BILAGA

1.   Allmänna ramar

Denna gemensamma åtgärd, som bygger vidare på det framgångsrika genomförandet av gemensam åtgärd 2006/184/Gusp, fungerar som ett operativt politiskt verktyg som ska bidra till målen i gemensam åtgärd 2006/242/Gusp, och den inriktar sig främst på de aspekter där allmän enighet nåddes vid den sjätte översynskonferensen, såsom framgår av konferensens slutdokument.

Denna gemensamma åtgärd kommer att vägledas av följande principer:

a)	Att på bästa sätt utnyttja de erfarenheter som vunnits genom gemensam åtgärd 2006/184/Gusp.

b)	Att reflektera över de särskilda behov som både konventionsstater och andra stater uttryckt när det gäller att förbättra BTV-konventionens genomförande och universalisering.

c)	Att uppmuntra ett lokalt och regionalt ägarskap för projekten för att garantera deras långsiktiga hållbarhet och upprätta ett partnerskap mellan EU och tredje parter inom ramen för BTV-konventionen.

d)	Att fokusera på verksamhet som leder till konkreta resultat och/eller bidrar till att det snabbt går att nå en samsyn om vad som är av betydelse för 2011 års process för översyn av BTV-konventionen.

e)	Att ge ordföranden för konventionsstaternas sammanträden stöd och att på bästa sätt utnyttja det mandat som enheten för genomförandestöd fick vid den sjätte översynskonferensen.

2.   Mål

Det övergripande målet för denna gemensamma åtgärd är att stödja BTV-konventionens universalisering, att stärka dess genomförande, inklusive framläggandet av förklaringar rörande förtroendeskapande åtgärder, och att verka för att man 2007–010 på bästa sätt utnyttjar tiden mellan konferenserna för att förbereda nästa översynskonferens.

I sitt stöd för BTV-konventionen kommer EU fullt ut att beakta de beslut och rekommendationer som konventionsstaterna antog vid den sjätte översynskonferensen som hölls i Geneve den 20 november–8 december 2006.

3.   Projekt

3.1   Projekt nr 1: Främjande av BTV-konventionens universalisering

Projektmål

Att öka anslutningen till BTV-konventionen och medvetenheten om konventionsstaternas åtaganden enligt BTV-konventionen, antingen genom ett landinriktat bistånd eller genom strukturerade subregionala initiativ som bygger vidare på erfarenheterna från gemensam åtgärd 2006/184/Gusp och de kontakter som den har gett upphov till.

Detta projekt kommer att påverka de beslut som konventionsstaterna fattade vid den sjätte översynskonferensen om olika typer av universalisering, informationsutbyte och rapportering om univsersaliseringsarbetet samt stödet till ordföranden för konventionsstaternas sammanträden i dennes roll för att samordna universaliseringen.

Projektresultat

a)

Ökad efterlevnad av BTV-konventionen i alla geografiska områden.

b)

Ökad förståelse för BTV-konventionen bland berörda nationella myndigheter och/eller förstärkt subregionalt nätverksarbete kring BTV-konventionen för att främja en anslutning till BTV-konventionen.

c)

Framsteg när det gäller staternas frivilliga genomförande av BTV-konventionen före anslutningen.

Projektbeskrivning

Under 2006 och 2007 genomförde EU regional outreachverksamhet i nästan alla de stater som inte är parter i BTV-konventionen för att uppmuntra till ratificering eller anslutning. Sju stater har senare anslutit sig till BTV-konventionen. Som ett nästa steg kommer detta projekt att omfatta outreachverksamhet som riktar sig till högst sju stater som inte är parter i BTV-konventionen, antingen i form av ett riktat bistånd till landet eller av subregionala workshoppar, så att målen för och resultaten av detta projekt kan uppnås.

Projektgenomförande

Ordföranden för konventionsstaternas sammanträden, biträdd av enheten för genomförandestöd, kommer att uppmanas att informera de stater som inte är parter i BTV-konventionen om det EU-bistånd som finns att få för att främja universalisering, som kan utformas på följande sätt:

a)

Landspecifik eller subregional (högst fem länder) rättslig hjälp för ratificering av eller anslutning till BTV-konventionen. Om ett land som ansöker om bistånd för anslutning till eller ratificering av BTV-konventionen måste anta lagar eller vidta administrativa åtgärder för dess genomförande, kan den rättsliga hjälpen också omfatta dessa åtgärder.

b)

Landspecifikt eller subregionalt (högst fem länder) bistånd för att öka politiska ledares och opinionsbildares medvetenhet om och stöd till BTV-konventionen och uppmuntra de stater som inte är parter i BTV-konventionen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för dess genomförande, exempelvis att inrätta kontaktpunkter, bedriva nätverksarbete bland viktiga nationella aktörer och tillhandahålla utbildning.

c)

Landspecifikt ekonomiskt bistånd som gör det möjligt för berörda nationella aktörer, särskilt de myndigheter som ansvarar för ratificeringen av BTV-konventionen, att delta i BTV-processen (t.ex. deltagande som observatörer vid expertmöten och/eller konventionsstaternas sammanträden). Denna typ av bistånd ska lämnas från fall till fall, och endast när det realistiskt sett kan spela en roll för medlemsstaternas utsikter att ansluta sig till BTV-konventionen.

d)	Ekonomiskt gåvobistånd för berörda nationella aktörers utbildning och informationsbesök vid de myndigheter i EU-medlemsstaterna som ansvarar för genomförandet av BTV-konventionen.

Projektet kommer att göra det möjligt att mellan EU-medlemsstaterna och mottagarländerna upprätta partnerskap som säkerställer en kontinuitet i EU:s universaliseringsarbete och ger dessa länder en permanent referenspunkt under hela ratificerings- eller anslutningsprocessen. De deltagande EU-medlemsstaterna får på frivillig basis associera sig med en eller flera av de utvalda mottagarna under hela ratificerings- eller anslutningsprocessen.

3.2   Projekt nr 2: Bistånd som avser konventionsstaternas nationella genomförande av BTV-konventionen

Projektmål

Att se till att konventionsstaterna med hjälp av nationell lagstiftning och administrativa åtgärder genomför sina åtaganden inom ramen för BTV-konventionen och faktiskt uppfyller dem, med beaktande av den sjätte översynskonferensens slutdokument, den samsyn som konventionsstaterna nått vid relevanta sammanträden och en sammanfattning av diskussionerna vid expertmötena och konventionsstaternas sammanträden.

Projektresultat

a)

Antagande av lämpliga lagar och administrativa åtgärder, inklusive straffrättsliga bestämmelser som omfattar samtliga förbud och förebyggande åtgärder som föreskrivs i BTV-konventionen.

b)

Effektivt genomförande och effektiv tillämpning för att hindra att BTV-konventionen överträds och för att fastställa påföljder vid överträdelser.

c)

Bättre samordning och arbete i nätverk mellan alla aktörer som är involverade i BTV-processen, inklusive den privata sektorn, för att främja ett effektivt genomförande.

Projektbeskrivning

Utifrån de positiva erfarenheterna av samarbetet på området för rättslig hjälp med genomförandet av BTV-konventionen i Peru och Nigeria kommer EU att fortsätta att lämna rättslig rådgivning till högst sju berörda konventionsstater.

Enheten för genomförandestöd kommer att uppmanas att informera konventionsstaterna om det EU-bistånd som finns att få för genomförande av BTV-konventionen, som kan utformas på följande sätt:

a)	Rättslig rådgivning och rättslig hjälp vid utarbetandet av lagar och administrativa åtgärder av betydelse för genomförandet av de förbud och förebyggande åtgärder som avses i BTV-konventionen eller om vilka samsyn råder.

b)

Workshoppar för information om det nationella genomförandet av BTV-konventionen och genomförandet av nationella åtgärder, som kan rikta sig till — de beslutsfattande myndigheterna och den nationella lagstiftande makten så att det blir lättare att nå politisk konsensus i denna fråga, — de regeringsföreträdare som deltar i genomförandet av BTV-konventionen så att nätverk kan inrättas och kontaktpunkter/behöriga nationella myndigheter utses, — industrin, universitet och forskningsinstitut samt icke-statliga organisationer så att offentlig-privata partnerskap kan upprättas.

Bilaterala projekt som inriktar sig på utformning av rättsakter kommer att ha ett klart företräde.

3.3   Projekt nr 3: Främjande av ett regelbundet framläggande av förklaringar rörande förtroendeskapande åtgärder från konventionsstaternas sida

Projektmål

Att främja och öka ett regelbundet framläggande av förklaringar rörande förtroendeskapande åtgärder från konventionsstaternas sida, genom att uppmuntra och underlätta framtagande, sammanställning och överförande av begärd information på årsbasis, även genom bidrag till ett förbättrat elektroniskt överförande av förklaringar rörande förtroendeskapande åtgärder och en förstärkt säkerhet på webbplatser för förtroendeskapande åtgärder samt genom bistånd, i synnerhet till kontaktpunkterna.

Projektresultat

a)

Utnämning av nationella kontaktpunkter för framläggande av förklaringar rörande förtroendeskapande åtgärder.

b)

Upprättande eller förstärkning av nationella mekanismer för framtagande och sammanställning av den information som begärs i förklaringarna rörande förtroendeskapande åtgärder.

c)

Regelbundet framläggande av förklaringar rörande förtroendeskapande åtgärder från de nationella kontaktpunkterna till enheten för genomförandestöd.

d)

Förbättring av de tekniska aspekterna av ett elektroniskt överlämnande av förklaringar rörande förtroendeskapande åtgärder samt av säkerheten på och underhållet av webbplatser för förtroendeskapande åtgärder.

Projektbeskrivning

Den sjätte översynskonferensen konstaterade ett akut behov av att öka antalet konventionsstater som deltar i förtroendeskapande åtgärder. Man konstaterade också i detta hänseende de tekniska svårigheter som vissa konventionsstater har med att i tid lämna fullständiga förklaringar. För att öka konventionsstaternas deltagande i processen för förtroendeskapande åtgärder kommer EU att bistå konventionsstaterna genom tre typer av verksamhet:

a)

Utarbetande av omfattande dokumentation om hur framtagandet och sammanställningen av uppgifter rörande förtroendeskapande åtgärder görs på det nationella planet, däribland en broschyr och en tidsplan för framläggandet av förklaringar rörande förtroendeskapande åtgärder, för att lämna exempel på god praxis, samtidigt som skillnaderna i nationella förfaranden erkänns. I dokumentationen kommer det också att ingå beskrivningar av verktyg och information som enheten för genomförandestöd tillhandahållit i denna fråga, och den kommer att beakta liknande initiativ från andra institutioner och konventionsstater. Broschyren kommer att tryckas på alla officiella FN-språk. Unoda kommer att stå för den övergripande samordningen när denna broschyr utarbetas. De EU-experter som arbetar med broschyren kan komma att kallas till ett möte där broschyren diskuteras och ges sin slutliga utformning. Broschyren kommer att delas ut till konventionsstaterna.

b)

Stöd för upprättande och drift av de nationella kontaktpunkter som ansvarar för att förbereda framläggandet av förklaringar rörande förtroendeskapande åtgärder; bland annat ska högst sju konventionsstater i det egna landet ges hjälp att utarbeta de första förklaringarna rörande förtroendeskapande åtgärder. Stater med en hög bioforskningsnivå eller hög förekomst av endemiska sjukdomar kommer att prioriteras. Enheten för genomförandestöd kommer att uppmanas att informera konventionsstaterna om det EU-bistånd som finns att få på området för förtroendeskapande åtgärder.

c)

Anordnande av två workshoppar för befintliga och nyligen utsedda kontaktpunkter för förtroendeskapande åtgärder i samband med expertmöten eller konventionsstaternas sammanträden, så att erfarenheter från processen för förtroendeskapande åtgärder och insamlingen av uppgifter kan utbytas och alla konventionsstater uppmuntras att utse en kontaktpunkt. Av inbjudan till workshopparna kommer det att framgå att workshopparna ingår i ett EU-initiativ. Enheten för genomförandestöd kommer att meddela konventionsstaterna att EU för varje konferens vid behov kan täcka utgifterna för högst tio deltagare från de konventionsstater utanför EU som nyligen har beslutat att utse en kontaktpunkt. Stater med en hög bioforskningsnivå eller hög förekomst av endemiska sjukdomar kommer, från fall till fall, att prioriteras vid en eventuell finansiering.

d)

Ett ekonomiskt bidrag till Unoda för att underlätta ytterligare förbättringar och underhåll av den befintliga säkra webbplatsen för förtroendeskapande åtgärder och för att förbättra de tekniska aspekterna av ett elektroniskt framläggande av befintliga förklaringar rörande förtroendeskapande åtgärder i enlighet med det beslut som konventionsstaterna fattade vid den sjätte översynskonferensen.

3.4   Projekt nr 4: Stöd till verksamheten mellan BTV-konferenserna

Projektmål

Att stödja verksamheten mellan BTV-konferenserna, särskilt diskussionen om de frågor som rör verksamheten 2008 och 2009, inom och utanför EU, i syfte att främja antagandet av konkreta åtgärder.

Projektresultat

a)

Inledande av diskussioner mellan den privata och den offentliga sektorn i EU om säkerhetsproblem i samband med framstegen inom biovetenskap och bioteknik och om lämpliga åtgärder som ska antas på nationell, regional och global nivå för att komma till rätta med dessa problem, särskilt i fråga om tillsynen över vetenskap, utbildning, information och utveckling av uppförandekoder för biovetenskap- och bioteknikindustrin, samt främjande av en diskussion om ett förstärkt internationellt samarbete och bistånd för övervakning, upptäckt och diagnos av sjukdomar i syfte att identifiera konkreta hjälpbehov.

b)

Framläggande av en rapport till extramötena om slutsatser och rekommendationer från diskussionerna inom EU.

c)

Underlättande av diskussioner i frågor som rör verksamheten mellan konferenserna i olika regioner runt om i världen, särskilt i de regioner som inte på ett adekvat sätt är representerade vid extramötena.

Projektbeskrivning

Enligt detta projekt ska två workshoppar hållas på EU-nivå; de ska samla företrädare för regeringar, industrin, universitet, forskningsinstitut och icke-statliga organisationer och möjliggöra ett erfarenhetsutbyte och ge en klarare bild av frågor som rör verksamheten mellan konferenserna 2008 och 2009. Workshopparna ska helst hållas före expertmötena eller konventionsstaternas sammanträden. Konventionsstaterna kommer att föreläggas en rapport om workshopparna.

För att främja diskussionerna om dessa frågor globalt kommer medel att frigöras för verksamhet inom två områden:

a)	Deltagande av högst sju företrädare för tredjeländer i varje regional EU-workshop, särskilt från den alliansfria rörelsen.

b)

Anordnande av högst fyra nationella workshoppar för diskussioner i frågor som rör verksamheten mellan konferenserna 2008 och 2009 i olika regioner runt om i världen. Det är troligt att de konventionsstater utanför EU som deltagit i regionala EU-workshoppar kan vilja anordna liknande nationella workshoppar i respektive land och för detta begära bistånd från EU.

4.   Aspekter på förfarandet, samordning och styrkommittén

I princip ska tredjestaternas ansökningar om bistånd och samarbete inom ramen för denna gemensamma åtgärd riktas till generalsekreteraren/den höge representanten, som biträder ordförandeskapet, och till Unoda. Unoda kommer på lämpligt sätt att gå igenom och bedöma dessa ansökningar och lägga fram rekommendationer för styrkommittén. Styrkommittén kommer att granska ansökningarna om bistånd samt handlingsplanerna och deras genomförande. Styrkommittén kommer att lägga fram en slutlig förteckning över mottagarländer, som därefter kommer att godkännas av ordförandeskapet, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten, i samråd med behörig rådsarbetsgrupp.

Styrkommittén ska bestå av en företrädare för ordförandeskapet, biträdd av generalsekreteraren/den höge representanten, samt för det tillträdande ordförandeskapet och Unoda. Kommissionen ska delta fullt ut. Styrkommittén ska regelbundet, åtminstone var sjätte månad, se över genomförandet av den gemensamma åtgärden, bland annat med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel.

För att se till att mottagarländerna har ett starkt ägarskap och att verksamhet initierad av EU är hållbar tänker man uppmana de utvalda mottagarna att, närhelst det är möjligt och lämpligt, utarbeta handlingsplaner med bland annat en tidsplan för genomförandet av finansierad verksamhet (bland annat med nationella resurser), närmare information om projektets räckvidd och varaktighet samt de viktigaste aktörerna. Unoda eller medlemsstaterna ska, beroende på vad som är lämpligast, medverka i utarbetandet av handlingsplanerna. Projekten ska genomföras i enlighet med handlingsplanerna.

5.   Rapportering och bedömning

Unoda ska till ordförandeskapet, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten, varannan månad lägga fram lägesrapporter om projektens genomförande. Rapporten ska överlämnas till relevant rådsarbetsgrupp som bedömer framstegen och gör en övergripande utvärdering av projekten och en eventuell uppföljning.

När så är möjligt ska konventionsstaterna informeras om genomförandet av denna gemensamma åtgärd.

6.   System för att hantera informationen och samarbetet (ICMS)

ICMS, som utarbetades enligt gemensam åtgärd 2006/184/Gusp, kommer på lämpligt sätt att bibehållas och användas av EU-experter, Unoda och tredjeländer för informationsutbyte, redigeringsarbete och andra meddelanden, samt för förberedande av relevanta biståndsbesök.

7.   Deltagande av EU-experter

För att denna gemensamma åtgärd ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt måste EU-experter delta aktivt. Deras kostnader för genomförandet av projekten kommer att täckas genom denna gemensamma åtgärd. Unoda ska uppmuntras att använda sig av befintliga förteckningar över juridiska experter inom EU och att utveckla liknande verktyg för förtroendeskapande åtgärder och andra lämpliga aspekter av genomförandet.

Man räknar med att standardförfarandet kommer att vara att planerade biståndbesök (t.ex. för rättslig hjälp och bistånd för förtroendeskapande åtgärder) genomförs av en grupp bestående av högst tre experter, som besöker landet under högst fem dagar.

8.   Tidsåtgång

Den beräknade sammanlagda tidsåtgången för genomförandet av denna gemensamma åtgärd är 24 månader.

9.   Mottagare

Stater som inte är konventionsstater (både signatärstater och icke-signatärstater) kommer att komma i fråga för bistånd för universaliseringsverksamhet.

Konventionsstaterna kommer att komma i fråga för bistånd för genomförande och förtroendeskapande åtgärder.

Företrädare för regeringarna i medlemsstaterna och andra konventionsstater samt företrädare för den privata sektorn, universitet och forskningsinstitut, samt icke-statliga organisationer kan komma i fråga för den verksamhet som avser tiden mellan konferenserna.

10.   Företrädare för tredje part

För att projektens regionala ägarskap och hållbarhet ska främjas kan deltagande av experter från tredjeländer, även sådana från regionala och andra relevanta internationella organisationer, finansieras. Deltagande av ordföranden för konventionsstaternas sammanträden och personalen vid enheten för genomförandestöd kan finansieras från fall till fall.

11.   Genomförandeorgan

Det tekniska genomförandet av denna gemensamma åtgärd ska anförtros åt Unoda i Geneve, som ska utföra sina uppgifter under överinseende av generalsekreteraren/den höge representanten, som ska biträda ordförandeskapet.

Vid fullgörandet av sina uppgifter ska Unoda samarbeta med ordförandeskapet, biträtt av generalsekreteraren/den höge representanten, och om så är lämpligt med medlemsstaterna och andra konventionsstater och internationella organisationer.

12.   Genomförandeorgan – personalfrågor

Med tanke på att den verksamhet som man avser att uppdra åt Unoda i denna gemensamma åtgärd ligger utanför budgeten kommer ytterligare personal att behövas för att genomföra de planerade projekten.