12.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 182/31

(1)

Beslutet riktar sig till företaget ThyssenKrupp Stainless AG (nedan kallat ”TKS”), men rör företaget Thyssen Stahl AG:s agerande (det företaget kallas nedan ”TS–AG”). TKS tog i en skrivelse till kommissionen av den 23 juli 1997 frivilligt på sig ansvaret för TS–AG:s agerande, åtminstone för åren 1993 och 1994.

(2)

TS–AG medverkade från och med den 16 december 1993 till och med den 31 december 1994, då företaget upphörde att vara ekonomiskt verksamt i sektorn för rostfritt stål, i en enda, fortlöpande överträdelse av artikel 65 i EKSG-fördraget, genom att reglera priserna för legeringsämnen som användes i sektorn för rostfritt stål i Västeuropa.

(3)

Beslutet rör ett förnyat antagande av kommissionens beslut 98/247/EKSG (2). Det beslutet ogiltigförklarades till viss del av gemenskapens domstolar (3), av förfaranderelaterade skäl. Domstolarna fastställde att kommissionen år 1998 hade ålagt TKS böter för TS–AG:s agerande utan att först ha givit TKS möjlighet att yttra sig över TS–AG:s agerande. Detta utgjorde en kränkning av TKS rätt att yttra sig.

(4)

Den 24 april 2006 skickade kommissionen ett meddelande om invändningar till TKS, i syfte att rätta till det förfaranderelaterade fel som domstolarna påtalat.

(5)

Legeringspåslaget var en priskomponent som beräknades på grundval av priserna på legeringsämnena och lades till grundpriset för rostfritt stål. Kostnaden för de legeringsämnen som användes av tillverkarna av rostfritt stål (nickel, krom och molybden) utgjorde en mycket stor del av de totala tillverkningskostnaderna. Priserna på legeringsämnena i fråga var mycket instabila.

(6)

Priserna på legeringsämnen och rostfritt stål föll kraftigt under 2003. I samband med att priserna på nickel började stiga i september 1993 minskade tillverkarnas vinster betydligt. I syfte att avhjälpa detta problem kom tillverkarna av platta produkter av rostfritt stål överens om att hålla ett möte i Madrid den 16 december 1993. Efter detta möte var tillverkarna i kontakt med varandra ett flertal gånger för att diskutera hur legeringspåslaget skulle beräknas och tillämpas.

(7)

Kommissionen fastställde i sitt beslut från 1998 att TS–AG och andra företag på ett samordnat sätt hade ändrat och tillämpat de referensvärden som användes för att beräkna legeringspåslaget: syftet med och resultatet av detta förfarande var att begränsa och snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden.

(8)

Kommissionen anser att de materiella reglerna i EKSG-fördraget måste tillämpas på överträdelsen (kartellen), eftersom detta fördrag var i kraft under perioden för överträdelsen (1993 och 1994). Det fanns inget som talade för tillämpning av principen om ”den lindrigaste lagen” (lex mitior).

(9)

Kommissionen håller i det nya beslutet TKS ansvarigt för TS–AG:s agerande, med anledning av TKS förklaring i företagets skrivelse av den 23 juli 1997, och klargör i beslutet att detta inte åberopar sig på begreppet rättslig succession eller begreppet ekonomisk succession.

(10)

Förklaringen från 1997 ifrågasattes inte i EG-domstolens dom, och en sådan förklaring kan inte heller anses vara oförenlig med allmänna rättsprinciper eller kommissionens beslutspraxis.

(11)

I det nya beslutet dras slutsatsen att preskriptionstiden inte har löpt ut, eftersom denna tid upphörde att löpa under domstolsförfarandena.

(12)

I syfte att trygga att adressaterna för beslut 98/247/EKSG behandlas lika ansågs överträdelsen såsom allvarlig (grundbelopp 4 miljoner euro).

(13)

Grundbeloppet höjdes med 10 % med anledning av att överträdelsen pågick under mer än ett år (från och med den 16 december 1993 till och med den 31 december 1994).

(14)

I överensstämmelse med beslut 98/247/EKSG sänktes det belopp som följer av punkten ovan med 10 % på grund av att den ekonomiska situationen i sektorn var mycket svår.

(15)

Genom tillämpning av 1996 års meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden och mot bakgrund av förstainstansrättens dom (4) sänktes det belopp som följer av punkten ovan med 20 %, eftersom TKS hjälpte kommissionen att fastställa de faktiska omständigheterna i ärendet. Böterna uppgick därmed till 3 168 000 euro.