26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 109/12

(1)

Den 30 oktober 2006 införde kommissionen genom förordning (EG) nr 1620/2006 (2) (nedan kallad ”förordningen om preliminär tull”) en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av strykbrädor med ursprung i Kina och i Ukraina (de berörda länderna). Förordningen trädde i kraft den 1 november 2006.

(2)

Det erinras om att undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2005 (nedan kallad ”undersökningsperioden”). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för skadeanalysen omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(3)

Efter det att en preliminär antidumpningstull hade införts mot import av strykbrädor från de berörda länderna fick samtliga parter ta del av de omständigheter och överväganden som låg till grund för förordningen om preliminär tull (nedan kallat ”meddelande om de preliminära undersökningsresultaten”). Alla parter beviljades också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna skriftliga eller muntliga synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter.

(4)

Vissa parter inkom med synpunkter skriftligen. De parter som begärde det gavs också möjlighet att höras muntligen. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera sådana uppgifter som den ansåg nödvändiga för de slutgiltiga avgörandena.

(5)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull (nedan kallat ”slutligt delgivande”). De berörda parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades och, när så var tillämpligt, ändrades undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

(6)

Enligt vad som anges i skäl 12 i förordningen om preliminär tull är den produkt som berörs av detta förfarande strykbrädor, fristående eller ej, med eller utan ångfunktion, uppvärmning eller blåsfunktion, inklusive ärmbrädor och väsentliga delar, dvs. ben, bräda och strykjärnsställ, med ursprung i Kina och Ukraina (nedan kallad ”den berörda produkten”).

(7)

En part hävdade att strykbrädor med ångfunktion, uppvärmning eller blåsfunktion inte skulle omfattas av åtgärderna eftersom sådana modeller säljs för minst 200 EUR i detaljhandeln, medan genomsnittspriset i detaljhandeln för en strykbräda är 35 EUR. Man hävdade också att dessa modeller ofta säljs till konsumenter i ett paket som inbegriper ett ångstrykjärn, och i det fallet är detaljhandelspriset cirka 500 EUR. Vad beträffar prisaspekten noteras det att själva priset, särskilt detaljhandelspriset, inte beaktas vid bedömningen om två eller fler produkttyper (modeller) skall betraktas som en enda produkt i samband med antidumpningsförfaranden. Det är de grundläggande fysiska egenskaperna och användningen som beaktas i detta syfte och därför anses sådana typer likna dem som inte har ångfunktion eller uppvärmning. Vad gäller detaljhandelsförsäljning av strykbrädor tillsammans med strykjärn eller ångstrykjärn, fastställdes det i undersökningen att sådana försäljningsmetoder ibland används i detaljhandeln för alla slags strykbrädor och att de olika priserna på de olika kombinationerna inte i något fall kan motivera att någon typ av strykbrädor utesluts från den grupp av produkter som denna undersökning omfattar.

(8)

Samma part hävdade också att de väsentliga delarna av strykbrädorna inte borde omfattas av åtgärderna, eftersom det inte skulle finnas någon marknad för dessa delar i gemenskapen och det tydligen inte finns några tillverkare av dessa delar i Kina eller Ukraina. Detta argument som i sig självt inte är avgörande för en definition av produkten, bekräftades inte av undersökningen. Det fastställdes att det faktiskt finns en viss marknad för de väsentliga delarna av strykbrädor och att åtminstone två kända kinesiska tillverkare av strykbrädor exporterade väsentliga strykbrädsdelar till gemenskapen.

(9)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att alla typer av strykbrädor och väsentliga delar som anges i skäl 6 har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper, samma grundläggande slutanvändningsområden och konkurrerar med varandra på gemenskapsmarknaden. Skälen 12 och 13 i förordningen om preliminär tull bekräftas följaktligen.

(10)

Eftersom inga synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas undersökningsresultaten i skäl 14 i förordningen om preliminär tull.

(11)

Mot denna bakgrund dras slutgiltigt den slutsatsen att i enlighet med artikel 1.4 i grundförordningen är den berörda produkten och strykbrädor, fristående eller ej, med eller utan ångfunktion, uppvärmning eller blåsfunktion, inklusive ärmbrädor och väsentliga delar, som tillverkas och säljs i det jämförbara landet Turkiet, samt de som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin på gemenskapens marknad lika.

(12)

Efter det att provisoriska åtgärder införts hävdade en kinesisk samarbetsvillig exporterande tillverkare att den borde ha beviljats marknadsekonomisk status. Företaget upprepade att den redovisningspraxis som anges i skäl 25 i grundförordningen och som lett till att fem kinesiska exporterande tillverkare inte beviljats marknadsekonomisk status (tre avvisades enbart av detta skäl), inte var tillräckligt betydande för att påverka räkenskapernas tillförlitlighet, då dessa faktiskt var fullständiga och inte inverkade på fastställandet av dumpningsmarginalen. Det bör betonas att företaget tillhandahöll nya uppgifter om hur väsentliga de konstaterade avvikelserna i bokföringen var och om importpriser för stål i Kina vilket gjorde det möjligt för kommissionen att kontrollera att kostnaderna i räkenskaperna var riktiga.

(13)

I detta hänseende noteras det att man under kontrollbesöket på platsen konstaterade att företagets ovannämnda bokföringspraxis klart stred mot internationell redovisningsstandard (IAS), nämligen IAS nr 1, och inte kunde betraktas som oväsentlig. Det inkom ingen ny bevisning som kunde påverka de resultat som anges i skäl 25 i förordningen om preliminär tull.

(14)

I brist på några andra relevanta och motiverade kommentarer bekräftas härmed skälen 15–28 i förordningen om preliminär tull.

(15)

Eftersom inga synpunkter lämnats bekräftas undersökningsresultaten i skälen 29–34 avseende individuell behandling i förordningen om preliminär tull.

(16)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter på valet av Turkiet som jämförbart land, bekräftas det val som anges i skälen 35–40 i förordningen om preliminär tull.

(17)

Fastställandet av normalvärdet för en kinesisk exporterande tillverkare och den enda ukrainska exporterande tillverkaren som beviljats marknadsekonomisk status baseras på uppgifter om deras inhemska försäljning och produktionskostnad. Uppgifterna kontrollerades på plats hos de berörda företagen.

(18)

Vidare erinras det om att den kinesiska och den ukrainska exporterande tillverkaren som beviljats marknadsekonomisk status inte hade tillräckligt representativ försäljning på den inhemska marknaden och att normalvärdet således konstruerades enligt artikel 2.3 i grundförordningen genom att man till tillverkningskostnaderna lade ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal.

(19)

Med hänvisning till skäl 44 i förordningen om preliminär tull undersökte kommissionen vidare produktionskostnaden, och i synnerhet inköpspriser för vissa råvaror/delar av stål, som meddelats av den kinesiska exporterande tillverkare som ursprungligen beviljats marknadsekonomisk status. I detta avseende beaktades och kontrollerades även påståenden och ytterligare bevisning från vissa parter efter det preliminära meddelandet av uppgifter. Inga avvikelser i inköpspriserna för stål från motsvarande priser på världsmarknaden som det berörda företaget rapporterat om har bekräftats. Därför godtas slutgiltigt den produktionskostnad som lämnats av detta företag.

(20)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter på normalvärdet för den kinesiska exporterande tillverkaren som beviljats marknadsekonomisk status, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 43–46 i förordningen om preliminär tull.

(21)

Efter det att de provisoriska åtgärderna införts begärde de ukrainska myndigheterna att kommissionen skulle räkna om normalvärdet för den enda ukrainska exporterande tillverkaren på grundval av försäljning på den ukrainska marknaden. Det bör erinras om att den enda ukrainska exporterande tillverkarens sammanlagda inhemska försäljning av den berörda produkten under undersökningsperioden inte hade skett i representativa mängder enligt artikel 2.2 i grundförordningen, varför normalvärdet måste konstrueras i enlighet med vad som anges i skäl 18 och enligt skäl 47 i förordningen om preliminär tull.

(22)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter på normalvärdet för den enda ukrainska exporterande tillverkaren, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 47–49 i förordningen om preliminär tull.

(23)

En importör ansåg att information från bara en tillverkare i Turkiet, som var det jämförbara landet, inte räcker för att fastställa normalvärdet och att ingen antidumpningstull bör åläggas på sådana otillräckliga grunder. I detta hänseende bör det noteras att grundförordningen, särskilt artikel 2.7, inte hindrar att man inför åtgärder i sådana fall då tillverkare i jämförbara länder inte samarbetar, eller bara samarbetar i ringa grad. Det bör dock nämnas att kommissionen, för att resultatet skulle bli så noggrant som möjligt, ändå jämförde uppgifterna från den enda samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet med uppgifter från en annan turkisk tillverkare och från en amerikansk tillverkare som inte samarbetade till fullo i undersökningen utan tillhandahöll vissa uppgifter om priser, kostnader och försäljningsvolym, samt med uppgifter från gemenskapsindustrin. Denna jämförelse bekräftade att uppgifterna från den samarbetande turkiska tillverkaren utgör en lämplig rimlig grund för fastställandet av normalvärdet. Argumentet avvisas därför. Eftersom inga andra synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 50–52 i förordningen om preliminär tull.

(24)

Efter det att provisoriska åtgärder införts hävdade en kinesisk exporterande tillverkare som avses i skäl 57 i förordningen om preliminär tull att det företagets export via icke-närstående handelsföretag inte borde uteslutas från fastställandet av exportpriset. Företaget tillhandahöll dock inga ytterligare kontrollerbara uppgifter till stöd för sina anspråk. I synnerhet kunde företaget inte bevisa vilken slutdestination försäljningen via icke-närstående parter hade. Påståendet avvisas därför.

(25)

En annan kinesisk exporterande tillverkare hävdade att man inte borde ha bortsett från det företagets försäljning till EU via det närstående handelsföretaget i Hongkong. Företaget upprepade sin ursprungliga begäran att just denna försäljning inte borde uteslutas från beräkningen av exportpriserna men kunde inte tillhandahålla några nya eller kontrollerbara uppgifter eller förklaringar. Företaget kunde inte påvisa att de uppgivna exportpriserna till oberoende kunder i gemenskapen faktiskt hade betalats. Det var inte heller möjligt att koppla ihop det Hongkong-baserade företagets inköp med dess granskade räkenskaper. Påståendet avvisas därför.

(26)

Samma part hävdade att kommissionen borde ha använt sina egna växelkurser vid beräkningen av exportpriser. I detta avseende bör det noteras att företaget rapporterade alla sina transaktioner för varje månad med växelkursen för första arbetsdagen i månaden. Påståendet avvisas eftersom den månatliga genomsnittliga växelkurs som kommissionen använder mer exakt motsvarar verkligheten, då den neutraliserar följderna av användningen av en fast växelkurs för endast en dag vid omräkning av transaktioner som ägt rum under en hel månad.

(27)

Gemenskapsindustrin hävdade att de exportpriser som de samarbetande exporterande tillverkarna angett, och i synnerhet det företag som avses i skäl 69 i förordningen om preliminär tull, är felaktiga. Den bevisning som lämnats i detta hänseende var dock antingen irrelevant eller icke kontrollerbar, eller så uppvisade den inga skillnader. Påståendena anses därmed inte vara motiverade.

(28)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 53–58 i förordningen om preliminär tull.

(29)

Efter det att provisoriska åtgärder hade införts hävdade myndigheterna i Ukraina och det enda ukrainska exportföretaget att när exportpriset fastställdes borde inget avdrag göras för det närstående företagets försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, eftersom artikel 2.9 i grundförordningen inte är tillämplig på föreliggande fall. Det framhölls att artikel 2.9 i grundförordningen endast gäller närstående importföretag baserade i EU eftersom den gör tydlig skillnad mellan ”import eller återförsäljning”. Det enda ukrainska exportföretaget hävdade att det närstående företaget fungerade som en exportavdelning och de båda berörda parterna gjorde gällande att exportpriset borde fastställas på grundval av artikel 2.8 i grundförordningen. De hävdade vidare att om det närstående företaget inte kunde anses vara en exportavdelning hos exportföretaget borde det uppfattas som en försäljningsagent.

(30)

Som svar på detta anförs att det enda ukrainska exportföretaget vid försäljning av den berörda produkten till EU skickade den direkt till EU, fakturerade sitt närstående företag i Schweiz för varje sändning och erhöll betalning därifrån. Exportföretaget skötte alltså alla av ett exportföretags uppgifter. Det närstående företaget i Schweiz förhandlade om säljavtal och fakturerade den första oberoende köparen i EU. Det närstående företaget skötte också alla importuppgifter kopplade till övergång till fri omsättning för varorna i EU, dvs. det skötte tullbehandlingen vid införsel till EU och bar kostnaderna för transport av varorna till den oberoende köparen i EU samt för lagerhållning i EU när det behövdes. Härvidlag kan nämnas att det närstående företaget, som visserligen formellt är etablerat utanför EU, har ett EU-VAT-nummer och sköter sin verksamhet bl.a. via säljkontor och flera lagerfaciliteter i EU. Det bör således uppfattas som en part som sköter uppgifterna för ett närstående importföretag enligt vad som sägs i skäl 59 i den preliminära förordningen och inte de uppgifter som tillkommer ett exportföretag eller en försäljningsagent. Således bör påståendet avvisas och de preliminära undersökningsresultaten bekräftas.

(31)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas undersökningsresultaten i skäl 59 i förordningen om preliminär tull.

(32)

Efter det att preliminära åtgärder infördes hävdade ett kinesiskt exportföretag att vissa viktiga prisskiljande faktorer (t.ex. strykbrädans faktiska vikt) hade åsidosatts vid jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset på olika produkttyper. Här noteras att de olika produkttyperna hade delats in i grupper för att dels rätt återge viktiga fysiska kännetecken och orsakerna till förhållandet kostnad–pris, dels medge en tillräckligt representativ matchning mellan de exporterade produkttyperna och de typer som såldes av det samarbetsvilliga turkiska exportföretaget på dess hemmamarknad å andra sidan. Följande huvudkännetecken beaktades vid jämförelsen: Typ, storlek, konstruktion och brädmaterial, benmaterial, förekomst av strykjärnsställ och typ, förekomst av extrautrustning såsom ärmbräda, trådkorgar, kontakt. Vikten och andra bedömningsgrunder som nämns av exportföretaget ingår indirekt i vissa kriterier som använts för jämförelsen (t.ex. är vikten beroende av brädans storlek och konstruktionsmaterial). Denna invändning kunde följaktligen inte godtas.

(33)

Efter det att preliminära åtgärder införts begärde flera parter mer information om de justeringar av normalvärdet som hade använts för exportföretag som inte beviljats marknadsekonomisk status. Här bör noteras att de särskilda uppgifter som meddelats varje samarbetsvillig part innehöll en uttömmande förteckning över olika justeringar som godtagits och att, liksom alltid sker, justeringar gjordes när de visade sig vara befogade. Särskilt gäller att normalvärdet baserat på det jämförbara landet justerades neråt för att undanröja effekterna av a) skillnaderna i fysiska kännetecken beskrivna i skäl 62 i förordningen om preliminär tull, b) skillnaderna i handelsled som också beskrivs i skäl 62 och c) skillnaderna i kreditkostnader för ifrågavarande försäljning på hemmamarknaden. Inga andra skillnader konstaterades och därför gjordes inga andra justeringar.

(34)

Den enda ukrainska exporttillverkaren hävdade att när kommissionen för sin jämförelse fastställde justeringar av exportpriset, gjorde den vissa omotiverade avdrag med hänsyn till vissa faktorer rörande transport- och kreditkostnader. Kommissionen godtog invändningen och reviderade justeringarna följdenligt.

(35)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 60–62 i förordningen om preliminär tull.

(36)

Med beaktande av det som anges ovan uppgår de slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns före tull, till följande:

(37)

De reviderade slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, uppgår till följande:

(38)

Eftersom inga synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 72 och 73 i förordningen om preliminär tull.

(39)

Eftersom inga synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas skälen 74–76 i förordningen om preliminär tull.

(40)

Eftersom inga synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 77 och 78 i förordningen om preliminär tull.

(41)

Efter det att de preliminära åtgärderna införts upprepade en av de parter som det hänvisas till i skäl 83 i förordningen om preliminär tull sitt yrkande att effekten av den dumpade importen från Ukraina skulle analyseras separat, inte tillsammans med importen från Kina, eftersom det enligt uppgift skulle finnas grundläggande skillnader när det gäller prisnivån och importvolymens utveckling. Inga ytterligare uppgifter lämnades för att underbygga yrkandet. När det gäller pris erinras om att en absolut prisskillnad mellan två länder inte är avgörande i en sammantagen bedömning, eftersom den kan ha ett antal olika orsaker, t.ex. skillnader i produktmix i importen från varje land. Pristendenserna följdes dock åt (se skäl 84 i förordningen om preliminär tull). När det gäller volym var importen från varje land stor under undersökningsperioden och tendensen var i stigande under skadeundersökningsperioden. Det faktum att det ukrainska tillverkningsföretaget inte startade sin produktion förrän 2003 saknar relevans för fastställandet av skada under undersökningsperioden. Följaktligen måste yrkandet avvisas igen, och den sammantagna bedömningen av effekterna av den dumpade importen i skälen 79–86 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(42)

Ett importföretag hävdade att de importpriser som tillämpades av de samarbetsvilliga exportföretagen från Kina enligt kommissionens underlag för beräkningen av prisunderskridande (se skäl 92 i förordningen om preliminär tull), inte återgav vissa ofrånkomliga kostnader som bars av importen från Kina, t.ex. kostnader för lastpallar och lagring, expediering och transport från mellanlagring till importföretagets lager. När det gäller kostnaden för lastpallar har undersökningen bekräftat att dessa kostnader betalas i EU, eftersom strykbrädor normalt fraktas som bulkvara i kontainrar från Kina. Yrkandet ansågs därmed underbyggt och de importpriser som tillämpades av de samarbetsvilliga exporttillverkarna från Kina reviderades följdenligt. Med avseende på alla de andra extra kostnader som nämns ovan kunde yrkandet inte godtas, eftersom dessa kostnader är ganska individuella för varje importföretag och inte nödvändigtvis belastar andra importföretag. Vidare kan sådana kostnader mycket väl belasta gemenskapstillverkare också. De preliminära marginalerna för prisunderskridande när det gäller den dumpade importen från Kina ändrades därmed enligt följande:

(43)

Inga synpunkter inkom rörande det prisunderskridande på 6,6 % som hade fastställts för Ukraina, vilket härmed bekräftas. Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande dumpad import från länderna i fråga bekräftas härmed skäl 87–92 i förordningen om preliminär tull.

(44)

Efter det att preliminära åtgärder införts hävdade klagandena att deras vinstmarginal under undersökningsperioden inte borde återspegla de exceptionella och tillfälliga lönenedskärningar som vissa gemenskapstillverkar hade tillgripit under undersökningsperioden (se skäl 100 i förordningen om preliminär tull). Med målsättningen att återge gemenskapsindustrins ekonomiska situation under skadeundersökningsperioden konsekvent och eftersom kontrollerad bevisning härvidlag fanns godtogs yrkandet. Siffrorna och de preliminära slutsatserna om gemenskapsindustrins lönsamhet ändrades därmed enligt följande:

(45)

Under skadeundersökningsperioden försämrades alltså gemenskapsindustrins lönsamhet. Vinstmarginalen under undersökningsperioden var 69 % lägre än 2002.

(46)

Därmed ändrades uppgifterna om gemenskapsindustrins avkastning på investeringar och kassaflöde så att de ovannämnda korrigeringarna av löner och vinst under undersökningsperioden ingick. De reviderade siffrorna i tabellen nedan visar en sämre utveckling för dessa två skadeindikatorer under undersökningsperioden än vad som anges i skälen 102 och 103 i förordningen om preliminär tull.

(47)

Eftersom inga andra synpunkter lämnats rörande gemenskapsindustrins situation bekräftas framställningen i skälen 94–107 i förordningen om preliminär tull, såsom ändrad i skälen 44 och 46.

(48)

De ovan reviderade faktorerna, dvs. prisunderskridande, lönsamhet, avkastning på investeringar och kassaflöde för gemenskapsindustrin under undersökningsperioden, påverkade inte de slutsatser om alla skadefaktorer enligt framställningen i förordningen om preliminär tull som visade att gemenskapsindustrin hade vållats väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. Därför och eftersom inga andra synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 108–110 i förordningen om preliminär tull.

(49)

Sedan de provisoriska åtgärderna infördes hävdade vissa parter som det hänvisas till i skäl 134 i förordningen om preliminär tull ånyo att den skada som gemenskapsindustrin lidit var självförvållad. Dock framlades det inte någon ny bevisning eller några nya argument till stöd för detta påstående, och därför avvisades deras anspråk.

(50)

Mot bakgrund av det ovan anförda, och eftersom inga nya synpunkter inkommit om orsakssambandet, bekräftas skälen 111–141 i förordningen om preliminär tull.

(51)

Eftersom inga synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas skälen 142–146 i förordningen om preliminär tull.

(52)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter tog en av importörerna avstånd från vissa bedömningar som redovisas i skäl 148 i förordningen om preliminär tull. Särskilt ifrågasatte importören antagandet att i) bördan av anti-dumpningsåtgärder delas lika mellan importörer, detaljhandlare och konsumenter och ii) ett totalt pålägg på cirka 500 % skiljer detaljhandelspriset från importpriset. Importören hävdade att bördan i sin helhet förs över på konsumenterna, eftersom importörens marginal redan är snäv, och detaljhandlarna knappast minskar sin marginal, även om den senare är betydande. I fråga om pålägget hävdade importören att en strykbräda som importeras för 6,53 EUR, som är det genomsnittliga dumpade importenhetspriset vid gemenskapsgränsen, med största sannolikhet kommer att säljas för under 35 EUR i detaljhandeln, då detta är det ungefärliga genomsnittliga detaljhandelspriset för en strykbräda i gemenskapen, och att den analys som grundar sig på genomsnittliga detaljhandelspriser och importpriser därför är missvisande och ger orealistiska marginaler. Det påpekades även att momsens andel inte har räknats in. Enligt denna importör skulle det totala pålägget snarare ligga på högst 300 %.

(53)

Vad beträffar konsekvenserna för konsumenten har det som känt inte inkommit några synpunkter från konsumentorganisationerna, vare sig före eller efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull. I fråga om importörens synpunkter enligt skäl 52 måste följande konstateras. För det första medgav importören att eventuella konsekvenser av antidumpningsåtgärderna för konsumenten skulle vara försumbara med tanke på en strykbrädas livslängd. Även om bördan i sin helhet skulle överföras på konsumenterna skulle dessa vara tvungna att betala ytterligare cirka 1,5 EUR för en hållbar vara med en livslängd på minst fem år (denna bedömning grundar sig på marknadsandelar och priser för 2005 och på de slutgiltiga tullarna). För det andra är det med hänsyn till den hårda konkurrensen på denna marknad högst osannolikt att något företag som bedriver import och försäljning av denna produkt skulle ta på sig någon del av den antidumpningstull som införts. Därför synes det mer realistiskt att anta att bördan skulle fördelas lika. Den bedömningen ifrågasattes inte heller av någon annan av parterna i detta förfarande. Slutsatsen i skäl 149 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(54)

Vad beträffar påläggen från aktörernas sida bör man ha i åtanke att ingen detaljhandlare samarbetade i undersökningen och att det därför inte finns någon utförlig och verifierbar dokumentation om detaljhandelspriserna och om de marginaler som tillämpades i det skedet. Bedömningen måste därför grunda sig på en jämförelse mellan priserna på dumpad import i enkätsvaren och det genomsnittliga detaljhandelspriset, som bedömdes utgående från den information som erhölls från importörer och gemenskapsindustrin. Enligt denna information avser det genomsnittliga detaljhandelspriset all sådan försäljning i gemenskapen, inklusive bl.a. moms. Det totala pålägget i fråga om importörer, detaljhandlare och andra aktörer som distribuerat dumpad import till konsumenter har således fastställts till cirka 450 %. Slutligen bör man minnas – vilket även bekräftas – att påläggen kan variera starkt mellan olika aktörer, men de är i genomsnitt betydande, särskilt i detaljhandelsskedet.

(55)

En kinesisk exporterande tillverkare anförde att gemenskapskonsumenterna inte bör gå miste om de kinesiska produkter av hög kvalitet som säljs till de rimligaste priserna. I det sammanhanget hänvisas det till skäl 53 och skäl 59, och slutsatsen blir att gemenskapsmarknaden inte skulle gå miste om dessa varor.

(56)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 147–150 i förordningen om preliminär tull.

(57)

Eftersom inga synpunkter har inkommit i detta avseende, hänvisas det till skälen 52–54 ovan, och skäl 151 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(58)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter inkom två importörer som det hänvisas till i skäl 152 i förordningen om preliminär tull med synpunkter om sina intressen. Inga andra synpunkter lämnades i detta avseende.

(59)

En av dessa importörer tog avstånd från bedömningen av fördelningen av bördan av antidumpningsåtgärderna och nivån på pålägg under olika stadier av försäljningen (se skälen 52–54). Importören sade sig inte kunna bära några ytterligare kostnader, varför dessa i sin helhet måste överföras på detaljhandlarna. Importören kan därför komma att drabbas av en nedgång i försäljningen av produkten och säger sig även kunna tvingas till nedskärningar i personalen. Med hänsyn till den ringa andel som den berörda produkten står för av företagets totala omsättning (under 5 %), företagets storlek och dess ställning på gemenskapsmarknaden och exportmarknaden liksom dess olika inköpskällor för den berörda produkten, skulle eventuella negativa konsekvenser för dess verksamhet säkerligen vara anspråkslösa.

(60)

Den importör som det hänvisas till i skäl 154 i förordningen om preliminär tull anförde återigen att åtgärderna kan få betydande konsekvenser för dess verksamhet, även om den totala försäljningen av strykbrädor inte står för mer än 10 % av företagets totala omsättning. Importören anförde att varje marknadsförlust för strykbrädor skulle leda till än större marknadsförluster för de överdrag till strykbrädor som detta företag tillverkar. Importören förklarade att strykbrädor och överdrag i hög grad hör ihop även när de inte säljs tillsammans, eftersom de flesta detaljhandlarna helst köper dessa produkter av en och samma tillverkare. Varje avbräck i försäljningen av importerade strykbrädor vars överdrag är tillverkade av denna importör skulle därför leda till ett motsvarande avbräck i försäljningen av företagets separata överdrag. I detta hänseende kan det accepteras att åtgärderna kan få betydande konsekvenser för en del av denna importörs avsättning inom gemenskapen Konsekvenserna för importörens totala omsättning blir dock begränsade eftersom strykbrädor och separata överdrag totalt står för 30 % av företagets totala omsättning. Dessutom beror konsekvenserna delvis på importörens exportresultat, eftersom företagets återexport av den berörda produkten inte är försumbar, och denna försäljning normalt inte bör påverkas av åtgärderna.

(61)

I detta hänseende, och med hänvisning till skälen 152–156 i förordningen om preliminär tull och skälen 52–54 ovan, dras följande slutgiltiga slutsatser om konsekvenserna av antidumpningsåtgärder för icke-närstående importörer av strykbrädor i gemenskapen. i) Importörerna skulle sannolikt få bära en något större börda än detaljhandlarna, ii) situationen för vissa importörer skulle kunna påverkas i högre grad, men iii) i genomsnitt skulle åtgärdernas negativa konsekvenser inte vara avgörande för verksamheten och inte orimliga i förhållande till de förväntade fördelarna för gemenskapsindustrin.

(62)

Ovanstående kompletterande analys av konsumenternas och de icke-närstående importörernas intresse i gemenskapen har inte förändrat de preliminära slutsatserna i detta hänseende. Även om bördan i vissa fall i sin helhet skulle överföras på konsumenterna skulle eventuella negativa ekonomiska konsekvenser för dessa ändå vara försumbara. Det bekräftades dessutom att eventuella negativa konsekvenser för vissa importörer inte skulle vara avgörande för deras verksamhet. Med hänsyn till detta ändras därför inte slutsatserna om gemenskapens intresse i skälen 157–162 i förordningen om preliminär tull. Eftersom inga andra synpunkter inkommit, bekräftas de slutgiltigt.

(63)

Klagandena hävdade att den preliminära nivån för undanröjande av skada inte var tillräcklig för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin. Det hävdades särskilt att a) den vinstmarginal före skatt som användes i beräkningen är lägre än den marginal som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden och att b) tillverkningskostnaden, enligt kommissionens beräkningar för att fastställa nivån för undanröjande av skada, inte återspeglar den verkliga tillverkningskostnaden för olika produkttyper. Vad gäller den vinstmarginal som rimligen skulle kunna förväntas om ingen skadevållande dumpning förekom bör man komma ihåg att marginalen på 7 % grundar sig på gemenskapsindustrins lönsamhet före inflödet av den dumpade importen (se skäl 44). Marginalen är sålunda rimlig, och gemenskapsindustrin har inte lagt fram några uppgifter som vederlägger detta. Gemenskapsindustrins påstående avvisas därför. Vad gäller tillverkningskostnaden lämnade gemenskapsindustrin inga exakta och kontrollerbara uppgifter om den faktiska tillverkningskostnaden per produkttyp för undersökningsperioden. Därför kan tillverkningskostnaden per produkttyp endast grunda sig på samtliga gemenskapstillverkares faktiska priser som justerats med den faktiska totala vinsten under undersökningsperioden för den likadana produkten. I ljuset av att gemenskapsindustrins vinstmarginal hade setts över såsom beskrivs i skäl 44 ändrades nivån för undanröjande av skada i enlighet med detta.

(64)

Importpriserna för de kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna ändrades i enlighet med vad som beskrivs i skäl 42. Nivån för undanröjande av skada för dessa exportörer ändrades sålunda också i enlighet med detta.

(65)

Eftersom inga övriga synpunkter på nivån för undanröjande av skada framförts, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 164–166 i förordningen om preliminär tull.

(66)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på samma nivå som de konstaterade dumpningsmarginalerna, eftersom nivån för undanröjande av skada för samtliga exporterande tillverkare konstaterats vara högre än dumpningsmarginalen.

(67)

På grundval av ovanstående uppgår satserna för den slutgiltiga tullen för Kina och Ukraina till följande:

(68)

Efter det att de viktigaste omständigheterna och övervägandena som låg till grund för kommissionens avsikt att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningsåtgärder meddelats, föreslog den enda exporterande tillverkaren i Ukraina samt fyra kinesiska exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status (av vilka en inte ens beviljats enskild behandling) ett prisåtagande enligt artikel 8.1 i grundförordningen. Den berörda produkten omfattar dock ett betydande antal olika produkttyper som ofta ändras beroende på kundernas order och som starkt varierar i pris sinsemellan. De exporterande tillverkarna säljer dessutom tillsammans med den berörda produkten andra produkter till samma kunder och skapar på så sätt betydande risk för korsvis priskompensation. Produktens beskaffenhet och den komplexa marknadsföringen av den gör det praktiskt taget omöjligt att fastställa relevanta minimiimportpriser för varje produkttyp som kommissionen skulle kunna övervaka på ett effektivt sätt utan allvarliga risker för kringgående. Det beslutades därför att sådana åtaganden inte var genomförbara och därför inte kunde accepteras. De berörda parterna har underrättats om detta och getts möjlighet att yttra sig. Deras synpunkter påverkar dock inte slutsatsen.

(69)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De återspeglar således den situation som konstaterats för företagen i fråga under undersökningen. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som tillämpas för ”alla övriga företag”) gäller således endast import av produkter med ursprung i det berörda landet och som tillverkas av företagen och därmed av de särskilda rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan skall omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(70)

Ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande sådana ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(71)

Med hänsyn till de konstaterade dumpningsmarginalernas storlek och nivån på den skada som vållats gemenskapsindustrin anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull, dvs. förordning (EG) nr 1620/2006, tas ut slutgiltigt till en sats som motsvarar den tull som slutgiltigt införs genom den här förordningen. Om den slutgiltiga tullen är lägre än den preliminära tullen bör tullen räknas om, och de belopp för vilka säkerhet ställs utöver den slutgiltiga tullsatsen bör frisläppas.