22.12.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 340/66

(1)

Enligt artikel 23.4 i direktiv 2004/109/EG ska kommissionen se till att det införs en mekanism för att fastställa likvärdighet för den information som krävs enligt direktivet, inklusive finansiell redovisning och motsvarande krav enligt lag eller administrativa föreskrifter i tredjeland. Enligt samma artikel ska kommissionen fatta beslut när det gäller likvärdighet för de redovisningsstandarder som används av emittenter från tredjeland. Kommissionen har därvid möjlighet att tillåta ett tredjeland att använda sina egna redovisningsstandarder under en lämplig övergångsperiod. Med tanke på de stora likheterna mellan den information som krävs enligt direktiv 2004/109/EG och den som krävs enligt direktiv 2003/71/EG bör samma kriterier gälla för fastställande av likvärdighet för dessa båda direktiv.

(2)

Med tanke på att syftena med direktiv 2003/71/EG är att se till att investerarna kan göra en väl underbyggd bedömning av en emittents tillgångar och skulder, ställning, resultat och framtidsutsikter, medan syftena med direktiv 2004/109/EG är att se till att investerarna kan göra en väl underbyggd bedömning av emittenter med värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad, bör likvärdigheten fastställas med utgångspunkt i investerarnas förmåga att göra samma typ av bedömning av emittentens ställning och framtidsutsikter oberoende av om de finansiella rapporterna upprättats enligt ett tredjelands redovisningsstandarder eller enligt internationella redovisningsstandarder (nedan kallade IFRS-standarder).

(3)

För att se till att beslut om likvärdighet för ett tredjelands redovisningsstandarder fattas i samtliga fall som är relevanta för gemenskapsmarknaderna bör kommissionen bedöma denna likvärdighet på begäran antingen av den behöriga myndigheten i en medlemsstat eller av en myndighet med ansvar för redovisningsstandarder eller marknadstillsyn i ett tredjeland eller på eget initiativ. Kommissionen kommer först att samråda med Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR) för bedömningen av redovisningsstandardernas likvärdighet. Dessutom kommer kommissionen att aktivt övervaka den fortlöpande utvecklingen av de berörda myndigheternas arbete i tredjeland i syfte att undanröja alla krav på att emittenter från gemenskapen som introducerar sig på de finansiella marknaderna i ett tredjeland ska omräkna finansiella rapporter som upprättats enligt IFRS-standarder som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (3). Kommissionens beslut måste vara utformat så att det leder till att emittenter från EU får använda IFRS-standarder som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 i det berörda tredjelandet.

(4)

Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande och Förenta staternas president överenskom i april 2007 att främja och säkerställa villkor för att god redovisningssed i Förenta staterna och IFRS-standarderna senast år 2009 ska erkännas i båda jurisdiktionerna utan några omräkningskrav. Kommissionen och den amerikanska finansinspektionen (Securities and Exchange Commission – SEC) har fortsatt sin dialog i syfte att få IFRS-standarder som antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002 att erkännas i Förenta staterna, vilket skulle befria emittenter som tillämpar sådana standarder från kostnadskrävande omräkningskrav. Åtgärder bör vidtas för att nå fram till liknande arrangemang med andra länder i vilka EU-företag är börsnoterade före utgången av år 2008. Det japanska redovisningsrådet (ASBJ) håller på att genomföra sitt och IASB:s (”International Accounting Standards Board”) gemensamma arbetsprogram i syfte att skapa konvergens mellan god redovisningssed i Japan och IFRS-standarderna. Det kanadensiska redovisningsrådet (AcSB) har offentliggjort en genomförandeplan för att införliva IFRS-standarderna med god redovisningssed i Kanada från och med den 1 januari 2011.

(5)

För att främja syftena med förordning (EG) nr 1606/2002 och för att uppmuntra användningen av IFRS-standarder på alla finansiella marknader, samt för att minska störningen på marknaderna i gemenskapen bör man beakta eventuella anpassningsplaner för IFRS-standarderna eller åtaganden från den behöriga myndigheten i ett tredjeland att erkänna IFRS-standarderna. Således bör det fastställas mer exakt under vilka omständigheter anpassningsplanerna kan anses ge en tillräcklig grund för att emittenter från ett tredjeland ska kunna tillämpa sina nationella redovisningsstandarder under en övergångsperiod. Kommissionen kommer först att samråda med Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR) om anpassningsplanen eller utvecklingen i fråga om antagandet av IFRS-standarderna.

(6)

De åtgärder som föreskrivs genom denna förordning är förenliga med yttrandet från Europeiska värdepapperskommittén.

1.

Den myndighet i tredjelandet som ansvarar för de nationella redovisningsstandarderna i fråga har före den 30 juni 2008 offentligt åtagit sig att anpassa dessa standarder till IFRS-standarderna före den 31 december 2011, och följande båda villkor är uppfyllda:

2.

Den myndighet i tredjelandet som ansvarar för de nationella redovisningsstandarderna i fråga har antingen före den 30 juni 2008 offentligt åtagit sig att anta IFRS-standarderna före den 31 december 2011, varvid effektiva åtgärder vidtas i detta tredjeland för att se till att övergången till IFRS-standarderna sker i tid och fullt ut före denna dag, eller före den 31 december 2008 ingått ett avtal om ömsesidigt erkännande med EU.