Tillägg II

Administrativa anvisningar

Nr 1	:	Föreskrifter för förmåga till undanmanöver och förmåga att vända.
Nr 2	:	Föreskrifter för minimihastighet (vid gång framåt), förmåga att stoppa och att backa.
Nr 3	:	Föreskrifter för kopplingssystem och kopplingsanordningar för farkoster som lämpar sig för att framdriva eller för framdrivning i en fast sammankoppling.
Nr 4	:	Utan innehåll.
Nr 5	:	Bullermätningar.
Nr 6	:	Utan innehåll.
Nr 7	:	Specialankare med minskad massa.
Nr 8	:	Vattentäta fönsters styrka.
Nr 9	:	Föreskrifter för automatiska trycksatta vattensprinkler.
Nr 10	:	Utan innehåll.
Nr 11	:	Färdigställande av gemenskapscertifikat.
Nr 12	:	Bränsletankar på flytande farkoster.
Nr 13	:	Pråmars minsta skrovtjocklek.
Nr 14	:	Utan innehåll.
Nr 15	:	Fartygets styrfart för egen maskin.
Nr 16	:	Utan innehåll.
Nr 17	:	Lämpligt brandlarmsystem.
Nr 18	:	Bevis på olika fartygsdelars bärighet, trim och stabilitet.
Nr 19	:	Utan innehåll.
Nr 20	:	Utrustning för fartyg som ska framföras i enlighet med standarderna S1 och S2.
Nr 21	:	Föreskrifter om lågt placerad belysning.
Nr 22	:	Särskilda säkerhetsbehov för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Nr 23	:	Utan innehåll.
Nr 24	:	Lämplig gasvarningsutrustning.
Nr 25	:	Elektriska kablar.

Märk:

I enlighet med artikel 5.7 i direktivet, för objekt som omfattas av bilaga IV, får varje medlemsstat tillåta mindre stränga föreskrifter för respektive värden som anges i följande administrativa anvisningar för farkoster som uteslutande trafikerar vattenvägar i zon 3 och zon 4 inom dess territorium.

I enlighet med artikel 5.1 och 5.3 i direktivet, för objekt som omfattas av bilaga III, får varje medlemsstat tillåta mer stränga föreskrifter för respektive värden som anges i följande administrativa anvisningar för farkoster som trafikerar vattenvägar i zon 1 och zon 2 inom dess territorium.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 1

Föreskrifter för förmåga till undanmanöver och förmåga att vända

(Artikel 5.09 och 5.10 tillsammans med artiklarna 5.02.1, 5.03.1, 5.04 och 16.06 i bilaga II)

1.   Allmänna villkor och gränsvillkor avseende undanmanöverprovning

1.1   Enligt artikel 5.09 ska fartyg och konvojer kunna göra en undanmanöver i god tid och förmågan ska bestyrkas genom undanmanövrar utförda i provningszonen i enlighet med artikel 5.03. Detta ska provas genom simulerade undanmanövrar åt babord och styrbord med föreskrivna värden, varvid en viss tidsgräns ska uppfyllas för specifika girhastigheter för fartyget som svar på dikt roder och återföring av rodret.

Under provningarna ska föreskrifterna i punkt 2 uppfyllas med ett kölflödningsavstånd på minst 20 % av djupgåendet, men inte mindre än 0,5 m.

2.   Provningsförfarande för undanmanöver och registrering av data

(Diagram i bilaga 1)

2.1   Undanmanövern ska utföras enligt följande:

Med fartyget eller konvojen på väg med en konstant hastighet av V0 = 13 km/h i förhållandet till vattnet, vid inledningen av manövern (tid t0 = 0 s, girhastighet r = 0°/min, rodervinkel δ0 = 0°, motorvarvtalet hålls konstant), undanmanöver åt babord eller styrbord ska inledas genom att lägga rodret dikt. Vid inledningen av manövern ska rodret ställas in på en vinkel δ, eller styrinrättningen på en vinkel δa, om en aktiv styranordning finns i enlighet med de anvisningar som ges i punkt 2.3. Rodervinkeln δ (t.ex. 20° åt styrbord) ska bibehållas tills värdet r1 på girhastigheten som hänvisas till i punkt 2.2 för motsvarande storlek på fartyg eller konvoj har uppnåtts. När girhastigheten r1 har uppnåtts ska tiden t1 registreras och rodret ställas in på samma vinkel åt motsatt håll (t.ex. 20° åt babord) för att stoppa giren och inleda gir åt motsatt håll, dvs. för att minska girhastigheten till r2 = 0 och låta den öka igen till det värde som ges i punkt 2.2. När girhastigheten r2 = 0 har uppnåtts ska tiden t2 registreras. När girhastigheten r3 som anges i punkt 2.2 har uppnåtts ska rodret ställas in åt motsatt håll på samma vinkel δ, för att stoppa giren. Tiden t3 ska registreras. När girhastigheten r4 = 0 har uppnåtts ska tiden t4 registreras och fartyget eller konvojen ska återföras till ursprunglig kurs.

2.2   Följande gränsvärden ska uppfyllas för att uppnå girhastigheten r4 beroende på fartygets eller konvojens dimensioner och vattendjupet h:

	Fartygens eller konvojernas dimensioner L × B	Krav på girhastighet r1 = r3 (°/min)		Gränsvärden för tiden t4 (s) på grunt och djupt vatten
		δ = 20°	δ = 45°	1,2 ≤ h/T ≤ 1,4	1,4< h/T< 2	h/T > 2
1	Alla motorfartyg, enradiga konvojer ≤ 110 × 11,45	20°/min	28°/min	150 s	110 s	110 s
2	Enradiga konvojer upp till 193 × 11,45 eller två-i-bredd-konvojer upp till 110 × 22,90	12°/min	18°/min	180 s	130 s	110 s
3	Två-i-bredd-konvojer ≤ 193 × 22,90	8°/min	12°/min	180 s	130 s	110 s
4	Två-i-bredd-konvojer upp till 270 × 22,90 eller tre-i-bredd-konvojer upp till 193 × 34,35	6°/min	8°/min	(1)	(1)	(1)

Tiderna t1, t2, t3 och t4 som krävs för att uppnå girhastigheterna r1, r2, r3 och r4 ska registreras i mätrapporten i bilaga 2. t4-värdena ska inte överskrida de gränsvärden som anges i tabellen.

2.3   Minst fyra undanmanövrar ska utföras, nämligen:

—	en åt styrbord med rodervinkeln δ = 20°,

—	en åt babord med rodervinkeln δ = 20°,

—	en åt styrbord med rodervinkeln δ = 45°,

—	en åt babord med rodervinkeln δ = 45°.

Om så krävs (t.ex. om osäkerhet råder om de uppmätta värdena eller vid otillfredsställande manövrer), ska undanmanövrerna upprepas. Den girhastighet som anges i punkt 2.2 och tidsgränsvärdena ska uppfyllas. För aktiva styrningsanordningar eller särskilda typer av roder, får läget δa för styrenheten eller rodervinkeln δa avvikande från δ = 20° och δ = 45° väljas i enlighet med expertens bedömning, beroende på typen av styrsystem.

2.4   För att fastställa girhastigheten ska det finnas en girhastighetsindikator ombord i enlighet med bilaga IX till direktivet.

2.5   I enlighet med artikel 5.04 ska lastkonditionen under undanmanövern vara mellan 70 % och 100 % av maximal dödvikt. Om provningen görs med lättare last ska godkännandet för färd medströms och motströms vara begränsat till det lastgränsvärdet.

Förfarandet vid undanmanövrar och de termer som används visas i ett diagram i bilaga 1.

3.   Förmåga att vända

Vändförmågan hos fartyg och konvojer vars längd (L) inte överstiger 86 m och bredd (B) inte överstiger 22,90 m ska anses vara tillräcklig enligt artikel 5.10 tillsammans med artikel 5.02.1, om vid en vändningsmanöver motströms med en ursprunglig hastighet i förhållande till vattnet på 13 km/h, gränsvärdena för att stanna medströms som fastställts i administrativ anvisning nr 2 är uppfyllda. Kölflödningsavståndsförhållandena i enlighet med punkt 1.1 ska vara uppfyllda.

4.   Andra föreskrifter

4.1   Oaktat punkterna 1 till 3 ska följande krav vara uppfyllda:

a)	För manuellt styrda styrsystem ska ett enda varv på ratten motsvara en rodervinkel på minst 3°.

b)	För motordrivna styrinrättningar, då rodret är maximalt nedsänkt, ska det vara möjligt att uppnå en medelgirhastighet på 4°/s över rodrets hela vridningsområde.

Detta krav ska även kontrolleras, med fartyget i full hastighet, för att flytta rodret inom ett område från 35° babord till 35° styrbord. Dessutom ska det kontrolleras huruvida rodret bibehåller sin position vid maximal vinkel vid maximal framdrivningskraft. För aktiva styrsystem eller särskilda typer av roder gäller detta krav efter vederbörliga ändringar.

4.2   Om någon extra utrustning, som hänvisas till i artikel 5.05, krävs för att uppnå den manöverförmåga som krävs ska den uppfylla föreskrifterna i kapitel 6 och följande upplysningar ska anges under punkt 52 i gemenskapscertifikatet:

5.   Registrering av data och rapporter

Mätningarna, rapporterna och registreringen av data ska utföras i enlighet med det förfarande som anges i bilaga 2.

BILAGA 1

till administrativ anvisning nr 1

Diagram över undanmanöver

t0	=	Undanmanövern inleds
t1	=	Tid för att uppnå girhastigheten r1
t2	=	Tid för att uppnå girhastigheten r2 = 0
t3	=	Tid för att uppnå girhastigheten r3
t4	=	Tid för att uppnå girhastigheten r4 = 0 (slut på undanmanöver)
δ	=	Rodervinkel [°]
r	=	Vinkelhastighet [°/min]

BILAGA 2

till administrativ anvisning nr 1

Rapport om undanmanöver och vändningsförmåga

Inspektionsorgan: …

Datum: …

Namn: …

Farkostens namn: …

Ägare: …

Farkosttyp: …	Provningszon: …
eller konvojtyp: …	Relevant vattennivå [m]: …
L × B [m × m]: …	Vattendjup h [m]: …
Tprov [m]: …	h/T: …

Strömhastighet [m/s]:

Last: … % av maximalt …

(under provning) [t] … dödvikt: …

Girhastighetsindikator

Typ: …

Typ av roderkonstruktion: normal konstruktion/speciell konstruktion (3)

Aktivt styrsystem: ja/nej (3)

Resultat av undanmanövrar:

Tid t1 till t4 krävs för undanmanövern	Rodervinkel δ eller δa  (3) vid vilken undanmanövern inleds och vinkelhastigheten som ska uppfyllas med r1 = r3				Anmärkning:
	δ = 20° STYRBORD (3)	δ = 20° BABORD (3)	δ = 45° STYRBORD (3)	δ = 45° BABORD (3)
	δa = … STYRBORD (3)	δa = … BABORD (3)	δa = … STYRBORD (3)	δa = … BABORD (3)
	r1 = r3 = … °/min		r1 = r3 = … °/min
t1[s]
t2[s]
t3[s]
t4[s]
Gränsvärde t4 enligt punkt 2.2	Gränsvärde t4 = … [s]

Förmåga att vända (3)

Geografiskt läge vid början av undanmanöver … km

Geografiskt läge vid slutet av undanmanövern … km

Styrinrättning

Typ av drift: manuell/motordriven (3)

Rodervinkel per rattvarv (3): … °

Vinkelhastighet för rodret över hela området (3): … °/s

Vinkelhastighet för rodret över området 35° babord till 35° styrbord (3): … °/s

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 2

Föreskrifter för minimihastighet (vid gång framåt), förmåga att stoppa och att backa

(Artikel 5.06, 5.07 och 5.08 tillsammans med artiklarna 5.02.1, 5.03.1, 5.04 och 16.06 i bilaga II)

1.   Högsta föreskriven minimihastighet (vid gång framåt) i enlighet med artikel 5.06

Hastigheten i förhållande till vattnet är tillfredsställande i enlighet med artikel 5.06.1, när farkosten uppnår minst 13 km/h. Vid provningar ska följande villkor uppfyllas på samma sätt som vid stopprovningen:

a)	Kölflödningsavståndet som anges i punkt 2.1 ska vara uppfyllt.

b)	Mätning, registrering av data, rapportering och utvärdering av provningsdata ska utföras.

2.   Förmåga att stoppa och att backa enligt vad som föreskrivs i artikel 5.07 respektive 5.08

2.1   Fartyg och konvojer bedöms kunna stoppa i riktning medströms i god tid i enlighet med artikel 5.07.1, när detta kan bevisas under en stopprovning i förhållande till land i riktning medströms från en utgångshastighet i förhållande till vattnet på 13 km/h, med ett kölflödningsavstånd på minst 20 % av djupgåendet, men inte mindre än 0,5 m.

a)

I strömmande vatten (strömhastighet 1,5 m/s) ska stopp i förhållande till vattnet bevisas över en maximal sträcka mätt i förhållande till marken av 550 m för fartyg och konvojer med — längd L > 110 m eller — bredd B > 11,45 m eller 480 m för fartyg och konvojer med — längd L ≤ 110 m och — bredd B ≤ 11,45 m. Stoppmanövern är slutförd när ett stopp i förhållande till marken har uppnåtts.

b)

I stillastående vatten (strömhastighet mindre än 0,2 m/s) ska stopp i förhållande till vattnet bevisas över en maximal sträcka mätt i förhållande till marken av 350 m för fartyg och konvojer med — längd L > 110 m eller — bredd B > 11,45 m eller 305 m för fartyg och konvojer med — längd L ≤ 110 m och — bredd B ≤ 11,45 m. I stillastående vatten ska även en provning utföras för att visa att en hastighet på inte mindre än 6,5 km/h kan uppnås vid backning.

Mätning, registrering och rapportering av de provningsdata som anges i punkt a eller b ska utföras i enlighet med det förfarande som anges i tillägg 1.

Under hela provningen ska fartyget eller konvojen ha en tillräcklig manöverförmåga.

2.2   I enlighet med artikel 5.04 ska fartygen under provningen, i den omfattning som det är möjligt, vara lastade till 70–100 % av dödvikten. Denna lastkondition ska utvärderas i enlighet med tillägg 2. När fartyget eller konvojen är lastad till mindre än 70 % vid provningens utförande ska den maximalt tillåtna rörelsen vid färd medströms bestämmas i enlighet med aktuell last, under förutsättning av att de gränsvärden som anges i punkt 2.1 är uppfyllda.

2.3   Om de verkliga värdena för utgångshastighet och strömhastighet vid provningens utförande inte uppfyller de villkor som anges i punkt 2.1 ska de erhållna resultaten utvärderas enligt det förfarande som beskrivs i tillägg 2.

Den tillåtna avvikelsen från utgångshastigheten 13 km/h ska inte vara större än +1 km/h och strömhastigheten i strömmande vatten ska vara mellan 1,3 och 2,2 m/s, i annat fall ska provningarna göras om.

2.4   Det tillåtna maximala djupgåendet eller motsvarande maximal last eller maximal nedsänkt tvärsnitt för fartyg och konvojer vid färd medströms ska fastställas på grundval av provningar och anges i gemenskapscertifikatet.

Tillägg 1

till administrativ anvisning nr 2

MÄTNING, REGISTRERING OCH RAPPORTERING AV DATA SOM SAMLATS IN UNDER STOPPMANÖVERPROVNINGAR

1.   Stoppmanöver

De fartyg och konvojer som anges i kapitel 5 ska utföra en provning i strömmande vatten eller stillastående vatten, i ett provningsområde, för att bevisa att de klarar att stoppa i riktning medströms med endast sitt framdrivningssystem utan användning av ankare. Provningen startar när fartyget färdas med en konstant hastighet så nära 13 km/h i förhållande till vattnet som möjligt genom att maskinerna reverseras från ’framåt’ till ’back’ (punkt A i ordern ’stopp’) och är slutförd när fartyget är stillastående i förhållande till marken (punkt E: v = 0 i förhållande till marken eller punkt D: = punkt E: v = 0 i förhållande till vattnet och i förhållande till marken om stoppmanövern utförts i stillastående vatten).

När stoppmanövern utförs i strömmande vatten ska även läget och stoppögonblicket i förhållande till vattnet registreras (fartyget rör sig med strömmens hastighet, punkt D: v = 0 i förhållande till vattnet).

Uppmätta data ska anges i en rapport såsom visas i diagrammet i tabell 1. Innan stoppmanövern utförs ska oföränderliga data anges överst på formuläret.

Medelströmhastigheten (vSTR ) i farleden ska fastställas, om den är tillgänglig, baserat på avläsningen av en fastställd vattennivåmätare eller genom att mäta en flytande kropps rörelse, och ska anges i rapporten.

I princip är användningen av strömmätare tillåten för att fastställa fartygets hastighet i förhållande till vattnet under stoppmanövern, om det är möjligt att registrera rörelsen och de data som krävs i enlighet med det förfarande som anges ovan.

2.   Rapportering av uppmätta data och registrering av dem i rapporten (tabell 1)

För stoppmanövern ska först av allt utgångshastigheten i förhållande till vattnet fastställas. Detta kan göras genom att mäta den tid det tar att färdas mellan två markeringar på land. I strömmande vatten ska medelströmhastigheten beaktas.

Stoppmanövern initieras av att ordern ’stopp’A, ges vid passage av en markering på land. Passeringen av landmarkeringen ska registreras vinkelrätt mot fartygets axel och ska anges i rapporten. Passagen av alla andra landmarkeringar under stoppmanövern ska samtidigt registreras och varje markering (t.ex. kilometermärke) samt tiden för passagen ska antecknas i rapporten.

De uppmätta värdena ska, om möjligt, registreras med intervall om 50 m. Under alla omständigheter ska tiden antecknas då punkterna B och C – om möjligt – liksom när punkterna D och E uppnås och respektive läge ska uppskattas. Uppgifter om motorvarvtal behöver inte registreras i rapporten, men bör noteras för att medge en mer noggrann kontroll av utgångshastigheten.

3.   Beskrivning av stoppmanövern

Stoppmanövern enligt figur 1 ska presenteras i form av ett diagram. För det första ska diagram över tid-längdrörelse plottas med de mätningar som anges i provningsrapporten och punkterna A till E ska anges. Det kommer sedan att vara möjligt att fastställa medelhastigheten mellan två mätpunkter och att plotta diagram över hastighet/tid.

Detta görs enligt följande (se figur 1).

Genom att fastställa kvoten mellan lägesskillnaden och tidsskillnaden Δs/Δt, kan fartygets medelhastighet under denna tidsperiod beräknas.

Exempel:

Under intervallet mellan 0 sekunder och 10 sekunder tillryggaläggs sträckan från 0 meter till 50 meter.

Δs/Δt = 50 m/10 s = 5,0 m/s = 18,0 km/h

Detta värde anges såsom medelhastigheten vid abskissa-läget 5 sekunder. Under det andra intervallet från 10 sekunder till 20 sekunder tillryggaläggs en sträcka om 45 meter.

Δs/Δt = 45 m/10 s = 4,5 m/s = 16,2 km/h

Vid markeringen D, har fartyget stoppat i förhållande till vattnet dvs. strömhastigheten är cirka 5 km/h.

Figur 1

Stoppmanöver

Teckenförklaring till symbolerna i figur 1

A	Order ’stopp’
B	Propeller stoppad
C	Propeller går bakåt
D	v = 0 i förhållande till vattnet
E	v = 0 i förhållande till marken
v	Fartygets hastighet
vL	v i förhållande till marken
s	Tillryggalagd sträcka i förhållande till marken
t	Uppmätt tid

Tabell 1

Rapport om stoppmanövern

Inspektionsorgan:	…	Fartygstyp eller konvojtyp:	…	Provningszon:	…
		L × B [m]:	…	Avläsning vattennivåmätare	[m]:	…
Datum:	…	T vid provning [m]:	…	Vattendjup	[m]:	…
Namn:	…	Last vid provning [ton]:	…	Lutning	[m/km]:	…
Provkörning nr:	…	% av maximal dödvikt	…	vSTR	[km/h]:	…
		Framdrivningsmotorernas effekt PB [kW]	…		[m/s]:	…
		Framdrivningssystem enligt bilaga 2, tabell 2:	…	Största deplacement:	[m3]:	…

Läge [flod-km]	Tid [s]	Δs [m]	Δt [s]	vIL [km/h]	Motorvarvtal n [varv/min]	Observationer

Tillägg 2

till administrativ anvisning nr 2

UTVÄRDERING AV RESULTATEN AV STOPPMANÖVERN

1.   På grundval av de värden som registrerats ska överensstämmelsen med gränsvärdena i enlighet med tillägg 1 verifieras. Om förhållandena för stoppmanövern avviker väsentligt från standardförhållandena eller om det finns tvivel om överensstämmelsen med gränsvärdena ska resultaten utvärderas. För detta kan följande förfarande tillämpas för att beräkna stoppmanövrar.

2.   Teoretisk stoppsträcka fastställs under standardförhållanden (Sreference [referens]) i punkt 2.1 i administrativ anvisning nr 2 och under stoppmanöverförhållanden (Sactual [verklig]) och jämförs med uppmätt stoppsträcka (Smeasured [uppmätt]). Den korrigerade stoppsträckan för stoppmanövern under standardförhållanden (Sstandard [standard]) beräknas enligt följande:

Formel 2.1:

Gränsvärde i enlighet med punkt 2.1 a eller b i administrativ anvisning nr 2

När stoppmanövern har utförts med en last motsvarande 70–100 % av maximal dödvikt i enlighet med punkt 2.2 i administrativ anvisning nr 2 för att beräkna Sstandard ska deplacementet (Dreference = Dactual ) motsvarande lasten vid provningens utförande användas för att fastställa Sreference och Sactual .

När Sstandard , ska fastställas i enlighet med formel 2.1, om gränsvärdet i fråga överskrids eller ej uppnås, ska värdet på Sreference minskas eller ökas genom att ändra Dreference så att gränsvärdet överensstämmer med (Sstandard = gränsvärdet i fråga). Det maximalt tillåtna deplacementet vid färd medströms ska anges i enlighet härmed.

3.   Enligt de gränsvärden som ges i punkt 2.1 a eller b i administrativ anvisning nr 2 ska endast de stoppsträckor som uppmäts under

—	fas I (’full fart framåt’ reverseras till ’full fart back’): SI och

—	fas II (slut på reversering tills fartyget stannar i förhållande till vattnet) SII

beräknas (se figur 1). Den totala stoppsträckan blir då:

Formel 3.1:

De enskilda stoppsträckorna ska beräknas enligt följande:

BERÄKNING AV STOPPMANÖVERN

Figur 2

Diagram

	Beräkningsformler:		Med följande koefficienter
4.1			— k1 enligt tabell 1
4.2			— k2, k3, k4 enligt tabell 1
4.3			— k6, k7 enligt tabell 1 — RT/v2 enligt tabell 3
4.4
4.5			— k6 enligt tabell 1
4.6			— f enligt tabell 2
4.7			— k4 enligt tabell 1

I formlerna 4.1 till 4.7:

vL	Hastigheten i förhållande till marken vid reverseringens inledning	(m/s)
tI	Reverseringstid	(s)
vII	Hastighet i förhållande till vattnet vid reverseringens slut	(m/s)
D	Deplacement	(m3)
FPOR	Pollardrag vid backning	(kN)
PB	Framdrivningsmotorns effekt	(kW)
RTmII	Medelmotståndet under fas II ska fastställas med hjälp av diagrammet för att fastställa RT/v2	(kN)
RG	Lutningsmotstånd	(kN)
i	Lutning i m/km (antas vara 0,16 om det saknas)	(m/km)
vSTR	Medelströmhastighet	(m/s)
g	Tyngdkraftsacceleration (9,81)	(m/s2)
ρ	Vattendensitet, ρ sötvatten = 1 000	(kg/m3)
T	Maximalt djupgående (för fartyg eller konvoj)	(m)
h	Vattendjup	(m)
B	Bredd	(m)
L	Längd	(m)

Koefficienterna till formlerna 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6 och 4.7 kan tas från tabellerna nedan.

Tabell 1

k-faktorer för:

a)	motorfartyg eller enradiga konvojer,

b)	tvåradiga konvojer

c)	treradiga konvojer

	a	b	c	Enheter
k1	0,95	0,95	0,95	—
k2	0,115	0,120	0,125
k3	1,20	1,15	1,10	—
k4	0,48	0,48	0,48	—
k6	0,90	0,85	0,80	—
k7	0,58	0,55	0,52	—

Tabell 2

Koefficient f för förhållandet mellan pollardragning vid backning och framdrivningsmaskinernas effekt

Framdrivningssystem	f	Enheter
Moderna dysor med rundad bakre kant	0,118	kN/kW
Gamla dysor med skarp bakre kant	0,112	kN/kW
Propellrar utan dysa	0,096	kN/kW
Roderpropellrar med dysor (vanligen skarp bakre kant)	0,157	kN/kW
Roderpropellrar utan dysor	0,113	kN/kW

Tabell 3

Diagram för beräkning av motstånd

För att fastställa värdet på RT/v2 i förhållande till D1/3 [B + 2T]:

Bilaga till tillägg 2

till administrativ anvisning nr 2

Exempel på användning av tillägg 2

(utvärdering av resultaten av stoppmanövern)

EXEMPEL I

1.   Data för fartyg eller konvoj:

Formering: vanligt motorfartyg med en (Europa IIa) läktare kopplad i bredd

	L [m]	B [m]	Tmax [m]	Dwt (4) max [t]	Dmax [m3]	PB [kW]
Motorfartyg	110	11,4	3,5	2 900	3 731	1 500
Läktare	76,5	11,4	3,7	2 600	2 743	—
Konvoj	110	22,8	3,7	5 500	6 474	1 500
Motorfartygets framdrivningssystem: moderna dysor med rundad bakre kant.

2.   Uppmätta värden under stoppmanövern

Strömhastighet:	vSTRverklig	=	1,4 m/s	≈	5,1 km/h
Fartygets hastighet (i förhållande till vattnet):	vSverklig	=	3,5 m/s	≈	12,5 km/h
Fartygets hastighet (i förhållande till marken):	vLverklig	=	4,9 m/s	≈	17,6 km/h
Reverseringstid (uppmätt) (punkt A till C):	tI	=	16 s
Stoppsträcka i förhållande till vattnet: (punkt A till D):	SUPPMÄTT	=	340 m
Lastkondition (möjligen uppskattad):	Dverklig	=	5 179 m3	≈	0,8 Dmax
Konvojens verkliga djupgående:	Tverklig	=	2,96 m	≈	0,8 Tmax

3.   Gränsvärde enligt punkt 2.1 a eller b att jämföras med Sstandard

Eftersom B > 11,45 m och eftersom konvojen är i strömmande vatten, är följande tillämpligt för denna konvoj enligt punkt 2.1 a:

Sstandard < 550 m

4.   Fastställande av korrigerad stoppsträcka jämfört med standardförhållanden

—	Uppmätt värde enligt tillägg 1 (se punkt 2) Suppmätt = 340 m

—

ska beräknas: Sverklig såsom summan av sIverklig (enligt formel 4.1 i tillägg 2 med vLverklig ) och sIIverklig (enligt formlerna 4.2, 4.3, 4.4, 4.5 och 4.6 i tillägg 2 med verkliga hastigheter vIIverklig , vSTRverklig , Dverklig ) Sreferens såsom summan av SIreferens (enligt formel 4.1 i tillägg 2 med vLreferens ) och SIIreferens (enligt formlerna 4.2 till 4.6 i tillägg 2 med med standardhastigheter enligt 2.1 i den administrativa anvisningen eftersom lastkonditionen är större än 70 % av maximalt [≈ 80 %]: Dreferens = Dfaktisk och Treferens = Tverklig )

—	ska kontrolleras:

4.1   Koefficienter för beräkningen tagna från tillägg 2

Tabell 1

för SIverklig och SIreferens	k1	=	0,95
för SIIverklig och SIIreferens	k2	=	0,12
	k3	=	1,15
	k4	=	0,48
	k6	=	0,85
	k7	=	0,55

Tabell 2 (för moderna dysor med rundad bakre kant)

f = 0,118

4.2   Beräkning av Sverklig

a)	SIverklig med de uppmätta värdena under stoppmanövern (formel 4.1)

b)	Formel för SIIverklig

c)	Beräkning av RTmIIverklig enligt tabell 3 och formel 4.3 i tillägg 2 enligt tabell 3

d)	Beräkning av lutningsmotståndet enligt formel 4.4

e)	Beräkning av vIIverklig enligt formel 4.5

f)	Beräkning av FPOR enligt formel 4.6 och tabell 2

g)	Beräkning av SIIverklig med formel b och resultaten från c, d, e och f

h)

Beräkning av total sträcka enligt formel 3.1 Märk: Termen (RtmII – RG ), vilken är en funktion av D, med ett verkligt värde på 20,67 kN är tydligen relativt liten i förhållande till k 3 · FPOR med ett verkligt värde på 203,55 kN, så för att förenkla kan sII tas såsom proportionell mot D, dvs. sII = Constant · D.

4.3   Beräkning av Sreferens

Utgångsvärden

a)

b)

c)	Beräkning av RTmIIreferens såsom i punkt 4.2, eftersom B, D och T är oförändrade.

d)	Motstånd på grund av lutningen RG såsom i punkt 4.2

e)	Beräkning av vIIreferens

f)	FPOR såsom i punkt 4.2.

g)	Beräkning av SIIreferens med formel b och resultaten från c till f = 0,0472 · 5 179 = 244,5 m

h)	Beräkning av total sträcka

4.4   Verifiering av överensstämmelsen med tillåten stoppsträcka under standardförhållanden Sstandard

enligt formel 2.1 i tillägg 2

Slutsats:

Det tillåtna gränsvärdet har långt ifrån uppnåtts, dvs.

—	tillstånd till färd medströms är möjlig för aktuell lastkondition (0,8 · D max ),

—	en högre lastkondition är möjlig och kan beräknas enligt punkt 5 nedan.

5.   Möjlig ökning av Dverklig vid färd medströms

Med s IIreference = Constant reference · D enligt noten under punkt 4.2

Följaktligen

Av detta följer:

Eftersom (D reference ) Limit > D max (8 756 > 6 474) kan denna formering (se punkt 1) tillåtas för färd medströms med full last.

EXEMPEL II

1.   Data för fartyg eller konvoj

Formering: stort framdrivande motorfartyg

2 läktare i fast sidoformering framför och

1 läktare i fast sidoformering

	L [m]	B [m]	Tmax [m]	Dwt max [t] (5)	Dmax [m3]	PB [kW]
Motorfartyg	110	11,4	3,5	2 900	3 731	1 500
Varje läktare	76,5	11,4	3,7	2 600	2 743	—
Konvoj	186,5	22,8	3,7	10 700	11 960	1 500
Framdrivningssystem för fartyget med eget framdrivningsmaskineri: moderna dysor med rundad bakre kant.

2.   Uppmätta värden under stoppmanövern

Strömhastighet	vSTRactual	=	1,4 m/s	≈	5,1 km/h
Fartygets hastighet (i förhållande till vattnet)	VSactual	=	3,5 m/s	≈	12,5 km/h
Fartygets hastighet (i förhållande till stranden)	VLactual	=	4,9 m/s	≈	17,6 km/h
Reverseringstid (uppmätt) (punkt A till C):	tI	=	16 sec
Stoppsträcka i förhållande till vattnet: (punkt A till D):	smeasured	=	580 m
Lastkondition (möjligen uppskattad):	Dactual	=	9 568 m 3	≈	0,8 D max
Konvojens verkliga djupgående:	Tactual	=	2,96 m	≈	0,8 T max

3.   Gränsvärde enligt punkt 2.1 a eller b i den administrativa anvisningen att jämföras med S standard

Eftersom B > 11,45 m och eftersom konvojen är i strömmande vatten, gäller följande för denna konvoj enligt punkt 2.1 a:

sstandard ≤ 550 m

4.   Fastställande av den korrigerade stoppsträckan jämfört med standardförhållanden

—	Uppmätt värde: smeasured = 340 m

—

Beräkningar som ska göras: Sverklig såsom summan av SIverklig (enligt formel 4.1 i tillägg 2 med vLverklig ) och SIIverklig (enligt formlerna 4.2, 4.3, 4.4, 4.5 och 4.6 i tillägg 2 med verkliga hastigheter vLverklig (se under 2 ovan) och Dverklig ) sreference : sum sIreference + sIIreference (enligt formlerna 4.1 till 4.6 i tillägg 2 med standardhastigheter och i överensstämmelse med tillägg 2, eftersom lastkonditionen > 70 % av maximalt, där Dreference = Dactual och Treference = Tactual )

—	Följande ska verifieras: , annars

—	Beräkna: s*standard = 550 m genom minskning av Dactual till D*

4.1   Koefficienter för beräkningen enligt tillägg 2

Tabell 1

för sIactual och sIreference	k1	=	0,95
för sIactual och sIreference	k2	=	0,12
	k3	=	1,15
	k4	=	0,48
	k5	=	0,85
	k7	=	0,55

Tabell 2 (för moderna dysor med rundad bakre kant)

f = 0,118

4.2   Beräkning av sIactual

a)	sIactual  Med användning av de uppmätta värdena under stoppmanövern sIactual = k1 · vLactual · tIactual sIactual = 0,95 · 4,8 · 16 = 73 m

b)	formel för sIIactual

c)	Beräkning av RTmIIactual enligt tabell 3 och formel 4.3 i tillägg 2 från tabell 3

d)	Beräkning av motståndet på grund av lutningen enligt formel 4.4 i tillägg 2.

e)	Beräkning av vIIactual enligt formel 4.5 i tillägg 2

f)	Beräkning av FPOR enligt formel 4.6 och tabell 2

g)	Beräkning av sIIactual med formel b och resultaten från c, d, e och f SIIactual = 402 m

h)	Beräkning av den totala sträckan enligt formel 3.1 sactual = 73 + 402 = 475 m

4.3   Beräkning av sreference

Utgångsvärden:

a)

b)

c)	Beräkning av  såsom i punkt 4.2, eftersom B, D och T är oförändrade

d)	Motstånd på grund av lutningen såsom i punkt 4.2

e)	Beräkning av ,

f)	såsom enligt punkt 4.2

g)	Beräkning av  med formel b och resultaten från c till f SIIreference = 0,04684 · 9 568 = 448 m

h)	Beräkning av den totala sträckan

4.4   Verifiering av överensstämmelse med tillåten stoppsträcka under standardförhållanden

enligt formel 2.1 i tillägg 2

Slutsats: Gränsvärdet är klart överskridet. Medgivande till färd medströms är endast möjligt med lastbegränsning. Denna begränsade last kan beräknas i överensstämmelse med punkt 5 nedan.

5.   D* är tillåtet vid färd medströms enligt formel 2.1 i tillägg 2

Därför:

Konsekvens: Eftersom det vid färd medströms tillåtna deplacementet endast är 7 950 m3, är den tillåtna dödvikten (perm. Dwt.) i denna formering cirka:

Tillåten dödvikt (se punkt 1)

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 3

Föreskrifter för kopplingssystem och kopplingsanordningar för farkoster som lämpar sig för att framdriva eller för framdrivning i en fast sammankoppling

(Artikel 16.01, 16.02, 16.06 och 16.07 i bilaga II)

Förutom föreskrifterna i kapitel 16 i bilaga II ska tillämpliga bestämmelser i föreskrifter från medlemsstaternas sjöfartsmyndigheter iakttagas.

1.   Allmänna föreskrifter

1.1   Varje kopplingssystem ska garantera att alla farkoster i konvojen är fast sammankopplade, dvs. under förutsedda driftsförhållanden ska kopplingsanordningen förhindra rörelser i längsgående och transversal riktning mellan fartygen, så att enheten kan ses såsom en ’nautisk enhet’.

1.2   Kopplingssystemet och dess komponenter ska vara säkra och enkla att använda, samt möjliggöra att farkosten kan kopplas till snabbt utan fara för personalen.

1.3   De krafter som uppstår vid förutsedda driftförhållanden ska absorberas korrekt och överföras på ett säkert sätt till fartygets struktur av kopplingssystemet och dess komponenter.

1.4   Ett tillräckligt antal kopplingspunkter ska finnas tillgängliga.

2.   Kopplingskrafter och dimensionering av kopplingsanordningar

För att vara godkända måste konvojers och fartygformeringars kopplingsanordningar vara så dimensionerade att de garanterar tillräckliga säkerhetsnivåer. Detta förhållande anses vara uppfyllt om kopplingskrafterna som fastställts i enlighet med punkterna 2.1, 2.2 och 2.3 anses vara dragbrottgränsen för dimensioneringen av de längsgående kopplingskomponenterna.

2.1   Kopplingspunkter mellan skjutbogserare och skjutbogserade läktare eller andra farkoster:

2.2   Kopplingspunkter mellan skjutbogserande motorfartyg och skjutbogserad farkost:

2.3   Kopplingspunkter mellan skjutbogserade farkoster:

Ett värde på 1 200 kN anses vara tillräckligt för den maximala kopplingskraften för en skjutbogserande farkost vid kopplingspunkten mellan den först skjutbogserade farkosten och den farkost som är kopplad framför den, även om formeln i punkt 2.3 ger ett högre värde.

För kopplingspunkterna i alla andra förbindelser i längdriktningen mellan skjutbogserade farkoster ska dimensioneringen av kopplingsanordningarna baseras på den kopplingskraft som fastställts enligt formeln i punkt 2.3.

Där:

FSB, FSF, FSL [kN]	kopplingskraft för förbindelsen i längdriktningen,
PB [kW]	framdrivningsmotorns installerade effekt,
LS [m]	avståndet från aktern på skjutbogseraren eller skjutbogserfarkosten till kopplingspunkten,
L'S [m]	avståndet från aktern på skjutbogserfarkosten till kopplingspunkten mellan den första skjutbogserade farkosten och den farkost som är kopplad framför den,
hK, h'K [m]	respektive hävarm för förbindelsen i längdriktningen,
BS [m]	den skjutbogserand farkostens bredd,
270 och 80	empiriskt fastställda värden för omvandling av installerad effekt till dragkraft för att säkerställa lämpliga säkerhetsnivåer.

2.4.1   För den längsgående kopplingen av enskilda farkoster ska minst två kopplingspunkter användas. Varje kopplingspunkt ska vara dimensionerad för den kopplingskraft som fastställts i enlighet med punkterna 2.1, 2.2 eller 2.3. Om fasta kopplingskomponenter används kan en enda kopplingspunkt godkännas om den punkten säkerställer säker förbindelse av farkosten.

Kablarnas dragbrottgräns ska väljas efter det förutsedda antalet kabelvarv. Det ska inte finnas mer än tre kabelvarv vid kopplingspunkten. Kablar ska väljas efter deras avsedda användning.

2.4.2   I fallet med skjutbogserare med en enda skjutbogserad läktare kan formeln i punkt 2.2 användas för att fastställa kopplingskraften om sådana skjutbogserare har godkänts för att framdriva flera sådana läktare.

2.4.3   Tillräckligt antal pollare eller liknande anordningar ska finnas tillgängliga och klara att ta upp de kopplingskrafter som uppstår.

3.   Särskilda föreskrifter för ledade kopplingar

Ledade kopplingar ska vara så konstruerade att de även säkerställer en fast koppling mellan farkoster. Överensstämmelse med föreskrifterna i kapitel 5 ska kontrolleras under manöverprovningar med en fast konvoj i enlighet med artikel 16.06.

Den ledade kopplingens drivenhet ska medge en tillfredsställande återgång från det ledade läget. Föreskrifterna i artikel 6.02–6.04 ska tillämpas efter vederbörliga ändringar, följaktligen ska, när en motordriven enhet används, det finnas en andra oberoende drivenhet och energikälla tillgänglig om fel skulle uppstå.

Det ska vara möjligt att använda och övervaka den ledade kopplingen (åtminstone dess ledade rörelse) från styrhytten. Föreskrifterna i artikel 7.03 och 7.05 ska tillämpas efter vederbörliga ändringar.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 4

(Utan innehåll)

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 5

Bullermätningar

(Artiklarna 3.04.7, 7.01.2, 7.03.6, 7.09.3, 8.10, 11.09.3, 12.02.5, 17.02.3 b och 17.03.1 i bilaga II)

1.   Allmänt

För att kontrollera de maximala ljudtrycksnivåer som anges i bilaga II ska mätvärden, mätförfaranden och mätvillkor för kvantitativ, reproducerbar registrering av ljudtrycksnivåer fastställas i enlighet med punkterna 2 och 3.

2.   Mätinstrument

Mätinstrumenten ska uppfylla föreskrifter för klass 1 enligt EN 60651:1994.

Innan och efter varje uppsättning mätningar, ska en kalibrator av klass 1 enligt EN 60942:1998 placeras på mikrofonen för att kalibrera mätinstrumentet. Kalibratorns överensstämmelse med föreskrifterna i EN 60942:1998 ska kontrolleras en gång varje år. Mätinstrumentens överensstämmelse med föreskrifterna i EN 60651:1994 ska kontrolleras en gång vartannat år.

3.   Mätning av buller

3.1   Ombord på farkosten

Mätningarna ska utföras i enlighet med ISO 2923:2003, avsnitten 5 till 8, endast A-vägda ljudtrycksnivåer.

3.2   Luftburet buller från farkoster

Buller från farkoster på inre vattenvägar och i hamnar fastställs genom mätningar i enlighet med EN ISO 22922: 2000, avsnitten 7–11. Maskinrummets dörrar och fönster ska vara stängda under mätningar.

4.   Dokumentation

Mätningarna ska registreras i enlighet med ’Bullermätningsrapport’ (bilaga).

Bullermätningsrapport

—	ombord på farkost i enlighet med ISO 2923:2003

—	luftburet buller från farkost i enlighet med EN ISO 2922:2000 (6)

A.   Farkostdata

1.   Typ av farkost och namn:

Unikt europeiskt identifieringsnummer för fartyg:

2.   Ägare:

Huvudframdrivningssystem:

3.1   Huvudmotorer:

Nummer	Tillverkare	Typ	Tillverkningsår	Effekt (kW)	Motor-varvtal (varv/min)	Tvåtakt/fyrtakt	Turboladdad Ja/nej
1
2

3.2   Transmission

Tillverkare: … Typ: … Nedväxling: 1: …

3.3   Propellrar

Antal: … Antal blad: … Diameter: … mm Dysa: ja/nej (6)

3.4   Styrinrättning

Typ:

4.   Hjälpsystem:

Nummer	Framdrivning av	Tillverkare	Typ	Tillverkningsår	Effekt (kW)	Motorvarvtal (varv/min)
1
2
3
4
5

5.   Genomförda bullerminskningsåtgärder:

6.   Observationer:

B.   Använda mätinstrument

1.   Ljudtrycksnivåmätare:

Tillverkare: … Typ: … Senaste kontroll: …

2.   Oktav/tredje oktavbandsmätare

Tillverkare: … Typ: … Senaste kontroll: …

3.   Kalibrator

Tillverkare: … Typ: … Senaste kontroll: …

4.   Tillbehör:

5.   Observationer:

C.   Mätförhållanden – farkost

1.   Formering under mätningarna:

2.   Last/deplacement: … t/m3  (6) (cirka … % av maximalt värde)

3.   Huvudmotorns varvtal: … varv/min (cirka … % av maximalt värde)

4.   Hjälpsystem i drift nr:

5.   Observationer:

D.   Mätförhållanden – omgivningar

1.   Mätområde: … Motströms/nedströms (6)

2.   Vattendjup: … m (Relevant vattennivå … = … m)

3.   Väder: … Temperatur: … °C, vindstyrka: … BF

4.   Påverkan av externt buller: Ja/nej (6), specificera om ja: …

5.   Observationer:

E.   Registrering av mätning

1.   Mätningen utförd av:

2.   Datum:

3.   Observationer:

4.   Underskrift:

F.1   Mätresultat

Bullermätningar ombord på farkost:

Nummer	Mätningspunkt	Dörrar		Fönster		Uppmätt värde i dB(A)	Observationer
		Öppen	Stängd	Öppet	Stängt

F.2   Mätresultat

Mätningar av luftburet buller från farkost:

Nummer	Mätningspunkt	Mätvärden i dB(A)	Observationer

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 6

(Utan innehåll)

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 7

Specialankare med minskad massa

(Artikel 10.01.5 i bilaga II)

DEL 1

Godkända specialankare

Specialankare med minskad massa som är godkända av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 10.01.5 presenteras i följande tabell.

Ankare nr	Godkänd minskning av ankarets massa (%)	Behörig myndighet
1. HA-DU	30 %	Tyskland
2. D'Hone Spezial	30 %	Tyskland
3. Pool 1 (ihålig)	35 %	Tyskland
4. Pool 2 (solid)	40 %	Tyskland
5. De Biesbosch-Danforth	50 %	Tyskland
6. Vicinay-Danforth	50 %	Frankrike
7. Vicinay AC 14	25 %	Frankrike
8. Vicinay typ 1	45 %	Frankrike
9. Vicinay typ 2	45 %	Frankrike
10. Vicinay typ 3	40 %	Frankrike
11. Stockes	35 %	Frankrike
12. D'Hone-Danforth	50 %	Tyskland
13. Schmitts effektiva hållankare	40 %	Nederländerna

DEL 2

Kontroll och godkännande av specialankare med minskad massa

(Minskning av ankarets massvärden fastställd i enlighet med artikel 10.01.1–10.01.4 i bilaga II)

1.   Kapitel 1 – Förfarande för godkännande

1.1   Specialankare med minskad massa i enlighet med artikel 10.01.5 i bilaga II ska godkännas av behöriga myndigheter. Den behöriga myndigheten fastställer godkänd minskning av ankarmassan för specialankare i enlighet med det förfarande som beskrivs nedan.

1.2   Godkännande såsom specialankare är endast möjligt om den fastställda minskningen av ankarmassa är minst 15 %.

1.3   Ansökningar om godkännande av ett specialankare i enlighet med punkt 1.1 ska inlämnas till den behöriga myndigheten i en medlemsstat. Tio kopior av följande dokument ska medfölja varje ansökan:

a)	En skiss av specialankarets dimensioner och massa, med angivande av huvuddimensionerna och typbeteckning för varje tillgänglig ankarstorlek.

b)	Ett bromskraftsdiagram för referensankaret A (i enlighet med punkt 2.2) och specialankaret B som ska godkännas, vilket ställts i ordning och bedömts av ett organ som angetts av den behöriga myndigheten.

1.4   Den behöriga myndigheten meddelar kommissionen om alla ansökningar om att minska ankarmassa, vilka den överväger att godkänna efter provning. Den behöriga myndigheten meddelar därför kommissionen om alla godkända specialankare, med angivande av dess typbeteckning och godkänd minskning av ankarmassan. Den behöriga myndigheten beviljar godkännande till ansökande tidigast 3 månader efter att ha meddelat kommissionen under förutsättning att den senare inte uppställer invändningar.

2.   Kapitel 2 – Provningsförfarande

2.1   Bromskraftsdiagrammet i enlighet med punkt 3.1 ska visa bromskrafterna såsom en funktion av hastigheten för referensankaret A och specialankaret B som ska godkännas på grundval av provningarna i enlighet med punkterna 2.2 till 2.5 nedan. I bilaga I visas en möjlig bromskraftsprovning.

2.2   Referensankaret A som används vid provningarna ska vara ett normalt vikbart stocklöst ankare motsvarande skissen och uppgifterna som ges nedan, med en massa på minst 400 kg.

En tolerans på ±5 % gäller för de dimensioner och den massa som anges. Varje ankarfly måste dock ha en yta som minst är 0,15 m2.

2.3   Massan på specialankaret B som används vid provningarna ska inte avvika med mer än 10 % från massan för referensankaret A. Om toleranserna är större ska krafterna räknas om i förhållande till massan.

2.4   Bromskraftsdiagrammen ska ha en linjär funktion av hastigheten (v) i området 0–5 km/h (hastighet över mark). För detta ändamål ska tre provningar utföras i riktning motströms för referensankaret A och specialankaret B alternerande över vardera av två flodsträckningar som bestäms av den behöriga myndigheten, en med grovt grus och en med fin sand. På floden Rhen kan sträckningen mellan 401–402 km utgöra referenssträckning för provningarna på grovt grus och sträckningen mellan 480–481 km för provningarna på fin sand.

2.5   Vid varje provning ska det ankare som provas dras med en stålvajer vars längd mellan ankaranslutningen och dragfarkosten eller anordningen är 10 gånger anslutningspunktens höjd på farkosten över ankarbottnen.

2.6   Minskningen av ankarmassan i procent beräknas med följande formel:

Där:

r	ankarmassans minskning i procent för specialankaret B i förhållande till referensankaret A,
PA	massan för referensankaret A,
PB	massan för specialankaret B,
FA	hållkraft för referensankare A vid v = 0,5 km/h,
FB	hållkraft för specialankare A vid v = 0,5 km/h,
AA	bromskraftsdiagrammets yta som avgränsas av — linjen som är parallell med y-axeln vid v = 0 — linjen som är parallell med x-axeln vid v = 5 km/h — linjen som är parallell med x-axeln vid hållkraften F = 0 — bromskraftskurvan för referensankaret A. Modell för bromskraftsdiagram (Fastställande av ytorna AA och AB)
AB	samma definition som för AA förutom att bromskraftskurvan för specialankaret B används.

2.7   Den godtagbara procentandelen är medelvärdet av sex värden för r, som beräknas i enlighet med punkt 2.6.

Bilaga I till föreskrifterna om inspektion och godkännande av specialankare

Exempel på en ankarprovningsmetod med en enkelradig tvådelad skjutbogserad konvoj

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 8

Vattentäta fönsters styrka

(Artikel 15.02.16 i bilaga II)

1.   Allmänt

Enligt artikel 15.02.16 i bilaga II får vattentäta fönster finnas nedanför marginallinjen om de är vattentäta, inte kan öppnas, är tillräckligt starka och uppfyller kraven i artikel 15.06.14.

2.   Vattentäta fönsters konstruktion

Föreskrifterna i artikel 15.02.16 i bilaga II anses vara uppfyllda om de vattentäta fönstrens konstruktion uppfyller följande bestämmelser.

2.1   Endast härdat glas som uppfyller ISO 614, utgiven april 1994, ska användas.

2.2   Runda fönster ska uppfylla ISO 1751, utgiven april 1994, serie B: medelkraftiga fönster, typ: ej öppningsbara fönster.

2.3   Kantiga fönster ska uppfylla ISO 3903, utgiven april 1994, serie E: kraftiga fönster, typ: ej öppningsbara fönster.

2.4   ISO-standardiserade fönster får ersättas av fönster vars konstruktion åtminstone uppfyller föreskrifterna i punkterna 2.1 till 2.3.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 9

Föreskrifter för automatiska trycksatta vattensprinkler

(Artikel 10.03a.1 i bilaga II)

Lämpliga automatiska trycksatta vattensprinkler enligt artikel 10.03a.1 ska uppfylla följande föreskrifter:

1.	Den automatiska trycksatta vattensprinklern ska alltid vara driftklar när det finns personer ombord. Ingen extra åtgärd ska krävas av besättningen för att utlösa funktionen.

2.

Systemet ska permanent bibehållas vid nödvändigt tryck. Rören ska alltid vara fyllda med vatten ända fram till munstyckena. Systemet ska ha kontinuerligt arbetande vattenförsörjning. Det ska inte vara möjligt för föroreningar, som kan störa driften, att komma in i systemet. Lämpliga visningssystem och provningssystem (t.ex. manometrar, vattenindikatorer på trycktankar, pumpprovningskretsar) ska vara installerade för övervakning och kontroll av systemet.

3.

Pumpen för vattenförsörjningen av munstyckena ska aktiveras automatiskt vid ett tryckfall i systemet. Pumpen ska vara så dimensionerad att den kontinuerligt kan tillhandahålla tillräcklig vattenförsörjning med erforderligt tryck om alla munstyckena, som krävs för att täcka en yta motsvarande det största rummet som ska skyddas, är aktiverade samtidigt. Denna pump ska exklusivt försörja den automatiska trycksatta vattensprinklern. I händelse av fel på pumpen ska det vara möjligt att förse munstyckena med tillräcklig vattenförsörjning från annan pump ombord.

4.	Systemet ska vara uppdelat i sektioner, vardera med högst 50 munstycken.

5.	Munstyckenas antal och placering ska säkerställa effektiv fördelning av vatten i de rum som ska skyddas.

6.	Munstyckena ska utlösas vid en temperatur mellan 68 °C och 79 °C.

7.	Installationen av komponenter till automatiska trycksatta vattensprinkler inuti de rum som ska skyddas ska begränsas till nödvändigt minimiantal. Inga sådana systemkomponenter ska installeras i huvudmaskinrum.

8.	Optiska och akustiska indikatorer ska tillhandahållas på en eller flera lämpliga platser, åtminstone en som är ständigt bemannad, vilka visar aktivering av automatiska trycksatta vattensprinkler i varje sektion.

9.	Energiförsörjningen av installationen av automatiska trycksatta vattensprinkler ska tillhandahållas av två oberoende energikällor som inte är installerade på samma plats. Varje energikälla ska kunna försörja hela systemet på egen hand.

10.

En installationsplan över den automatiska trycksatta vattensprinklern ska visas för inspektionsorganet för kontroll innan systemet installeras. Planen ska visa vilka typer av maskiner och utrustning som används och prestandauppgifter för dessa. En installation som provats och certifierats av ett godkänt klassningssällskap och som uppfyller åtminstone ovanstående bestämmelser kan godkännas utan att provas ytterligare.

11.	Förekomsten av en automatiskt trycksatt vattensprinkler ska anges i gemenskapscertifikatet under punkt 43.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 10

(Utan innehåll)

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 11

Färdigställande av gemenskapscertifikat

1.   ALLMÄNT

1.1   Formulär

Endast formulär som är godkända av en behörig myndighet ska användas för färdigställande av gemenskapscertifikat. Formulären ska endast fyllas i på den ena sidan.

Vid utfärdande av gemenskapscertifikat ska alla sidorna 1–13 ingå, även om det saknas uppgifter på vissa sidor.

1.2   Metod för inskrivning

Uppgifter på gemenskapscertifikatet ska vara maskin- eller datorskrivna. Handskrivna uppgifter får endast användas i undantagsfall. Uppgifterna ska vara outplånliga. Teckensnittets färg ska endast vara svart eller blå. Raderingar ska göras med rött.

2.   UPPGIFTER

2.1   Strykning av alternativ

När uppgifter är markerade med (7) ska de som inte gäller strykas.

2.2   Punkter utan uppgifter

Om det inte krävs någon uppgift eller inte är möjligt att ange någon uppgift för någon av punkterna 1–48, ska en vågrät linje dras tvärs över hela fältet.

2.3   Gemenskapscertifikatets sista sida

Om inga extra sidor krävs efter sidan 13 (se punkt 3.2.3) ska orden ’fortsättning på sidan (7)’ längst ned på sidan 13 strykas.

2.4   Ändringar

2.4.1   Första handskrivna ändringen på en sida

En sida kan endast ändras en gång, men då kan dock flera ändringar göras. En röd linje ska dras genom alla uppgifter som ska ändras. Ett tidigare struket alternativ (se punkt 2.1) eller en punkt som tidigare saknade uppgift (se punkt 2.3) ska strykas under med rött. De nya uppgifterna ska inte anges i det ändrade fältet, utan på samma sida under rubriken ’Ändringar’, och raden ’Denna sida har ersatts’ ska strykas.

2.4.2   Ytterligare handskrivna ändringar på en sida

Vid ytterligare ändringar av sidan ska den ersättas och de nödvändiga ändringarna såväl som alla tidigare ändringar ska anges direkt under tillämpliga punkter. Under rubriken ’Ändringar’ ska raden ’ändringar av punkt(erna)’ strykas.

Den gamla sidan ska behållas av inspektionsorganet som ursprungligen utfärdade gemenskapscertifikatet.

2.4.3   Ändringar medelst elektronisk datahantering

Vid ändringar medelst elektronisk datahantering ska sidan ersättas och de nödvändiga ändringarna såväl som alla tidigare ändringar ska anges direkt under tillämpliga punkter. Under rubriken ’Ändringar’ ska raden ’ändringar av punkt(erna)’ strykas.

Den gamla sidan ska behållas av inspektionsorganet som ursprungligen utfärdade gemenskapscertifikatet.

2.5   Korrigeringar genom överklistring

Överklistring av uppgifter eller inklistring av ytterligare uppgifter under en punkt är ej tillåtet.

3.   ERSÄTTA OCH LÄGGA TILL SIDOR

3.1   Ersätta sidor

Sidan 1 i gemenskapscertifikatet ska aldrig ersättas. För utbyte av övriga sidor ska det förfarande som beskrivs i punkt 2.4.2 eller punkt 2.4.3 tillämpas.

3.2   Lägga till sidor

Om utrymmet är otillräckligt för ytterligare uppgifter på sidorna 10, 12 eller 13 i gemenskapscertifikatet får ytterligare sidor bifogas.

3.2.1   Utökning/bekräftelse av giltighet

Om ytterligare utökning krävs när certifikatet redan har utökats sex gånger ska orden ’Fortsätter på sidan 10a’ läggas till längst ned på sidan 10 och en ytterligare sida 10 ska märkas såsom 10a och sättas in efter sidan 10. Respektive uppgift anges sedan under punkt 49 överst på sidan 10a. Längst ned på sidan 10a ska uppgiften ’Fortsätter på sidan 11’ anges.

3.2.2   Utökning av certifikatet för anläggningar för flytande gas

Ett liknande förfarande som det i punkt 3.2.1 ska tillämpas, med sidan 12a insatt efter sidan 12.

3.2.3   Bilaga till gemenskapscertifikatet

Längst ned på sidan 13 ska orden ’Slut på gemenskapscertifikat’ strykas med rött, de strukna orden ’Fortsätter på sidan (7)’ ska strykas under med rött och efter den ska sidan med nummer 13a infogas. Denna ändring ska ha en officiell stämpel. En ytterligare sida 13 ska märkas såsom sidan 13a och infogas efter sidan 13. Bestämmelserna i punkt 2.2 gäller för sidan 13a efter vederbörliga ändringar.

Samma förfarande ska tillämpas för alla ytterligare bilagor (sidorna 13b, 13c, etc.).

4.   FÖRKLARING AV ENSKILDA PUNKTER

Självklara punkter nämns inte nedan.

2.	Om tillämpligt anges villkoren såsom i artikel 1.01. Andra typer av farkoster ska anges med sin allmänt godtagna beteckning.

15.	Denna sektion ska endast fyllas i för farkoster för vilka åtminstone en av egenskaperna 1.1 eller 1.2 eller 1.3 under punkt 14 inte är struken, i annat fall ska hela tabellen strykas.

15.1

I kolumnen ’formeringsskiss’ i tabellen ska antalet av de avbildade formeringarna anges. Rader utan uppgift ska strykas över. Ytterligare formeringar kan ritas och ska betecknas 18, 19, 20 etc. Om det inte är uppenbart enligt egenskapen ’lämplig för skjutbogsering’ i det tidigare fartygscertifikatet, vilka formeringar som är godkända, får uppgiften i det tidigare fartygscertifikatet överföras till punkt 52. ’Se punkt 52’ ska anges på rad 1 i tabellen ’Godkänd formering’.

15.2	Kopplingar Endast uppgifter om kopplingen mellan den skjutbogserande farkosten och den skjutna delen av konvojen ska anges.

17–20.

Uppgifter enligt tonnagecertifikat i punkterna 17–19 anges med två decimaler och i punkt 20 utan decimal. Längd överallt och bredd överallt ger farkostens maximidimensioner inklusive alla utskjutande fastmonterade delar. Längd L och bredd B ger skrovets maximidimensioner (se även artikel 1.01 Definitioner).

21.

Dödviktstonnage för lastfartyg i ton enligt tonnagecertifikatet för maximalt djupgående enligt punkt 19. Deplacement för alla andra farkoster i m3. Om inget tonnagecertifikat finns tillgängligt beräknas deplacementet från produkten av blockkoefficienten och längd LWL, bredd BWL och medeldjupgåendet vid maximal nedsänkning.

23.	Antal tillgängliga passagerarbäddar (inklusive fällsängar och liknande).

24.	Endast vattentäta tvärskeppsskott som sträcker sig från ena sidan av fartyget till den andra ska beaktas.

26.

Om tillämpligt ska ett av följande uttryck användas: — handmanövrerade lastluckor, — handmanövrerade rullande lastluckor, — handmanövrerade skjutlastluckor, — mekaniskt hanterade skjutlastluckor, — mekaniskt hanterade lastluckor. Andra typer av lastluckor ska anges med sin allmänt godtagna beteckning. Alla lastrum som saknar lastlucka ska förtecknas, t.ex. under punkt 52.

28.	Tal utan decimaler.

30., 31. och 33.

Varje vinschhus ska räknas såsom en vinsch, oavsett antalet ankare eller dragkablar som är anslutna till det.

34.

Under ’Andra installationer’ ska system som inte omfattar roderblad (t.ex. styrpropeller-, vertikalaxelpropeller-, bogpropellersystem) anges. Ange även alla elektriska hjälpmotorer för manuell aktivering. Vid bogpropellersystem avser ’fjärrstyrd’ endast fjärreglage som manövreras från styrplatsen i styrhytten.

35.	Endast de teoretiska värdena enligt artiklarna 8.08.2 och 8.08.3, 15.01.1 c och 15.08.5 ska anges och då endast för farkoster som kölsträcktes efter den 31 december 1984.

36.	En skiss kan krävas för förtydligande.

37.	Endast de teoretiska värdena utan reduktion enligt artikel 10.01.1–10.01.4 ska anges.

38.	Endast minimilängder enligt artikel 10.01.10 och minimidragbrottsgränsvärden enligt 10.01.11 ska anges.

39., 40.

Endast minimilängder och minimibrottsgränsvärden omräknade enligt artikel 10.02.2 ska anges. På begäran av ägaren kan tillgängligheten till de gamla kablarna noteras under punkt 52.

42.

Inspektionsorganet får lägga till punkter i förteckningen över nödvändig utrustning. Dessa ska rättfärdigas såsom viktiga för fartygets säkerhet för respektive fartygstyp eller dess trafikområde. Tillägg ska anges under punkt 52. Vänster kolumn, raderna 3 och 4: För passagerarfartyg ska den förstnämnda punkten strykas, och under den sistnämnda punkten ska längden på landgången anges såsom fastställd av inspektionsorganet. För alla andra fartyg ska den sistnämnda punkten strykas helt respektive, om inspektionsorganet har tillåtit en kortare längd än enligt artikel 10.02.2 d, endast första hälften strykas och landgångens längd anges. Vänster kolumn, rad 6: Här ska antalet föreskrivna förbandslådor enligt artikel 10.02.2 f och artikel 15.08.9 anges. Vänster kolumn, rad 10: Här ska antalet föreskrivna brandsäkra behållare enligt artikel 10.02.1 d–f anges.

43.	Bärbara brandsläckare som krävs enligt säkerhetsföreskrifterna, t.ex. förordningen om transport av farligt gods på Rhen (ADNR), ingår inte här.

44.

Rad 3: I gemenskapscertifikat som ska förlängas före den 1 januari 2010, eller den 1 januari 2025 i de fall då kapitel 24a är tillämpligt, ska punkten ’enligt Europastandard EN 395:1998 eller EN 396:1998’ strykas om inga räddningsvästar som motsvarar denna standard finns ombord. Rad 4: när gemenskapscertifikat förlängs efter den 1 januari 2015, eller den 1 januari 2030 i de fall då kapitel 24a är tillämpligt, eller om en ny arbetsbåt tas ombord, ska punkten ’ett par åror, en förtöjningslina och ett öskar’ strykas. Punkten ’enligt Europastandard EN 1914:1997’ ska strykas om ingen arbetsbåt som motsvarar denna standard finns ombord.

46.	Såsom en allmän regel ska inte kontinuerlig drift anges om det saknas bäddar eller om ljudnivåerna är för höga.

50.	Experten ska underteckna endast om han själv fyllt i sidan 11.

52.	Här kan alla tillkommande begränsningar, undantag och förklaringar eller liknande anges som gäller uppgifter under enskilda punkter.

5.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

5.1   Befintliga gemenskapscertifikat

Med undantag för artikel 2.09.2, ska inga utökningar av befintliga gemenskapscertifikat beviljas.

5.2   Utbyte efter en regelbunden inspektion

Efter en regelbunden inspektion av ett fartyg som ännu ej har ett gemenskapscertifikat i linje med modellen i bilaga V, del 1, ska ett gemenskapscertifikat utfärdas. Artiklarna 2.09.4 och 2.17 ska tillämpas.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 12

Bränsletankar på flytande farkoster

(Artiklarna 8.05.1 och 17.02.1 d i bilaga II)

Enligt artikel 8.05.1 ska bränsletankar utgöra in inbyggd del av skrovet eller vara fast monterat i det.

Bränsletankar till motorer för arbetsredskap på flytande utrustning behöver inte utgöra en inbyggd del av skrovet eller vara fast monterat i det. Flyttbara tankar får användas under förutsättning att de uppfyller följande villkor:

1.	Dessa tankars volym ska inte överskrida 1 000 liter.

2.	Det ska vara möjligt att montera tankarna tillräckligt fast och jorda dem.

3.

Tankarna ska vara tillverkade av stål med tillräcklig väggtjocklek och ska vara installerade på en dropplåt. Den senare ska vara konstruerad för att förhindra att läckande bränsle förorenar farlederna. Dropplåten får uteslutas om dubbelväggiga tankar med läckageskydd eller läckagevarningssystem används och som endast fylls på via en automatisk påfyllningsventil. Bestämmelserna i punkt 3 ska anses vara uppfyllda om en tankkonstruktion har certifierats och godkänts enligt föreskrifterna i en medlemsstat.

Detta ska noteras i gemenskapscertifikatet.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 13

Pråmars minsta skrovtjocklek

(Artikel 3.02.1 i bilaga II)

Vid regelbundna inspektioner i enlighet med artikel 2.09 av pråmar som uteslutande bogseras får det inspekterande organet medge vissa avvikelser från artikel 3.02.1 b med avseende på bordläggningens minsta tjocklek på skrovet. Avvikelsen ska inte vara större än 10 % och den minsta skrovtjockleken ska inte vara mindre än 3 mm.

Dessa avvikelser ska anges i gemenskapscertifikatet.

Under punkt 14 i gemenskapscertifikatet ska endast egenskap nr 6.2 ’Bogserad såsom en farkost utan egen framdrivning’ gälla.

Egenskaperna nr 1 till 5.3 och 6.1 ska strykas.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 14

(Utan innehåll)

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 15

Fartygets styrfart för egen maskin

(Artiklarna 10.03b.2 a, 15.07.1 och 22a.05.1 a i bilaga II)

1.   Minimikrav för fartygs styrfart

Fartygs rörelse för egen maskin i enlighet med artiklarna 10.03b.2 a, 15.07.1 och 22a.05.1 a anses vara tillräcklig om – vid användning av bogpropeller – fartyget eller formeringen som framdrivs av fartyget uppnår hastigheten 6,5 km/h i förhållande till vattnet och girhastigheten 20°/min kan uppnås och bibehållas under färd med hastigheten 6,5 km/h i förhållande till vattnet.

2.   Manöverprov

Vid verifieringen av minimikraven ska artikel 5.03 och 5.04 vara uppfylld.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 16

(Utan innehåll)

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 17

Lämpligt brandlarmsystem

(Artiklarna 10.03b.3, 15.11.17 och 22b.11.1 i bilaga II)

Brandlarmsystem anses vara lämpliga om de uppfyller följande villkor.

0.   KOMPONENTER

0.1   Brandlarmsystemet består av

a)	branddetekteringssystem,

b)	brandindikeringssystem,

c)	kontrollpanel,

såväl som av den externa energiförsörjningen.

0.2   Branddetekteringssystemet kan vara uppdelat i en eller flera brandzoner.

0.3   Brandindikeringssystemet kan ha en eller flera indikeringsanordningar.

0.4   Kontrollpanelen är den centrala kontrollenheten för brandlarmsystemet. Den omfattar även delar av brandindikeringssystemet (t.ex. en indikeringsanordning).

0.5   En brandindikeringszon kan ha en eller flera branddetektorer.

0.6   Branddetektorer kan vara

a)	värmedetektorer,

b)	rökdetektorer,

c)	jondetektorer,

d)	flamdetektorer,

e)	kombinerade detektorer (branddetektorer med en kombination av de detektorer som listats under a till d).

Branddetektorer som reagerar på andra faktorer som indikerar att en brand utbrutit kan godkännas av det inspekterande organet under förutsättning att de inte är mindre känsliga än de detektorer som nämns under a till e.

0.7   Branddetektorer kan installeras

a)

med eller

b)

utan

enskild identifiering.

1.   KONSTRUKTIONSFÖRESKRIFTER

1.1   Allmänt

1.1.1   Obligatoriska brandlarmsystem ska alltid vara i drift.

1.1.2   De branddetektorer som krävs i enlighet med punkt 2.2 ska vara automatiska. Extra manuellt manövrerade branddetektorer får installeras.

1.1.3   Systemet och dess komponenter ska klara spänningsvariationer och överspänningar, ändringar av omgivande temperatur, vibrationer, fuktighet, stötar, slag och korrosion såsom vanligen förekommer på fartyg.

1.2   Energiförsörjning

1.2.1   Energikällor och elektriska kretsar som krävs för brandlarmsystemens funktion ska vara självövervakande. Alla fel som uppstår ska aktivera en optisk och akustisk larmsignal på kontrollpanelen som kan särskiljas från brandlarmsignalen.

1.2.2   Det ska finnas minst två kraftkällor för den elektriska delen av brandlarmsystemet, varav en ska vara ett reservkraftsystem (dvs. reservkraftkälla och reservkopplingstavla). Det ska finnas två separata kraftmatningar enbart för detta syfte. Dessa ska ledas till en automatisk omkopplare i eller nära brandlarmsystemets kontrollpanel. På dagtursfartyg på upp till 25 m LWL och på motorfartyg är det tillräckligt med en reservkraftförsörjning.

1.3   Branddetekteringssystem

1.3.1   Branddetektorer ska vara grupperade i branddetekteringszoner

1.3.2   Branddetekteringssystem ska inte användas för några andra syften. Som undantag kan stängning av dörrarna i enlighet med artikel 15.11.8 och liknande funktioner aktiveras och indikeras på kontrollpanelen.

1.3.3   Branddetekteringssystem ska vara så konstruerade att det första indikerade brandlarmet inte förhindrar brandlarm som utlöses av andra detektorer.

1.4   Branddetekteringszoner

1.4.1   När branddetektorer inte kan fjärridentifieras enskilt ska en branddetekteringszon inte övervaka mer än ett däck. Detta gäller inte för en branddetekteringszon som övervakar ett inkapslat trapphus.

För att undvika fördröjningar vid detektering av brandens ursprung ska antalet slutna utrymmen vara begränsat i varje branddetekteringszon. Det ska inte finnas mer än femtio slutna utrymmen i en branddetekteringszon.

När branddetekteringssystemet har fjärridentifiering av enskilda branddetektorer får branddetekteringszonerna övervaka flera däck och godtyckligt antal slutna utrymmen.

1.4.2   På passagerarfartyg som saknar branddetekteringssystem med fjärridentifiering av enskilda branddetektorer ska en detekteringszon inte omfatta mer än det område som anges enligt artikel 15.11.10. Aktiveringen av en branddetektor i en enskild hytt i denna branddetekteringszon ska avge en optisk och akustisk signal i korridoren utanför den hytten.

1.4.3   Kök, maskinrum och pannrum ska utgöra separata branddetekteringszoner.

1.5   Branddetektorer

1.5.1   Endast värme-, rök- eller jondetektorer ska användas som branddetektorer. Andra typer får endast användas såsom extra detektorer.

1.5.2   Branddetektorer ska vara typgodkända.

1.5.3   Alla automatiska branddetektorer ska vara så konstruerade att de kan provas för att säkerställa att de fungerar korrekt och tas i drift igen utan att några komponenter behöver ersättas.

1.5.4   Rökdetektorer ska vara så inställda att de reagerar för en siktminskning per meter orsakad av rök på mer än 2 till 12,5 %. Rökdetektorer monterade i kök, maskinrum och pannrum ska reagera med en känslighet som uppfyller gränsvärdena enligt inspektionsorganets föreskrifter, varvid för låg eller för hög känslighet hos detektorerna ska undvikas.

1.5.5   Värmedetektorer ska vara så inställda att de vid temperaturökningar på mindre än 1 °C/min reagerar vid temperaturer mellan 54 °C och 78 °C.

Vid snabbare temperaturökningar ska värmedetektorn reagera inom temperaturgränsvärdena, varvid för låg eller för hög känslighet hos värmedetektorn ska undvikas.

1.5.6   Genom överenskommelse med inspektionsorganet får värmedetektorernas tillåtna driftstemperatur ökas till 30 °C över den maximala temperaturen i den övre delen av motor- och pannrum.

1.5.7   Flamdetektorernas känslighet ska vara tillräcklig för att detektera flammor mot en upplyst bakgrund. Flamdetektorer ska även vara utrustade med ett system för identifiering av falska larm.

1.6   Branddetekteringssystem och kontrollpanel

1.6.1   Aktivering av en branddetektor ska avge en optisk och akustisk brandlarmssignal vid kontrollpanelen och indikeringsanordningarna.

1.6.2   Kontrollpanelen och indikeringsanordningarna ska finnas på en plats som är ständigt bemannad av besättning eller ombordanställda. En indikator ska finnas vid styrplatsen.

1.6.3   Indikeringsanordningarna ska åtminstone indikera den branddetekteringszon i vilken en branddetektor har aktiverats.

1.6.4   På och nära varje indikeringsanordning ska det finnas tydlig information om de övervakade områdena och branddetekteringszonerna.

2.   MONTERINGSFÖRESKRIFTER

2.1   Branddetektorer ska monteras på ett sådant sätt att systemets bästa möjliga funktion säkerställs. Platser i närheten av däcksbalkar och ventilationsschakt eller andra platser där luftströmmar negativt kan påverka systemets drift, samt platser där stötar och mekaniska skador är troliga, ska undvikas.

2.2   I allmänhet ska branddetektorer som är placerade i taket sitta åtminstone 0,5 meter från skott. Det största avståndet mellan branddetektorer och skott ska överensstämma med följande tabell:

Typ av branddetektor	Maximal golvyta per branddetektor	Maximalt avstånd mellan branddetektorer	Maximalt avstånd mellan detektorer och tvärskeppsskott
Värme	37 m2	9 m	4,5 m
Rök	74 m2	11 m	5,5 m

Inspektionsorganet kan föreskriva eller godkänna andra avstånd på grundval av provningar som bestyrker detektorernas egenskaper.

2.3   Dragningen av elektriska kablar för brandlarmsystemet genom maskinrum och pannrum eller andra områden med hög brandrisk är inte tillåten om detta inte är nödvändigt för branddetektering i dessa områden eller för anslutning till motsvarande kraftförsörjning.

3.   PROVNING

3.1   Brandlarmsystem ska kontrolleras av en expert

a)	efter installation,

b)	regelbundet, men minst vartannat år.

För maskinrum och pannrum ska dessa kontroller utföras under varierande drifts- och ventilationsförhållanden.

3.2   Ett provningscertifikat ska vara undertecknat av experten och visa provningsdatum.

ADMINISTRATIV ANVISNING NR 18

Bevis på olika fartygsdelars bärighet, trim och stabilitet

(Artikel 22a.05.2 tillsammans med artikel 22.02 och 22.03 i bilaga II)

1.   Vid provning av olika fartygsdelars bärighet, trim och stabilitet, vilka har delats av i enlighet med artikel 22a.05.2 a, ska det antas att båda delarna var delvis eller helt olastade i förväg eller att containrar som sköt ut utanför luckkarmen på lämpligt sätt var skyddade mot glidning.

2.   För vardera av de två delarna ska därför följande krav uppfyllas vid beräkning av stabiliteten i enlighet med artikel 22.03 (Randvillkor och beräkningsmetod för bestyrkande av stabilitet för transport av säkrade containrar):

—	metacenterhöjden MG ska inte understiga 0,50 m,

—	restflödningsavståndet ska vara minst 100 mm,

—	den hastighet som ska beaktas ska vara 7 km/h,

—	vindtrycket ska antas vara lika med 0,01 t/m2.

3.   Krängningsvinkeln (≤ 5°) behöver inte uppfyllas för de fartygsdelar som delats av i enlighet med artikel 22a.05.2 eftersom denna vinkel – härledd från friktionskoefficienten – anges för ej säkrade containrar.

Hävarmen för det krängningsmoment som uppstår på grund av fria vätskeytor ska beaktas i enlighet med den formel som ges i artikel 22.02.1 e.

4.   Föreskrifterna i punkterna 2 och 3 ska även anses vara uppfyllda om, för vardera av de två delarna, stabilitetskraven i avsnitt 9.1.0.95.2 i förordningen om transport av farliga ämnen på Rhen (ADNR) är uppfyllda.

5.   Bekräftelse på fartygsdelarnas stabilitet kan erhållas med antagande om att lasten är jämnt fördelad, eftersom en jämn lastfördelning – i den mån så inte redan är fallet – kan ordnas före delning, annars kan fartyget i stort sett vara olastat.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 19

(Utan innehåll)

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 20

Utrustning för fartyg som ska framföras i enlighet med standarderna S1 och S2

(Artikel 23.09 i bilaga II)

1.   Allmän inledning

Enligt artikel 23.09.1 i bilaga II ska fartyg som är avsedda att användas enligt standarderna S1 och S2 uppfylla bestämmelserna i denna artikel. Enligt artikel 23.09.1 ska inspektionsorganet i gemenskapscertifikatet bekräfta att fartyget uppfyller dessa bestämmelser.

Dessa bestämmelser avser föreskrifter om kompletterande utrustning som gäller förutom de föreskrifter som ett fartyg måste uppfylla för att gemenskapscertifikatet ska utfärdas. Bestämmelserna i artikel 23.09, som kan tolkas på olika sätt, kommer att klarläggas i denna administrativa anvisning. Således ska bestämmelserna i artikel 23.09.1 i bilaga II tolkas enligt följande:

2.   Artikel 23.09

2.1   1.1 a – Anordning av framdrivningssystem

Om ett fartyg är utrustat med en direkt reversibel huvudmotor ska tryckluftssystemet som krävs för att reversera drivriktningen

a)	hållas ständigt trycksatt av en automatiskt inställd kompressor eller

b)

trycksättas med en hjälpmotor som kan startas från styrplatsen, när ett larm utlöses i styrhytten. Om hjälpmotorn har en egen bränsletank ska det – i enlighet med artikel 8.05.13 – finnas en varningsanordning i styrhytten som visar om fyllningsnivån inte är tillräckligt för att säkerställa fortsatt säker drift.

2.2   1.1 b – Slagvattennivåerna i huvudmaskinrummet

Om det krävs ett bogstyrningssystem för att uppfylla manöverföreskrifterna i kapitel 5 ska det rum som innehåller bogstyrningssystemet anses vara ett huvudmaskinrum.

2.3   1.1 c – Automatisk bränsleförsörjning

2.3.1   Om framdrivningssystemet har en tank för daglig förbrukning, ska

a)	dess innehåll vara tillräckligt för att säkerställa att framdrivningssystemet kan användas under 24 timmar, med antagande av en förbrukning motsvarande 0,25 liter per kW per timme,

b)	bränsleförsörjningspumpen för påfyllning av tanken för daglig förbrukning användas kontinuerligt eller

c)	bränsleförsörjningspumpen vara utrustad med — en omkopplare som automatiskt kopplar på bränsleförsörjningspumpen när tanken för daglig förbrukning uppnår en viss låg nivå och — en omkopplare som automatiskt stänger av bränsleförsörjningspumpen när tanken för daglig förbrukning är full.

2.3.2   Tanken för daglig förbrukning ska ha ett nivålarm som uppfyller föreskrifterna i artikel 8.05.13.

2.4   1.1. d – Ingen särskild kraftansträngning ska krävas för styrinrättningen

Hydrauliska styrinrättningar uppfyller denna föreskrift. Manuella styrinrättningar ska inte kräva större kraft vid användningen än 160 N.

2.5   1.1 e – Optiska och akustiska signaler som krävs under gång

Optiska signaler omfattar inte cylindrar, bollar, koner eller dubbelkoner som krävs enligt föreskrifter utfärdade av sjöfartsmyndigheterna i medlemsstaterna.

2.6   1.1 f – Direkt kommunikation och kommunikation med maskinrummet

2.6.1   Direkt kommunikation ska anses vara säkerställd om

a)	direkt optisk kontakt är möjlig mellan styrhytten och manöverplatsen för vinschar och pollare på fartygets främre del eller akter och om avståndet från styrhytten till dessa manöverplatser inte är större än 35 m,

b)	bostadsutrymmena kan nås direkt från styrhytten.

2.6.2   Kommunikation med maskinrummet ska anses vara säkerställd om den signal som nämns i artikel 7.09.3, andra meningen, kan användas oberoende av den omkopplare som nämns i artikel 7.09.2.

2.7   1.1 i – Vevar och liknande roterande manöversätt

Dessa omfattar

a)	manuellt manövrerade ankarvinschar (den maximala kraft som krävs ska anses vara den då ankarna hänger fritt),

b)	vevar för att lyfta lastluckor,

c)	vevar på mast och trattvinschar.

Dessa omfattar inte

a)	förhalnings- och kopplingsvinschar,

b)	vevar på kranar, om de inte är avsedda för arbetsbåtar.

2.8   1.1 m – Ergonomiska anordningar

Bestämmelserna anses uppfyllda om

a)	styrhytten är anordnad i enlighet med Europastandard EN 1864:2008 eller

b)	styrhytten är utformad för radarstyrning, som utförs av en enda person eller

c)

styrhytten uppfyller följande föreskrifter: aa) Kontrollenheterna och övervakningsinstrumenten är i det främre synfältet och inom en vinkel om högst 180° (90° åt styrbord och 90° åt babord), inklusive golv och tak. De ska vara tydligt läsbara och synliga från rorsmannens normala plats. bb) Huvudkontrollenheterna såsom ratt eller styrspak, motorreglagen, radioreglagen och reglagen för akustiska signaler och de varnings- och manöversignaler som krävs enligt tillämpliga nationella eller internationella sjöfartsmyndigheters föreskrifter ska anordnas på ett sådant sätt att avståndet mellan reglagen på styrbords sida och babords sida inte är större än 3 m. Rorsmannen ska kunna hantera motorerna utan att behöva släppa styrinrättningens reglage och fortfarande kunna använda andra reglage såsom radiosystemet, reglagen för de akustiska signalerna och manöversignalerna som krävs enligt tillämpliga nationella eller internationella sjöfartsmyndigheters föreskrifter. cc) Varnings- och manöversignalerna som krävs enligt tillämpliga nationella eller internationella sjöfartsmyndigheters föreskrifter drivs elektriskt, pneumatiskt, hydrauliskt eller mekaniskt. Genom undantag kan den användas med hjälp av en draglina endast om säker användning från styrplatsen är möjlig på detta sätt.

3.   Artikel 23.09

3.1   1.2 a – Motorfartyg som framförs ensamma

Motorfartyg som enligt gemenskapscertifikatet även är lämpliga för skjutbogsering, men vilka

a)	saknar hydrauliskt eller elektriskt manövrerade kopplingsvinschar eller

b)	vars hydrauliskt eller elektriskt manövrerade kopplingsvinschar inte uppfyller föreskrifterna i punkt 3.3 i denna administrativa anvisning

ska ges standard S2 såsom motorfartyg som framförs ensamt.

Alternativet ’Standard S2 gäller inte motorfartyget vid skjutbogsering’ ska anges under punkt 47 i gemenskapscertifikatet.

3.2   1.2 c – Skjutbogserade konvojer

Motorfartyg som enligt sina gemenskapscertifikat är lämpliga för skjutbogsering och är utrustade med hydrauliskt eller elektriskt manövrerade kopplingsvinschar som uppfyller föreskrifterna i punkt 3.3 i denna administrativa anvisning, men vilka saknar egen bogpropeller ska ges standard S2 såsom motorfartyg som skjutbogserar en konvoj. Alternativet ’Standard S2 gäller inte motorfartyget vid framförande ensamt’ ska anges under punkt 47 i gemenskapscertifikatet.

3.3   1.2 c, första meningen och 1.2 d, första meningen – Särskilda vinschar eller liknande anordningar för att spänna linorna (kopplingsanordningar)

De kopplingsanordningar som krävs är den minimiutrustning som anges i enlighet med artikel 16.01.2, vilka enligt punkterna 2.1 och 2.2 i administrativ anvisning nr 3 (förbindelser i längdriktningen) är avsedda att ta upp kopplingskrafter och vilka uppfyller följande föreskrifter:

a)	Anordningen ska tillhandahålla den dragkraft som krävs för kopplingen endast på mekaniskt sätt.

b)

Anordningens reglage ska vara placerade på själva anordningen. Genom undantag är fjärrstyrning tillåten under förutsättning att — den person som använder anordningen har obehindrad direkt sikt över anordningen från styrplatsen, — det finns en anordning vid styrplatsen som förhindrar oavsiktlig användning, — anordningen är försedd med ett nödstopp.

c)	Anordningen ska ha en bromsanordning som reagerar omedelbart om reglagen lossas eller drivkraften upphör.

d)	Det ska vara möjligt att lossa kopplingskabeln manuellt om drivkraften upphör.

3.4   1.2 c, andra meningen och 1.2 d, andra meningen – Användning av bogpropeller

Reglaget för användning av bogpropellern ska vara permanent installerat i styrhytten. Föreskrifterna i artikel 7.04.8 ska vara uppfyllda. Elkablarna för användning av bogpropellern ska vara permanent installerade fram till den främre delen av det skjutbogserande motorfartyget eller skjutbogseraren.

3.5   1.2 e – Likvärdig manöverbarhet

Likvärdig manöverbarhet säkerställs av ett framdrivningssystem som består av

a)	en drivenhet med flera propellrar och åtminstone två oberoende framdrivningssystem med liknande motoreffekt,

b)	minst en vertikalaxelpropeller,

c)	minst en styrpropeller eller

d)	minst ett framdrivningssystem med 360° vattenstråle.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 21

Föreskrifter om lågt placerad belysning

(Artiklarna 15.06.7 och 22b.10 d i bilaga II)

1.   Allmänt

1.1   Enligt ovanstående bestämmelser ska passagerarfartyg och höghastighetsfartyg ha lämpliga system för att tydligt identifiera utrymningsvägar och nödutgångar när den normala nödbelysningen är mindre effektiv på grund av rök. Sådana system ska ha formen av lågt placerad belysning (LLL). Denna administrativa anvisning omfattar godkännande, installation och underhåll av sådana system.

1.2   Förutom den nödbelysning som krävs enligt artikel 15.10.3 ska utrymningsvägar, inklusive trapphus, utgångar och nödutgångar vara markerade med lågt placerad belysning (LLL) längs hela utrymningsvägen, särskilt vid hörn och korsningar.

1.3   LLL-systemet ska fungera under minst 30 minuter efter aktivering.

1.4   LLL-produkter ska varken vara radioaktiva eller giftiga.

1.5   Anvisningar om LLL-system ska visas tillsammans med säkerhetsplanen i enlighet med artikel 15.13.2 och i varje hytt.

2.   Definitioner

2.1   Lågt placerad belysning (LLL) – Elektriskt driven belysning eller fotoluminiscenta indikatorer placerade längs utrymningsvägarna för att säkerställa att alla sådana vägar lätt kan identifieras.

2.2   Fotoluminiscent system (PL) – Ett LLL-system som använder fotoluminiscent material. Fotoluminiscenta material innehåller en kemikalie (exempel: zinksulfid) som har förmåga att lagra energi vid belysning med synligt ljus. Det fotoluminiscenta materialet avger ljus som blir synligt när den omgivande ljuskällan blir mindre effektiv. Då det inte längre finns någon ljuskälla som kan återmata materialet, avger det fotoluminiscenta materialet den lagrade energin under en period med allt svagare ljusstyrka.

2.3   Elektriskt drivna system (EP) – Ett LLL-system som kräver elektrisk kraft för sin funktion, såsom system med glödlampor, ljusdioder, elektroluminiscenta remsor eller lampor, lysrörslampor etc.

3.   Passager och trapphus

3.1   I alla passager ska LLL vara kontinuerlig utom där den avbryts av korridorer och hyttdörrar för att tillhandahålla en synlig linje längs utrymningsvägen. LLL-system ska i överensstämmelse med en internationell standard ha en synlig linje som även ska vara godtagbar om den inte är kontinuerlig. LLL ska installeras minst på den ena sidan av korridoren, antingen på väggen inte högre än 0,3 m från golvet eller på golvet inte längre än 0,15 m från väggen. I korridorer som är mer än två meter breda ska LLL installeras på båda sidor.

3.2   I återvändskorridorer ska LLL ha pilar placerade med intervall om högst 1 m eller likvärdiga riktningsindikatorer, som visar utrymningsvägens riktning.

3.3   I alla trapphus ska LLL installeras på åtminstone den ena sidan högst 0,3 m över stegen, vilka gör varje stegs läge tydligt identifierbart för alla personer som står ovanför eller nedanför steget. Lågt placerad belysning ska installeras på båda sidor om trapphusets bredd är två meter eller bredare. Det översta och nedersta steget i varje trappa ska vara utmärkt för att visa att det inte finns fler steg.

4.   Dörrar

4.1   Lågt placerad belysning ska leda till utgångsdörrens handtag. För att förhindra förväxling ska inga andra dörrar vara märkta på samma sätt.

4.2   När skjutdörrar är monterade i skiljeväggar i enlighet med artikel 15.11.2 och i skott i enlighet med artikel 15.02.5 ska öppningsriktningen indikeras.

5.   Skyltar och märkning

5.1   Alla utrymningsskyltar ska vara av fotoluminiscent material eller utmärkta med elektrisk belysning. Måtten på sådana skyltar och märkningar ska vara proportionerliga med resten av LLL-systemet.

5.2   Utgångsskyltar för lågt placerad belysning ska tillhandahållas vid alla utgångar. Skyltarna ska vara placerade inom föreskrivet område på sidan av utgångsdörrar där handtaget är placerat.

5.3   Alla skyltar ska avvika i färg i förhållande till bakgrunden (vägg eller golv) på vilka de är monterade.

5.4   Standardiserade symboler (t.ex. de som beskrivs i IMO-resolutionen A.760.18) ska användas för LLL.

6.   Fotoluminiscenta system

6.1   Fotoluminiscenta remsor ska vara minst 0,075 m breda. Smalare remsor får dock användas om deras ljusstyrka ökas proportionerligt för att kompensera för deras bredd.

6.2   Fotoluminiscenta material ska tillhandahålla minst 15 mcd/m2 mätt 10 minuter efter borttagningen av alla externa belysningskällor. Systemet ska sedan fortsätta att tillhandahålla ljusstyrkor starkare än 2 mcd/m2 under 20 minuter.

6.3   Alla fotoluminiscenta systemmaterial ska vara försedda med inte mindre än den miniminivå av omgivande ljus som krävs för att ladda det fotoluminscenta materialet för att uppfylla ovanstående föreskrifter om ljusstyrka.

7.   Elektriskt drivna system

7.1   Elektriskt drivna system ska vara anslutna till nödkopplingstavlan som nämns i artikel 15.10.4 för att drivas av den elektriska huvudkraftkällan under normala omständigheter och även av den elektriska nödkraftkällan när den tidigare är ur drift. För att dimensionera den elektriska nödkraftkällans kapacitet ska de elektriskt drivna systemen ingå i förteckningen över nödförbrukare.

7.2   Elektriskt drivna system ska antingen kopplas på automatiskt eller kunna aktiveras genom en enda åtgärd från styrplatsen.

7.3   När elektriska system är installerade ska följande ljusstyrkestandarder tillämpas:

1.	Det elektriskt drivna systemets aktiva delar ska ha en minsta ljusstyrka på 10 cd/m2.

2.	Miniatyrglödlampornas punktkällor ska tillhandahålla minst 150 mcd sfärisk medelintensitet med ett avstånd på högst 0,1 m mellan lamporna.

3.	Punktkällorna i ljusdiodsystem ska ha en minsta toppintensitet på 35 mcd. Vinkeln på halv-intensitetskonen ska vara lämplig för de troliga riktningarna för närmande och betraktande. Avståndet mellan lamporna ska inte vara större än 0,3 m.

4.	För elektroluminiscenta system ska dessa fungera under 30 minuter från det ögonblick då huvudströmförsörjningen till vilken de måste vara anslutna enligt avsnitt 7.1 slutar fungera.

7.4   Alla elektriskt drivna system ska vara så anordnade att fel på en enskild lampa, belysningsremsa eller batteri inte orsakar att markeringen blir ineffektiv.

7.5   Elektriskt drivna system ska uppfylla föreskrifterna i artikel 9.20 om vibrations- och värmeprovning. Genom undantag från artikel 9.20.2 c kan värmeprovningen utföras vid en referensomgivningstemperatur på 40 °C.

7.6   Elektriskt drivna system ska uppfylla föreskrifterna om elektromagnetisk kompatibilitet som finns i artikel 9.21.

7.7   Elektriskt drivna system ska tillhandahålla en typ av minimiskydd motsvarande IP 55 i enlighet med IEC 60529:1992.

8.   Provningar

LLL-systems ljusstyrka ska provas av en expert minst vart femte år. Ett provningscertifikat ska vara undertecknat av experten och visa provningsdatum. Om ljusstyrkan vid en särskild avläsning inte uppfyller föreskrifterna i denna administrativa anvisning, ska avläsningar göras på minst tio platser lika långt från varandra. Om mer än 30 % av avläsningarna inte uppfyller föreskrifterna i denna administrativa anvisning ska LLL bytas ut. Om mellan 20 och 30 % av avläsningarna inte uppfyller föreskrifterna i denna administrativa anvisning ska LLL kontrolleras igen inom ett år.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 22

Särskilda säkerhetsbehov för personer med nedsatt rörelseförmåga

(Artiklarna 1.01.104, 15.01.4, 15.06.3–15.06.5, 15.06.9, 15.06.10, 15.06.13 och 15.06.17, Artiklarna 15.08.3, 15.10.3 och 15.13.1–15.13.4 i bilaga II)

1.   Inledning

Personer med nedsatt rörelseförmåga har säkerhetsbehov som är större än andra passagerares. Dessa behov beaktas i föreskrifterna i kapitel 15, som förklaras enligt följande.

Dessa föreskrifter är avsedda att säkerställa att personer med nedsatt rörelseförmåga ska kunna vistas och röra sig säkert ombord på fartyg. Dessutom ska sådana personer i en nödsituation ha samma säkerhetsnivå som andra passagerare.

Det är inte nödvändigt att alla ytor för passagerare uppfyller de särskilda säkerhetsföreskrifterna för personer med nedsatt rörelseförmåga. Därför gäller dessa föreskrifter endast för vissa områden. Personerna i fråga måste dock ges möjlighet att bli informerade om dessa områden som särskilt anpassats för dem ur säkerhetssynpunkt, så att de kan planera sin vistelse ombord därefter. Rederiet är ansvarigt för att göra motsvarande ytor tillgängliga, göra dem kända och kommunicera dem till personer med nedsatt rörelseförmåga.

För bestämmelser avseende personer med nedsatt rörelseförmåga hänvisas till följande:

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/24/EG av den 14 april 2003 om ändring av rådets direktiv 98/18/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg.

—	Vägledningen för anpassning av passagerarfartyg i inlandssjöfart för personer med handikapp i enlighet med resolution nr 25 från FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE).

Definitionen av termen ’personer med nedsatt rörelseförmåga’ som används i bilaga II är i stort sett identisk med den i direktivet och de flesta av de tekniska föreskrifterna baseras på vägledningen. Vid tvivel kan därför hänvisning ske till båda när beslut fattas. Allmänt sett så är föreskrifterna i direktivet och vägledningen mer långtgående än de i bilaga II.

Föreskrifterna i bilaga II berör inte bäddar och liknande installationer. Dessa omfattas av nationella bestämmelser.

2.   Artikel 1.01.104 – Termen Personer med nedsatt rörelseförmåga

Personer med nedsatt rörelseförmåga: alla som till följd av fysiska försämringar inte kan röra sig eller urskilja omgivningarna på samma sätt som andra passagerare. Denna definition omfattar personer med försämrad syn och hörsel och personer som reser med barn i barnvagnar eller bär på barn. Med avseende på dessa bestämmelser omfattar dock inte personer med nedsatt rörelseförmåga personer med psykiska funktionsnedsättningar.

3.   Artikel 15.01.4 – Allmänna bestämmelser: Områden tillhandahållna för personer med nedsatt rörelseförmåga

Områden som tillhandahålls för att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga omfattar från, i det enklaste fallet, entréområdet till platser från vilka en utrymning sker i en nödsituation. De ska omfatta

—	en plats där livräddningsutrustning förvaras eller utlämnas i en nödsituation,

—	sittplatser,

—	en lämpligt anpassad toalett (nr 10 i dessa vägledningar) och

—	anslutande korridorer.

Antalet sittplatser motsvarar minst det ungefärliga antal personer med nedsatt rörelseförmåga som – under en längre period – oftast vistas ombord samtidigt. Antalet ska fastställas av rederiet på grundval av erfarenhet, eftersom detta ligger utanför den behöriga myndighetens kunskap.

På fartyg med hytter ska även anslutande korridorer till passagerarhytter som används av personer med nedsatt rörelseförmåga beaktas. Antalet sådana hytter ska fastställas av rederiet på samma sätt som antalet sittplatser. Med undantag för dörrars bredd finns inga tvingande föreskrifter för särskilda anordningar i hytterna. Det faller på rederiets ansvar att göra alla ytterligare nödvändiga arrangemang.

Mening 2 är identisk med artikel 24.04.4 med hänsyn till de särskilda säkerhetsföreskrifterna för personer med nedsatt rörelseförmåga. Den ska därför tillämpas på samma sätt. Om rekommendationerna kräver alternativa åtgärder kan dessa särskilt vara av organisatoriskt slag.

4.   Artikel 15.06.3 g – Utgångar från rum

Vad gäller föreskrifterna avseende bredden på anslutande korridorer, utgångar och öppningar i relingar eller skyddsräcken avsedda för att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga eller som vanligen används för ombordstigning och avstigning av personer med nedsatt rörelseförmåga, ska även barnvagnar beaktas och det faktum att personer kan vara beroende av olika typer av gånghjälpmedel eller rullstolar. För utgångar och öppningar för ombordstigning och avstigning ska även det extra utrymme beaktas som krävs för eventuell hjälppersonal.

5.   Artikel 15.06.4 d – Dörrar

Föreskrifterna avseende anordningen av området runt dörrar avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska säkerställa att personer som till exempel är beroende av gånghjälpmedel kan öppna sådana dörrar på ett säkert sätt.

6.   Artikel 15.06.5 c – Anslutande korridorer

Se punkt 4 i denna administrativa anvisning.

7.   Artikel 15.06.9 – Trappor och hissar

Föreskrifterna för anordning av trappor ska, förutom eventuellt nedsatt rörelseförmåga, även beakta synförsämringar.

8.   Artikel 15.06.10 a och b – Relingar och skyddsräcken

Föreskrifterna för relingar och skyddsräcken avsedda för att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska vara högre eftersom sådana personer lättare tappar balansen och inte kan hålla fast.

Se även punkt 4 i denna administrativa anvisning.

9.   Artikel 15.06.13 – Passager

Av olika skäl behöver personer med nedsatt rörelseförmåga stödja sig eller hålla fast oftare, så väggar i passager avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska vara utrustade med ledstänger på lämplig höjd.

Se även punkt 4 i denna administrativa anvisning.

10.   Artikel 15.06.17 – Toaletter

Personer med nedsatt rörelseförmåga ska även kunna vistas och röra sig säkert på toaletter, så minst en toalett ska vara anpassad därefter.

11.   Artikel 15.08.3 a och b – Larmsystem

Personer med nedsatt rörelseförmåga råkar oftare ut för situationer vid vilka de är beroende av hjälp från andra. I rum i vilka, allmänt sett, de inte kan ses av besättningen, ombordpersonal eller passagerare ska möjligheten att utlösa ett larm därför tillhandahållas. Detta gäller toaletter avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga.

I personer med nedsatt rörelseförmåga ingår personer med nedsatt syn eller hörsel. Följaktligen ska passagerarnas larmsystem åtminstone i områden avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga tillhandahålla lämpliga optiska och akustiska larm.

12.   Artikel 15.10.3 d – Tillräcklig belysning

I personer med nedsatt rörelseförmåga ingår personer med nedsatt syn eller hörsel. Tillräcklig belysning i områden avsedda att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga är därför mycket viktigt och ska uppfylla strängare föreskrifter än belysningen i andra områden för passagerare.

13.   Artikel 15.13.1 – Säkerhetsinstruktion

De särskilda säkerhetsåtgärder som är nödvändiga för personer med nedsatt rörelseförmåga som ska beaktas i säkerhetsinstruktionen ska beakta både möjlig nedsatt rörelseförmåga och försämrad syn och hörsel. För sådana personer ska åtgärder under normal drift beaktas förutom åtgärder i nödsituationer.

14.   Artikel 15.13.2 – Säkerhetsplan

De områden som omfattas av punkt 3 i denna administrativa anvisning ska vara utmärkta.

15.   Artikel 15.13.3 b – Visning av säkerhetsinstruktion och säkerhetsplan

Åtminstone de kopior av säkerhetsinstruktionen och säkerhetsplanen som visas i områden avsedda för att användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska vara sådana att de även kan, när så är möjligt, läsas av personer med nedsatt syn. Detta kan till exempel uppnås genom lämplig användning av kontrast och teckenstorlek.

Dessutom ska planerna visas på en sådan höjd att även rullstolsburna användare kan läsa dem.

16.   Artikel 15.13.4 – Uppförandekod för passagerare

Punkt 15 i denna administrativa anvisning gäller i enlighet därmed.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 23

(Utan innehåll)

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 24

Lämplig gasvarningsutrustning

(Artikel 15.15.9 i bilaga II)

1.   I enlighet med artikel 24.02.2 och 24.06.5 (i varje fall övergångsbestämmelsen till artikel 15.01.2 e) kan gasol (LPG) för hushållsanvändning ombord på befintliga passagerarfartyg endast användas till första förnyandet av gemenskapscertifikatet efter 1 januari 2045, på villkor att gasvarningsutrustning i enlighet med artikel 15.15.9 finns tillgänglig. I enlighet med artikel 15.15.9 kan LPG-system för hushållsändamål i framtiden även installeras på passagerarfartyg som tas i drift för första gången och vilkas längd inte överskrider 45 m, om sådan varningsutrustning samtidigt installeras.

2.   I enlighet med artiklarna 24.02.2 och 24.06.5 (i varje fall övergångsbestämmelsen till artikel 15.15.9) måste denna gasvarningsutrustning vara installerad vid det första förnyandet av certifikatet i enlighet med artikel 14.15.

Gasvarningsutrustningen består av sensorer, utrustning och rörledningar och ska anses lämplig om den minst uppfyller följande föreskrivna föreskrifter:

Föreskrifter som ska uppfyllas av systemet (sensorer, utrustning, rörledningar):

3.1.1   Gasvarning ska avges senast när ett av följande värden uppnås eller överskrids:

a)	En undre explosionsgräns (LEL) på 10 % för en propan-luftblandning,

b)	30 ppm CO (kolmonoxid).

3.1.2   Tiden tills larmet aktiveras för hela systemet får inte överskrida 20 sekunder.

3.1.3   De gränsvärden som nämns i punkterna 3.1.1 och 3.1.2 får inte ändras.

3.1.4   Produktionen av provningsgasen ska vara så utformad att alla avbrott och hinder detekteras. Alla falsifikationer på grund av lufttillträde eller förlust av provningsgas såsom en konsekvens av läckage ska undvikas eller detekteras och rapporteras.

3.1.5   Utrustningen ska vara konstruerad för temperaturer inom området från -10 till 40 °C och en luftfuktighet inom området 20–100 %.

3.1.6   Gasvarningsutrustningen måste vara självövervakande. Det ska vara omöjligt för obehöriga att stänga av utrustningen.

3.1.7   Gasvarningsutrustning som försörjs av energiförsörjningsnätverket ombord ska vara buffrat mot strömavbrott. Batteridrivna tillämpningar ska vara försedda med en varningsanordning som indikerar en minskning av batterispänningen.

Föreskrifter som ska uppfyllas av utrustningen:

3.2.1   Utrustningen ska bestå av en utvärderings- och visningsenhet.

3.2.2   Larmet som indikerar att gränsvärdena i punkt 3.1.1 a och b har uppnåtts eller överskridits ska ges optiskt och akustiskt, både i övervakade rum och i styrhytten eller på någon annan permanent bemannad plats. Det ska vara klart synligt och hörbart även under de driftsförhållanden som ger det högsta egenbullret. Larmet ska skilja sig tydligt från alla övriga akustiska och optiska signaler i det utrymme som ska skyddas. Det akustiska larmet ska även vara tydligt hörbart med stängda anslutningsdörrar vid entréerna och i angränsande rum. Det akustiska larmet får tystas efter aktivering, det optiska larmet får endast avbrytas om värdena faller under de givna gränsvärdena som anges i punkt 3.1.1.

3.2.3   Det ska vara möjligt att separat detektera och tydligt i rapporterna ange vilka gränsvärden i punkt 3.1.1 a och b som har uppnåtts eller överskridits.

3.2.4   Om apparaten har en särskild status (start, fel, kalibrering, parametrisering, underhåll etc.) ska detta indikeras. Fel på hela systemet eller en av komponenterna ska indikeras av ett larm i analogi med punkt 3.2.2. Det akustiska larmet får tystas efter aktivering, det optiska larmet får endast avbrytas om felet avhjälpts.

3.2.5   Om det är möjligt att utfärda olika rapporter (gränsvärden, särskild status) ska det även vara möjligt att särskilja dem var för sig och att tydligt tilldela dem. Om det är nödvändigt ska en gemensam signal visas som indikerar att det inte är möjligt att utfärda alla rapporter. I detta fall ska rapporterna utfärdas i prioritetsordning, med början med den rapport som har störst betydelse för säkerheten. Det ska vara möjligt att visa de rapporter som inte kan utfärdas genom att trycka på en knapp. Prioritetsordningen ska vara uppenbar enligt apparatens dokumentation.

3.2.6   Utrustningen ska vara så konstruerad att obehörig påverkan inte är möjlig.

3.2.7   I alla fall då detekterings- och larmutrustning används ska larmkontrollenheten och indikeringspanelen vara i drift från en plats utanför de utrymmen som innehåller gaslagrings- och gasförbrukningsanordningar.

Föreskrifter som ska uppfyllas av sensorer/provtagningsanordningar:

3.3.1   I varje rum med förbrukande apparater ska gasvarningsutrustningens sensorer tillhandahållas i närheten av dessa apparater. Sensorerna/provtagningsanordningarna ska vara så installerade att gasansamling detekteras innan de givna gränsvärdena som nämns i punkt 3.1.1 har uppnåtts. Sensorernas arrangemang och installation ska dokumenteras. Valet av platser ska motiveras av de tillverkare eller specialföretag som har installerat utrustningen. Provtagningsanordningarnas rör ska vara så korta som möjligt.

3.3.2   Sensorerna ska vara lätt åtkomliga för att möjliggöra regelbunden kalibrering, underhåll och säkerhetskontroller.

Föreskrifter som ska uppfyllas av installationen:

3.4.1   Hela gasvarningsutrustningen ska installeras av ett specialföretag.

3.4.2   Vid installationen ska följande aspekter beaktas:

a)	Lokala ventilationssystem.

b)	Strukturella arrangemang (konstruktionen av väggar, skiljeväggar etc.) som underlättar eller försvårar ansamlingen av gaser.

c)	Förebyggande av negativa effekter orsakade av mekaniska skador, vatten- eller värmeskador.

3.4.3   Provtagningsanordningarnas alla rörledningar ska arrangeras så att kondensvatten inte kan ansamlas.

3.4.4   Installationen ska vara konstruerad på ett sådant sätt att obehörig manipulering inte är möjlig.

Kalibrering/inspektion av utrustningen

4.1   Före igångkörning av gasvarningsutrustningen ska den kalibreras i enlighet med tillverkarens uppgifter.

4.2   Gasvarningsutrustningen ska regelbundet kalibreras och inspekteras av en godkänd expert eller en expert i enlighet med tillverkarens uppgifter. Ett inspektionscertifikat, som undertecknats av den godkända experten eller av en expert i enlighet med tillverkarens uppgifter och som anger inspektionsdatum ska utfärdas.

4.3   Komponenter i gasvarningsutrustningen som har en begränsad livslängd ska ersättas i god tid före utgången av den förväntade livslängden.

Märkning

5.1   Alla apparater ska minst ha följande information på ett tydligt och outplånligt sätt:

a)	Namn och adress på tillverkaren.

b)	Lagstadgad märkning.

c)	Typ- och seriebeteckning.

d)	I tillämpliga fall, serienummer.

e)	I tillämpliga fall alla råd som är oumbärliga för säker användning.

f)	Indikering av kalibreringsgas för varje sensor.

5.2   Komponenter i gasvarningsutrustningen som har en begränsad livslängd ska vara tydligt märkta som sådana.

6.   Tillverkarens uppgifter avseende gasvarningsutrustningen:

a)	Kompletta anvisningar, ritningar och diagram avseende säker och korrekt användning såväl som avseende installation, igångkörning och underhåll av gasvarningsutrustningen.

b)	Driftsanvisningar omfattande åtminstone aa) åtgärder att vidta i händelse av ett larm eller en felindikering, bb) säkerhetsåtgärder i händelse av att utrustningen inte är tillgänglig (t.ex. vid kalibrering, inspektion, avbrott) och cc) personer som är ansvariga för installation och underhåll.

c)	Anvisningar för kalibrering före igångkörning och för rutinkalibrering inklusive de tidsintervall som ska följas.

d)	Försörjningsspänning.

e)	Typ och betydelse för larm och indikatorer (t.ex. särskild status).

f)	Information avseende detekteringen av olika driftsproblem och felavhjälpning.

g)	Typ och omfattning av utbyte av komponenter med begränsad livslängd.

h)	Typ, omfattning och tidsintervall för inspektionerna.

ADMINISTRATIV ANVISNING nr 25

Elektriska kablar

(Artiklarna 9.15 och 15.10.6 i bilaga II)

Allmänt (alla fartyg) – artikel 9.15

1.   Vid tillämpning av artikel 9.15.5 måste minskad ventilation för skärmade kablar och kablar i helt slutna kabelkanaler beaktas.

2.   I artikel 9.15.9 ska antalet kabelskarvar vara så få som möjligt. De får användas för reparations- och utbytessyften såväl som, i undantagsfall, för att förenkla installationen. Kabelskarvar som görs i enlighet med punkt 3.28 och bilaga D i IEC 60092–352:2005 eller likvärdiga bestämmelser som erkänts av någon medlemsstat, kommer att anses vara godtagbara.

Passagerarfartyg – artikel 15.10.6

1.   På passagerarfartyg anses kablar och kabeldragning vara tillfredsställande om de uppfyller villkoren i punkt 2 och 3.

2.   För kablar som i nödsituationer tillhandahåller ström till utrustning som förtecknas i artikel 15.10.4 krävs överensstämmelse med artikel 15.10.6, andra stycket, enligt följande:

a)	Kablarna ska dras på sådant sätt att det undviks att de blir oanvändbara på grund av upphettning av skott och däck som kan orsakas av en brand i angränsande utrymme.

b)

När kablarna försörjer utrustning som är placerad inom högriskområden måste kabelvägar inom sådana områden undvika dragningar som passerar över eller nära den översta delen av dieselmotorer och oljeeldad utrustning eller nära heta ytor t.ex. dieselmotorers avgassystem. När det inte finns någon alternativ dragning måste kablarna skyddas mot skador orsakade av värme och brand. Sådant brandskydd kan vara i form av en stålplatta eller en kabelkanal.

c)	Kablarna och tillhörande utrustning som försörjs av nödkraftkällan ska, i den mån det är praktiskt möjligt, bibehållas inom det säkra området.

d)

Kabelsystem ska arrangeras så att brand i något utrymme som avgränsas av skiljeväggar av typ A såsom visas i artikel 15.11.2 inte påverkar tjänster som är viktiga för säkerheten inom ett annat sådant utrymme. Denna föreskrift är uppfylld om inte huvud- och nödkablar går genom samma utrymme. Om de går genom samma utrymme är föreskriften uppfylld om aa) de sitter så långt från varandra som det är praktiskt möjligt eller bb) nödkabeln är av en brandsäker typ.

3.   Hänsyn ska tas vid dragning av kabelknippen för att säkerställa att kablarnas flamhämningsegenskaper inte försämras. Denna föreskrift är uppfylld om kablarna överensstämmer med IEC 60332–3:2000. Om överensstämmelse med IEC 60332–3:2000 eller likvärdiga bestämmelser, som är erkända av en av medlemsstaterna inte är uppfyllda, bör brandspärrar i långa dragningar av kabelknippen (mer än 6 m vertikalt och 14 m horisontellt) övervägas, om inte kablarna är helt inneslutna i kabelkanaler. Användning av olämpliga färger, kabelkanaler och höljen kan påverka brandutbredningsegenskaperna för kablar betydligt och ska undvikas. Användningen av särskilda typer av kablar, såsom radiofrekvenskablar, kan tillåtas utan att det ovannämnda uppfylls.