29.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 72/5

RÅDETS YTTRANDE

av den 27 februari 2007

om Estlands uppdaterade konvergensprogram för 2006–2010

(2007/C 72/02)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGIVIT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 9.3,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

(1)

Den 27 februari 2007 granskade rådet Estlands uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2006–2010.

(2)

 Enligt programmets bakomliggande makroekonomiska scenario beräknas den reala BNP-tillväxten efter att ha nått en kulmen på 11 % 2006 att avta något till 8

Formula

% 2007 och till 7

Formula

 % per år för resten av programperioden. Mot bakgrund av nu tillgängliga uppgifter verkar scenariot i programmet baseras på försiktiga tillväxtantaganden. Beräkningarna i planen på medellång sikt för en friktionsfri dämpning av tillväxttakten från nuvarande nivå, som skulle kunna leda till överhettning av ekonomin, är emellertid uppenbart omgärdade av risker. Inflationsberäkningarna i programmet förefaller vara realistiska.

(3)

Enligt kommissionens höstprognos 2006 beräknas överskottet i den offentliga sektorns finanser för 2006 uppgå till 2,5 % av BNP, vilket kan jämföras med målet på 0,3 % av BNP i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Det betydligt bättre utfallet, vilket också förväntades i den nya uppdateringen, beror på överskjutande effekter av det bättre än väntade utfallet för 2005 och den överraskande höga tillväxten 2006. Utgifterna har varit lägre än vad som planerats i budgeten.

(4)

 Huvudmålen för strategin för de offentliga finanserna på medellång sikt enligt programmet är att upprätthålla minst budgetbalans och att säkerställa långsiktig hållbarhet med tanke på effekterna på de offentliga finanserna av befolkningens åldrande. I strategin för de offentliga finanserna beräknas det totala överskottet att minska från 2

Formula

% av BNP 2006 till cirka 1

Formula

 % för 2007–2008 för att därefter åter öka till omkring 1

Formula

% av BNP. Det primära saldot kommer att utvecklas på ett liknande sätt, eftersom ränteutgifternas betydelse är försumbar. Förklaringen till att överskottet sjunker 2007 är en ökning av de offentliga utgifterna som andel av BNP medan inkomstkvoten följer en nedåtgående trend. Från och med 2008 minskar de totala inkomst- och utgiftskvoterna i takt, vilket bland annat avspeglar sänkningarna av inkomstskatten och att utgiftstillväxten fortsätter att understiga den mycket kraftiga nominella BNP-tillväxten. Det nya programmet avviker från tidigare praxis att alltid sikta på ett nollsaldo i de offentliga finanserna (som i regel de senaste åren uppfylldes med råge) och inriktas i stället på att uppnå ett betydande överskott för hela programperioden, vilket bättre motsvarar den rådande konjunktursituationen. Jämfört med den tidigare uppdateringen har målen skrivits upp från och med år 2007 med åtminstone 1 procentenhet av BNP mot bakgrund av ett mer gynnsamt (och mer realistiskt) makroekonomiskt scenario.

(5)

 Det strukturella saldot (dvs. det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder) beräknat enligt den allmänt vedertagna metoden planeras att sjunka med omkring 1 procentenhet för att hamna på

Formula

% av BNP 2007 och därefter åter öka till drygt 1 % av BNP 2008 respektive till drygt 1

Formula

% av BNP för 2009 och 2010. På samma sätt som i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet är programmets medelfristiga mål för de offentliga finanserna budgetbalans i strukturella termer, vilket man enligt programmet planerar att bibehålla under hela programperioden. Eftersom det medelfristiga målet för de offentliga finanserna är mer långtgående än minimiriktmärket (ett beräknat underskott på cirka 2 % av BNP), bör dess uppfyllande skapa en tillräcklig marginal mot ett alltför stort underskott. Det medelfristiga målet för de offentliga finanserna ligger inom det intervall som i stabilitets- och tillväxtpakten och uppförandekoden har fastställts för de medlemsstater som deltar i eurosamarbetet eller i ERM II, och det är mycket mer ambitiöst än vad som krävs sett till skuldkvoten och den genomsnittliga potentiella produktionstillväxten på lång sikt.

(6)

Riskerna i programmets beräkningar av de offentliga finanserna förefaller på det hela taget uppväga varandra. Programmets makroekonomiska antaganden kan betraktas som försiktiga för hela programperioden. Beräkningar av skatteintäkterna verkar sammantaget vara rimliga. En mer bindande finanspolitisk ram på medellång sikt skulle emellertid göra det lättare att uppnå den planerade dämpningen av ökningstakten för de offentliga utgifterna.

(7)

Utifrån denna riskbedömning förefaller programmets finanspolitiska inriktning vara tillräckligt ambitiös för att det medelfristiga målet för de offentliga finanserna skall kunna bibehållas med stor marginal under resten av programperioden, så som förutses i programmet. Det finns därför också en tillräcklig säkerhetsmarginal för att hålla underskottet inom tröskelvärdet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar under programperioden. Programmets finanspolitiska inriktning är inte helt förenlig med stabilitets- och tillväxtpakten eftersom den är konjunkturförstärkande i goda tider under 2007, då det strukturella saldot beräknas minska med omkring 1 % av BNP.

(8)

Den offentliga bruttoskulden uppskattas ha minskat till 3,7 % av BNP under 2006, vilket ligger långt under fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Enligt programmet beräknas skuldkvoten minska med ytterligare 2 procentenheter under programperioden.

(9)

De långsiktiga effekterna på de offentliga finanserna av befolkningens åldrande är i Estland bland de lägsta i EU, och de åldersrelaterade utgifterna beräknas att sjunka som andel av BNP under de kommande decennierna, bland annat till följd av den betydande utgiftsminskande effekten av pensionsreformen. Den nuvarande nivån på bruttoskulden är mycket låg i Estland och ett bibehållande av sunda offentliga finanser i linje med budgetplanerna under programperioden skulle bidra till att begränsa riskerna när det gäller de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. På det hela taget förefaller Estland vara utsatt för låg risk med avseende på de offentliga finansernas hållbarhet.

(10)

Konvergensprogrammet innehåller en kvalitativ bedömning av de samlade effekterna enligt rapporten från oktober 2006 av genomförandet av det nationella reformprogrammet inom ramen för den medelfristiga strategin för de offentliga finanserna. Vidare ges vissa uppgifter om de direkta budgetkostnader eller budgetbesparingar som de viktigaste planerade reformerna i det nationella reformprogrammet ger upphov till, och konvergensprogrammets beräkningar av de offentliga finanserna tar uttryckligen hänsyn till inverkan på de offentliga finanserna av de åtgärder som beskrivs i det nationella reformprogrammet. De finanspolitiska åtgärderna i konvergensprogrammet verkar ligga i linje med åtgärderna i det nationella reformprogrammet. I synnerhet betonas i båda programmen att en försiktig finanspolitik utgör en avgörande faktor för att säkerställa makroekonomisk stabilitet.

(11)

Programmets strategi för de offentliga finanserna överensstämmer i huvudsak med de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005–2008.

(12)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram innehåller programmet samtliga obligatoriska uppgifter och de flesta av de frivilliga uppgifterna (2).

Sammantaget är slutsatsen att de offentliga finanserna på medellång sikt är sunda, och att den finanspolitiska strategin utgör ett bra exempel på en finanspolitik i linje med stabilitets- och tillväxtpakten. Den planerade försvagningen av överskottet i de offentliga finanserna under 2007 i goda ekonomiska tider innebär dock att finanspolitikens inriktning blir konjunkturförstärkande.

Mot bakgrund av denna bedömning uppmanas Estland att sträva efter att uppnå ett högre överskott i de offentliga finanserna för 2007 än vad som planeras i programmet i syfte att främja makroekonomisk stabilitet och fortsätta arbetet med att korrigera den externa obalansen.

Jämförelse av nyckeltal i makroekonomiska beräkningar och budgetberäkningar

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Real BNP

(förändring i %).

KP dec. 2006

10,5

11,0

8,3

7,7

7,6

7,5

KOM nov. 2006

10,5

10,9

9,5

8,4

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KOM nov. 2005

6,5

6,6

6,3

6,3

6,3

Uppgift saknas

HIKP-inflation

(%)

KP dec. 2006

4,1

4,4

4,3

4,4

3,5

3,2

KOM nov. 2006

4,1

4,4

4,2

4,6

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KOM nov. 2005

3,5

2,6

2,6

2,7

2,7

Uppgift saknas

Produktionsgap

(i % av potentiell BNP)

CP dec 2006  (3)

0,2

2,0

1,2

0,2

– 0,3

– 0,7

KOM nov. 2006 (7)

0,0

1,2

0,9

– 0,6

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KOM nov. 2005  (3)

– 0,4

– 0,6

– 0,7

– 0,5

– 0,1

Uppgift saknas

Saldo i de offentliga finanserna

(i % av BNP)

KP dec. 2006

2,3

2,6

1,2

1,3

1,6

1,5

KOM nov. 2006

2,3

2,5

1,6

1,3

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KOM nov. 2005

0,3

0,1

0,0

0,0

0,0

Uppgift saknas

Primärt saldo

(i % av BNP)

KP dec. 2006

2,5

2,8

1,4

1,4

1,7

1,6

KOM nov. 2006

2,5

2,7

1,8

1,5

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KOM nov. 2005

0,5

0,3

0,2

0,1

0,1

Uppgift saknas

Konjunkturrensat saldo

(i % av BNP)

KP dec. 2006  (3)

2,2

2,0

0,8

1,2

1,7

1,7

KOM nov. 2006

2,3

2,2

1,4

1,5

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KOM nov. 2005  (3)

0,4

0,3

0,2

0,1

0,0

Uppgift saknas

Strukturellt saldo (4)

(i % av BNP)

CP dec 2006  (5)

2,2

1,4

0,4

1,2

1,7

1,7

KOM nov. 2006 (6)

2,2

1,5

1,0

1,3

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KOM nov. 2005

0,4

0,3

0,2

0,1

0,0

Uppgift saknas

Offentlig bruttoskuld

(i % av BNP)

KP dec. 2006

4,5

3,7

2,6

2,3

2,1

1,9

KOM nov. 2006

4,5

4,0

2,7

2,1

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KOM nov. 2005

4,6

4,4

3,3

3,0

2,8

Uppgift saknas

Konvergensprogram (KP), kommissionens höstprognos 2006 (KOM) och kommissionens beräkningar.

(1)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1055/2005 (EUT L 174, 7.7.2005, s. 1). De dokument som det hänvisas till i texten återfinns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm

(2)  Särskilt saknas vissa arbetsmarknadsvariabler samt uppgifterna om den privata sektorns nettoutlåning/nettoupplåning.

(3)  Kommissionens beräkningar baseras på uppgifterna i programmet.

(4)  Konjunkturrensat saldo (liksom i föregående rader), exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder.

(5)  Engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder som ingår i programmet (0,6 % av BNP 2006, 0,4 % 2007, samtliga underskottsminskande).

(6)  Engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder enligt kommissionens höstprognos 2006 (0,2 % av BNP 2005, 0,6 % av BNP 2006, 0,4 % av BNP 2007 och 0,2 % av BNP 2008, samtliga underskottsminskande).

(7)  Baserat på en beräknad potentiell tillväxt på 9,1 %, 9,6 %, 9,9 % respektive 9,9 % under perioden 2005–2008.

Källa:

Konvergensprogram (KP), kommissionens höstprognos 2006 (KOM) och kommissionens beräkningar.