bar och högst 2,5 bar, på grund av helt eller delvis tillsatt koldioxid i lösningen, när det förvaras i slutna behållare vid en temperatur av 20 °C,

d)	tappas på behållare som rymmer högst 60 liter.

10. Druvmust

Druvmust är den flytande produkt som på naturlig väg eller genom fysikaliska processer framställs av färska druvor. Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i druvmust är 1 volymprocent.

11. Delvis jäst druvmust

Delvis jäst druvmust är den produkt som framställs genom jäsning av druvmust med en verklig alkoholhalt på över 1 volymprocent, men lägre än tre femtedelar av dess totala alkoholhalt i volymprocent.

12. Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor

Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor är den produkt som framställs genom partiell jäsning av druvmust från lätt torkade druvor, vars totala sockerhalt före jäsning är minst 272 g/l och vars naturliga och verkliga alkoholhalt inte får vara lägre än 8 volymprocent. Vissa viner, som ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, och som motsvarar dessa krav ska dock inte betraktas som delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor.

13. Koncentrerad druvmust

Koncentrerad druvmust är icke-karamelliserad druvmust som framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern använd enligt en metod som ska fastställas i enlighet med artikel 120g, anger 50,9 % eller däröver vid 20 °C.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.

14. Rektifierad koncentrerad druvmust

Rektifierad koncentrerad druvmust är den flytande icke-karamelliserade produkt som

a)	framställs genom partiell dehydratisering av druvmust med varje godkänd metod utom direkt uppvärmning, på så sätt att refraktometern använd enligt en metod som ska fastställas i enlighet med artikel 120g, anger 61,7 % eller däröver vid 20 °C,

b)	har genomgått godkänd behandling vad gäller avsyrning och avlägsnande av andra beståndsdelar än socker,

har följande egenskaper:

—	ett pH-värde på högst 5 vid 25 ° brix,

—	en optisk densitet på högst 0,100 vid 425 nm och en transmissionslängd av 1 cm vid 25 ° brix,

—	en sackaroshalt som inte kan påvisas med en analysmetod som ska fastställas,

—	ett Folin-Ciocalteu-index på högst 6,00 vid 25 ° brix,

—	en titrerbar syrahalt på högst 15 milliekvivalenter/kg av det totala sockerinnehållet,

—	en svaveldioxidhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet,

—	en total katjonhalt på högst 8 mval/kg av det totala sockerinnehållet,

—	en ledningsförmåga vid 25 ° brix och 20 °C på högst 120 micro-Siemens/cm,

—	en hydroxymetylfurfuralhalt på högst 25 mg/kg av det totala sockerinnehållet,

—	spår av mesoinositol.

Den högsta tillåtna verkliga alkoholhalten i rektifierad koncentrerad druvmust är 1 volymprocent.

15. Vin från lätt torkade druvor

Vin från lätt torkade druvor är den produkt som

a)	framställs utan berikning av druvor som lämnats i sol eller skugga för partiell dehydratisering, och

b)	har en total alkoholhalt av minst 16 volymprocent och en verklig alkoholhalt av minst 9 volymprocent, och

c)	har en naturlig alkoholhalt av minst 16 volymprocent (eller 272 gram socker/liter).

16. Vin av övermogna druvor

Vin av övermogna druvor är den produkt som

a)	produceras utan berikning,

b)	har en naturlig alkoholhalt på mer än 15 volymprocent,

c)	har en total alkoholhalt av lägst 15 volymprocent och en verklig alkoholhalt av lägst 12 volymprocent.

Medlemsstaterna får föreskriva en lagringsperiod för denna produkt.

17. Vinättika

Vinättika är ättika som

a)	framställs uteslutande genom ättiksyrajäsning av vin, och

b)	har en total syrahalt uttryckt som ättiksyra på minst 60 g/l.

Tillägg till bilaga XIb

Vinodlingszoner

Vinodlingszonerna ska vara följande:

Vinodlingszon A omfattar

a) i Tyskland: alla vinarealer bortsett från arealerna som ingår i punkt 2 a,

b) I Luxemburg: det luxemburgska vinodlingsområdet,

c) i Belgien, Danmark, Irland, Nederländerna, Polen, Sverige och Förenade kungariket: dessa länders vinodlingsarealer,

d) I Tjeckien: vinodlingsområdet Böhmen (Čechy).

Vinodlingszon B omfattar

a) i Tyskland: vinarealerna inom det specificerade området Baden,

b) i Frankrike: vinarealerna i de departement som inte räknas upp i denna bilaga samt i följande departement

— i Alsace: Bas-Rhin, Haut-Rhin,

— i Lorraine: Meurthe-et-Moselle, Meuse, Moselle, Vosges,

— i Champagne: Aisne, Aube, Marne, Haute-Marne, Seine-et-Marne,

— i Jura: Ain, Doubs, Jura, Haute-Saône,

— i Savoie: Savoie, Haute-Savoie, Isère (kommunen Chapareillan),

— i Loiredalen: Cher, Deux-Sèvres, Indre, Indre-et-Loire, Loir-et-Cher, Loire-Atlantique, Loiret, Maine-et-Loire, Sarthe, Vendée, Vienne samt vinarealerna i arrondissementet Cosne-sur-Loire i departementet Nièvre.

c) i Österrike: det österrikiska vinodlingsområdet,

d) i Tjeckien: vinodlingsområdet Mähren (Morava) och de vinarealer som inte ingår i punkt 1 d,

e) i Slovakien: vinarealerna i följande områden: Malokarpatská vinohradnícka oblast’, Južnoslovenská vinohradnícka oblast’, Nitrianska vinohradnícka oblast’, Stredoslovenská vinohradnícka oblast’, Východoslovenská vinohradnícka oblast’ samt de vinarealer som inte ingår i punkt 3 f,

f) i Slovenien: vinarealerna i följande områden

— i regionen Podravje: Štajerska Slovenija, Prekmurje,

— i regionen Posavje: Bizeljsko Sremič, Dolenjska och Bela krajina och vinarealerna i de områden som inte ingår i punkt 4 d,

g) i Rumänien: området Podișul Transilvaniei.

Vinodlingszon C I omfattar följande vinarealer:

I Frankrike: vinarealerna

—

i följande departement: Allier, Alpes-de-Haute-Provence, Hautes-Alpes, Alpes-Maritimes, Ariège, Aveyron, Cantal, Charente, Charente-Maritime, Corrèze, Côte-d’Or, Dordogne, Haute-Garonne, Gers, Gironde, Isère (med undantag för kommunen Chapareillan), Landes, Loire, Haute-Loire, Lot, Lot-et-Garonne, Lozère, Nièvre (utom arrondissementet Cosne-sur-Loire), Puy-de-Dôme, Pyrénées-Atlantiques, Hautes Pyrénées, Rhône, Saône-et-Loire, Tarn, Tarn-et-Garonne, Haute-Vienne, Yonne,

—	i arrondissementen Valence och Die i departementet Drôme (utom kantonerna Dieulefit, Loriol, Marsanne och Montélimar),

—	i arrondissementet Tournon: i kantonerna Antraigues, Burzet, Coucouron, Montpezat-sous-Bauzon, Privas, Saint-Étienne de Lugdarès, Saint-Pierreville, Valgorge och La Voulte-sur-Rhône i departementet Ardèche.

b)	I Italien: vinarealerna inom regionen Aostadalen och i provinserna Sondrio, Bolzano, Trento och Belluno.

c)	I Spanien: vinarealerna i provinserna La Coruña, Asturien, Kantabrien, Giupzcoa och Vizcaya.

I Portugal, vinarealerna i den del av regionen Norte som motsvarar det vinodlingsområde där vin med kvalitetsbeteckningen ’Vinho Verde’ odlas samt ’Concelhos de Bombarral, Lourinhã, Mafra e Torres Vedras’ (med undantag för ’Freguesias da Carvoeira e Dois Portos’) som tillhör ’Região viticola da Extremadura’.

e)	I Ungern: samtliga vinarealer.

f)	I Slovakien, vinarealerna i Tokajská vinohradnícka oblast’.

g)	I Rumänien: vinarealer som inte omfattas av punkt 2 g eller 4 f.

Vinodlingszon C II omfattar följande vinarealer:

a) I Frankrike: vinarealerna

i följande departement: Aude, Bouches-du-Rhône, Gard, Hérault, Pyrénées-Orientales (utom kantonerna Olette och Arles-sur-Tech), Vaucluse,

i den del av departement Var vars södra del gränsar till följande kommuners norra gräns: Evenos, Le Beausset, Solliès-Toucas, Cuers, Puget-Ville, Collobrières, La Garde-Freinet, Plan-de-la-Tour och Sainte-Maxime,

i arrondissementet Nyons och kantonen Loirol-sur-Drôme i departementet Drôme,

i de delar av departementet Ardèche som inte räknas upp i punkt 3 a.

b) I Italien: vinarealerna i följande regioner: Abruzzerna, Kampanien, Emilia-Romagna, Friuli-Venezia Giulia, Latium, Ligurien, Lombardiet (utom provinsen Sondrio), Marche, Molise, Piemonte, Toskana, Umbrien, Venetien (utom provinsen Belluno), däribland de öar som hör till dessa regioner, t.ex. Elba och de övriga öarna i Toskanska arkipelagen, Pontinska öarna, Capri och Ischia.

c) I Spanien: vinarealerna i följande provinser

Lugo, Orense, Pontevedra,

Ávila (utom de kommuner som omfattas av kvalitetsbeteckningen ’comarca’ i vindistriktet Cebreros), Burgos, León, Palencia, Salamanca, Segovia, Soria, Valladolid, Zamora,

La Rioja,

Álava,

Navarra,

Huesca,

Barcelona, Girona, Lleida,

den del av provinsen Zaragoza som ligger norr om floden Ebro,

de kommuner i provinsen Tarragona som ingår i ursprungsbeteckningen Penedés,

vindistriktet Conca de Barberá i provinsen Tarragona.

d) I Slovenien: vinarealerna i följande områden: Brda eller Goriška Brda, Vipavska dolina eller Vipava, Karst (Kras) och Slovenska Istra.

e) I Bulgarien: vinarealerna i följande områden: Dunavska Ravnina (Дунавска равнина), Tjernomorski Rajon (Черноморски район), Rozova Dolina (Розова долина).

f) I Rumänien: vinarealerna i följande områden: Dealurile Buzăului, Dealu Mare, Severinului och Plaiurile Drâncei, Colinele Dobrogei, Terasele Dunării, södra vinområdet med bl.a. områden med sandjordar och andra bördiga regioner.

Vinodlingszon C III a omfattar följande vinarealer:

a) I Grekland: vinarealerna i följande provinser: Florina, Imathia, Kilkis, Grevena, Larisa, Ioannina, Leukas, Achaia, Messenien, Arkadien, Korinthia, Heraklion, Chania, Rethymni, Samos, Lasithi samt ön Thira (Santorini).

b) I Cypern: vinarealer på över 600 meters höjd.

c) I Bulgarien: de vinarealer som inte omfattas av punkt 4 e.

Vinodlingszon C III b omfattar följande vinarealer:

a) I Frankrike: vinarealerna

i departementen på Korsika,

den del av departementet Var som ligger mellan havet och en linje som avgränsas av kommunerna (som själva ingår) Evenos, Le Beausset, Solliès-Toucas, Cuers, Puget-Ville, Collobrières, La Garde-Freinet, Plan-de-la-Tour och Sainte-Maxime,

i kantonerna Olette och Arles-sur-Tech i departementet Pyrénées-Orientales.

b) I Italien: vinarealerna i följande regioner: Kalabrien, Basilicata, Apulien, Sardinien och Sicilien, inbegripet de öar som hör till dessa regioner, till exempel Pantelleria samt Lipariska, Egadiska och Pelagiska öarna.

c) I Grekland: de vinarealer som inte är uppräknade i punkt 5 a.

d) I Spanien: de vinarealer som inte är uppräknade i punkt 3 c eller 4 c.

e) I Portugal: vinarealerna i de regioner som inte ingår i punkt 3 d.

f) I Cypern: vinarealer belägna lägre än 600 meter över havet.

g) I Malta: samtliga vinarealer.

Avgränsningen av de områden som hör till de administrativa enheter som anges i denna bilaga framgår av de nationella bestämmelser som gällde den 15 december 1981 samt för Spanien av de nationella bestämmelser som gällde den 1 mars 1986 och för Portugal av de nationella bestämmelser som gällde den 1 mars 1998

”.

BILAGA IV

”

BILAGA XVa

BERIKNING, SYRNING OCH AVSYRNING I VISSA VINODLINGSZONER

A. Gränser för berikning

När väderleksförhållandena i vissa vinodlingszoner i gemenskapen, enligt tillägget till bilaga XIb, har gjort det nödvändigt får de berörda medlemsstaterna tillåta en höjning av den naturliga alkoholhalten i volymprocent i färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, och ungt, icke färdigjäst vin och vin som härrör från druvsorter som är klassificerbara enligt artikel 120a.2.

Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent ska åstadkommas med hjälp av de oenologiska behandlingar som avses i punkt B och får inte överstiga följande gränsvärden:

a)	3 volymprocent i vinodlingszon A enligt tillägget till bilaga XIb,

b)	2 volymprocent i vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XIb,

c)	1,5 volymprocent i vinodlingszon C enligt tillägget till bilaga XIb.

Under år med ovanligt ogynnsamma väderförhållanden får medlemsstaterna begära att det/de gränsvärden som fastställs i punkt 2 höjs med 0,5 procentenheter. Som svar på en sådan begäran kommer kommissionen att lägga fram utkastet till lagstiftningsåtgärd för den förvaltningskommitté som föreskrivs i artikel 195.1 så snart som möjligt. Kommissionen ska sträva efter att fatta ett beslut inom fyra veckor efter det att denna begäran har tagits emot.

B. Berikningsmetoder

Höjningen av den naturliga alkoholhalten i volymprocent enligt punkt A får endast åstadkommas på följande sätt:

a)	För färska druvor, delvis jäst druvmust eller ungt, icke färdigjäst vin, genom tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust.

b)	För druvmust, genom tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust, eller genom partiell koncentrering, inbegripet omvänd osmos.

c)	För vin, genom partiell koncentrering genom kylning.

2.	De behandlingar som avses i punkt 1 ska vara ömsesidigt uteslutande när vinet eller druvmusten berikas med koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust och stöd ges enligt artikel 103y.

Den tillsats av sackaros som avses i punkt 1 leden a och b får endast utföras genom chaptalisering och endast inom följande områden:

a)	vinodlingszon A enligt tillägget till bilaga XIb,

b)	vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XIb,

vinodlingszon C enligt tillägget till bilaga XIb, med undantag av vinodlingar i Italien, Grekland, Spanien, Portugal och Cypern samt de vinodlingar i de franska departementen över vilka följande appellationsdomstolar har domsrätt:

—	Aix en Provence.

—

Nîmes.

—	Montpellier.

—

Toulouse.

—

Agen.

—

Pau.

—

Bordeaux.

—

Bastia.

Berikning genom chaptalisering får emellertid beviljas av de nationella myndigheterna som ett undantag i de ovannämnda franska departementen. Frankrike ska omedelbart meddela kommissionen och de andra medlemsstaterna om sådana beviljanden.

Tillsats av koncentrerad druvmust eller rektifierad koncentrerad druvmust får inte ha till följd att den ursprungliga volymen färska krossade druvor, druvmust, druvmust i jäsning eller ungt, icke färdigjäst vin ökas med mera än 11 % inom vinodlingszon A, 8 % inom vinodlingszon B och 6,5 % inom vinodlingszonerna C, enligt tillägget till bilaga XIb.

Koncentreringen av druvmust eller vin genom de metoder som avses i punkt 1 får inte

a)	leda till att den ursprungliga volymen för produkterna minskas med mer än 20 %,

b)	utan hinder av bestämmelserna i punkt A.2 c, öka den naturliga alkoholhalten för dessa produkter med mer än 2 volymprocent.

De behandlingar som avses i punkterna 1 och 5 får inte leda till att den totala alkoholhalten för färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, ungt icke färdigjäst vin eller vin höjs till mer än

a)	11,5 volymprocent i vinodlingszon A enligt tillägget till bilaga XIb,

b)	12 volymprocent i vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XIb,

c)	12,5 volymprocent i vinodlingszon C I enligt tillägget till bilaga XIb,

d)	13 volymprocent i vinodlingszon C II enligt tillägget till bilaga XIb, och

e)	13,5 volymprocent i vinodlingszon C III enligt tillägget till bilaga XIb.

Genom undantag från punkt 6 får medlemsstaterna

a)	för rött vin höja det övre gränsvärdet för den totala alkoholhalten för de produkter som avses i punkt 6 till 12 volymprocent i vinodlingszon A och 12,5 volymprocent i vinodlingszon B enligt tillägget till bilaga XIb,

b)	höja den totala alkoholhalten i volymprocent för de produkter som avses i punkt 6 för produktion av viner med ursprungsbeteckning till ett gränsvärde som fastställs av medlemsstaterna själva.

C. Syrning och avsyrning

Färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, ungt, icke färdigjäst vin samt vin får undergå följande behandling

a)	avsyrning inom vinodlingszonerna A, B och C I enligt tillägget till bilaga XIb,

b)	syrning och avsyrning inom vinodlingszonerna C I, C II och C III a enligt tillägget till bilaga XIb, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 7, eller

c)	syrning inom vinodlingszon C III b enligt tillägget till bilaga XIb.

2.	Syrning av de produkter som anges i punkt 1, bortsett från vin, får endast genomföras upp till 1,50 g/l uttryckt som vinsyra, eller 20 milliekvivalenter/l.

3.	Syrning av vin får endast göras upp till 2,50 g/l uttryckt som vinsyra, eller 33,3 milliekvivalenter/l.

4.	Avsyrning av vin får endast göras upp till 1 g/l uttryckt som vinsyra, eller 13,3 milliekvivalenter/l.

5.	Druvmust avsedd för koncentrering får undergå partiell avsyrning.

6.	Utan hinder av punkt 1 får under år med ovanliga väderleksförhållanden medlemsstaterna tillåta syrning av de produkter som anges i punkt 1 inom vinodlingszonerna A och B enligt tillägget till bilaga XIb, på de villkor som anges i punkterna 2 och 3.

7.	Syrning och berikning, såvida inte undantag medges av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, liksom syrning och avsyrning av en och samma produkt ska utesluta varandra.

D. Behandlingar

De behandlingar som avses i punkterna B och C, med undantag av syrning och avsyrning av vin, ska endast vara tillåtna på villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4 i samband med bearbetning av färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust eller ungt, icke färdigjäst vin till vin eller någon annan dryck avsedd för direkt konsumtion enligt artikel 1.1.1, med undantag av mousserande vin eller mousserande vin tillsatt med koldioxid, inom den vinodlingszon där de färska druvorna som använts har skördats.

2.	Koncentrering av vin ska äga rum inom den vinodlingszon där de färska druvor som använts har skördats.

3.	Syrning och avsyrning av vin får endast utföras inom det vinframställningsföretag och den vinodlingszon där de druvor som använts vid framställning av vinet i fråga har skördats.

Var och en av de behandlingar som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska anmälas till de behöriga myndigheterna. Detsamma ska gälla för de mängder koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust eller sackaros som för yrkesutövning innehas av fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer, särskilt producenter, tappningsföretag, bearbetningsföretag samt näringsidkare som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, vid samma tidpunkt och på samma ställe som färska druvor, delvis jäst druvmust eller otappat vin. Anmälan av dessa mängder kan dock ersättas av registerföring över inkommande varor och förbrukning.

5.	Var och en av de behandlingar som anges i punkterna B och C ska antecknas på det dokument som föreskrivs i artikel 185c och som följer med de behandlade produkterna när dessa sätts i omlopp.

Om inte annat följer av undantagsbestämmelser som fastställs på grund av ovanliga väderleksförhållanden, får dessa behandlingar inte utföras

a)	i vinodlingszon C enligt tillägget till bilaga XIb efter den 1 januari,

b)	i vinodlingszonerna A och B enligt tillägget till bilaga XIb efter den 16 mars, och de får endast utföras för produkter som härrör från vinskörden närmast före dessa datum.

7.	Utan att det påverkar punkt 6 får koncentrering genom kylning samt genom syrning och avsyrning av vin äga rum när som helst under året.

BILAGA XVb

RESTRIKTIONER

A. Allmänt

1.	De tillåtna oenologiska metoderna och behandlingarna får inte innebära tillsats av vatten, utom då det krävs av särskilda tekniska skäl.

De tillåtna oenologiska metoderna och behandlingarna får inte innebära tillsats av alkohol, med undantag av metoder och behandlingar för framställning av färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, likörvin, mousserande vin, vin avsett för destillation som har tillsatts alkohol, och pärlande vin.

3.	Vin som tillsatts alkohol för destillation får endast användas för destillation.

B. Färska druvor, druvmust och druvsaft

Färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol får endast användas vid framställning av produkter som inte omfattas av KN-numren 2204 10, 2204 21 och 2204 29. Detta påverkar inte eventuella strängare föreskrifter som medlemsstaterna kan komma att utfärda för framställning på deras territorium av produkter som inte omfattas av KN-numren 2204 10, 2204 21 och 2204 29.

2.	Druvsaft och koncentrerad druvsaft får inte användas till vinframställning eller tillsättas vin. De får inte jäsas till alkohol inom gemenskapens territorium.

3.	Bestämmelser i punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på produkter som i Förenade kungariket, Irland och Polen är avsedda för framställning av produkter som omfattas av KN-nummer 2206 00 för vilka dessa medlemsstater får tillåta användning av en sammansatt beteckning i vilken ordet ’vin’ ingår.

4.	Delvis jäst druvmust framställd av lätt torkade druvor får endast släppas ut på marknaden för framställning av likörvin och endast inom de vinodlingsområden där detta var brukligt den 1 januari 1985, och för framställning av vin av övermogna druvor.

Om inte annat beslutas av rådet i enlighet med gemenskapens internationella åtaganden får färska druvor, druvmust, delvis jäst druvmust, koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust, druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol, druvsaft, koncentrerad druvsaft och vin, eller blandningar av dessa produkter, med ursprung i tredjeland inte användas till framställning av produkter enligt bilaga XIb eller tillsättas sådana produkter på gemenskapens territorium.

C. Blandning av viner

Om inte annat beslutas av rådet i enlighet med gemenskapens internationella åtaganden är det förbjudet att i gemenskapen blanda vin med ursprung i tredjeland med ett gemenskapsvin, liksom att blanda olika viner med ursprung i tredjeland.

D. Biprodukter

Överpressning av druvor är förbjuden. Med beaktande av lokala och tekniska förhållanden ska medlemsstaterna besluta om den minimikvantitet alkohol som får ingå i återstoder från vindruvspressning och vindruv efter druvpressningen.

Alkoholkvantiteten i dessa biprodukter ska beslutas av medlemsstaterna och vara minst 5 % av alkoholvolymen i det framställda vinet.

Med undantag av alkohol, eau-de-vie och piquettevin, får varken vin eller andra drycker avsedda för direkt konsumtion framställas av vindruv eller återstoder från vindruvspressning. Hällande av vin över jäsningsrester, druvrester eller pressad aszú-massa ska tillåtas på villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4, där detta är traditionell praxis vid framställning av ’Tokaji fordítás’ och ’Tokaji máslás’ i Ungern och ’Tokajský forditáš’ och ’Tokajský mášláš’ i Slovakien.

3.	Det är förbjudet att pressa vindruv och jäsa om återstoder från vindruvspressning för andra ändamål än destillation eller framställning av piquettevin. Filtrering och centrifugering av vindruv ska inte betraktas som pressning om de framställda produkterna är av fullgod handelskvalitet.

4.	Piquettevin får, om det är tillåtet att framställa detta i den berörda medlemsstaten, endast användas till destillation eller för vinproducentens husbehovskonsumtion.

Utan att medlemsstaternas möjlighet att besluta att kräva att biprodukterna ska bortskaffas genom destillation åsidosätts, ska fysiska eller juridiska personer eller grupper av personer som innehar biprodukter åläggas att bortskaffa dem på villkor som ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 195.4.

”

BILAGA V

”47. Förordning (EG) nr 479/2008

Förordning (EG) nr 479/2008	Den här förordningen
Artikel 1	Artikel 1.1.1
Artikel 2	Artikel 2 och del IIIa i bilaga III
Artikel 3	Artikel 103i
Artikel 4	Artikel 103j
Artikel 5	Artikel 103k
Artikel 6	Artikel 103l
Artikel 7	Artikel 103m
Artikel 8	Artikel 103n
Artikel 9	Artikel 103o
Artikel 10	Artikel 103p
Artikel 11	Artikel 103q
Artikel 12	Artikel 103r
Artikel 13	Artikel 103s
Artikel 14	Artikel 103t
Artikel 15	Artikel 103u
Artikel 16	Artikel 103v
Artikel 17	Artikel 103w
Artikel 18	Artikel 103x
Artikel 19	Artikel 103y
Artikel 20	Artikel 103z
Artikel 21.1	Artikel 188a.5
Artikel 21.2 första stycket	Artikel 188a.6
Artikel 21.2 andra stycket	Artikel 184.5
Artikel 22 första stycket och andra stycket leden a–d	Artikel 103za
Artikel 22 andra stycket led e	Artikel 188a.7
Artikel 23	Artikel 190a
Artikel 24	Artikel 120a.2–6
Artikel 25.1	Artikel 120a.1
Artikel 25.2, 3 och 4	Artikel 113d
Artikel 26	Artikel 120b
Artikel 27	Artikel 120c
Artikel 28	Artikel 120d
Artikel 29	Artikel 120e
Artikel 30	Artikel 120f
Artikel 31	Artikel 120g
Artikel 32	Artikel 121 tredje och fjärde styckena
Artikel 33	Artikel 118a
Artikel 34	Artikel 118b
Artikel 35	Artikel 118c
Artikel 36	Artikel 118d
Artikel 37	Artikel 118e
Artikel 38	Artikel 118f
Artikel 39	Artikel 118g
Artikel 40	Artikel 118h
Artikel 41	Artikel 118i
Artikel 42	Artikel 118j
Artikel 43	Artikel 118k
Artikel 44	Artikel 118l
Artikel 45	Artikel 118m
Artikel 46	Artikel 118n
Artikel 47	Artikel 118o
Artikel 48	Artikel 118p
Artikel 49	Artikel 118q
Artikel 50	Artikel 118r
Artikel 51	Artikel 118s
Artikel 52	Artikel 121 första stycket led k
Artikel 53	Artikel 118t
Artikel 54	Artikel 118u
Artikel 55	Artikel 118v
Artikel 56	Artikel 121 första stycket led l
Artikel 57	Artikel 118w
Artikel 58	Artikel 118x
Artikel 59	Artikel 118y
Artikel 60	Artikel 118z
Artikel 61	Artikel 118za
Artikel 62	Artikel 118zb
Artikel 63	Artikel 121 första stycket led m
Artikel 64.1 a, b och c i–iv	Artikel 122 andra stycket
Artikel 64.1 c v–viii	Artikel 122 tredje stycket
Artikel 64.1 d	Artikel 122 tredje stycket
Artikel 64.1 e	Artikel 125o.1 a
Artikel 64.2	Artikel 125o.2
Artikel 65.1 a, b och c	Artikel 123.3
Artikel 65.1 d	Artikel 125o.1 b
Artikel 65.2	Artikel 125o.2 andra stycket
Artikel 66.1	—
Artikel 66.2	Artikel 125o.3
Artikel 67	Artikel 113c.1 och 113c.2
Artikel 68	Artikel 125o.3
Artikel 69	Artiklarna 113c.3 och 125o.3
Artikel 70.1	Artikel 135
Artikel 70.2	Artikel 128
Artikel 71	Artikel 129
Artikel 72	Artiklarna 130 och 161
Artikel 73	Artiklarna 131 och 161.2
Artikel 74	Artiklarna 132 och 161.2
Artikel 75	Artiklarna 133 och 161.2
Artikel 76	Artikel 133a
Artikel 77	Artiklarna 134 och 170
Artikel 78	Artikel 159
Artikel 79	Artikel 141.1 första stycket
Artikel 80	Artiklarna 160 och 174
Artikel 81	Artikel 143
Artikel 82	Artikel 158a
Artikel 83	Artikel 144
Artikel 84 a	Artikel 158a.4
Artikel 84 b och c	Artikel 148 a och b
Artikel 85.1–3 och 85.5	Artikel 85a
Artikel 85.4	Artikel 188a.1
Artikel 86.1–4 och 86.6	Artikel 85b
Artikel 86.5	Artikel 188a.2
Artikel 87	Artikel 85c
Artikel 88	Artikel 85d
Artikel 89	Artikel 85e
Artikel 90	Artikel 85g
Artikel 91	Artikel 85h
Artikel 92	Artikel 85i
Artikel 93	Artikel 85j
Artikel 94	Artikel 85k
Artikel 95	Artikel 85l
Artikel 96	Artikel 85m
Artikel 97	Artikel 85n
Artikel 98	Artikel 85p
Artikel 99	Artikel 85o
Artikel 100	Artikel 85q
Artikel 101	Artikel 85r
Artikel 102.1–4 och 102.5 första stycket	Artikel 85s
Artikel 102.5 andra stycket och 102.6	Artikel 188a.3
Artikel 103	Artikel 85t
Artikel 104.1–7 och 104.9	Artikel 85u
Artikel 104.8	Artikel 188a.4
Artikel 105	Artikel 85v
Artikel 106	Artikel 85w
Artikel 107	Artikel 85x
Artikel 108	Artikel 185a.1 och 185a.2
Artikel 109	Artikel 185a.3
Artikel 110	Artikel 185a.4 andra stycket
Artikel 111	Artikel 185b
Artikel 112	Artikel 185c
Artikel 113.1	Artikel 195.2
Artikel 113.2	Artikel 195.3 och 195.4
Artikel 114	Artikel 190
Artikel 115	Artikel 192
Artikel 116	Artikel 194 fjärde och femte styckena
Artikel 117 a	Artikel 194 tredje stycket
Artikel 117 b–e	Artikel 194 första stycket
Artikel 118	Artikel 185d
Artikel 119	Artikel 182a.1–5
Artikel 120	Artikel 184.8
Artikel 121 a, b och c	Artikel 185a.4 första stycket och artikel 194 tredje stycket
Artikel 121 d och e	Artikel 185b.4
Artikel 121 f	Artikel 185c.3
Artikel 121 g	Artikel 182a.6
Artiklarna 121–125	—
Artikel 126 a	Artikel 203b
Artikel 126 b	Artikel 191
Artikel 127.1	Artikel 180 första stycket
Artikel 127.2	Artikel 180 andra stycket
Artikel 129.3	Artikel 85f”