BILAGA

SPECIFIKATION AV ALFA-CYKLODEXTRIN

Synonymer

α-cyklodextrin, α-dextrin, cyklohexaamylos, cyklomaltohexaos, α-cykloamylos

Definition

Alfa-cyklodextrin är en icke-reducerande cyklisk sackarid bestående av sex D-glukopyranosylenheter som är sammankopplade med α-1,4-bindningar på hydrolyserad stärkelse. Den framställs genom att glukosyltransferas (CGTase, EC 2.4.1.19) får reagera med hydrolyserad stärkelse. Återvinning och rening av α-cyklodextrin kan ske med någon av följande metoder: 1) Utfällning av ett komplex av α-cyclodextrin med 1-dekanol, upplösning i uppvärmt vatten och förnyad utfällning, ångstripping av komplexbildaren och kristallisation av α-cyklodextrin ur lösningen, eller 2) jonbyteskromatografi eller gelfiltrering åtföljt av kristallisation av α-cyklodextrin ur den renade moderlösningen, eller 3) membranseparationsmetoder, såsom ultrafiltrering och omvänd osmos.

Kemiskt namn:

Cyklohexaamylos

CAS-nummer:

10016-20-3

Summaformel:

(C6H10O5)6

Strukturformel:

Relativ formelmassa:

972,85

Halt:

Minst 98 % (beräknat på torrsubstans)

Beskrivning

Praktiskt taget luktfritt, vitt eller nästan vitt kristallint, fast ämne

Egenskaper

Identifiering

Smältintervall:	Bryts ned vid en temperatur över 278 °C
Löslighet:	Lättlösligt i vatten, mycket svagt lösligt i etanol
Specifik rotation:	[α]D 25: Mellan + 145° och +151° (1-procentig lösning)
Kromatografi:	Retentionstiden för den största toppen i ett vätskekromatogram av provet är densamma som för en referenslösning av α-cyklodextrin i ett kromatogram av referensen α-cyklodextrin (tillgänglig från Consortium für elektrochemische Industrie GmbH, München, Tyskland eller Wacker Biochem Group, Adrian, MI, USA) vid de betingelser som anges under rubriken ANALYSMETOD.

Renhetsgrad

Vatten:	Högst 11 % (Karl Fischer-metoden)
Rest av komplexbildare:	Högst 20 mg/kg
(1-dekanol)
Reducerande ämnen:	Högst 0,5 % (uttryckt som glukos)
Sulfataska:	Högst 0,1 %
Bly:	Högst 0,5 mg/kg

Analysmetod

Bestämning med vätskekromatografi vid följande betingelser.

Provlösning: Väg noggrant upp cirka 100 mg prov i en 10 ml mätkolv och tillsätt omkring 8 ml avjoniserat vatten. Lös provet helt genom att placera mätkolven i ett ultraljudbad (10–15 minuter) och späd sedan till märket med renat, avjoniserat vatten. Filtrera lösningen genom ett filter med en porstorlek på 0,45 mikrometer.

Referenslösning: Väg noggrant upp cirka 100 mg α-cyklodextrin i en 10 ml mätkolv och tillsätt 8 ml avjoniserat vatten. Lös provet helt genom att placera mätkolven i ultraljudbad och späd sedan till märket med renat, avjoniserat vatten.

Kromatografi: Vätskekromatograf försedd med RI-detektor och en integrerad skrivare.

Kolonn och packning: Nucleosil-100-NH2 (10 μm) (Macherey & Nagel Co. Düren, Tyskland) eller motsvarande.

Längd: 250 mm

Diameter: 4 mm

Temperatur: 40 °C

Mobil fas: acetonitril/vatten (67/33, v/v)

Flödeshastighet: 2,0 ml/min

Injektionsvolym: 10 μl

Förfarande: Injicera provlösningen i kromatografen, registrera kromatogrammet och mät topparean för alfa-cyklodextrinpiken. Beräkna andelen alfa-cyklodextrin i provet med hjälp av följande formel:

% α-cyklodextrin (på torrsubstans) = 100 × (AS/AR) (WR/WS)

där:

As och AR är toppareorna för α-cyklodextrin i provlösningen respektive referenslösningen.

Ws och WR är vikten (mg) α-cyklodextrin i provet respektive referensen, efter korrigering för vattenhalten.