21.12.2007

Europeiska unionens officiella tidning

L 337/122

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 14 december 2007

om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket

[delgivet med nr K(2007) 6281]

(Endast den engelska texten är giltig)

(2007/863/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (1), särskilt punkt 2 tredje stycket i bilaga 3, och

av följande skäl:

(1)

Om den mängd stallgödsel som en medlemsstat avser att sprida per hektar och år skiljer sig från den mängd som anges i punkt 2 andra stycket första meningen samt i punkt 2 a i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG, måste den fastställas på ett sådant sätt att den inte inverkar på möjligheten att uppnå de syften som anges i artikel 1 i det direktivet. Den måste också vara motiverad på grundval av objektiva kriterier, såsom i detta fall lång vegetationsperiod och grödor med stor kväveupptagningsförmåga.

(2)	Den 10 augusti 2007 lämnade Förenade kungariket in en begäran till kommissionen för Nordirlands räkning om undantag enligt punkt 2 tredje stycket i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG.

(3)

Det begärda undantaget gäller Förenade kungarikets planer på att i Nordirland tillåta spridning av upp till 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel på gårdar med betesdrift. Undantaget kan komma att omfatta ungefär 732 jordbruksföretag i Nordirland, motsvarande 2,7 % av det totala antalet gårdar, 4 % av den utnyttjade jordbruksarealen och 5 % av antalet djurenheter.

(4)	Lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG har antagits – Nitrates Action Programme Regulations (Northern Ireland) 2006 (Regulations 2006 No 489) – och gäller även det begärda undantaget.

(5)

I föreskrifterna från 2006 om användningen av fosfor i jordbruket i Nordirland ingår bestämmelser som reglerar spridningen av fosforgödselmedel på land för att förebygga vattenförorening. Genom föreskrifterna förbjuds spridning av kemiska gödselmedel utom i fall då det kan bevisas att mängden inte överstiger växternas behov, något som bland annat kräver att jordens bördighet bedöms genom kemiska analyser.

(6)

Vattenkvalitetsdata som lämnats in visar att vattenförekomster i Nordirland ofta har låga nitrathalter. 2005 låg den genomsnittliga nitrathalten i grundvattnet under 20 mg/l för 71 % av övervakningspunkterna och koncentrationer på över 50 mg nitrat per liter noterades endast för 7 % av övervakningspunkterna. Data om flodernas vattenkvalitet visade att 2005 låg den genomsnittliga nitrathalten under 20 mg/l vid 99 % av provtagningspunkterna och att ingen av övervakningsstationerna överskred 50 mg/l. I alla större sjöar låg den genomsnittliga koncentrationen på under 10 mg/l.

(7)	Enligt den tredje rapporten om genomförandet av nitratdirektivet var nitrathalterna stabila eller minskande för 72 % av övervakningspunkterna under perioden 1999–2003. Nitrathalten i ytvattnet var under samma period stabil eller minskande vid 87 % av övervakningsstationerna för ytvatten.

(8)	I enlighet med artikel 3.5 i direktiv 91/676/EEG tillämpas 2006 års föreskrifter i åtgärdsprogrammet för nitrat (Nordirland) på hela Nordirlands territorium.

(9)

Både antalet djur och användningen av kemiska gödselmedel har minskat under det senaste decenniet. Antalet nötkreatur, grisar och får har minskat med 2 %, 36 % respektive 22 % under perioden 1995–2005. Användningen av kemiska kvävegödselmedel minskade med 41 % under perioden 1995–2005 och tillförseln låg 2005 på i genomsnitt 89 kg per hektar. Användningen av fosforgödselmedel minskade med 49 % under samma period och 2005 användes i genomsnitt 7 kg per hektar. Överskottet av kväve på nationell nivå minskade från 159 kg/hektar 1995 till 124 kg/hektar 2005.

(10)

På grund av att det regnar mycket och att stora delar av marken är dåligt dränerad, används 93 % av jordbruksmarken i Nordirland till vall- och betesproduktion, och en stor del av denna har god till mycket god potential för gräsodling. Till följd av de dåliga dräneringsförhållandena är potentialen för denitrifikation i huvuddelen av jorden i Nordirland förhållandevis stor, vilket minskar nitratkoncentrationen i jorden och därmed mängden nitrat som riskerar att läcka ut.

(11)	I Nordirland brukas 70 % av marken extensivt och 45 % av den totala markarealen odlas inom ramen för miljöstödsprogram.

(12)

Det nordirländska klimatet utmärks av att nederbörden är jämnt fördelad över året och att temperaturen varierar relativt lite, vilket ger en relativt lång vegetationsperiod för gräs, från 270 dagar per år längs östkusten till ca 260 dagar per år på det centrala låglandet där marken förvaltas och brukas aktivt.

(13)	Det underlagsmaterial som läggs fram i begäran visar att den föreslagna mängden på 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel från betesdjur på gårdar med betesdrift är motiverad utifrån objektiva kriterier såsom lång vegetationsperiod och grödor med stor kväveupptagningsförmåga.

(14)	Kommissionen anser efter granskning av begäran att den föreslagna mängden på 250 kg kväve per hektar inte kommer att vara till hinder för att uppnå målen i direktiv 91/676/EEG under förutsättning att vissa strikta villkor uppfylls.

(15)	Detta beslut bör tillämpas tillsammans med föreskrifterna i nitratåtgärdsprogrammet (Nordirland) 2006, som gäller i Nordirland under perioden 2007–2010.

(16)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det undantag Förenade kungariket har begärt för Nordirlands räkning genom en skrivelse av den 10 augusti 2007 i avsikt att tillåta en större mängd stallgödsel än den som anges i punkt 2 andra stycket första meningen samt i punkt 2 a i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG, medges på de villkor som fastställs i detta beslut.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut avses med

a) gårdar med betesdrift: jordbruksföretag där minst 80 % av den areal som är tillgänglig för gödselspridning utgörs av gräsmark,

b) betesdjur: nötkreatur (med undantag av gödkalvar), får, hjortar, getter och hästar,

c) gräs: permanent eller tillfällig gräsmark (tillfällig gräsmark innebär en växtföljd mindre än fyra år).

Artikel 3

Tillämpningsområde

Detta beslut ska tillämpas från fall till fall och enligt de villkor som anges i artiklarna 4, 5 och 6 för gårdar med betesdrift.

Artikel 4

Årligt godkännande och åtagande

1. Lantbrukare som önskar ett undantag ska varje år lämna in en ansökan till den behöriga myndigheten.

2. I samband med denna årliga ansökan ska de skriftligen åta sig att uppfylla villkoren i artiklarna 5 och 6.

3. De behöriga myndigheterna ska se till att alla ansökningar om undantag genomgår en administrativ kontroll. Om de nationella myndigheternas kontroll av de ansökningar som avses i punkt 1 visar att villkoren i artiklarna 5 och 6 inte är uppfyllda, ska den sökande informeras om detta. I sådana fall ska ansökan anses ha avslagits.

Artikel 5

Spridning av stallgödsel och andra gödselmedel

1. Den mängd stallgödsel från betesdjur som varje år sprids på gårdar med betesdrift, inklusive gödsel som sprids av djuren själva, får inte överstiga en mängd gödsel som innehåller 250 kg kväve per hektar, med förbehåll för de villkor som anges i punkterna 2–8.

2. Den totala kvävetillförseln får inte överstiga den berörda grödans förväntade näringsbehov och ska ta hänsyn till kvävetillförseln från marken.

3. För varje gård ska det finnas en gödslingsplan som beskriver växtföljden på jordbruksarealen och den planerade spridningen av stallgödsel, kväve- och fosfathaltigt gödsel. Den ska finnas tillgänglig på gården senast den 1 mars varje kalenderår.

Gödslingsplanen ska omfatta följande:

a)	Antalet kreatur och en beskrivning av inhysnings- och lagringssystemen, inklusive lagringskapaciteten för gödsel (volymen).

b)	En beräkning av kvävemängder (med avdrag för förluster vid inhysning och lagring) och fosformängder i den stallgödsel som produceras på gården.

c)	Växtföljden och arealen för varje gröda, samt en skiss över de enskilda fältens belägenhet.

d)	Grödornas väntade kväve- och fosforbehov.

e)	Mängd och typ av stallgödsel som skickas från eller tas emot på gården.

f)	Resultat av eventuella jordanalyser avseende kväve- och fosforinnehåll.

g)	Tillförsel av kväve och fosfor från stallgödsel på varje fält (skiften som är likartade i fråga om grödor och jordart).

h)	Tillförsel av kväve och fosfor från handelsgödsel och andra gödselmedel på varje fält.

Planerna ska ses över senast sju dagar efter det att ändringar i jordbruksmetoderna företagits, för att garantera att planerna överensstämmer med de använda jordbruksmetoderna.

4. Varje gård ska ha en bokföring över gödselanvändningen med information om hantering av gödselvatten och om fosfortillförsel. Bokföringen ska lämnas in till den behöriga myndigheten för varje kalenderår.

5. Varje gård med betesdrift som medges ett enskilt undantag ska godta att den ansökan som avses i artikel 4.1, gödslingsplanen och bokföringen över gödselanvändningen kan bli föremål för kontroll.

6. På varje gård som medges ett enskilt undantag ska jordens kväve- och fosforhalt analyseras minst vart fjärde år för varje område inom gården som är likartat i fråga om växtföljd och markförhållanden. Minst en analys per fem hektar mark ska göras.

7. Stallgödsel får inte spridas på hösten före gräsodling.

8. Varje gård med betesdrift som medges ett enskilt undantag ska säkerställa att fosforbalansen, beräknad med den metod som fastställs av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 7.2 i detta beslut, inte har ett överskott som överstiger 10 kg fosfor per hektar och år.

Artikel 6

Markskötsel

80 % eller mer av de arealer som är disponibla för gödselspridning på gården ska odlas med gräs. Lantbrukare som medges ett enskilt undantag ska vidta följande åtgärder:

a)	Tillfällig gräsmark ska plöjas på våren.

b)	Plöjt gräs ska på alla jordarter omedelbart följas av en gröda med stort kvävebehov.

c)	Växtföljden får inte innehålla baljväxter eller andra växter som binder atmosfäriskt kväve. Detta ska dock inte gälla för klöver i vall med mindre än 50 % klöver och för spannmål och ärtor med insådd av gräs.

Artikel 7

Övriga åtgärder

1. Detta undantag ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som krävs för att följa gemenskapens övriga miljölagstiftning.

2. De behöriga myndigheterna ska fastställa och till kommissionen lämna in det exakta förfarandet för beräkningen av fosforbalansen på gårdar som omfattas av undantaget, med hänsyn till fosfortillförseln genom koncentrat, foder och gödselmedel och upptagningen i produkter (levande djur, kött och andra animalieprodukter), foder och grödor.

Artikel 8

Övervakning

1. Varje år ska den behöriga myndigheten framställa kartor som visar andelen gårdar med betesdrift, andelen djur och andelen jordbruksmark (uttryckt i procent) som omfattas av ett individuellt undantag i varje distrikt, och kartorna ska uppdateras varje år. Kartorna ska skickas in till kommissionen en gång om året, första gången senast den 1 maj 2008.

2. De gårdar som omfattas av åtgärdsprogrammet och undantaget ska övervakas på gårdsnivå och inom avrinningsområden med jordbruksövervakning. Avrinningsområden som är referensområden för övervakning ska vara representativa för olika jordarter, intensitetsnivåer och gödslingsmetoder.

3. Kartläggningar och näringsanalyser ska göras för att samla in uppgifter om lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder på gårdar som medges enskilda undantag. Dessa uppgifter kan användas för modellbaserade beräkningar av omfattningen av nitratutlakning och fosforförluster från fält där högst 250 kg kväve i form av stallgödsel från betesdjur tillförs per hektar och år.

4. På gårdar som ingår i övervakningsnätet för jordbruksmark ska övervakning av ytnära grundvatten, markvatten, dräneringsvatten och vattendrag ske för att samla in uppgifter om nitrat- och fosforhalter i vatten som lämnar rotzonen och går ut i grundvatten och ytvatten.

5. En stärkt vattenövervakning ska genomföras i avrinningsområden som ligger nära mycket känsliga sjöar.

6. En undersökning ska genomföras för att till slutet av undantagsperioden samla in detaljerad vetenskaplig information om intensiva vall- och betessystem för att förbättra näringsämneshanteringen. Undersökningen kommer att inriktas på förluster av näringsämnen, inklusive nitratutlakning och fosforförluster, vid intensiv mjölkproduktion i representativa områden.

Artikel 9

Kontroller

1. Den behöriga nationella myndigheten ska göra administrativa kontroller av alla gårdar som medges ett enskilt undantag, för att övervaka att den högsta tillåtna mängden på 250 kg kväve per hektar och år i form av stallgödsel från betesdjur inte överskrids och att bestämmelserna om högsta tillåtna mängder för kväve- och fosforgödsel och villkoren för markanvändning följs.

2. Det ska upprättas ett fältkontrollprogram grundat på riskanalys, resultat från tidigare års kontroller och resultat från allmänna stickprovskontroller av efterlevnaden av lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG. Fältkontroller ska göras på minst 3 % av de gårdar som medges ett enskilt undantag och avse de villkor som anges i artiklarna 5 och 6.

Artikel 10

Rapportering

1. Den behöriga myndigheten ska varje år lämna in övervakningsresultaten till kommissionen, tillsammans med en kortfattad rapport om vattenkvalitetens utveckling och utvärderingsmetoder. Rapporten ska redogöra för hur tillämpningen av villkoren för undantaget utvärderas genom kontroller på gårdsnivå, och den ska innehålla uppgifter, grundade på administrativa kontroller och fältkontroller, om gårdar som inte uppfyller villkoren. Den första rapporten ska lämnas in senast i november 2008 och därefter i juni varje år.

2. De erhållna resultaten kommer att beaktas av kommissionen vid en eventuell ny begäran om undantag.

Artikel 11

Tillämpning

Detta beslut ska tillämpas inom ramen för 2006 års förordningar om åtgärdsprogrammet för kväve (Nordirland – förordning 2006 nr 489) av den 1 december 2006. Den löper ut den 31 december 2010.

Artikel 12

Detta beslut riktar sig till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Utfärdat i Bryssel den 14 december 2007.

På kommissionens vägnar

Stavros DIMAS

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).