10.6.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 146/37

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/44/EG

av den 6 maj 2009

om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3),

och av följande skäl:

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG (4) infördes en ordning där slutlig avveckling av överföringsuppdrag och nettning samt säkerheters verkställighet säkerställs i fråga om såväl inhemska som utländska deltagare i systemen för överföring av betalningar och värdepapper.

(2)

I utvärderingsrapporten från kommissionen av den 7 april 2006 om direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling drogs slutsatsen att direktiv 98/26/EG allmänt sett fungerar väl. I rapporten framhävdes att en del betydande förändringar kan vara förestående på området för avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och slutsatsen var att det finns ett visst behov av att förtydliga och förenkla direktiv 98/26/EG.

(3)

Den huvudsakliga förändringen är emellertid det ökande antalet sammanlänkningar mellan system som då direktiv 98/26/EG utarbetades nästan uteslutande drevs på nationell och oberoende grund. Denna förändring är ett av resultaten av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (5), och den europeiska uppförandekoden för clearing och avveckling. Som en anpassning till denna utveckling bör begreppet samverkande system och systemoperatörers ansvar förtydligas.

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG (6) skapades en enhetlig gemenskapsrättslig ram för gränsöverskridande användning av finansiella säkerheter och därigenom avskaffades de flesta av de formella krav som tidigare gällt för avtal om finansiellt säkerhetsställande.

(5)

Europeiska centralbanken beslutade att införa kreditfordringar som en godtagbar typ av säkerhet för kredittransaktioner i Eurosystemet från och med den 1 januari 2007. För att maximera den ekonomiska effekten av användningen av kreditfordringar, rekommenderade Europeiska centralbanken att tillämpningsområdet för direktiv 2002/47/EG skulle utvidgas. Kommissionens utvärderingsrapport av den 20 december 2006 om direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet tog upp denna fråga och tillstyrkte Europeiska centralbankens uppfattning. Användningen av kreditfordringar kommer att öka förekomsten av tillgängliga säkerheter. Vidare harmonisering på området för avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper skulle också ytterligare bidra till att skapa likvärdiga konkurrensvillkor mellan kreditinstitut i alla medlemsstater. Om användningen av kreditfordringar som säkerhet underlättas ytterligare kommer konsumenter och gäldenärer också att tjäna på detta, eftersom användningen av kreditfordringar som säkerheter i slutändan skulle kunna leda till ökad konkurrens och förbättrad tillgång till krediter.

(6)

I syfte att underlätta användningen av kreditfordringar är det viktigt att avskaffa eller förbjuda alla administrativa regler, som exempelvis anmälnings- och registreringskrav, som skulle göra överlåtelser av kreditfordringar ogenomförbara. För att inte äventyra säkerhetstagares ställning bör gäldenärer med rättslig verkan även kunna avstå från sina kvittningsrättigheter gentemot borgenärer. Samma motiv bör också gälla för behovet av att införa en möjlighet för gäldenären att avstå från skydd av banksekretessregler, eftersom säkerhetstagaren i annat fall kan ha otillräcklig information för att korrekt bedöma värdet av de underliggande kreditfordringarna. Dessa bestämmelser bör inte påverka Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal (7).

(7)

Medlemsstaterna har inte använt sig av möjligheten i artikel 4.3 i direktiv 2002/47/EG att inte tillåta säkerhetstagarens rätt till tillägnelse. Den bestämmelsen bör därför utgå.

(8)

Direktiven 98/26/EG och 2002/47/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (8) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 98/26/EG

Direktiv 98/26/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Skäl 8 ska utgå.

2.

Följande skäl ska införas:

”(14a)

De behöriga nationella myndigheterna eller tillsynsorganen bör se till att systemoperatörerna för de system som tillsammans bildar de samverkande systemen i möjligaste mån har kommit överens om gemensamma regler om tidpunkten för införande i de samverkande systemen. De behöriga nationella myndigheterna eller tillsynsorganen bör se till att reglerna om tidpunkten för införandet i samverkande system samordnas så långt som möjligt och i den mån som behövs, så att man undviker osäkerhet om rättsläget vid eventuellt fallissemang i ett deltagande system.”

3.

Följande skäl ska införas:

”(22a)

När det gäller samverkande system, kan en brist på samordning i fråga om vilka regler som är tillämpliga för tidpunkten för införande och oåterkallelighet utsätta deltagarna i ett system, eller till och med systemoperatören, för externa effekter av ett fallissemang i ett annat system. För att begränsa systemrisken är det önskvärt att föreskriva att systemoperatörer för samverkande system samordnar reglerna för tidpunkten för införande och oåterkallelighet i de system som de driver.”

4.

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a)

I led a ska ordet ”ecu” ersättas med ordet ”euro”.

b)

I led c ska andra strecksatsen ersättas med följande:

”—

operationer som utförs av centralbankerna i medlemsstaterna eller Europeiska centralbanken inom ramen för deras funktion som centralbanker.”

5.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)

Led a ska ändras på följande sätt:

i)

Första strecksatsen ska ersättas med följande:

”—

mellan tre eller flera deltagare, exklusive systemoperatören för systemet, en eventuell avvecklingsagent, en eventuell central motpart, en eventuell clearingorganisation eller en eventuell indirekt deltagare, med gemensamma regler och standardiserade arrangemang för clearing (oberoende av om det sker genom en central motpart) eller för att utföra överföringsuppdrag mellan deltagarna,”.

ii)

Följande stycke ska läggas till:

”Arrangemang mellan samverkande system ska inte betecknas som system.”

b)

I led b ska första och andra strecksatsen ersättas med följande:

”—

ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (9), inklusive instituten som förtecknas i artikel 2 i det direktivet,

—

ett värdepappersföretag enligt definitionen i led 1 i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (10) exklusive de institut som återfinns i artikel 2.1 i det direktivet,

c)

Led f ska ändras på följande sätt:

i)

Första stycket ska ersättas med följande:

”f)

deltagare: ett institut, en central motpart, en avvecklingsagent, en clearingorganisation eller en systemoperatör.”

ii)

Tredje stycket ska ersättas med följande:

”En medlemsstat får när den tillämpar detta direktiv besluta att en indirekt deltagare får betraktas som deltagare, om systemrisken motiverar detta. Om en indirekt deltagare betraktas som deltagare på grund av systemrisker begränsar inte detta den deltagares ansvar genom vilken den indirekta deltagaren utför överföringsuppdrag till systemet.”

d)

Led g ska ersättas med följande:

”g)

indirekt deltagare: ett institut, en central motpart, en avvecklingsagent, en clearingorganisation eller en systemoperatör med ett avtalsförhållande till en deltagare i ett system som utför överföringsuppdrag, varigenom den indirekta deltagaren ges möjlighet att utföra överföringsuppdrag genom systemet, under förutsättning att den indirekta deltagaren är känd hos systemoperatören.”

e)

Led h ska ersättas med följande:

”h)

värdepapper: alla instrument som avses i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.”

f)

I led i ska första strecksatsen ersättas med följande:

”—

varje instruktion från en deltagare om att ställa ett penningbelopp till en mottagares förfogande genom registrering på ett konto hos ett kreditinstitut, en centralbank, en central motpart eller en avvecklingsagent eller varje instruktion som leder till övertagande eller uppfyllelse av en betalningsförpliktelse enligt definitionen i systemets regler, eller”.

g)

Led l ska ersättas med följande:

”l)

avvecklingskonto: ett konto i en centralbank, hos en avvecklingsagent eller en central motpart, vilket används såväl för att hålla penningmedel eller värdepapper som för att avveckla transaktioner mellan deltagare i ett system.”

h)

Led m ska ersättas med följande:

”m)

säkerhet: alla realiserbara tillgångar – inbegripet utan begränsningar finansiell säkerhet enligt artikel 1.4 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (11) – som tillhandahålls genom pantsättning (inklusive pengar som tillhandahålls genom pantsättning), ett återköpsavtal eller liknande avtal eller på annat sätt för att säkra rättigheter och förpliktelser som kan uppstå i samband med ett system, eller som tillhandahålls medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralbanken.

i)

Följande led ska läggas till:

”n)

bankdag: omfattar avvecklingstjänster under såväl dag som natt samt alla händelser under ett systems ekonomiska cykel.

o)

samverkande system: två eller flera system vilkas systemoperatörer har ingått ett ömsesidigt arrangemang som innebär verkställande av överföringsuppdrag mellan systemen.

p)

systemoperatör: en eller flera enheter med rättsligt ansvar för driften av ett system. En systemoperatör får också agera som en avvecklingsagent, central motpart eller clearingorganisation.”

6.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Överföringsuppdrag och nettning ska gälla enligt rättsordningen och vara bindande i förhållande till tredje man, även i händelse av insolvensförfaranden mot en deltagare, under förutsättning att överföringsuppdragen infördes i systemet före den tidpunkt då sådana insolvensförfaranden inleddes enligt definitionen i artikel 6.1. Detta ska även gälla vid insolvensförfaranden mot en deltagare (i det berörda systemet eller i ett samverkande system) eller mot systemoperatören för ett samverkande system som inte är deltagare.

Överföringsuppdrag som införs i ett system efter den tidpunkt då insolvensförfaranden inleds och som utförs under den bankdag, enligt definition i reglerna för systemet, under vilken dessa förfaranden inleds ska endast gälla enligt rättsordningen och vara bindande i förhållande till tredje man, om systemoperatören kan bevisa att den vid den tidpunkt då överföringsordern blev oåterkallelig varken hade eller borde ha haft kännedom om att sådana förfaranden hade inletts.”

b)

Följande punkt ska läggas till:

”4.   I fråga om samverkande system fastställer varje system i sina egna regler tidpunkten för införande i sitt system, på ett sätt som i största möjliga utsträckning säkerställer att reglerna för alla berörda samverkande system samordnas i detta avseende. Om inget annat uttryckligen föreskrivs i reglerna för alla de system som ingår i de samverkande systemen, ska ett systems regler om tidpunkten för införande inte påverkas av regler i andra system som det samverkar med.”

7.

Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Medlemsstaterna får föreskriva att inledning av insolvensförfaranden mot en deltagare eller en systemoperatör för ett samverkande system inte ska förhindra att medel eller värdepapper, som finns tillgängliga på den deltagarens avvecklingskonto, används för att uppfylla den deltagarens förpliktelser i systemet, eller i ett samverkande system, den bankdag insolvensförfarandena inleds. Medlemsstaterna får också föreskriva att en sådan deltagares kreditfacilitet, som är förbunden med systemet, används för att uppfylla den deltagarens förpliktelser i systemet, eller i ett samverkande system, mot tillgänglig och befintlig säkerhet.”

8.

I artikel 5 ska följande stycke läggas till:

”I fråga om samverkande system ska varje system i sina egna regler fastställa tidpunkten för oåterkallelighet på ett sätt som i största möjliga utsträckning säkerställer att reglerna för alla berörda samverkande systems regler samordnas i detta avseende. Om inget annat uttryckligen föreskrivs i reglerna för alla de system som ingår i de samverkande systemen, ska ett systems regler om tidpunkten för oåterkallelighet inte påverkas av regler i andra system som det samverkar med.”

9.

Artikel 7 ska ersättas med följande:

”Artikel 7

Insolvensförfaranden ska inte ha retroaktiv verkan på de av en deltagares rättigheter och förpliktelser som uppstår genom eller i samband med deltagande i ett system, före tidpunkten för inledning av sådana förfaranden som definieras i artikel 6.1. Detta ska bland annat gälla vad avser rättigheter och förpliktelser för en deltagare i ett samverkande system eller för en systemoperatör för ett samverkande system som inte är deltagare.”

10.

Artikel 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 9

1.   De rättigheter som en systemoperatör eller en deltagare har till en säkerhet som ställs till dem i samband med ett system eller ett samverkande system och de rättigheter som medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralbanken har till en säkerhet som ställs till dem ska inte påverkas av insolvensförfaranden mot någon av följande:

a)

Deltagaren (i det berörda systemet eller i ett samverkande system).

b)

Systemoperatören för ett samverkande system, som inte är deltagare.

c)

Motpart till medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralbanken.

d)

Tredje man som ställt säkerheten.

Sådan säkerhet får realiseras för att tillgodose dessa rättigheter.

2.   Då värdepapper, inklusive rättigheter till värdepapper, ställs som säkerhet till deltagare, systemoperatörer eller till medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralbanken enligt beskrivning i punkt 1 och deras rätt, eller den rätt något ombud, någon agent eller någon tredje man som handlar för deras räkning har, med avseende på värdepappren är enligt lag registrerade i ett register, på ett konto eller i ett system för centraliserad förvaring i en medlemsstat, ska sådana enheters rättigheter som säkerhetsinnehavare i förhållande till dessa värdepapper regleras av lagen i den medlemsstaten.”

11.

Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

1.   Medlemsstaterna ska ange vilka system, och vilka respektive systemoperatörer, som kommer att innefattas i detta direktivs räckvidd och ska anmäla dem till kommissionen och underrätta kommissionen om vilka myndigheter de har utsett enligt artikel 6.2.

Systemoperatören ska till den medlemsstat vars lag är tillämplig ange deltagarna i systemet, inklusive varje eventuell indirekt deltagare, och varje förändring med avseende på deltagarna.

Medlemsstaterna får, utöver den angivelse som föreskrivs i andra stycket, underkasta system som faller under deras jurisdiktion tillsyns- eller tillståndskrav.

Ett institut ska på begäran till var och en som har ett berättigat intresse lämna upplysningar om i vilka system institutet deltar och om de huvudsakliga bestämmelserna för dessa systems verksamhet.

2.   Ett system som har betecknats som system innan nationella bestämmelser har trätt i kraft för genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar (12) ska fortsätta att vara betecknat som system enligt detta direktiv.

Ett överföringsuppdrag som införs i ett system före den tidpunkt då nationella genomförandebestämmelser för direktiv 2009/44/EG + träder i kraft, men som avvecklas efter det, ska anses utgöra ett överföringsuppdrag enligt detta direktiv.

Artikel 2

Ändring av direktiv 2002/47/EG

Direktiv 2002/47/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Skäl 9 ska ersättas med följande:

”(9)

För att minska de administrativa bördorna för parter som använder finansiell säkerhet som omfattas av detta direktiv, bör det enda giltighetskrav när det gäller parterna som kan uppställas i nationell lagstiftning för finansiell säkerhet vara att den finansiella säkerheten står under kontroll av säkerhetstagaren eller en annan person som handlar på säkerhetstagarens vägnar, samtidigt som sådana säkerhetstekniker inte utesluts som ger säkerhetsställaren möjlighet att ersätta säkerheten eller dra tillbaka överskjutande säkerhet. Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att kräva att en kreditfordran överlämnas genom att upptas i en förteckning över fordringar.”

2.

Skäl 20 ska ersättas med följande:

”(20)

Detta direktiv påverkar inte tillämpningen eller verkningarna av de avtalsenliga villkoren i finansiella instrument eller kreditfordringar som ställs som finansiell säkerhet, till exempel rättigheter, skyldigheter eller andra villkor vid emission av sådana instrument, eller alla andra rättigheter, skyldigheter eller villkor som gäller mellan emittenterna och innehavarna av sådana instrument eller mellan gäldenären och borgenären till sådana kreditfordringar.”

3.

Följande skäl ska läggas till:

”(23)

Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas rätt att föreskriva regler för att säkerställa effektiva avtal om finansiellt säkerhetsställande gentemot tredje man vad avser kreditfordringar.”

4.

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 b ska ersättas med följande:

”b)

En centralbank, Europeiska centralbanken, Banken för internationell betalningsutjämning, en multilateral utvecklingsbank enligt vad som avses i bilaga VI, del 1, avsnitt 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (13), Internationella valutafonden och Europeiska investeringsbanken.

b)

I punkt 2 c ska leden i–iv ersättas med följande:

”i)

ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG, inklusive instituten i förteckningen i artikel 2 i det direktivet,

ii)

ett värdepappersföretag enligt definitionen i led 1 i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (14),

iii)

ett finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.5 i direktiv 2006/48/EG,

iv)

ett försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 1 a i rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring (tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring) (15) och ett livförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 1.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (16).

c)

Punkt 4 a ska ersättas med följande:

”a)

Den finansiella säkerhet som ska ställas ska bestå av betalningsmedel, finansiella instrument eller kreditfordringar.”

d)

I punkt 4 ska följande led läggas till:

”c)

Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för detta direktiv undanta kreditfordringar där gäldenären är en konsument enligt definitionen i artikel 3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal (17) eller ett mikroföretag eller mindre företag enligt definitionen i artikel 1 och artikel 2.2 och 2.3 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (18), såvida inte säkerhetstagaren eller säkerhetsställaren av sådana kreditfordringar är ett av de institut som anges i artikel 1.2 b i detta direktiv.

e)

Punkt 5 ska ändras på följande sätt:

i)

I andra stycket ska följande mening läggas till:

”När det gäller kreditfordringar är det tillräckligt att uppta dem i en förteckning över fordringar som lämnas skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, till säkerhetstagaren för att identifiera kreditfordringen och styrka tillhandahållandet av fordringen som finansiell säkerhet mellan parterna.”

ii)

Följande stycke ska införas efter andra stycket:

”Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket får medlemsstaterna föreskriva att upptagandet i en förteckning över fordringar som lämnas skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, till säkerhetstagaren också ska vara tillräckligt för att identifiera kreditfordringen och styrka tillhandahållandet av fordringen som finansiell säkerhet mot gäldenären eller tredje man.”

5.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)

Led b och c ska ersättas med följande:

”b)

avtal om finansiell äganderättsöverföring: avtal (inklusive återköpsavtal) enligt vilka en säkerhetsställare överför full äganderätt till, eller full rätt att utnyttja, en finansiell säkerhet till en säkerhetstagare för att säkerställa eller på annat sätt täcka fullgörandet av de relevanta ekonomiska förpliktelserna.

c)

avtal om finansiell säkerhet: avtal enligt vilka säkerhetsställaren ställer finansiell säkerhet till säkerhetstagaren eller till dennes förmån, varvid den fulla eller kvalificerade äganderätten till den finansiella säkerheten, eller den fulla rätten att utnyttja denna kvarstår hos säkerhetsställaren när säkerhetsrätten är fastställd.”

ii)

Följande led ska läggas till:

”o)

kreditfordringar: penningfordringar som uppstår till följd av ett avtal där ett kreditinstitut, enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG inklusive instituten i förteckningen i artikel 2 i det direktivet, beviljar kredit i form av ett lån.”

b)

I punkt 2 ska andra meningen ersättas med följande:

”En rätt för säkerhetsställaren att byta ut den finansiella säkerheten eller att dra tillbaka överskjutande finansiell säkerhet, eller i fråga om kreditfordringar, en rätt att tills vidare inkassera behållningen därav, ska inte påverka det faktum att den finansiella säkerheten anses ha ställts till säkerhetstagaren enligt detta direktiv.”

6.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska följande stycken läggas till:

”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.5 ska medlemsstaterna, när kreditfordringar ställs som finansiell säkerhet, inte kräva att deras skapande, giltighet, fullbordande, prioritet, verkställighet eller tillåtlighet som bevisning ska vara beroende av någon formell handling såsom registrering eller anmälan till gäldenären till den kreditfordran som har ställts som säkerhet. Medlemsstaterna kan dock kräva en formell handling, såsom registrering eller anmälan, för fullbordande, prioritet, verkställighet eller tillåtlighet som bevisning mot gäldenären eller tredje man.

Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om huruvida bestämmelsen i denna punkt är lämplig även i fortsättningen.”

b)

Följande punkt ska läggas till:

”3.   Utan att det påverkar tillämpningen av rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (19) och nationella bestämmelser om oskäliga avtalsvillkor ska medlemsstaterna säkerställa att gäldenärer till kreditfordringarna, skriftligen eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, med giltig verkan, får avstå från

i)

sina kvittningsrättigheter gentemot kreditfordringens borgenärer och gentemot personer till vilka borgenärerna har överlåtit, pantsatt eller på annat sätt överfört kreditfordran som säkerhet, och

ii)

sina rättigheter som följer av regler om banksekretess som i annat fall skulle förhindra eller inskränka möjligheten för borgenären till kreditfordran att lämna information om kreditfordran eller om gäldenären i syfte att använda kreditfordran som säkerhet.

7.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska följande led läggas till:

”c)

När det gäller kreditfordringar genom försäljning eller tillägnelse eller genom att deras värde kvittas mot eller används vid uppfyllandet av de relevanta ekonomiska förpliktelserna.”

b)

I punkt 2 ska led b ersättas med följande:

”b)

parterna i avtalet om finansiell säkerhet har kommit överens om hur de finansiella instrumenten och kreditfordringarna ska värderas.”

c)

Punkt 3 ska utgå.

8.

I artikel 5 ska följande punkt läggas till:

”6.   Denna artikel ska inte tillämpas på kreditfordringar.”

9.

Följande artikel ska införas efter artikel 9:

”Artikel 9a

Direktiv 2008/48/EG

Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av direktiv 2008/48/EG.”

Artikel 3

Införlivande

1.   Medlemsstaterna ska före den 30 december 2010 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 30 juni 2011.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 6 maj 2009.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

J. KOHOUT

Ordförande

(1)  EUT C 216, 23.8.2008, s. 1.

(2)  Yttrande av den 3 december 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 18 december 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 27 april 2009.

(4)  EGT L 166, 11.6.1998, s. 45.

(5)  EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

(6)  EGT L 168, 27.6.2002, s. 43.

(7)  EUT L 133, 22.5.2008, s. 66.

(8)  EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(9)  EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

(10)  EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.”

(11)  EGT L 168, 27.6.2002, s. 43.”

(12)  EUT L 146, 10.6.2009, s. 37.”

(13)  EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.”

(14)  EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

(15)  EGT L 228, 11.8.1992, s. 1.

(16)  EGT L 345, 19.12.2002, s. 1.”

(17)  EUT L 133, 22.5.2008, s. 66.

(18)  EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.”

(19)  EGT L 95, 21.4.1993, s. 29.”