(1)

Trisubstituerade tennorganiska föreningar användes tidigare allmänt i båtbottenfärger, så kallade antifoulingfärger. Dessa färger har dock visat sig medföra risker för vattenlevande organismer, genom sina endokrinstörande verkningar. Restriktioner för användning av tennorganiska föreningar i antifoulingfärger infördes därför i direktiv 76/769/EEG och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg (2). Dessutom får trisubstituerade tennorganiska föreningar inte längre användas som biocider, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (3). Produkter som behandlats med sådana biocider får dock fortfarande importeras till gemenskapen.

(2)

Disubstituerade tennorganiska föreningar, särskilt dibutyltennföreningar (DBT) och dioktyltennföreningar (DOT) används allmänt i konsumentprodukter där de fungerar antingen som stabiliseringsmedel eller som katalysator.

(3)

Användning av tennorganiska föreningar i konsumentprodukter har visat sig medföra en risk för människors hälsa, och särskilt för barns hälsa. De särskilda riskerna för barns och vuxnas hälsa förknippade med olika konsumentprodukter framgår av en riskbedömning (4) som har bekräftats av kommissionens vetenskapliga kommitté för hälso- och miljörisker (SCHER) i ett yttrande av den 30 november 2006 (5).

(4)

Även om disubstituerade och trisubstituerade tennorganiska föreningar båda har samma skadliga effekter på hälsan, nämligen immuntoxicitet via thymuskörteln, och båda verkar kumulativt, har trisubstituerade föreningar (t.ex. TBT och TPT) starkare effekt än disubstituerade föreningar (DOT och DBT). Dessutom kan trisubstituerade tennorganiska föreningar när de avges från produkter som antingen används av enskilda konsumenter eller professionellt, ha skadliga miljöeffekter särskilt på vattenlevande organismer. Strängare restriktioner bör därför införas för produkter som innehåller trisubstituerade tennorganiska föreningar.

(5)

Vissa DBT-föreningar (dibutyltenndiklorid, CAS nr 683-18-1 samt dibutyltennväteborat, CAS nr 75113-37-0) kommer snart att klassificeras inom ramen för rådets direktiv 67/548/EEG (6) som reproduktionstoxiska i kategori 2, och det kommer därefter att vara förbjudet att sälja ämnen och blandningar som innehåller dessa föreningar till konsumenter (7). Det bör därför införas strängare restriktioner för produkter som innehåller DBT-föreningar, med tillstånd till fortsatt användning endast om det inte finns några lämpliga alternativ, t.ex. i fråga om katalysatorer i RTV-1- och RTV-2-baserade fogmassor, färger och beläggningar eller PVC-stabiliseringsmedel i vissa produkter (t.ex. belagd väv, PVC-profiler), under den tid som kan behövas för att ta fram lämpliga alternativ, eller om de berörda produkterna redan regleras av annan, mer specifik lagstiftning.

(6)

Exponeringen för DOT-föreningar är störst från vissa konsumentprodukter såsom tryckta textilier, handskar, skor, vägg- och golvbeläggningar, damhygienprodukter, blöjor och formar av tvåkomponentssilikon.

(7)

Även om det finns alternativ för de flesta av de användningsområden som kommer att omfattas av restriktioner, kommer en del tillverkare av produkter som innehåller DOT och DBT att behöva tid för att anpassa sig till restriktionerna, och en lämplig övergångstid bör därför fastställas för dessa användningsområden.

(8)

Direktiv 76/769/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Detta direktiv inverkar inte på den gemenskapslagstiftning där minimikrav för skydd av arbetstagare fastställs, såsom rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (8) och de särdirektiv som grundar sig på detta, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (kodifierad version) (9) och rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agens i arbetet (fjortonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (10).

(10)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från kommittén för anpassning till teknisk utveckling av direktiven om avskaffande av tekniska handelshinder för farliga ämnen och preparat.