(1)

Den 23 juli 2007 lämnades det in ett klagomål rörande import av citronsyra med ursprung i Kina av Cefic (den europeiska kemiindustrins samarbetsorganisation) (nedan kallad klaganden) på en tillverkares vägnar. Tillverkaren står för en väsentlig del av gemenskapens samlade produktion av citronsyra, i detta fall över 25 %.

(2)

Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av denna produkt och om väsentlig skada till följd av detta, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds.

(3)

Den 4 september 2007 inleddes förfarandet genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(4)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkarna, importörerna, de användare som den visste var berörda samt deras intresseorganisationer, konsumentorganisationer, företrädarna för exportlandet och gemenskapstillverkarna om att ett antidumpningsförfarande hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som fastställdes i tillkännagivandet om inledande.

(5)

För att de exporterande tillverkare som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de kinesiska exporterande tillverkare som såvitt känt var berörda samt till företrädare för Kina. Åtta exporterande tillverkare, inklusive grupper av närstående företag, ansökte om marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen, eller alternativt om individuell behandling, om undersökningen skulle visa att de inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status.

(6)

Eftersom det antal exporterande tillverkare och importörer som berördes av undersökningen tycktes vara stort angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle komma att tillämpas i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(7)

För att kommissionen skulle kunna besluta huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, uppmanades alla exporterande tillverkare, importörer och företrädare för dem att inom 15 dagar efter det att tillkännagivandet om inledande offentliggjorts ge sig till känna hos kommissionen och lämna de grundläggande uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten som avses i tillkännagivandet.

(8)

När det gäller de exporterande tillverkarna gjordes i enlighet med artikel 17 i grundförordningen ett urval som byggde på den största representativa exportvolym av citronsyra till gemenskapen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. På grundval av uppgifter som inkommit från de exporterande tillverkarna, valde kommissionen ut fyra företag eller grupper av närstående företag (nedan kallade de utvalda företagen) som har den största exportvolymen till gemenskapen. I fråga om exportvolymen stod de fyra utvalda företagen för 79 % av exporten av citronsyra från Kina till gemenskapen under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med de berörda parterna, som inte hade något att invända.

(9)

Samtliga fyra tillverkare utanför urvalet ansökte om en individuell marginal i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen. Endast ett företag, DSM Citric Acid (Wuxi) Ltd., lämnade de begärda uppgifterna inom den angivna tidsfristen. Det betyder att endast en enda fullständig ansökan om individuell marginal mottogs. Då denna ansökan inte ansågs ge upphov till en orimligt stor arbetsbörda och inte skulle ha hindrat att undersökningen avslutades i god tid godtogs den.

(10)

När det gäller icke-närstående importörer i gemenskapen gjordes i enlighet med artikel 17 i grundförordningen ett urval som byggde på den största representativa importvolym av citronsyra till gemenskapen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. På grundval av uppgifter som inkommit från de icke-närstående importörerna, valde kommissionen ut fyra företag eller grupper av närstående företag (nedan kallade de utvalda företagen) som har den största importvolymen till gemenskapen. I fråga om importvolymen stod de fyra utvalda företagen för 36 % av importen av citronsyra från Kina till gemenskapen under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med de berörda parterna, som inte hade något att invända. En av importörerna i urvalet kunde inte lämna de begärda uppgifterna. De tre återstående importörerna stod för 29 % av importen av citronsyra från Kina till gemenskapen under undersökningsperioden.

(11)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för sitt preliminära fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse, och gjorde kontroller hos följande företag:

(12)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som kunde visa att det fanns särskilda skäl för detta gavs tillfälle att bli hörda.

(13)

Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, gjordes ett kontrollbesök på plats hos nedanstående företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land, i detta fall Kanada (se skälen 40–44 nedan):

(14)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2007 (nedan kallad undersökningsperioden eller, i tabellerna, UP). När det gäller de tendenser som är av betydelse för skadebedömningen undersökte kommissionen uppgifter för perioden från och med den 1 januari 2004 till och med den 30 juni 2007 (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(15)

Den berörda produkten är citronsyra (bl.a. natriumcitrat), ett surgörande och pH-reglerande medel som har många användningsmöjligheter, t.ex. i drycker, livsmedel, tvättmedel, kosmetik och läkemedel. De viktigaste råvarorna är socker/melass, tapioka, majs eller glukos (från säd) och olika ämnen för mikrobiell fermentering av kolhydrater under vatten.

(16)

Den berörda produkten omfattar citronsyremonohydrat (CAM), anhydrid citronsyra (CAA) och trinatriumcitratdihydrat (TSC). Dessa tre typer utgör den berörda produkten, då de har liknande grundläggande kemiska egenskaper och liknande användningsområden. De tre produkttyperna omfattas av KN-nummer 2918 14 00 (CAM, CAA) och ex 2918 15 00 (TSC). KN-nummer 2918 15 00 omfattar också andra salter och estrar, som inte är den berörda produkten.

(17)

Undersökningen visade att de olika typerna av den berörda produkten alla har samma grundläggande tekniska och kemiska egenskaper och huvudsakligen används för samma ändamål. De anses därför i detta förfarande utgöra en och samma produkt.

(18)

Det konstaterades att citronsyra som framställs och säljs i gemenskapen av gemenskapsindustrin och citronsyra som framställs och säljs i Kina och Kanada, som tjänade som jämförbart land, i stort sett har samma tekniska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsmöjligheter som citronsyra som framställs i Kina och säljs på export till gemenskapen. De anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(19)

Som framgår av skäl 6 meddelades i tillkännagivandet om inledande att man hade för avsikt att göra ett stickprov bland exporterande tillverkare i Kina. Sammanlagt åtta företagsgrupper besvarade stickprovsfrågeformuläret inom tidsfristen och lämnade de begärda uppgifterna. De står för 96 % av den sammanlagda importen enligt Eurostat. Graden av samarbete får således betraktas som hög. Samtliga exporterande tillverkare har ansökt om marknadsekonomisk status och individuell behandling. Såsom nämns i skäl 8, ingick fyra företagsgrupper i urvalet på grundval av sin exportvolym till gemenskapen.

(20)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen ska normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller tillverkare som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(21)

Villkoren för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande (anges endast i informationssyfte):

(22)

Samtliga åtta företag eller företagsgrupper av samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade inom angivna tidsfrister in blanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status. I alla grupperna ingick både tillverkare av den berörda produkten och sådana företag som står tillverkarna nära och är involverade i affärsverksamhet som rör citronsyra. Kommissionen har som praxis att undersöka om en grupp närstående företag som helhet uppfyller kriterierna för marknadsekonomisk status. Följande grupper hade ansökt om marknadsekonomisk status:

(23)

När det gäller ovannämnda samarbetsvilliga exporterande tillverkare, inhämtade kommissionen alla uppgifter den ansåg vara nödvändiga och kontrollerade på plats hos det berörda företaget alla uppgifter som lämnats i ansökan om marknadsekonomisk status.

(24)

Två företag eller företagsgrupper (Laiwu Taihe och DSM Wuxi) uppfyllde alla kriterier (se skäl 21) och kunde alltså beviljas marknadsekonomisk status.

(25)

Tre företag eller företagsgrupper (RZBC Co. Ltd, TTCA Co., Ltd. och Yixing Union Biochemical) har lämnat större delen av sina tillgångar som säkerhet för att få lån. Trots att de hade lämnat större delen av sina tillgångar som säkerhet, kunde de gå i borgen för lån till andra företag. I gengäld fick RZBC, TTCA Co., Ltd. och Yixing Union Biochemical liknande garantier ställda för sina egna lån av samma företag som de själva gått i borgen för. Företagen använde dessa garantier för att skaffa sig ytterligare lån motsvarande 25–50 % av deras samlade tillgångar. Företagen hävdade att ett sådant system också tillämpas i länder med marknadsekonomi och att det uttryckligen godkänns i kinesisk banklagstiftning. De uppgifter som inhämtades under undersökningen visade dock att bankernas policy normalt sett borde vara att endast bevilja lån motsvarande en bråkdel av värdet på de tillgångar som används som garanti, inte för ett belopp som överstiger ett sådant värde. Dessutom befinner sig det banksystem från vilket lånen erhölls under starkt statligt inflytande. Slutsatsen drogs därför att de tre ovannämnda företagen inte uppfyllde det första kriteriet enligt sammanfattningen i skäl 21. De kunde följaktligen inte beviljas marknadsekonomisk status.

(26)

För två företag (TTCA Co., Ltd. och Weifang Ensign) steg värdet av bruksrätten till jord och/eller fasta tillgångar betydligt (500–1 500 %) under loppet av en relativt kort period mellan den tidpunkt då de förvärvades eller tillfördes företaget som kapitalbidrag, och ett senare datum (mellan 1 och 5 år senare), då de värderades på nytt. Det visar att de respektive tillgångarna förvärvades till ett värde under marknadspriset, som motsvarade ett dolt stöd. Båda företagen hävdade att ökningen faktiskt inte hade varit så betydande, och att den snarare överensstämde med den ökning som normalt sett kan konstateras i Kina för jämförbara tillgångar. Ingen bevisning lämnades dock som stöd för detta påstående. Mot bakgrund av den fördel dessa företag fick genom att förvärva tillgångar till priser som låg betydligt under marknadsvärdet, är det tredje kriteriet enligt sammanfattningen i skäl 21 inte uppfyllt.

(27)

Ett företag, Anhui BBCA Biochemical Co., Ltd, mottog ett betydande penningbelopp under undersökningsperioden (motsvarande nära 10 % av dess samlade tillgångar, eller 15 % av årsomsättningen). Vidare fick de vissa hyror gratis. Mot bakgrund av detta och det mottagna stödets betydande omfattning kan de första och tredje kriterierna enligt sammanfattningen i skäl 21 inte anses vara uppfyllda. Företagets synpunkter på detta ändrade inte slutsatserna.

(28)

Ett företag, Shanxi Ruicheng, fick privata lån till ett värde motsvarande cirka 20 % av tillgångarna. För alla dessa lån har det (hittills) inte fastställts några återbetalningsvillkor, och det har heller inte löpt eller betalats några räntor. Därför var företagets kreditkostnader föremål för en betydande snedvridning. Då företaget inte kunde lägga fram några avtal för de berörda lånen, kan det inte uteslutas att det rör sig om ett statligt ingripande, vilket betyder att det första kriteriet enligt sammanfattningen i skäl 21 inte är uppfyllt. Företagets synpunkter på detta ändrade inte slutsatserna.

(29)

Av ovanstående framgår det att sex av de åtta kinesiska företagen eller företagsgrupperna som hade ansökt om marknadsekonomisk status inte kunde visa att de uppfyller alla kriterier i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(30)

Det ansågs därför att två företag (Laiwu Taihe och DSM Wuxi) borde beviljas marknadsekonomisk status och att de övriga sex företagen/företagsgrupperna borde få avslag. Samråd hölls med rådgivande kommittén, som inte hade några invändningar mot kommissionens slutsatser.

(31)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i grundförordningen.

(32)

Alla exporterande tillverkare som hade ansökt om marknadsekonomisk status ansökte också om individuell behandling för den händelse de inte skulle beviljas marknadsekonomisk status.

(33)

De sex företag eller företagsgrupper som inte beviljades marknadsekonomisk status uppfyllde alla samtliga kriterier i artikel 9.5 i grundförordningen, och beviljades individuell behandling.

(34)

Det var nödvändigt att fastställa normalvärdet för alla fyra företag i urvalet, samt för det enda företag som lämnade in en fullständig ansökan om beviljande av en individuell marginal, se skäl 9 (nedan kallade de undersökta företagen).

(35)

När det gäller normalvärdet undersökte kommissionen först, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen, för varje berörd exporterande tillverkare som kunde beviljas marknadsekonomisk status, om deras försäljning på hemmamarknaden av den berörda produkten var representativ, dvs. om den totala volymen av denna försäljning utgjorde minst 5 % av deras totala export av den berörda produkten till gemenskapen. Ett av de fem undersökta företagen (DSM Wuxi) kunde beviljas marknadsekonomisk status. För detta företag kunde det konstateras att försäljningen på hemmamarknaden av den berörda produkten var representativ.

(36)

Kommissionen undersökte därefter om försäljningen på hemmamarknaden av varje typ av den berörda produkten, såld i representativa kvantiteter på denna marknad, kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta skedde genom att andelen lönsam försäljning på hemmamarknaden till oberoende kunder av den enda exporterade produkttypen fastställdes.

(37)

För DSM Wuxi visade undersökningen att försäljningen av den enda exporterade produkttypen inte skedde vid normal handel. Eftersom man inte kunde använda försäljningen på hemmamarknaden för att fastställa normalvärdet, måste en annan metod tillämpas. Därför beräknades normalvärdet på grundval av företagets tillverkningskostnader för den berörda produkten i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. När normalvärdet konstruerades i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, ökades tillverkningskostnaderna med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(38)

Eftersom DSM Wuxi inte sålde den likadana produkten på hemmamarknaden vid normal handel, kunde försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst inte fastställas enligt metoden i inledningen till artikel 2.6 i grundförordningen. Då ingen av de exporterande tillverkarna i urvalet beviljades marknadsekonomisk status, kunde försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst heller inte fastställas enligt metoden i artikel 2.6 a i grundförordningen. Då DSM Wuxi dessutom nästan uteslutande säljer citronsyra, kunde försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst heller inte fastställas enligt metoden i artikel 2.6 b i grundförordningen. Det beslutades därför att man skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i överensstämmelse med artikel 2.6 c i grundförordningen. Därför användes de belopp som fastställts för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst vid försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden för det samarbetsvilliga företaget i det jämförbara landet.

(39)

Tillverknings- och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som kontrollerats användes i lämpliga fall för beräkningen av normalvärdena.

(40)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land.

(41)

I tillkännagivandet om inledande föreslog kommissionen Förenta staterna som lämpligt jämförbart land för att fastställa normalvärdet för Kina. Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på detta val. Två berörda parter hade invändningar mot detta förslag. RZBC Co. föreslog Thailand som jämförbart land.

(42)

När det gäller Thailand tyder tillgängliga uppgifter på att de två thailändska tillverkarnas samlade produktion endast ligger på cirka 10 000 ton, varav 5 000 ton går på export (huvudsakligen till Japan). Om försäljningen på hemmamarknaden (i genomsnitt 2 500 ton per företag) jämförs med Kinas export till gemenskapen (över 50 000 ton för de största exportörerna), är det inte troligt att någon av de thailändska tillverkarna har en representativ hemmamarknadsförsäljning. RZBC hävdar vidare att det är mer sannolikt att kostnadsstrukturen i thailändska företag kan jämföras med situationen i Kina. Det argument som stöder detta antagande är dock huvudsakligen det faktum att både Thailand och Kina är asiatiska länder. Det bör noteras att arbetskostnaderna i ett typiskt fall motsvarar 5–10 % av omsättningen, och därmed inte utgör någon viktig del av kostnadsstrukturen för citronsyretillverkare.

(43)

Det bör påpekas att de thailändska företagen är väsentligt mindre än företagen i de största produktionsländerna (Kina, EU, USA, Kanada och Brasilien). De största kinesiska tillverkarna är cirka 10–20 gånger större än de thailändska tillverkarna, medan den kanadensiska tillverkaren och de största kinesiska tillverkarna är av jämförbar storlek.

(44)

Förenta staterna valdes ursprungligen som jämförbart land, och två amerikanska företag förklarade sig i första omgången samarbetsvilliga. Därefter drog båda ovannämnda amerikanska företag tillbaka sitt samtycke till samarbete. Man vände sig därför till den enda tillverkaren i Kanada och två tillverkare i Brasilien med förfrågan om huruvida de var villiga att samarbeta i samband med undersökningen. Endast den enda kanadensiska tillverkaren var samarbetsvillig. Därför använde man priserna på den kanadensiska marknaden för citronsyra som sålts vid normal handel för att fastställa normalvärdet för jämförbara produkttyper från de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status.

(45)

De exporterande tillverkarnas exportförsäljning till gemenskapen gick antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående eller icke-närstående handelsföretag belägna i och utanför gemenskapen. Alla företag eller företagsgrupper kunde beviljas marknadsekonomisk status eller individuell behandling.

(46)

I de fall där exportförsäljningen till gemenskapen ägde rum antingen direkt till oberoende kunder i gemenskapen eller via icke-närstående handelsföretag, fastställdes exportpriserna, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(47)

I de fall exportförsäljningen till gemenskapen skedde via närstående handelsföretag belägna i gemenskapen fastställdes exportpriserna, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, på grundval av de närstående handlarnas första återförsäljningspriser till oberoende kunder i gemenskapen.

(48)

Normalvärdet och exportpriserna jämfördes på nivån fritt fabrik och i samma handelsled. I syfte att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriserna gjordes justeringar för olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(49)

På denna grundval företog man justeringar för kostnader rörande transport, försäkring, hantering, lastning samt därmed förbundna kostnader, emballering och krediter när så var relevant och motiverat.

(50)

För försäljning genom närstående importörer i gemenskapen gjordes en justering i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen, i de fall det hade konstaterats att dessa företag utförde arbetsuppgifter som liknade dem som utförs av en oberoende importör. Justeringen grundades på sådana uppgifter om importörernas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, som erhållits från icke-närstående importörer i gemenskapen.

(51)

För de exporterande tillverkarna i stickprovet fastställdes i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen enskilda dumpningsmarginaler på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset. RZBC är en företagsgrupp med två exporterande tillverkare, och därför fastställdes för RZBC en enda dumpningsmarginal motsvarande genomsnittet av dumpningsmarginalerna för de två företagen.

(52)

För de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och som inte beviljades en individuell undersökning räknade man fram en dumpningsmarginal som var ett vägt genomsnitt av dumpningsmarginalerna för samtliga företag som ingick i urvalet.

(53)

Med tanke på den höga samarbetsviljan (96 %; se skäl 19), fastställdes den landsomfattande genomsnittliga dumpningsmarginalen till samma nivå som för den högsta marginal som konstaterats för ett samarbetsvilligt företag.

(54)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns före tull är följande:

(55)

Inom gemenskapen tillverkas den likadana produkten av två företag: Jungbunzlauer, Österrike och S.A. Citrique Belge i Belgien (ingår i DSM-gruppen, med huvudkontor i Schweiz). Klaganden, Jungbunzlauer, svarar för en betydande del av gemenskapens kända sammanlagda tillverkning av den likadana produkten, i detta fall mer än 25 %. Båda tillverkarna var fullt samarbetsvilliga i samband med undersökningen, medan den andra europeiska tillverkaren valde att inta en neutral hållning i samband med undersökningen.

(56)

S.A. Citrique Belge N.V. hade viss import från Kina under undersökningsperioden, men importmängden var obetydlig (motsvarande 1–6 % av produktionen under undersökningsperioden – angivet i intervallform av sekretessskäl), och därför fann man det inte lämpligt att utestänga tillverkaren från definitionen av gemenskapsindustrin.

(57)

De två samarbetsvilliga tillverkare som nämns i skäl 11 stod för 100 % av den samlade gemenskapsproduktionen under undersökningsperioden, och därför anses de utgöra den näringslivsgrenen i gemenskapen (nedan kallad gemenskapsindustrin) i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(58)

Eftersom gemenskapsindustrin endast omfattar två tillverkare var det nödvändigt att lägga fram uppgifterna om dessa i indexerad form eller i form av intervaller, i syfte att skydda konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(59)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av försäljningsmängden för gemenskapsindustrins egen produktion på gemenskapsmarknaden och Eurostats uppgifter om gemenskapens importmängder.

(60)

Under perioden från 2004 till undersökningsperioden utvidgades gemenskapsmarknaden för den berörda produkten och den likadana produkten kraftigt med 15 %. Det berodde på de ökade användningsmöjligheterna för citronsyra

(61)

Importvolymerna för den berörda produkten från Kina till gemenskapen ökade betydligt under skadeundersökningsperioden. Importen till EU har ökat med 37 % sedan 2004.

(62)

Marknadsandelen för importen från Kina ökade stadigt med sju procentenheter under hela skadeundersökningsperioden. Den steg närmare bestämt med två procentenheter mellan 2004 och 2005, med ytterligare två procentenheter mellan 2005 och 2006 och med tre procentenheter under undersökningsperioden. Under undersökningsperioden låg marknadsandelen för import från Kina på 46 %.

(63)

Från 2004 till 2005 steg det genomsnittliga importpriset för den berörda produkten med ursprung i Kina med 3 %, och därefter föll det markant med nio procentenheter från 2005 till 2006. Under undersökningsperioden låg priset kvar på samma låga nivå som under 2006. Totalt sett sjönk priserna på importen från det berörda landet med omkring 6 % under skadeundersökningsperioden.

(64)

För att fastställa prisunderskridandet analyserade man prisuppgifter avseende undersökningsperioden. Man utgick ifrån gemenskapsindustrins försäljningspriser netto, efter rabatter och andra avdrag. Vid behov justerades dessa priser till nivån fritt fabrik, det vill säga exklusive fraktkostnader i gemenskapen. Importpriserna från Kina jämfördes också netto, efter rabatter och avdrag, och vid behov justerade till nivån cif vid gemenskapens gräns, samt med en lämplig justering för tullavgifter (6,5 %) och kostnader efter importen. Sistnämnda omfattar också en justering för de särskilda kostnader som importörerna i gemenskapen hade för uppdelning av vissa mängder av den berörda produkten före vidareförsäljning. Gemenskapsindustrins försäljningspriser och importpriserna från Kina jämfördes i samma handelsled, nämligen ledet oberoende kunder inom gemenskapens marknad. Under undersökningsperioden uppgick den vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins försäljningspriser, till 17,42 % för Kina.

(65)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. De flesta indikatorer anges av sekretesskäl i indexerad form eller i form av intervall, eftersom analysen endast rör två företag.

(66)

Gemenskapsindustrins tillverkning steg med 5 % under skadeundersökningsperioden och produktionskapaciteten ökade också, med 3 %, för att dra fördel av den ökade förbrukningen. Kapacitetsutnyttjandet ökade något, med 2 %, under skadeundersökningsperioden.

(67)

Mot bakgrund av att gemenskapsindustrin består av endast två tillverkare och att gemenskapsmarknaden för citronsyra endast försörjs från tre håll/källor (gemenskapen, Kina och Israel), föreläggs uppgifterna om gemenskapsindustrins marknadsandelar i indexerad form i syfte att skydda konfidentiella uppgifter som gemenskapsindustrin har lämnat i förtroende, i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(68)

Av tabellen framgår gemenskapsindustrins resultat när det gäller dess försäljning till oberoende kunder i gemenskapen. Gemenskapsindustrins försäljning till oberoende kunder i gemenskapen ökade med 5 % från 2004 till undersökningsperioden. Detta bör ses mot bakgrund av en ökande förbrukning i gemenskapen. Mot bakgrund av detta har gemenskapsindustrins marknadsandel fallit stadigt under perioden från 2004 till undersökningsperioden och låg sammanlagt fem procentenheter lägre under undersökningsperioden.

(69)

Försäljningspriserna per enhet utvecklades enligt följande:

Som framgår av tabellen ökade priset något, dvs. med 3 %, under skadeundersökningsperioden. Det bör påpekas att de viktigaste råvarorna vid tillverkning av citronsyra är socker/melass eller glukos (från säd). Energi är också en viktig kostnad vid tillverkningen av citronsyra. Energins andel av kostnaderna vid tillverkningen av citronsyra uppgår till 16 %, och man kan därför under normala förhållanden vänta sig att betydande förändringar i olje- och gaspriserna direkt påverkar försäljningspriset på citronsyra.

(70)

Det kunde konstateras att världsmarknadspriserna för de viktigaste insatsvarorna (socker/melass, glukos och energi) ökade betydligt under skadeundersökningsperioden, vilket medförde väsentligt högre produktionskostnader. Denna utveckling återspeglades inte i gemenskapsindustrins försäljningspriser, eftersom de ökade endast med 3 % under samma period. För att inte förlora kunder förde gemenskapsindustrin således endast över en liten bråkdel av de högre kostnaderna på kunderna.

(71)

Siffrorna nedan visar lagervolymen vid utgången av varje period. Lagernivån minskade med 28 % för att täcka efterfrågan på marknaden.

(72)

Gemenskapsindustrins årliga investeringar i produktionen av den likadana produkten föll markant under skadeundersökningsperioden och var under undersökningsperioden begränsade till underhållsarbete.

(73)

Mot bakgrund av att en gemenskapstillverkare hade mycket höga och extraordinära omstruktureringskostnader, ansågs det inte rimligt att fastställa lönsamheten på basis av nettovinsten före skatt. Gemenskapsindustrins lönsamhet fastställdes därför genom att man uttryckte verksamhetsvinsten på försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i procent av omsättningen på denna försäljning.

(74)

Under skadeundersökningsperioden försämrades gemenskapsindustrins lönsamhet avsevärt. Avkastningen på de sammanlagda investeringarna beräknades genom att nettovinsten före skatt på försäljning av den likadana produkten angavs som en procentandel av det bokförda nettovärdet av de anläggningstillgångar som avsatts för den likadana produkten. Denna indikator följde samma utveckling som lönsamheten och sjönk betydligt under skadeundersökningsperioden. När det gäller kassaflödet, konstaterades en liknande negativ tendens, vilket resulterade i en drastisk, generell försämring av gemenskapsindustrins ekonomiska situation under undersökningsperioden.

(75)

Antalet anställda i gemenskapsindustrin som tillverkade den likadana produkten minskade med 9 % mellan 2004 och undersökningsperioden. Genomsnittskostnaden per anställd minskade med 11 %.

(76)

Omstruktureringsinsatser för att minska produktionskostnaden, rationaliseringar och ett minskat antal anställda resulterade i en ökad produktivitet per anställd (15 % ökning under skadeundersökningsperioden). Man kan därför dra slutsatsen att gemenskapsindustrin gjorde avsevärda framsteg när det gäller kostnadseffektivitet under skadeundersökningsperioden.

(77)

De faktiska dumpningsmarginalerna är så höga att dess verkningar för gemenskapsindustrin inte kan anses försumbara, med tanke på volymen av och priserna för importen från det berörda landet.

(78)

Det finns inga uppgifter om att det skulle ha förekommit någon dumpning innan den situation som bedöms i det här förfarandet hade uppkommit, och denna fråga är därför irrelevant.

(79)

Under skadeundersökningsperioden tycktes ett antal skadeindikatorer befinna sig i en positiv utveckling: i sina strävanden för att öka effektiviteten lyckades gemenskapsindustrin förbättra försäljnings- och produktionsvolymen, produktionskapaciteten, kapacitetsutnyttjandet och produktiviteten och samtidigt reducera lagren och de årliga arbetskraftkostnaderna.

(80)

Men med hänsyn till den ökade förbrukningen föll marknadsandelen med 9 % under skadeundersökningsperioden. De ekonomiska indikatorerna utvecklades dessutom på ett negativt sätt: lönsamheten föll kontinuerligt. Avkastningen på investeringar och kassaflödet utvecklades också negativt. Orsaken till detta är att den betydande råvaruprisökningen endast delvis slog igenom i försäljningspriserna på den likadana produkten. Den lilla ökningen för försäljningspriserna räckte inte för att gemenskapsindustrin skulle kunna upprätthålla sin vinstmarginal.

(81)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(82)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen har vållat gemenskapsindustrin skada i en sådan utsträckning att den kan betecknas som väsentlig. Utöver den dumpade importen undersökte man också andra kända faktorer, vilka kunde ha skadat gemenskapsindustrin samtidigt med denna, för att försäkra sig om att den eventuella skada som vållats av dessa faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

(83)

Den kraftiga ökningen med 37 % av volymen dumpad import mellan 2004 och undersökningsperioden och den motsvarande ökningen med omkring sju procentenheter av denna imports andel av gemenskapsmarknaden samt det betydande prisunderskridande som konstaterades (15–21 % under undersökningsperioden) sammanföll med försämringen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation, medan genomsnittspriset för produkterna från alla exporterande tillverkare i Kina sjönk med 6 %.

(84)

Till följd av denna illojala prissättning när det gäller den dumpade importen från Kina utsattes priserna på gemenskapsmarknaden för tryck och gemenskapsindustrin förlorade marknadsandelar till den dumpade importen. För att inte förlora fler marknadsandelar måste gemenskapsindustrin undvika att föra över de ökade insatsvarupriserna på kunderna i den utsträckning som den skulle ha behövt för att förbli lönsam.

(85)

Mot bakgrund av det klart fastställda tidsmässiga sambandet mellan å ena sidan den stora tillväxten i dumpad import till priser som väsentligt underskred gemenskapsindustrins priser och å andra sidan gemenskapsindustrins försämrade lönsamhet och försämringen av de andra ekonomiska indikatorerna, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen spelade en avgörande roll för den skadevållande situationen för gemenskapsindustrin.

(86)

Enligt Eurostat är Israel det viktigaste tredjelandet för import av citronsyra. Men marknadsandelen för import från Israel är begränsad och föll under skadeundersökningsperioden från 5 % i 2004 till endast 3 % under undersökningsperioden. Dessutom låg genomsnittspriserna för import från Israel på samma eller en ännu högre nivå än gemenskapspriserna under skadeundersökningsperioden.

(87)

Förutom importen från Israel finns det ingen nämnvärd import från andra länder. På grundval av undersökningsresultaten som gäller denna import, dras preliminärt slutsatsen att importen från andra länder än Kina inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(88)

Vissa berörda parter hävdade att den skada som gemenskapsindustrin hade lidit kunde härledas till prisökningen på socker, den viktigaste råvaran vid tillverkning av den likadana produkten, som en följd av reformen av gemenskapens marknadsordning för socker och det påföljande avskaffandet av produktionsbidraget till den kemiska industrin.

(89)

I det sammanhanget bör det påpekas att en av gemenskapstillverkarna huvudsakligen använder melass som sin viktigaste råvara. Melass har aldrig varit föremål för produktionsbidrag, även om råvaran formellt omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken för socker.

(90)

Undersökningen visade att när det gäller gemenskapsindustrins användning av socker som råvara, var näringslivsgrenen mycket riktigt berättigad till ett produktionsbidrag enligt den gemensamma organisationen av marknaden för socker som en hjälp för att bevara sin konkurrensförmåga på världsmarknaden. Produktionsbidragen motsvarade skillnaden mellan EU:s interventionspris för socker efter avdrag för världsmarknadspriset för socker plus schablonbeloppet för försändelsekostnaderna vid export av socker från gemenskapen. På detta sätt fick gemenskapsindustrin tillgång till socker till världsmarknadspriser.

(91)

Sedan juli 2006 har ordningen ändrats genom att sockersektorns skydd har trappats ned. Enligt den nya ordningen, som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (3), har den kemiska industrin för det första möjlighet att fritt förhandla om mängder och priser för industrisocker med sockertillverkare och sockerbetsodlare, dvs. man har gett avkall på metoden med referenspriser och kvoter i denna sektor. För det andra kan gemenskapsindustrin också köpa vissa mängder industrisocker på världsmarknaden tullfritt. Slutligen är den kemiska industrin berättigad till att ansöka om tilldelning av produktionsbidrag, om det inte finns socker till ett pris som motsvarar världsmarknadspriset. Sedan juli 2006 har det inte tilldelats några produktionsbidrag, även om ordningen fortfarande existerar. Det kan betraktas som ett ganska säkert tecken på att det förelåg tillräckliga mängder socker till världsmarknadspriser.

(92)

Vidare visade analysen att beroende på fördelningen av de råvaror som gemenskapsindustrin använde för att framställa den likadana produkten, utgjorde socker 6–21 % (angivet i intervallform av sekretesskäl) av tillverkningskostnaderna från januari till juni 2006, och ökningen under undersökningsperioden var inte kraftigare än ökningen för världsmarknadspriserna på socker.

(93)

Undersökningen har därför visat att reformen av marknadsordningen för socker inte hade någon väsentlig inverkan på gemenskapsindustrins kostnader.

(94)

Mot denna bakgrund drar kommissionen preliminärt slutsatsen att reformen av sockermarknaden inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(95)

Vissa berörda parter hävdade att eventuella skador som gemenskapsindustrin lidit kunde knytas till de ökade energikostnaderna.

(96)

I detta sammanhang bör det påpekas att produktionen av citronsyra är ytterst energikrävande, och att energikostnaderna utgör sammanlagt 16 % av produktionskostnaderna (se skäl 69). Energikostnaderna uppvisade faktiskt en relativt moderat ökning under hela skadeundersökningsperioden, vilket också framgår av produktionskostnaderna.

(97)

Under alla omständigheter var det inte ökningen i energikostnaderna i sig som hade en negativ inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Problemet var snarare att gemenskapsindustrin inte kunde föra över de högre energikostnaderna på kunderna i tillräcklig utsträckning, på grund av det pristryck som uppstod som en följd av de betydande mängderna dumpad import.

(98)

Vidare hävdades det att de höjda energipriserna också skulle påverka produktionen av citronsyra indirekt, då den europeiska citronsyreindustrin skulle konkurrera med biobränsleindustrin om kolhydrater, som är ett av de ämnen som används för produktion av citronsyra. Då efterfrågan på energi och därmed också biobränsle ökar, skulle biobränsletillverkarna kunna betala mer för de berörda kolhydraterna (dvs. socker och restmelass därav, glukos). Det skulle driva upp gemenskapsindustrins kostnader för dessa kolhydrater. Men som analysen av gemenskapsindustrins produktionskostnader har visat, se skälen 69 och 92, var ökningarna i fråga om produktionskostnaderna för socker eller melass i samtliga fall knutna till den allmänna prisökningen för socker på världsmarknaden. Därför kunde det inte konstateras någon indirekt inverkan från biobränsleindustrin på citronsyretillverkarnas situation. Detta argument avvisas därför.

(99)

Mot denna bakgrund drar kommissionen preliminärt slutsatsen att följderna av de ökade energikostnaderna inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(100)

Vissa berörda parter hävdade att de europeiska tillverkarnas förlust av marknadsandelar var själförvållad på grund av citronsyrekartellen (1991–1995), som både klaganden och den andra europeiska tillverkaren deltog i under sin tidigare ägare. De hävdade att på grund av de konkurrensbegränsande metoderna hölls försäljningspriserna höga på konstgjord väg, och det möjliggjorde för de kinesiska tillverkarna att komma in på marknaden. Enligt statistiken skedde den stora ökningen i importen av citronsyra från Kina mellan 1998 och 1999 (64 %) och en ännu kraftigare inträffade mellan 2002 och 2004 (137 %), flera år efter det att kartellen upphört att existera.

(101)

Mot denna bakgrund drar kommissionen preliminärt slutsatsen att följderna av de konkurrensbegränsande metoder som gemenskapsindustrin använt sig av inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(102)

Några berörda parter hävdade att minskningen av den amerikanska dollarns värde i förhållande till euron hade gynnat importen av citronsyra till Europeiska gemenskapen.

(103)

Från 2004 och till utgången av undersökningsperioden förlorade den amerikanska dollarn 6,01 % av sitt värde i förhållande till euron. Varken utvecklingen för gemenskapsindustrins priser eller importvolymerna från det berörda landet eller från andra tredjeländer återspeglar den amerikanska dollarns relativt svaga värdeminskning gentemot euron.

(104)

Därför måste den amerikanska dollarns försvagade ställning gentemot euron betraktas som försumbar och kan inte anses ha varit någon avgörande orsak till gemenskapsindustrins förlorade marknadsandelar.

(105)

Syftet med undersökningen är att undersöka om den dumpade importen (med avseende på priser eller omfattning) har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada eller om den väsentliga skadan har berott på andra faktorer. När det gäller priser anges det i artikel 3.6 i grundförordningen att det ska kunna påvisas att prisnivån för den dumpade importen vållar skada. Det är alltså endast själva skillnaden i prisnivåer som avses i artikeln, så en analys av de faktorer som påverkar prisnivån behöver alltså inte göras.

(106)

Men även om man tar hänsyn till svängningarna i kurserna för den amerikanska dollarn och euron mellan 2004 och undersökningsperioden, och det antas att hela exportförsäljningen till gemenskapen fakturerades i amerikanska dollar, skulle prisunderskridandet fortfarande ligga på över 10 %.

(107)

Därför drogs preliminärt slutsatsen att eurons ökning i förhållande till den amerikanska dollarn inte var av sådan omfattning att orsakssambandet mellan den konstaterade skadan och den berörda importen till gemenskapsindustrin bröts, och påståendet avvisades därför.

(108)

Analysen i det föregående har visat att importen med ursprung i det berörda landet ökade avsevärt både i volym och i marknadsandel under skadeundersökningsperioden, samtidigt som försäljningspriserna minskade betydligt och priserna underskreds markant under undersökningsperioden. Denna ökning av marknadsandelen för lågprisimporten sammanföll med en minskning av gemenskapsindustrins marknadsandel och en prisminskning med en försämring av lönsamheten.

(109)

Av undersökningen av de andra faktorer som kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada framgick det å andra sidan att ingen av dessa kunde ha haft en väsentligt negativ inverkan.

(110)

På grundval av denna analys, i vilken det har redogjorts för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för gemenskapsindustrins situation och gjorts en avgränsning av den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i det berörda landet har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(111)

Kommissionen undersökte huruvida det, trots slutsatserna om dumpning, skada och orsakssamband, fanns några tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. Kommissionen övervägde för detta ändamål, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen, vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för alla berörda parter.

(112)

Såsom anges i skäl 11 består gemenskapsindustrin av två företag med produktionsanläggningar i Österrike och Belgien, vilka sysselsätter 500–600 personer som direkt deltar i tillverkning, försäljning och administration av den likadana produkten. Om det införs åtgärder förväntas prisnedgången på gemenskapsmarknaden upphöra och gemenskapsindustrins försäljningspriser börja återhämta sig, vilket borde leda till att gemenskapsindustrins ekonomiska situation förbättras.

(113)

Om antidumpningsåtgärder inte införs är det däremot sannolikt att den negativa utvecklingen för gemenskapsindustrins ekonomiska indikatorer, och i synnerhet dess lönsamhet, kommer att fortsätta. Gemenskapsindustrin kommer då att fortsätta att förlora marknadsandelar, eftersom den inte kan följa med i de konstgjort låga marknadspriser som importen från Kina lett till. Därför kommer resultatet troligen att bli nedskärningar i produktion och investeringar, nedläggning av viss produktionskapacitet samt en minskning av arbetstillfällena i gemenskapen.

(114)

I det sammanhanget kan det vara värt att nämna att sedan 2004 har tre citronsyretillverkare i gemenskapen lagt ned sin verksamhet.

(115)

Om antidumpningsåtgärder införs skulle gemenskapsindustrin alltså kunna återhämta sig från verkningarna av den konstaterade skadevållande dumpningen.

(116)

Såsom anges i skäl 10, besvarades frågeformuläret av fyra importörer som ingår i urvalet och dessa svarade för omkring 36 % av gemenskapens import av den berörda produkten under undersökningsperioden. En av importörerna i urvalet kunde inte lämna de begärda uppgifterna. Därför bortsåg man från den berörda importörens svar. De tre återstående besvarade frågeformulären kontrollerades på plats.

(117)

Vikten av citronsyra för dessa importörers sammanlagda omsättning var obetydlig. I genomsnitt cirka 1 % av dessa importörers verksamhet kunde knytas till import av citronsyra från Kina, som dock icke desto mindre anses viktig som ett avrundande komplement till produktsortimentet. Vissa importörer köper den produkt som omfattas av undersökningen inte bara från Kina utan också från andra källor i och utanför gemenskapen, däribland från gemenskapsindustrin. Den genomsnittliga vinstmarginalen vid handel med citronsyra för de importörer som ingår i urvalet är ungefär 4,4 %.

(118)

Importörerna i gemenskapen ställer sig inte positiva till att åtgärder införs. De samarbetsvilliga importörerna hävdade att införandet av åtgärder allvarligt skulle skada deras verksamhet, eftersom de inte kommer att kunna föra över prisökningen på sina användare. Införandet av en antidumpningstull på import från Kina kommer troligen att leda till en justering uppåt av marknadspriserna. Tullen skulle troligtvis få en ringa inverkan på importörernas sammanlagda resultat, då citronsyra endast utgör en bråkdel av deras totala omsättning. Det betydande prisunderskridande som kvarstår efter justering av priserna cif vid gemenskapens gräns för kostnader efter importen antyder att det finns utrymme för en prisökning. Det kan därför inte uteslutas att importörerna kan föra över en del av tullen på sina kunder inom livsmedels- och dryckesindustrin. Med tanke på att försäljningen av denna produkt är av föga vikt för importörernas verksamhet, och med tanke på den nuvarande vinst marginalen för försäljningen både sammanlagt och för bara citronsyra, kan man förvänta sig att den preliminära tullen inte kommer att påverka dessa operatörers ekonomiska situation i någon nämnvärd utsträckning.

(119)

Vidare hävdades det att införande av tull skulle kunna leda till en duopolistisk marknadssituation på gemenskapsmarknaden, där konkurrenter från tredjeländer utesluts. Vissa berörda parter gav uttryck för betänkligheter i fråga om de europeiska tillverkarnas förmåga att tillmötesgå en stigande europeisk efterfrågan. Undersökningen har visat att även med full kapacitet skulle gemenskapsindustrin endast ha kunnat täcka 75 % av den europeiska efterfrågan under undersökningsperioden. Därför bör det understrykas att antidumpningstull inte bör få till effekt att all import stoppas, utan däremot återinföra lika villkor. Preliminärt dras slutsatsen att tillsammans med import från andra tredjeländer, t.ex. Israel, skulle detta säkerställa en tillgång som var tillräcklig för att täcka gemenskapens efterfrågan. Men man kommer att undersöka omfattningen av importen från Kina noga efter införandet av preliminära åtgärder i syfte att analysera utbudssituationen på gemenskapsmarknaden.

(120)

Även om importörer och distributörer i gemenskapen är emot införande av åtgärder, dras på grundval av tillgängliga uppgifter slutsatsen att de eventuella fördelar som de skulle kunna få genom att det inte införs några antidumpningsåtgärder uppvägs av gemenskapsindustrins intresse av åtgärder för att råda bot på de illojala och skadevållande handelsmetoder som Kina använder sig av.

(121)

Tio användare fyllde i ett frågeformulär för användare. Alla svar var ofullständiga, och de kunde därför inte tas med i undersökningen fullt ut, även om citronsyra tydligtvis har många olika användningsmöjligheter, dock endast i små mängder. En eventuell antidumpningstull skulle således inte få någon väsentlig inverkan på de sammanlagda produktionskostnaderna. Endast en av de samarbetsvilliga användarna angav att införandet av åtgärder skulle få någon större inverkan på verksamheten. Påståendet var dock inte närmare underbyggt.

(122)

Mot bakgrund av vad som anförts ovan och den allmänt låga graden av samarbetsvilja är det därför inte sannolikt att situationen för användarna i gemenskapen skulle påverkas väsentligt av de föreslagna åtgärderna.

(123)

Införandet av åtgärder kan förväntas leda till att gemenskapsindustrin får möjlighet att hämta in utebliven försäljning, återta förlorade marknadsandelar och förbättra sin lönsamhet. Mot bakgrund av gemenskapsindustrins ogynnsamma situation finns det en verklig risk för att gemenskapsindustrin stänger sina produktionsanläggningar och säger upp sina anställda om det inte införs åtgärder. I allmänhet skulle användarna i gemenskapen också vinna på ett införande av åtgärder, eftersom tillgången på tillräckliga mängder citronsyra inte skulle äventyras, samtidigt som den totala ökningen av inköpspriset på citronsyra skulle bli måttlig. Med hänsyn till gemenskapens intresse drar kommissionen därför preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa åtgärder i det här fallet.

(124)

Med hänsyn till slutsatserna avseende dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas för att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(125)

De preliminära antidumpningsåtgärderna bör införas på en nivå som, utan att de konstaterade dumpningsmarginalerna överskrids, är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållar gemenskapsindustrin. Vid beräkningen av den tull som är nödvändig för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att de åtgärder som vidtas bör göra det möjligt för gemenskapsindustrin att uppnå en vinst före skatt på den nivå som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. Därför har man tillämpat en vinstmarginal på 9 %, på grundval av den vinst som gjordes före den kraftiga ökningen av import av citronsyra från Kina.

(126)

Mot denna bakgrund och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen görs bedömningen att en preliminär antidumpningstull bör införas på nivån för den lägsta dumpnings- och skademarginal som fastställts, i enlighet med regeln om lägsta tull, som i samtliga fall är den skademarginal som konstaterats.

(127)

Graden av samarbetsvilja var mycket hög och tullen för de återstående företagen, som inte hade samarbetat under undersökningen, bör därför vara lika hög som den högsta tullen för de företag som samarbetade under undersökningen. Den övriga tullen fastställdes alltså till 49,3 %.

(128)

Följande preliminära antidumpningstullar bör därför införas:

(129)

Ovanstående antidumpningsåtgärder har införts preliminärt i form av värdetullar. Med hänsyn till att gemenskapsindustrins produktionskapacitet eventuellt inte räcker till för att täcka efterfrågan på gemenskapsmarknaden (se skäl 119), kommer omfattningen av importen från Kina att undersökas noga efter införandet av den preliminära tullen. Skulle det visa sig att det uppstått vissa svårigheter i fråga om tillgången på citronsyra på gemenskapsmarknaden, kommer någon annan form av åtgärder att övervägas.

(130)

Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det bör också framhållas att de undersökningsresultat när det gäller införande av tullar som redovisas i denna förordning är preliminära och kan komma att behöva omprövas inför det eventuella införandet av slutgiltiga åtgärder.

(131)

De individuella antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De avspeglar således den situation som under denna undersökning befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser är således (i motsats till den landsomfattande tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”) tillämpliga uteslutande på import av sådana produkter som har sitt ursprung i Kina och har tillverkats av dessa företag, dvs. de specifika rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående den som uttryckligen nämns, omfattas inte av denna tullsats, utan ska omfattas av den landsomfattande tullsatsen.

(132)

Eventuella ansökningar om tillämpning av en individuell företagsspecifik antidumpningstullsats (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet när det gäller den tillverkning och försäljning på hemmamarknaden eller på export som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.