16.6.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/12


RÅDETS DIREKTIV 2007/33/EG

av den 11 juni 2007

om bekämpning av potatiscystnematod och om upphävande av direktiv 69/465/EEG

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Sedan rådets direktiv 69/465/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiscystnematod (1) antogs har stora förändringar skett när det gäller nomenklatur, biologi och epidemiologi för arter och populationer av potatiscystnematod, samt av nematodernas utbredningsmönster.

(2)

Det är allmänt vedertaget att potatiscystnematod (Globodera pallida (Stone) Behrens (europeiska populationer)) och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens (europeiska populationer)) är en skadegörare på potatis.

(3)

Bestämmelserna i direktiv 69/465/EEG har setts över och befunnits otillräckliga. Mer vittgående bestämmelser bör därför antas.

(4)

I bestämmelserna bör beaktas att det krävs officiella undersökningar för att se till att potatiscystnematod inte förekommer i fält där man planterar eller förvarar utsädespotatis avsedd för produktion av utsädespotatis, och vissa växter avsedda för produktion av växter för plantering.

(5)

Det bör göras officiella kartläggningar av fält för produktion av annan potatis än utsädespotatis, i syfte att klarlägga potatiscystnematodens utbredning.

(6)

Det bör fastställas vilka metoder för provtagning och provning som skall användas vid sådana officiella undersökningar och kartläggningar.

(7)

Det sätt på vilket patogenen sprids bör beaktas.

(8)

I bestämmelserna bör hänsyn tas till att potatiscystnematod vanligtvis bekämpas genom växelbruk eftersom det har konstaterats att populationerna av nematoden minskar avsevärt om potatis inte odlas på flera år. Under senare tid har man som komplement till växelbruk börjat använda resistenta potatissorter.

(9)

Vidare bör medlemsstaterna vid behov kunna vidta ytterligare eller striktare åtgärder, förutsatt att dessa inte hindrar handeln med potatis inom gemenskapen, utom i de fall som omfattas av rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (2). Dessa åtgärder bör anmälas till kommissionen och till de övriga medlemsstaterna.

(10)

Direktiv 69/465/EEG bör därför upphävas.

(11)

Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att klarlägga potatiscystnematodens utbredning i syfte att bekämpa den och hindra dess spridning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av detta direktivs omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(12)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (3).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

I detta direktiv fastställs vilka åtgärder medlemsstaterna skall vidta mot Globodera pallida (Stone) Behrens (europeiska populationer) och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens (europeiska populationer), nedan kallade ”potatiscystnematod”, i syfte att klarlägga dess utbredning, hindra dess spridning och bekämpa den.

Artikel 2

I detta direktiv gäller följande definitioner:

a)   officiell eller officiellt: fastställt, godkänt eller utfört av de ansvariga officiella organ i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 2.1 g i direktiv 2000/29/EG,

b)   resistent potatissort: en sort som när den odlas avsevärt hindrar en viss population av potatiscystnematod från att utvecklas,

c)   undersökning: ett systematiskt tillvägagångssätt för att påvisa förekomst av potatiscystnematod i ett fält,

d)   kartläggning: ett systematiskt tillvägagångssätt under en bestämd tidsperiod för att påvisa utbredningen av potatiscystnematod i en medlemsstat.

Artikel 3

1.   De ansvariga officiella organen i medlemsstaten skall definiera vad som avses med ett fält i detta direktiv, i syfte att säkerställa att växtskyddsförhållandena i ett fält är homogena vad gäller risken för potatiscystnematod. De skall då beakta vedertagna vetenskapliga och statistiska principer, potatiscystnematodens biologi, odlingen av fältet och produktionssystemen för potatiscystnematodens värdväxter i medlemsstaten. Närmare uppgifter om kriterierna för definitionen av ett fält skall anmälas officiellt till kommissionen och till de övriga medlemsstaterna.

2.   Ytterligare bestämmelser om kriterierna för definitionen av ett fält får antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2.

KAPITEL II

PÅVISANDE

Artikel 4

1.   Medlemsstaterna skall föreskriva att en officiell undersökning för att påvisa förekomst av potatiscystnematod skall utföras på fält där man planterar eller förvarar växter som förtecknas i bilaga I och som är avsedda för produktion av växter för plantering, eller utsädespotatis avsedd för produktion av utsädespotatis.

2.   Den officiella undersökning som avses i punkt 1 skall utföras under perioden mellan den sista skörden på fältet och planteringen av de växter eller sättningen av den utsädespotatis som avses i den punkten. Undersökningen får utföras tidigare, varvid det skall finnas skriftlig dokumentation av resultaten av undersökningen som bekräftar att potatiscystnematod inte har påträffats och att potatis eller andra värdväxter som förtecknas under punkt 1 i bilaga I inte förekom vid tidpunkten för undersökningen och inte har odlats efter undersökningen.

3.   Resultatet av andra officiella undersökningar än de som avses i punkt 1 och som utförts före den 1 juli 2010 kan betraktas som dokumentation enligt punkt 2.

4.   Om de ansvariga officiella organen i en medlemsstat har fastställt att det inte finns någon risk för spridning av potatiscystnematod, skall den officiella undersökning som avses i punkt 1 inte krävas när det gäller

a)

plantering av växter som förtecknas i bilaga I, avsedda för produktion av växter för plantering för bruk inom samma produktionsplats belägen inom ett officiellt definierat område,

b)

sättning av utsädespotatis, avsedd för produktion av utsädespotatis för bruk inom samma produktionsplats belägen inom ett officiellt definierat område, eller

c)

plantering av växter förtecknade i punkt 2 i bilaga I, avsedda för produktion av växter för plantering om de skördade växterna blir föremål för de officiellt godkända åtgärder som avses i avsnitt IIIA i bilaga III.

5.   Medlemsstaterna skall se till att resultatet av de undersökningar som avses i punkterna 1 och 3 dokumenteras officiellt och är tillgängligt för kommissionen.

Artikel 5

1.   När det gäller fält där utsädespotatis eller växter som förtecknas i punkt 1 i bilaga I och som är avsedda för produktion av växter för plantering, planteras eller förvaras, skall den officiella undersökning som avses i artikel 4.1 omfatta provtagning och provning i enlighet med bilaga II för att påvisa förekomst av potatiscystnematod.

2.   När det gäller fält där växter som förtecknas i punkt 2 i bilaga I och som är avsedda för produktion av växter för plantering planteras eller förvaras, skall den officiella undersökning som avses i artikel 4.1 omfatta provtagning och provning i enlighet med bilaga II för att påvisa förekomst av potatiscystnematod, eller kontroll i enlighet med avsnitt I i bilaga III.

Artikel 6

1.   Medlemsstaterna skall föreskriva officiella kartläggningar av fält för produktion av annan potatis än utsädespotatis för att fastställa utbredningen av potatiscystnematod.

2.   De officiella kartläggningarna skall omfatta provtagning och provning i enlighet med punkt 2 i bilaga II för att påvisa förekomst av potatiscystnematod och skall utföras i enlighet med avsnitt II i bilaga III.

3.   Resultatet av de officiella kartläggningarna i enlighet med avsnitt II i bilaga III skall anmälas skriftligt till kommissionen.

Artikel 7

Om potatiscystnematod inte har påträffats vid den officiella undersökning som avses i artikel 4.1 och de andra officiella undersökningar som avses i artikel 4.3, skall de ansvariga officiella organen i en medlemsstat se till att denna information dokumenteras officiellt.

Artikel 8

1.   Om ett fält befinns vara angripet av potatiscystnematod vid den officiella undersökning som avses i artikel 4.1, skall de ansvariga officiella organen i en medlemsstat se till att denna information dokumenteras officiellt.

2.   Om ett fält befinns vara angripet av potatiscystnematod vid den officiella kartläggning som avses i artikel 6.1, skall de ansvariga officiella organen i en medlemsstat se till att denna information dokumenteras officiellt.

3.   Potatis eller växter som förtecknas i bilaga I och som kommer från ett fält som enligt punkt 1 eller 2 i denna artikel har registrerats som angripet av potatiscystnematod, eller som har kommit i kontakt med jord där potatiscystnematod har påträffats, skall officiellt betecknas som angripet.

KAPITEL III

BEKÄMPNINGSÅTGÄRDER

Artikel 9

1.   Medlemsstaterna skall föreskriva följande för fält som enligt artikel 8.1 eller 8.2 officiellt har dokumenterats som angripet:

a)

Potatis avsedd för produktion av utsädespotatis får inte sättas där.

b)

Växter som förtecknas i bilaga I och som är avsedda för återplantering, får inte planteras eller förvaras där. Växter som förtecknas i punkt 2 i bilaga I får emellertid planteras på fältet under förutsättning att de blir föremål för de officiellt godkända åtgärder som avses i avsnitt IIIA i bilaga III så att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av potatiscystnematod.

2.   Medlemsstaternas ansvariga organ skall föreskriva att fält avsedda för sättning av annan potatis än utsädespotatis och som har officiellt dokumenterats som angripna enligt artikel 8.1 eller 8.2 skall bli föremål för ett officiellt bekämpningsprogram som minst syftar till att motverka potatiscystnematod.

I det program som avses i punkt 2 i denna artikel skall hänsyn tas till den berörda medlemsstatens särskilda system för produktion och saluföring av värdväxter för potatiscystnematod, potatiscystnematodpopulationens egenskaper, användningen av resistenta potatissorter med högsta möjliga resistens i enlighet med avsnitt I i bilaga IV samt i tillämpliga fall till andra åtgärder. Programmet skall anmälas skriftligt till kommissionen och de övriga medlemsstaterna i syfte att säkerställa jämförbara säkerhetsnivåer medlemsstaterna emellan.

Graden av resistens hos andra potatissorter än de som redan har anmälts enligt artikel 10.1 i direktiv 69/465/EEG skall bestämmas enligt tabellen i avsnitt I i bilaga IV till detta direktiv. Resistensen skall prövas i enlighet med protokollet i avsnitt II i bilaga IV till detta direktiv.

Artikel 10

1.   Medlemsstaterna skall föreskriva följande för potatis och växter som förtecknas i bilaga I och som har konstaterats vara angripna enligt artikel 8.3:

a)

Utsädespotatis och de värdväxter som förtecknas i punkt 1 i bilaga I får inte planteras om de inte har sanerats under överinseende av de ansvariga officiella organen i en medlemsstat med hjälp av en lämplig metod som har antagits enligt punkt 2 i denna artikel och för vilken det finns vetenskapliga belägg för att den inte medför någon risk för spridning av potatiscystnematod.

b)

Potatis avsedd för industriell bearbetning eller sortering skall bli föremål för officiellt godkända åtgärder enligt avsnitt IIIB i bilaga III.

c)

Växter som förtecknas i punkt 2 i bilaga I får inte planteras om de inte har blivit föremål för officiellt godkända åtgärder enligt avsnitt IIIA i bilaga III så att de inte längre är angripna.

2.   Specifikationerna för de metoder som avses i punkt 1 a i denna artikel skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Artikel 11

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16.1 i direktiv 2000/29/EG skall medlemsstaterna föreskriva att misstänkt eller bekräftad förekomst av potatiscystnematod på deras territorium skall anmälas till deras egna ansvariga officiella organ när orsaken är att en potatissorts resistens har minskat eller förändrats på grund av exceptionella förändringar i en nematodarts, patotyps eller virulensgrupps sammansättning.

2.   För alla de fall som anmäls enligt punkt 1 skall medlemsstaterna föreskriva att potatiscystnematodart och, i tillämpliga fall, patotyp och virulensgrupp, undersöks och fastställs genom lämpliga metoder.

3.   Närmare uppgifter om de konstateranden som avses i punkt 2 i denna artikel skall sändas skriftligt till kommissionen och de övriga medlemsstaterna senast den 31 december varje år.

4.   Lämpliga metoder enligt punkt 2 i denna artikel får antas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Artikel 12

Medlemsstaterna skall senast den 31 januari varje år skriftligt tillställa kommissionen och de övriga medlemsstaterna en förteckning över alla de potatissorter som vid officiella provningar befunnits vara resistenta mot potatiscystnematod. De skall ange mot vilka arter, patotyper eller virulensgrupper sorterna är resistenta, graden av resistens och vilket år den bestämts.

Artikel 13

Om förekomst av potatiscystnematod inte bekräftas efter det att de officiellt godkända åtgärder som avses i avsnitt IIIC i bilaga III har vidtagits, skall de ansvariga officiella organen i medlemsstaten se till att den officiella registrering som avses i artiklarna 4.5, 8.1 och 8.2 uppdateras och att eventuella restriktioner för fältet i fråga upphävs.

Artikel 14

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3 och 5 i direktiv 2000/29/EG får medlemsstaterna för försök eller vetenskapliga ändamål och för arbete med sorturval bevilja undantag från de åtgärder som avses i artiklarna 9 och 10 i det här direktivet, i enlighet med bestämmelserna i kommissionens direktiv 95/44/EG av den 26 juli 1995 om införande av villkor enligt vilka vissa skadegörare, växter, växtprodukter och andra föremål som anges i bilaga I–V till rådets direktiv 77/93/EEG kan införas eller förflyttas inom gemenskapen eller vissa skyddade zoner för försök eller vetenskapliga ändamål och för arbete med sorturval (4).

KAPITEL IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 15

Medlemsstaterna får när det gäller den egna produktionen anta ytterligare eller strängare åtgärder om det är nödvändigt för att bekämpa potatiscystnematod eller för att förhindra att den sprids, förutsatt att åtgärderna uppfyller kraven i direktiv 2000/29/EG.

Dessa åtgärder skall anmälas skriftligt till kommissionen och till de övriga medlemsstaterna.

Artikel 16

Ändringar av bilagorna till följd av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 17.2.

Artikel 17

1.   Kommissionen skall biträdas av ständiga kommittén för växtskydd, nedan kallad ”kommittén”.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 18

1.   Medlemsstaterna skall senast den 30 juni 2010 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 juli 2010.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 19

Direktiv 69/465/EEG skall upphävas med verkan från den 1 juli 2010.

Artikel 20

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 11 juni 2007.

På rådets vägnar

H. SEEHOFER

Ordförande


(1)   EGT L 323, 24.12.1969, s. 3. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(2)   EGT L 169, 10.7.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2006/35/EG (EUT L 88, 25.3.2006, s. 9).

(3)   EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(4)   EGT L 184, 3.8.1995, s. 34. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 97/46/EG (EGT L 204, 31.7.1997, s. 43).


BILAGA I

Förteckning över växter som avses i artiklarna 4.1, 4.2, 4.4, 5.1, 5.2, 8.3, 9.1 b och 10.1.

1.

Värdväxter med rötter:

 

Capsicum spp.,

 

Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw.,

 

Solanum melongena L.

2.

a)

Andra växter med rötter:

 

Allium porrum L.,

 

Beta vulgaris L.,

 

Brassica spp.,

 

Fragaria L.,

 

Asparagus officinalis L.

b)

Lökar, rotknölar och jordstammar som inte är föremål för officiellt godkända åtgärder enligt avsnitt IIIA i bilaga III och är odlade i jord och avsedda för plantering, utom sådana där det antingen på förpackningen eller på något annat sätt anges att de är avsedda för försäljning till slutkonsumenter som inte yrkesmässigt producerar växter eller snittblommor:

 

Allium ascalonicum L.,

 

Allium cepa L.,

 

Dahlia spp.,

 

Gladiolus Tourn. Ex L.,

 

Hyacinthus spp.,

 

Iris spp.,

 

Lilium spp.,

 

Narcissus L.,

 

Tulipa L.


BILAGA II

1.   

För provtagning och provning vid de officiella undersökningar som avses i artikel 5.1 och 5.2 gäller följande:

a)

Provtagningen skall omfatta ett jordprov, vilket som norm skall omfatta minst 1 500 ml jord per hektar, insamlad från minst 100 borrstick per hektar, helst i ett rutnät som täcker hela fältet och där avståndet mellan provtagningspunkterna är minst fem meter på bredden och högst 20 meter på längden. Hela provet skall användas för ytterligare undersökningar, dvs. extraktion av cystor, artbestämning och i tillämpliga fall bestämning av patotyp/virulensgrupp.

b)

Vid provningen skall de metoder för extraktion av potatiscystnematod användas som beskrivs enligt EPPO–standarden ”Phytosanitary Procedures or Dignostic Protocols for Globodera pallida and Globodera rostochiensis”.

2.   

För provtagning och provning vid den officiella kartläggning som avses i artikel 6.2 gäller följande:

a)

Provtagningen skall bestå av

provtagning enligt beskrivningen i punkt 1 med ett jordprov som omfattar minst 400 ml per hektar,

eller

riktad provtagning med prover på minst 400 ml jord efter okulär besiktning av rötter med synliga symptom,

eller

provtagning med prover på minst 400 ml jord som vidhäftar potatisen efter skörd, under förutsättning att det fält där potatisen odlats går att spåra.

b)

Provningen skall genomföras enligt beskrivningen i punkt 1.

3.   

Den standardomfattning av provet som fastställs i punkt 1 kan genom undantag minskas till ett minimum av 400 ml jord per hektar om

a)

det finns skriftliga belägg för att varken potatis eller några andra värdväxter som förtecknas i punkt 1 i bilaga I har odlats och förekommit på fältet under sex år före den officiella undersökningen,

eller om

b)

det vid de två senaste på varandra följande officiella undersökningarna inte påträffats potatiscystnematod i prover på 1 500 ml jord per hektar, och varken potatis eller andra värdväxter som förtecknas i bilaga I, med undantag av dem för vilka en officiell undersökning krävs enligt artikel 4.1, har odlats efter den första officiella undersökningen,

eller om

c)

ingen potatiscystnematod eller potatiscystnematodcystor utan levande innehåll har påträffats vid den senaste officiella undersökningen, vilken måste ha omfattat en provtagning med minst 1 500 ml jord per hektar, och varken potatis eller andra värdväxter enligt förteckningen i punkt 1 i bilaga I, med undantag av dem för vilka en officiell undersökning krävs enligt artikel 4.1, har odlats på fältet efter den senaste officiella undersökningen.

Resultatet av andra officiella undersökningar som gjorts före den 1 juli 2010 får betraktas som officiella undersökningar enligt leden b och c.

4.   

Den omfattning av provtagningen som föreskrivs i punkterna 1 och 3 får minskas för fält som är större än åtta hektar respektive fyra hektar genom följande undantag:

a)

Vid den omfattning som föreskrivs i punkt 1 skall provtagningen av de första åtta hektaren ske i den omfattning som anges i den punkten, men får för varje ytterligare hektar minskas till ett minimum av 400 ml jord per hektar.

b)

Vid den minskade omfattningen enligt punkt 3 skall provtagningen av de första fyra hektaren ske i den omfattning som anges i den punkten, men får för varje ytterligare hektar minskas till ett minimum av 200 ml jord per hektar.

5.   

Minskade provstorlekar enligt punkterna 3 och 4 får fortsätta att användas vid de efterföljande officiella undersökningar som avses i artikel 4.1 till dess att potatiscystnematod har påträffats på det berörda fältet.

6.   

Den storlek av jordprovet som anges i punkt 1 får minskas till ett minimum av 200 ml jord per hektar om fältet är beläget i ett område som har förklarats fritt från potatiscystnematod och uppges, underhålls och kartläggs i enlighet med tillämpliga internationella standarder för fytosanitära åtgärder. Kommissionen och övriga medlemsstater skall skriftligt officiellt underrättas om närmare uppgifter för dessa områden.

7.   

Jordprovet skall i samtliga fall bestå av minst 100 ml jord per fält.


BILAGA III

AVSNITT I

KONTROLL

Med hänvisning till artikel 5.2 skall den officiella undersökning som avses i artikel 4.1 fastställa att ett av följande kriterier är uppfyllt vid tidpunkten för kontrollen:

Inga fall av potatiscystnematod i det berörda fältet under de senaste tolv åren, vilket styrks med resultaten av lämpliga officiellt godkända tester,

eller

odlingsbakgrunden är känd och varken potatis eller några andra värdväxter som förtecknas i punkt 1 i bilaga I har odlats på fältet under de senaste tolv åren.

AVSNITT II

KARTLÄGGNINGAR

De officiella kartläggningar som avses i artikel 6.1 skall utföras på minst 0,5 % av den areal som det berörda året används för produktion av annan potatis än utsädespotatis. Kommissionen skall senast den 1 april underrättas om kartläggningsresultaten för föregående tolvmånadersperiod.

AVSNITT III

OFFICIELLA ÅTGÄRDER

A.

De officiellt godkända åtgärderna enligt artiklarna 4.4 c, 9.1 b och 10.1 c samt punkt 2b i bilaga I är följande:

1.

Desinfektion genom lämpliga metoder så att det inte finns någon identifierbar risk för att potatiscystnematod sprids.

2.

Avlägsnade av praktiskt taget all jord genom tvättning eller borstning, så att det inte finns någon identifierbar risk för att potatiscystnematod sprids.

B.

Officiellt godkända åtgärder enligt artikel 10.1 b är leverans till en bearbetnings- eller sorteringsanläggning med lämpliga och officiellt godkända förfaranden för avfallshantering där ingen risk för spridning av potatiscystnematod har konstaterats föreligga.

C.

Officiellt godkända åtgärder enligt artikel 13 är förnyad officiell provtagning på ett fält som enligt artikel 8.1 eller 8.2 har officiellt dokumenterats som angripet samt provning med någon av de metoder som anges i bilaga II efter en minimiperiod på sex år från och med det att förekomsten av potatiscystnematod har bekräftats eller från och med den tidpunkt då potatis senast odlades på fältet. Denna period kan minskas till lägst tre år om lämpliga officiellt godkända åtgärder har vidtagits.

BILAGA IV

AVSNITT I

GRAD AV RESISTENS

Potatisens grad av mottaglighet för potatiscystnematod skall bestämmas enligt följande tabell, i enlighet med artikel 9.2.

9 anger högsta graden av resistens.

Relativ mottaglighet (%)

Poäng

< 1

9

1,1–3

8

3,1–5

7

5,1–10

6

10,1–15

5

15,1–25

4

25,1–50

3

50,1–100

2

> 100

1

AVSNITT II

PROTOKOLL FÖR RESISTENSTESTNING

1.

Testet skall utföras under karantänliknande förhållanden, antingen utomhus, i växthus eller i klimatkammare.

2.

Testet skall utföras i krukor som var och en innehåller minst en liter jord (eller lämpligt odlingssubstrat).

3.

Jordens temperatur under testet får inte överstiga 25 oC, och bevattningen skall vara tillräcklig.

4.

Vid plantering av test- eller kontrollsorten skall en ögonplugg av varje test- eller kontrollsort användas. Alla groddar utom en bör avlägsnas.

5.

Potatissorten Desirée skall alltid användas som standardkontrollsort för mottaglighet. Den kan för interna kontrollsyften kompletteras med andra lokalt relevanta kontrollsorter med fullständig mottaglighet. Standardkontrollsorten får ändras om forskning visar att andra sorter är antingen lämpligare eller lättare att få tag på.

6.

Följande standardpopulationer av potatiscystnematod skall användas mot patotyperna Ro1, Ro5, Pa1 och Pa3:

 

Ro1: Ecosse-populationen

 

Ro5: Harmerz-populationen

 

Pa1: Scottish-populationen

 

Pa3: Chavornay-populationen

Dessa får kompletteras med andra lokalt relevanta populationer.

7.

Identiteten hos den standardpopulation som används skall kontrolleras på lämpligt sätt. Minst två resistenta sorter eller två differentierande standardkloner med känd resistens bör användas i testförsöken.

8.

Potatiscystnematodinokulatet (Pi) skall bestå av totalt fem infektiösa ägg och juveniler per ml jord. Antalet potatiscystnematoder som skall inokuleras per ml jord bör bestämmas genom kläckningsförsök. Potatiscystnematoderna kan inokuleras som cystor eller som ägg och juveniler i en gemensam suspension.

9.

Livsdugligheten hos det potatiscystnematodinnehåll som används som inokulatkälla skall vara minst 70 %. Cystorna bör vara 6–24 månader gamla och förvaras vid 4 oC i minst fyra månader innan de används.

10.

Det skall finnas minst fyra replikat (krukor) för varje kombination av nematodpopulation och potatissort som testas. För standardkontrollsorten bör det finnas minst tio replikat.

11.

Testet skall pågå under minst tre månader, och mognaden hos de honor som utvecklas skall kontrolleras innan försöket avslutas.

12.

Cystor från de fyra replikaten skall extraheras och räknas separat för varje kruka.

13.

Slutpopulationen (Pf) av standardkontrollsorten i slutet av resistenstestet skall bestämmas genom att alla cystor från samtliga replikat samt ägg och juveniler från minst fyra replikat räknas.

14.

En förökningshastighet på minst 20 × (Pf/Pi) på standardkontrollsorten skall uppnås.

15.

Variationskoefficienten på standardkontrollsorten får inte vara högre än 35 %.

16.

Den testade potatissortens relativa mottaglighet jämfört med standardkontrollsorten skall bestämmas och uttryckas i procent enligt följande formel:

Pftestsort/Pfstandardkontrollsort × 100 %.

17.

Om en testad potatissort har en relativ mottaglighet på mer än 3 % räcker det att man räknar cystorna. Om den relativa mottagligheten är under 3 % skall inte bara cystorna utan också ägg och juveniler räknas.

18.

Om resultatet av testen under det första året visar att en sort är fullständigt mottaglig för en viss patotyp behöver dessa tester inte upprepas ett andra år.

19.

Resultatet av testerna skall bekräftas genom minst ett ytterligare försök under ett annat år. Det aritmetiska medelvärdet av den relativa mottagligheten under de två åren skall användas för att räkna ut poängen enligt poängtabellen.