21.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/14

(1)

I artikel 33.2 i rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 (2) anges att exportbidragen får variera för olika bestämmelseorter om detta är nödvändigt på grund av situationen på världsmarknaden eller de särskilda behoven på vissa marknader.

(2)

I artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 958/2006 av den 28 juni 2006 om en stående anbudsinfordran för regleringsåret 2006/07 för fastställande av exportbidrag för vitsocker (3) föreskrivs en sådan variation som åstadkoms genom att vissa bestämmelseorter utesluts.

(3)

I artikel 14.1 i förordning (EG) nr 800/1999 anges att i de fall då bidragssatsen varierar beroende på bestämmelseort skall utbetalningen av bidraget ske på de tilläggsvillkor som anges i artiklarna 15 och 16 i den förordningen.

(4)

I artikel 15.1 i förordning (EG) nr 800/1999 anges att produkten skall ha importerats i oförändrat skick till det tredje land eller ett av de tredje länder för vilka bidraget är fastställt.

(5)

I artikel 16 i förordning (EG) nr 800/1999 anges vilka dokument som kan läggas fram som bevis för att en produkt har tullbehandlats för import i ett tredje land i de fall då bidragssatsen varierar beroende på bestämmelseort. Enligt denna bestämmelse får kommissionen i särskilda fall, som skall fastställas, besluta att det bevis som avses i nämnda artikel får anses ha lagts fram genom att ett visst dokument visas upp eller på annat sätt.

(6)

Inom sockersektorn styrs exporten vanligtvis genom avtal fritt ombord på Londons terminsmarknad. Därmed övertar köparna vid denna fob-position alla avtalsenliga skyldigheter, däribland beviset på tullbehandling, utan att direkt få del av det bidrag som detta bevis ger rätt till. I vissa länder kan det innebära avsevärda administrativa svårigheter att erhålla detta bevis för de totala kvantiteter som exporteras, något som kraftigt kan försena eller förhindra betalningen av bidraget för de totala kvantiteter som faktiskt har exporterats.

(7)

För att begränsa de följder som detta får för jämvikten på sockermarknaden, fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 2255/2004 av den 27 december 2004 om bevis på tullbehandling vid import av socker till tredje land enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 800/1999 (4) vilka alternativa bevis som kan ge de garantier som gör det möjligt att betrakta produkten som importerad till ett tredjeland.

(8)

Eftersom de administrativa svårigheterna och de konsekvenser de får för marknaden fortfarande kvarstår efter den 31 december 2006, då förordning (EG) nr 2255/2004 upphörde att gälla, bör det återigen fastställas vilka alternativa bevis på bestämmelseort som bör gälla för export som genomförs från och med den 1 januari 2007 och det bör föreskrivas att denna förordning skall tillämpas med retroaktiv verkan.

(9)

Eftersom det rör sig om ett undantag bör tillämpningsperioden begränsas.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

a)

En kopia av transportdokumentet.

b)

Ett intyg på att produkten har lossats, som skall ha upprättats av en officiell myndighet i det berörda tredjelandet, eller av de officiella myndigheterna i en medlemsstat som finns etablerad i bestämmelselandet, eller av ett internationellt övervakningsorgan som har godkänts enligt artikel 16a–f i förordning (EG) nr 800/1999; i intyget skall anges att produkten har lämnat lossningsplatsen eller att den i alla fall, såvitt den myndighet eller det organ som utfärdar intyget vet, inte har lastats om för att exporteras vidare.

c)

Ett bankintyg som har utfärdats av godkända mellanhänder etablerade i gemenskapen, i vilket det intygas att den betalning som motsvarar den berörda exporten har krediterats på exportörens konto hos dem, eller betalningsbeviset.