27.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/3

(1)

I artikel 4.1 i kommissionens förordning (EG) nr 504/2007 (2) föreskrivs att importören får begära att beräkningen av tilläggstullen görs på grundval av cif-importpriset på försändelsen i fråga när detta är högre än det gällande representativa pris som avses i artikel 2.2 i samma förordning. Om ingen sådan begäran görs föreskrivs det i artikel 2.3 att tilläggstullen ska fastställas på grundval av det representativa pris som avses i artikel 2.2 i nämnda förordning.

(2)

EG-domstolen konstaterar i sin dom av den 13 december 2001 i mål C-317/99, Kloosterboer Rotterdam BV mot Minister van Landbouw, Natuurbeheer en Visserij (3) att artikel 3.1 och 3.3 i kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 av den 28 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import och om fastställande av tilläggsbelopp för import av fjäderfäkött och ägg och av äggalbumin samt om upphävande av förordning nr 163/67/EEG (4) är ogiltiga, eftersom det i dessa föreskrivs att det tilläggsbelopp som avses i regel ska fastställas på grundval av det representativa pris som föreskrivs i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1484/95, och att tullen ska fastställas på grundval av cif-importpriset för den aktuella sändningen enbart om importören begär detta. Dessa två punkter är identiska med artikel 4.1 och 4.3 i förordning (EG) nr 504/2007. Artikel 28.3 i rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (5) motsvarar artikel 5.3 i rådets förordning (EEG) nr 2777/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för fjäderfäkött (6). Artikel 4 i förordning (EG) nr 504/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.

(3)

För att skapa överensstämmelse med domstolens dom bör förordning (EG) nr 504/2007 ändras i enlighet med detta.

(4)

Från och med den 1 januari 2008 ändrades vissa KN-nummer i kapitel 4 genom kommissionens förordning (EG) nr 1214/2007 av den 20 september 2007 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (7). Bilagan till förordning (EG) nr 504/2007 bör därför ändras i enlighet med detta.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

1.

Artikel 2.3 ska ersättas med följande:

”3.   De tilläggstullar som är tillämpliga enligt artikel 4 ska fastställas av kommissionen samtidigt med de representativa priserna.”

2.

De inledande orden i artikel 3 första stycket ska ersättas med följande:

”Om skillnaden mellan det utlösningspris som avses i artikel 1.2 och cif-importpriset för försändelsen i fråga”

3.

Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

1.   Tilläggstullen ska beräknas på grundval av cif-importpriset på försändelsen i fråga i enlighet med bestämmelserna i artikel 3.

2.   Om cif-importpriset per 100 kg för en försändelse är högre än det tillämpliga representativa pris som avses i artikel 2.2 ska importören minst lägga fram följande bevis för de behöriga myndigheterna i den importerande medlemsstaten:

3.   I det fall som avses i punkt 2 ska importören ställa en säkerhet i enlighet med artikel 248.1 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (8) som motsvarar den tilläggstull som skulle ha betalats om beräkningen av denna hade gjorts på grundval av det representativa pris som är tillämpligt för produkten i fråga.

4.   Importören ska ha en frist på en månad från och med försäljningen av produkterna i fråga, dock högst sex månader från dagen för godkännandet av deklarationen om övergång till fri omsättning, för att bevisa att försändelsen har avyttrats på villkor som bekräftar de priser som avses i punkt 2. Om någon av dessa tidsfrister inte hålls ska den ställda säkerheten vara förverkad. Fristen på sex månader kan emellertid förlängas av den behöriga myndigheten med högst tre månader efter en vederbörligen styrkt ansökan från importören.

Säkerheten ska frisläppas om det på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt har visats att avyttringsvillkoren är uppfyllda.

I annat fall ska säkerheten förverkas som betalning för tilläggstullen.

5.   Om de behöriga myndigheterna vid kontroll konstaterar att kraven i denna artikel inte har uppfyllts ska de återkräva den tull som ska erläggas i enlighet med artikel 220 i förordning (EEG) nr 2913/92. Den tullavgift, eller den resterande tullavgift, som ska återkrävas ska inbegripa ränta från och med den dag då varorna övergick till fri omsättning fram till dagen för återkrävandet. Den räntesats som ska tillämpas ska vara den gällande räntesatsen för återkrav enligt nationell lagstiftning.

4.

Bilaga I ska ändras på följande sätt: