(1)

Enligt fördraget bör en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Gemenskapens verksamhet ska innefatta bidrag till att uppnå en hög hälsoskyddsnivå.

(2)

Gemenskapens insatser bör komplettera den nationella politik som inriktas på att förbättra folkhälsan, undanröja faror för människors hälsa och minska de skador som är förknippade med narkotikaberoende, bland annat politiken för information och förebyggande.

(3)

Forskningsresultat visar att narkotikamissbruk leder till sjukdom och död för ett stort antal europeiska medborgare, och därmed utgör hälsorelaterade skador i samband med narkotikamissbruk ett stort problem för folkhälsan.

(4)

I meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om resultaten av den slutliga utvärderingen av EU:s handlingsplan mot narkotika (2000–2004) påpekades behovet av regelbundna samråd med det civila samhället vid utarbetandet av EU:s narkotikapolitik.

(5)

Enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett gemenskapsprogram för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (4) ingår utformning av strategier och insatser mot narkotikamissbruk som en av de viktiga livsstilsrelaterade faktorer som är avgörande för folkhälsan.

(6)

I sin rekommendation 2003/488/EG av den 18 juni 2003 om förebyggande och begränsning av hälsorelaterade skador i samband med narkotikamissbruk (5) rekommenderade rådet att medlemsstaterna som folkhälsomål skulle ställa upp förebyggande av narkotikamissbruk och begränsning av risker kopplade till detta missbruk samt utarbeta och genomföra omfattande strategier för detta ändamål.

(7)

I december 2004 godkände Europeiska rådet EU:s narkotikastrategi 2005–2012, som omfattar all narkotikarelaterad verksamhet inom Europeiska unionen, och fastställer huvudsakliga mål. I dessa mål ingår att nå en hög nivå på hälsoskydd, välbefinnande och social sammanhållning genom att förebygga och minska användningen och beroendet av narkotika samt narkotikarelaterade skadeverkningar på hälsa och samhälle.

(8)

Rådet antog EU:s handlingsplan mot narkotika (2005–2008) (6) som ett oumbärligt instrument för att omsätta EU:s narkotikastrategi 2005–2012 i konkreta åtgärder. Det yttersta målet med handlingsplanen är att åstadkomma en betydande minskning av narkotikamissbruket bland befolkningen och att reducera de negativa samhälls- och hälsoeffekterna av missbruk av och olaglig handel med narkotika.

(9)

Det särskilda programmet ”Förebyggande av och information om narkotikamissbruk” (nedan kallat ”programmet”), som inrättas enligt detta beslut, syftar till att genomföra de mål som fastställts i EU:s narkotikastrategi 2005–2012 och EU:s handlingsplaner mot narkotika 2005–2008 och 2009–2012 genom att stödja projekt som syftar till att förebygga narkotikamissbruk, bland annat genom att försöka minska narkotikarelaterade skador och införa behandlingsmetoder med beaktande av de senaste vetenskapliga rönen.

(10)

Det är viktigt och nödvändigt att erkänna de allvarliga följderna av narkotikamissbruk, både på kort och lång sikt, för hälsa, psykisk och social utveckling, inbegripet för lika möjligheter för de som berörs, för individer, familjer och samfund, och att erkänna de höga sociala och ekonomiska kostnaderna för samhället som helhet.

(11)

Särskild uppmärksamhet bör ägnas förebyggande av narkotikamissbruk bland ungdomar, befolkningens mest sårbara grupp. Den viktigaste förebyggande åtgärden är att uppmuntra ungdomarna att tillägna sig en sund livsstil.

(12)

Europeiska gemenskapen kan skapa ett mervärde för de åtgärder som medlemsstaterna ska vidta i fråga om information och förebyggande, inklusive behandling och minskning av narkotikarelaterade skador, genom att komplettera dessa åtgärder och främja synergier.

(13)

I enlighet med artikel 7.3 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7), bör kommissionen informera Europaparlamentet om de kommittéförfaranden som rör genomförandet av detta program. Europaparlamentet bör särskilt erhålla utkastet till det årliga programmet när det lämnas till förvaltningskommittén. Europaparlamentet bör dessutom erhålla resultaten av omröstningar och sammanfattningar av mötena i denna kommitté.

(14)

Komplementaritet med teknisk expertis hos Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (nedan kallat ”centrumet”) bör säkerställas genom utnyttjande av de metoder och bästa praxis som utvecklats av centrumet och genom dess medverkan vid utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet.

(15)

Eftersom målen för detta beslut, till följd av behovet av informationsutbyte på gemenskapsnivå och spridning av god praxis i hela gemenskapen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av behovet av ett samordnat och sektorsövergripande tillvägagångssätt och på grund av programmets omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(16)

Med hänsyn till vikten av att gemenskapsfinansiering synliggörs bör kommissionen tillhandahålla riktlinjer som säkerställer att alla myndigheter, icke-statliga organisationer, internationella organisationer eller andra organ som beviljas bidrag enligt detta program bekräftar vilket stöd som mottagits.

(17)

I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (8).

(18)

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (9) (nedan kallad ”budgetförordningen”), och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (10), som skyddar gemenskapens ekonomiska intressen, bör tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, begränsningen av antalet fall där kommissionen behåller det direkta ansvaret för genomförande och förvaltning samt den nödvändiga proportionaliteten mellan resursernas omfattning och de administrativa insatser som krävs för att använda dem.

(19)

Lämpliga åtgärder bör även vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier, och nödvändiga åtgärder bör vidtas för att återvinna medel som förlorats, utbetalats felaktigt eller inte använts korrekt enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (11), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (12) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (13).

(20)

Enligt budgetförordningen krävs det en grundläggande rättsakt för att driftsbidrag ska kunna beviljas.

(21)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med beslut 1999/468/EG, varvid en åtskillnad ska göras mellan de åtgärder som är underställda förvaltningsförfarandet och dem som är föremål för det rådgivande förfarandet, där det rådgivande förfarandet i vissa fall är det lämpligaste för ökad effektivitet.

(22)

För att programmet ska kunna genomföras effektivt och i god tid bör detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2007.

a)

Förebygga och minska användningen och beroendet av narkotika samt narkotikarelaterade skador.

b)

Bidra till bättre information om narkotikamissbruk.

c)

Stödja genomförandet av EU:s narkotikastrategi.

a)

Främja gränsöverskridande insatser för att

b)

Engagera det civila samhället i genomförandet och utvecklingen av EU:s narkotikastrategi och handlingsplaner.

c)

Övervaka, genomföra och utvärdera genomförandet av de särskilda åtgärderna i narkotikahandlingsplanerna 2005–2008 och 2009–2012. Europaparlamentet är delaktigt i utvärderingsprocessen genom sitt deltagande i kommissionens utvärderingsstyrgrupp.

a)

Särskilda åtgärder som genomförs av kommissionen, till exempel undersökningar och forskning, opinionsundersökningar, utveckling av indikatorer och gemensamma metoder, insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik, seminarier, konferenser och expertmöten, offentliga kampanjer och evenemang, utveckling och underhåll av webbplatser, utarbetande och spridning av informationsmaterial, stöd till och förvaltning av nätverk bestående av nationella experter samt analys-, övervaknings- och utvärderingsverksamhet,

b)

särskilda gränsöverskridande projekt av gemenskapsintresse som läggs fram av minst två medlemsstater, eller minst en medlemsstat och en annan stat som kan vara antingen ett anslutande land eller ett kandidatland, i enlighet med de villkor som anges i det årliga arbetsprogrammet, eller

c)

verksamhet inom icke-statliga organisationer eller andra organ vars målsättningar är av allmänt europeiskt intresse i överensstämmelse med de allmänna målen för programmet och i enlighet med de villkor som anges i det årliga arbetsprogrammet.

a)

De Eftastater som är parter i EES–avtalet, i enlighet med bestämmelserna i det avtalet.

b)

Kandidatländerna och de länder på västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen i enlighet med villkoren i associeringsavtalen, eller i protokoll till dessa avtal om deltagande i de gemenskapsprogram som ingåtts eller kommer att ingås med dessa länder.