30.12.2006

Europeiska unionens officiella tidning

L 404/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1923/2006

av den 18 december 2006

om ändring av förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152.4 b,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1)

efter att ha hört Regionkommittén

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (3) är avsedd att utgöra en enda rättslig ram för transmissibel spongiform encefalopati (TSE) inom gemenskapen.

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 932/2005 av den 8 juni 2005 om ändring av förordning (EG) nr 999/2001 vad gäller förlängning av perioden för övergångsbestämmelser (4) förlängdes giltighetstiden för de övergångsbestämmelser som föreskrivs i förordning (EG) nr 999/2001 till senast den 1 juli 2007.

(3)

Vid plenarmötet vid Internationella byrån för epizootiska sjukdomar i maj 2003 antogs en resolution om att förenkla nuvarande internationella kriterier för klassificering av länder när det gäller risken för bovin spongiform encefalopati (BSE). Ett förslag antogs vid plenarmötet i maj 2005. Artiklarna i förordning (EG) nr 999/2001 bör anpassas för att återspegla det nya internationellt överenskomna kategoriseringssystemet.

(4)

Utvecklingen när det gäller provtagning och analys kommer att kräva omfattande ändringar av bilaga X till förordning (EG) nr 999/2001. Det är därför nödvändigt att göra vissa tekniska ändringar av den nuvarande definitionen av ”snabbtest” i förordning (EG) nr 999/2001 för att i ett senare skede underlätta ändring av strukturen i denna bilaga.

(5)	För att uppnå tydlighet i gemenskapslagstiftningen är det lämpligt att klargöra att den definition av ”maskinurbenat kött” som föreskrivs i annan gemenskapslagstiftning om livsmedelssäkerhet bör vara tillämplig i förordning (EG) nr 999/2001 i samband med åtgärder för utrotning av TSE.

(6)

Genom förordning (EG) nr 999/2001 upprättas ett övervakningsprogram för BSE och scrapie. Vetenskapliga styrkommittén rekommenderade i sitt yttrande av den 6-7 mars 2003 införandet av ett övervakningsprogram för TSE hos hjortdjur. Det övervakningssystem som föreslås i förordningen i fråga bör därför utvidgas till andra former av TSE med möjlighet att anta ytterligare åtgärder för att i ett senare skede genomföra detta system.

(7)

Ett harmoniserat avelsprogram för resistens mot TSE hos får har inrättats som en övergångsåtgärd genom kommissionens beslut 2003/100/EG av den 13 februari 2003 om fastställande av minimikrav för inrättandet av avelsprogram för resistens mot transmissibel spongiform encefalopati hos får (5). Förordning (EG) nr 999/2001 bör ändras för att lägga en permanent rättslig grund för detta program samt ge möjlighet att ändra sådana program för att beakta utvärderade vetenskapliga resultat och konsekvenserna i stort av deras genomförande.

(8)

Genom förordning (EG) nr 999/2001 förbjuds utfodring av vissa djur med vissa bearbetade animaliska proteiner, med möjlighet till undantag. Utvecklingen när det gäller förbud mot utfodring av djur kan kräva att ändringar görs i bilaga IV till förordningen i fråga. Det är nödvändigt att göra vissa tekniska ändringar av den nuvarande lydelsen i motsvarande artikel för att i ett senare skede underlätta ändring av strukturen i denna bilaga.

(9)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (6) införs bestämmelser för bortskaffandet av specificerat riskmaterial och djur smittade av TSE. Bestämmelser om transitering genom gemenskapen av produkter av animaliskt ursprung har nu antagits. Med tanke på konsekvensen i gemenskapslagstiftningen bör nu gällande bestämmelser i förordning (EG) nr 999/2001 om bortskaffande av sådant material och sådana djur ersättas av en hänvisning till förordning (EG) nr 1774/2002 och hänvisningen till transiteringsbestämmelserna i förordning (EG) nr 999/2001 bör upphävas.

(10)

Utvecklingen när det gäller specificerat riskmaterial kommer också att kräva omfattande ändringar av bilaga V till förordning (EG) nr 999/2001. Det är nödvändigt att göra vissa tekniska ändringar av lydelsen i motsvarande bestämmelser i förordningen i fråga för att i ett senare skede underlätta ändring av strukturen i denna bilaga.

(11)

Även om bedövning genom injicering av gas i hjärnskålen är förbjuden inom gemenskapen kan injicering av gas även förekomma efter bedövning. Det krävs därför att de berörda bestämmelserna om slaktmetoder i förordning (EG) nr 999/2001 ändras så att injicering av gas i hjärnskålen efter bedövning förbjuds.

(12)	Genom kommissionens förordning (EG) nr 1915/2003 om ändring av förordning (EG) nr 999/2001 (7) införs nya bestämmelser om utrotning av scrapie hos får och getter. Det är därför nödvändigt att förbjuda förflyttning av får och getter från anläggningar där scrapie officiellt misstänks.

(13)	Med stöd av nya vetenskapliga rön bör det genom förordning (EG) nr 999/2001 bli möjligt att till andra arter utvidga räckvidden av de bestämmelser som gäller avyttring och export av nötkreatur, får och getter samt deras sperma, embryon och ägg.

(14)

Av vetenskapliga styrkommitténs yttrande av den 26 juni 1998 framgår att vissa restriktioner när det gäller ursprunget till råmaterial vid framställning av dikalciumfosfat bör iakttas. Dikalciumfosfat bör därför avföras från förteckningen över de produkter som enligt förordning (EG) nr 999/2001 inte är föremål för restriktioner vid avyttringen. Avsaknaden av restriktioner i fråga om mjölk och mjölkprodukter bör förtydligas.

(15)

Med stöd av nya vetenskapliga rön och riskklassificering och utan hinder av möjligheten att anta säkerhetsbestämmelser bör det genom förordning (EG) nr 999/2001 bli möjligt att i enlighet med kommittéförfarandet anta mer specifika krav för avyttring och export av produkter av animaliskt ursprung som härrör från medlemsstater eller tredjeländer med kontrollerad eller ej fastställd TSE-risk.

(16)	De åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av förordning (EG) nr 999/2001 bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (8).

(17)

Kommissionen bör särskilt ges behörighet att anta beslut om att godkänna snabbtester, att anpassa djurens ålder, att införa en toleransnivå, att tillåta utfodring av ungdjur av idisslare med protein som härrör från fisk, att utvidga vissa bestämmelser till att omfatta andra djurarter; att fastställa regler om undantag från skyldigheten att avlägsna och destruera specificerat riskmaterial; att fastställa kriterier för att påvisa en förbättring av den epidemiologiska situationen och kriterier för att bevilja undantag från vissa begränsningar samt produktionsprocesser. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av förordning (EG) nr 999/2001 och/eller komplettera den förordningen genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(18)	Förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet därmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 999/2001 skall ändras på följande sätt:

Följande skäl skall införas:

”(8a)

Utfodring av icke-idisslare med vissa bearbetade animaliska proteiner från icke-idisslare bör tillåtas, samtidigt som hänsyn tas till förbudet mot återanvändning inom arten i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (9), och till kontrollaspekterna, särskilt med anknytning till differentieringen av bearbetade animaliska proteiner, som är specifika för vissa arter i enlighet med det meddelande om TSE-färdplanen, som kommissionen antog den 15 juli 2005.

Följande skäl skall införas:

”(11a)

I sin resolution av den 28 oktober 2004 (10) uttryckte Europaparlamentet farhågor för att idisslare utfodras med animaliska proteiner eftersom sådana inte ingår i de vuxna kreaturens naturliga foder. I efterdyningarna av BSE-krisen och mul- och klövsjukekrisen har det blivit alltmer accepterat att det bästa sättet att garantera människors och djurs hälsa är att hålla och utfodra djuren på ett sätt som tar hänsyn till varje djurarts särdrag. I enlighet med försiktighetsprincipen och i linje med idisslarnas naturliga foderstat och levnadsvillkor är det därför nödvändigt att behålla förbudet mot utfodring med animaliska proteiner till idisslare i former som normalt inte utgör del av deras naturliga foderstat.

(11b)

Maskinurbenat kött erhålls genom att kött avlägsnas från ben på ett sådant sätt att muskelfiberstrukturen förstörs eller ändras. Det kan innehålla delar av ben och periostet (benhinnan). Maskinurbenat kött kan alltså inte jämföras med vanligt kött. Följaktligen bör dess användning som livsmedel ses över.

Artikel 3.1 skall ändras på följande sätt:

Punkt l skall ersättas med följande:

”l)	snabbtest: de screeningmetoder som förtecknas i bilaga X och som ger ett resultat inom 24 timmar,”.

Följande punkter skall läggas till:

”n)	maskinurbenat kött eller ’MSM’: produkt som framställs genom att kött avlägsnas från köttben efter urbening med mekaniska metoder som medför att muskelfiberstrukturen försvinner eller förändras.

o)	passiv övervakning: rapportering av alla djur som misstänks ha infekterats av TSE och, där TSE inte kan uteslutas med hjälp av kliniska undersökningar, laboratorietestning av sådana djur.

aktiv övervakning: testning av djur som inte anmälts som djur som misstänks vara TSE-smittade, såsom djur som nödslaktats, djur med kliniska symtom vid inspektion ante mortem, självdöda djur, friska slaktade djur och djur som gallrats ut i samband med ett TSE-fall, särskilt i syfte att bestämma utvecklingen och förekomsten av TSE i ett land eller i en region i landet.”.

Artikel 5 skall ändras på följande sätt:

Punkt 1 skall ersättas med följande:

”1. BSE-statusen i medlemsstaterna eller tredjeländer eller regioner i dessa (nedan kallade ’länder eller regioner’) skall bestämmas genom klassificering i en av följande tre kategorier:

—	Försumbar BSE-risk i enlighet med definitionen i bilaga II.

—	Kontrollerad BSE-risk i enlighet med definitionen i bilaga II.

—	Ej fastställd BSE-risk i enlighet med definitionen i bilaga II.

BSE-statusen i länder eller regioner får fastställas endast på grundval av de kriterier som anges i kapitel A i bilaga II. Dessa kriterier skall omfatta resultatet av en riskanalys som grundar sig på samtliga potentiella faktorer för uppkomsten av bovin spongiform encefalopati i enlighet med kapitel B i bilaga II, och deras utveckling med tiden, liksom omfattande aktiva och passiva övervakningsåtgärder med beaktande av landets eller regionens riskkategori.

Medlemsstater samt de tredjeländer som önskar finnas kvar i förteckningen över tredjeländer vars export till gemenskapen av levande djur eller av de produkter som denna förordning omfattar är godkänd skall lämna en ansökan till kommissionen om att deras BSE-status skall fastställas, åtföljd av relevant information om kriterierna som anges i kapitel A i bilaga II och om de potentiella riskfaktorer som anges i kapitel B i bilaga II samt deras utveckling med tiden.”.

Punkt 4 skall ersättas med följande:

”4. De medlemsstater och tredjeländer som inte lämnat någon ansökan i enlighet med tredje stycket i punkt 1 skall, när det gäller avsändande från deras territorier av levande djur och produkter av animaliskt ursprung, uppfylla de importkrav som tillämpas på länder med en ej fastställd BSE-risk, till dess att de lämnat en sådan ansökan och ett slutgiltigt beslut fattats om deras BSE-status.”.

Artikel 6 skall ändras på följande sätt:

Punkt 1 skall ersättas med följande:

”1. Varje medlemsstat skall genomföra ett årligt övervakningsprogram för TSE grundat på aktiv och passiv övervakning i enlighet med bilaga III. Ett screeningförfarande med snabbtest skall ingå om sådana test finns att tillgå för djurarten i fråga.

Snabbtest skall för detta ändamål godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 24.3 och förtecknas i bilaga X.”.

Följande punkter skall införas:

”1a. Det årliga övervakningsprogram som avses i punkt 1 skall åtminstone omfatta följande delpopulationer:

a)	Samtliga nötkreatur äldre än 24 månader som sänts till nödslakt eller med anmärkningar vid inspektion ante mortem.

b)	Samtliga nötkreatur äldre än 30 månader som har slaktats på normalt sätt för att användas som livsmedel.

c)	Samtliga nötkreatur äldre än 24 månader som inte slaktats för att användas som livsmedel, som har dött eller avlivats på gården, under transport eller på ett slakteri (självdöda djur).

Medlemsstaterna får besluta om undantag från bestämmelsen enligt led c i avlägset belägna områden med låg djurtäthet, där ingen insamling av döda djur organiseras. De medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet skall informera kommissionen om detta och översända en förteckning över de berörda områdena åtföljd av en motivering till undantaget. Undantaget får omfatta högst 10 procent av nötkreaturspopulationen i en medlemsstat.

1b. Efter samråd med den relevanta vetenskapliga kommittén får den ålder som anges i punkt 1a a och 1a c anpassas till den vetenskapliga utvecklingen i enlighet med förfarandet i artikel 24.3.

På begäran av en medlemsstat som kan visa att den epidemiologiska situationen i landet har förbättrats, på grundval av vissa kriterier som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 24.3, får de årliga övervakningsprogrammen för just den medlemsstaten ses över.

Den berörda medlemsstaten skall styrka sin förmåga att bedöma hur effektiva de åtgärder som införts är och säkerställa skydd av människors och djurs hälsa grundat på en omfattande riskanalys. Medlemsstaten skall i synnerhet påvisa

a)	en tydligt minskande eller kontinuerligt låg förekomst av BSE, på grundval av aktuella testresultat,

b)	att den under åtminstone sex år har genomfört och verkställt ett fullständigt program för BSE-testning (gemenskapens lagstiftning om spårbarhet och identifiering av levande djur och om övervakning av BSE),

c)	att den under minst sex år har genomfört och verkställt gemenskapens lagstiftning om totalt foderförbud för produktionsdjur.”.

c)	Följande punkt skall läggas till: ”5. Genomförandebestämmelser för denna artikel skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2.”.

Följande artikel skall införas:

”Artikel 6a

Avelsprogram

1. Medlemsstaterna får införa avelsprogram för resistens mot TSE i sina fårbesättningar. Dessa program skall omfatta ett regelverk för att fastställa TSE-resistent status för vissa fårflockar och kan utvidgas till att omfatta andra djurarter om de grundar sig på vetenskapliga belägg som bekräftar resistensen mot TSE hos vissa genotyper av dessa arter.

2. Särskilda bestämmelser för de program som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2.

3. Medlemsstater som inför avelsprogram skall regelbundet rapportera till kommissionen i syfte att möjliggöra en vetenskaplig utvärdering av programmen, i synnerhet med avseende på deras effekter på förekomsten av TSE, men också på den genetiska mångfalden och variationen samt på bevarandet av gamla eller sällsynta fårraser eller sådana som är väl anpassade till en viss region. De vetenskapliga resultaten och de allmänna konsekvenserna av avelsprogrammen skall utvärderas regelbundet, och dessa program skall vid behov ändras i enlighet därmed.”.

Artikel 7 skall ändras på följande sätt:

Punkterna 1–4 skall ersättas med följande:

”1. Det skall vara förbjudet att utfodra idisslare med protein som härrör från djur.

2. Det förbud som föreskrivs i punkt 1 skall utvidgas till andra djur än idisslare och, när det gäller utfodringen av dessa djur med produkter av animaliskt ursprung, begränsas i enlighet med bilaga IV.

3. Punkterna 1 och 2 skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga IV om undantag till förbudet i dessa punkter.

Kommissionen kan i enlighet med förfarandet i artikel 24.3 och på grundval av en vetenskaplig bedömning av unga idisslares näringsbehov samt i överensstämmelse med de bestämmelser om genomförandet av denna artikel som antagits med stöd av punkt 5 i denna artikel och efter en bedömning av kontrollaspekterna av detta undantag, tillåta utfodring av unga idisslare med protein som härrör från fisk.

4. Medlemsstaterna eller regioner i dessa med en ej fastställd BSE-risk får inte ges tillstånd att exportera eller lagra foder avsett för produktionsdjur vilket innehåller protein som härrör från däggdjur eller foder som är avsett för däggdjur, med undantag för foder som är avsett för hundar, katter och pälsdjur, vilket innehåller bearbetat protein som härrör från däggdjur.

Tredjeländer eller regioner i dessa med en ej fastställd BSE-risk får inte ges tillstånd att till gemenskapen exportera foder avsett för produktionsdjur vilket innehåller protein som härrör från däggdjur eller foder som är avsett för däggdjur, med undantag för foder som är avsett för hundar, katter och pälsdjur, vilket innehåller bearbetat protein som härrör från däggdjur.

På begäran av en medlemsstat eller ett tredjeland får ett beslut fattas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2 på grundval av närmare kriterier som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 24.3, om att bevilja enskilda undantag från begränsningarna i denna punkt. Varje undantag skall beakta bestämmelserna i punkt 3 i denna artikel.”.

Följande punkt skall införas:

”4a. På grundval av en gynnsam riskbedömning, där åtminstone mängden och den eventuella källan till kontamineringen och slutdestinationen för sändningen beaktas, får ett beslut fattas i enlighet med förfarandet i artikel 24.3 om att införa en toleransnivå för obetydliga mängder animaliska proteiner i foder på grund av oavsiktlig och tekniskt oundviklig kontaminering.”.

Punkt 5 skall ersättas med följande:

”5 Bestämmelser om genomförandet av denna artikel, särskilt bestämmelser om förebyggande av korskontaminering och om de insamlings- och analysmetoder som krävs för att kontrollera efterlevnaden av denna artikel, skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2. Dessa bestämmelser skall grunda sig på en rapport från kommissionen om källan till, bearbetning och kontroll av samt spårbarhet hos foder av animaliskt ursprung.”.

Artikel 8, punkterna 1–5, skall ersättas med följande:

”1. Det specificerade riskmaterialet skall avlägsnas och bortskaffas i enlighet med bilaga V till denna förordning och med förordning (EG) nr 1774/2002. Det får inte importeras till gemenskapen. Förteckningen över specificerat riskmaterial som avses i bilaga V skall omfatta åtminstone hjärna, ryggmärg, ögon och tonsiller hos nötkreatur äldre än 12 månader och ryggkotpelare hos nötkreatur över en ålder som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 24.3. Med beaktande av de olika riskkategorier som fastställs i artikel 5.1 första stycket och kraven i artikel 6.1a och 6.1b b skall förteckningen över specificerat riskmaterial i bilaga V ändras i enlighet därmed.

2. Punkt 1 i denna artikel skall inte tillämpas på vävnader från djur som undergått ett alternativt test som godkänts för detta särskilda ändamål i enlighet med förfarandet i artikel 24.3 förutsatt att detta test förtecknats i bilaga X, att det tillämpas under de villkor som föreskrivs i bilaga V och att testresultaten är negativa.

De medlemsstater som godkänner användningen av ett alternativt test enligt denna punkt skall underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta.

3. I medlemsstater, eller regioner inom dessa, med en kontrollerad eller ej fastställd BSE-risk får laceration, efter bedövning, av vävnad från centrala nervsystemet med hjälp av ett avlångt, stavformigt instrument som införs i hjärnskålen, eller med hjälp av injicering av gas i hjärnskålen i samband med bedövning, inte utföras på nötkreatur, får eller getter vars kött är avsett som livsmedel eller foder.

4. De uppgifter om ålder som anges i bilaga V får justeras. Sådana justeringar skall grunda sig på de senaste belagda vetenskapliga rönen om den statistiska sannolikheten för förekomst av TSE i de relevanta åldersgrupperna i gemenskapens populationer av nötkreatur, får och getter.

5. Regler om undantag från punkterna 1–4 i denna artikel antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.3 med hänsyn till den tidpunkt när det förbud mot utfodring som föreskrivs i artikel 7.1 faktiskt träder i kraft eller, när det gäller tredjeländer eller regioner i detta land med en kontrollerad risk för BSE, med hänsyn till den tidpunkt när förbudet mot däggdjursprotein i foder för idisslare faktiskt träder i kraft, i syfte att begränsa kraven att avlägsna och destruera specificerat riskmaterial till de djur som fötts före detta datum i berörda länder eller regioner.”.

Artikel 9.1 och 9.2 skall ersättas med följande:

”1. De produkter av animaliskt ursprung som förtecknas i bilaga VI skall framställas med användning av de produktionsprocesser som godkänts i enlighet med förfarandet i artikel 24.3.

2. Ben från nötkreatur, får och getter från länder eller regioner med kontrollerad eller ej fastställd BSE-risk, får inte användas för framställning av maskinurbenat kött (MSM). Medlemsstaterna skall före den 1 juli 2008 lägga fram en rapport till kommissionen om användningen av och produktionsmetoden för MSM på deras territorium. Denna rapport skall innehålla ett uttalande om huruvida medlemsstaten avser att fortsätta att producera MSM.

Kommissionen skall därefter lägga fram ett meddelande till Europaparlamentet och rådet om behov och användning i framtiden av MSM i gemenskapen, inbegripet informationsstrategin gentemot konsumenterna.”.

10.

Artikel 12 skall ändras på följande sätt:

Punkt 1 skall ersättas med följande:

”1. Alla djur som misstänks vara smittade av TSE skall antingen bli föremål för en officiell restriktion vad avser förflyttning i avvaktan på att resultaten av en klinisk och epidemiologisk undersökning som genomförts av den behöriga myndigheten blir kända, eller avlivas för att under officiell kontroll undersökas i ett laboratorium.

Om TSE officiellt misstänks hos ett nötkreatur i en anläggning i en medlemsstat skall alla övriga nötkreatur i denna anläggning bli föremål för en officiell restriktion vad avser förflyttning i avvaktan på att resultaten av undersökningen blir tillgängliga. Om TSE officiellt misstänks hos ett får eller en get i en anläggning i en medlemsstat skall alla övriga får och getter i denna anläggning bli föremål för en officiell restriktion vad avser förflyttning i avvaktan på att resultaten av undersökningen blir tillgängliga.

Om det emellertid finns belägg för att den anläggning där djuret befann sig när TSE misstänktes sannolikt inte är den anläggning där djuret kan ha exponerats för TSE, kan den behöriga myndigheten besluta att endast det djur som misstänkts vara smittat skall bli föremål för en officiell restriktion vad avser förflyttning.

Om den behöriga myndigheten anser att det krävs, får den också besluta att andra anläggningar eller endast den anläggning där exponeringen ägde rum skall ställas under officiell övervakning, beroende på tillgängliga epidemiologiska uppgifter.

En medlemsstat får i enlighet med förfarandet i artikel 24.2 och genom undantag från den officiella restriktion vad avser förflyttning som föreskrivs i denna punkt undantas från att genomföra sådana restriktioner om den vidtar åtgärder som erbjuder likvärdig säkerhet grundade på en relevant bedömning av de eventuella riskerna för människors och djurs hälsa.”.

b)	Punkt 3 skall ersättas med följande: ”3. Alla delar av det misstänkta djurets kropp skall antingen ställas under officiell övervakning i avvaktan på att en negativ diagnos ställts eller bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1774/2002.”.

11.

Artikel 13.1 skall ändras på följande sätt:

led a i första stycket skall ersättas med följande:

”a)	Alla delar av djurets kropp skall bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1774/2002 med undantag för det material som behålls i samband med registrering i enlighet med kapitel B i bilaga III till denna förordning.”.

led c i första stycket skall ersättas med följande:

”c)	Alla de riskdjur och animaliska riskprodukter som förtecknas i punkt 2 i bilaga VII till denna förordning, och som identifierats vid den undersökning som avses i led b i denna punkt skall avlivas och bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1774/2002.”.

Följande stycke skall införas efter första stycket:

”På begäran av en medlemsstat och på grundval av en gynnsam riskbedömning, där särskild hänsyn tas till denna medlemsstats kontrollåtgärder, får ett beslut fattas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2 om att tillåta att nötkreatur som avses i detta stycke används fram till slutet av deras produktiva liv.”.

12.	Artikel 15.3 skall ersättas med följande: ”3. I enlighet med förfarandet i artikel 24.3 får bestämmelserna i punkterna 1 och 2 utvidgas till att omfatta andra djurarter. 4. Genomförandebestämmelser för denna artikel får antas i enlighet med förfarandet i artikel 24.2.”.

13.

Artikel 16 skall ändras på följande sätt:

I punkt 1 skall led b ersättas med följande:

”b)	Mjölk och mjölkprodukter, hudar och skinn samt gelatin och kollagen som härrör från hudar och skinn.”.

Punkterna 2 och 3 skall ersättas med följande:

”2. Produkter av animaliskt ursprung som importerats från ett tredjeland med kontrollerad eller ej fastställd BSE-risk skall härröra från friska nötkreatur, får och getter som inte varit föremål för laceration av centrala nervsystemets vävnad eller injicerats med gas i hjärnskålen enligt artikel 8.3.

3. Livsmedel av animaliskt ursprung som innehåller material från nötkreatur från ett land eller en region med en ej fastställd BSE-risk får inte släppas ut på marknaden om de inte härrör från djur som

a)	är födda åtta år efter den dag då förbudet mot utfodring av idisslare med animaliskt protein från däggdjur började gälla, och

b)	är födda, har fötts upp och hållits i besättningar som enligt intyg varit BSE-fria i minst sju år.

Livsmedel som härrör från idisslare får dessutom inte skickas från en medlemsstat eller en region i denna med en ej fastställd BSE-risk till en annan medlemsstat eller importeras från ett tredje land med en ej fastställd BSE-risk.

Detta förbud gäller inte sådana animaliska produkter som finns förtecknade i kapitel C i bilaga VIII och som uppfyller kraven i kapitel C i bilaga VIII.

De skall åtföljas av ett djurhälsointyg utfärdat av en officiell veterinär som intygar att de framställts i enlighet med denna förordning.”.

14.

Följande artikel skall införas:

”Artikel 23 a

Följande åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, inklusive att komplettera den, skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 24.3:

a)	godkännande av snabbtester enligt artikel 6.1 och artikel 8.2,

b)	anpassning av ålder enligt artikel 6.1 b,

c)	kriterier för att påvisa en förbättring av den epidemiologiska situationen enligt artikel 6.1 b,

d)	beslut att tillåta utfodring av ungdjur av idisslare med protein som härrör från fisk enligt artikel 7.3,

e)	kriterier för att bevilja enskilda undantag från de begränsningar som avses i artikel 7.4,

f)	beslut att införa en toleransnivå enligt artikel 7.4 a,

g)	beslut om ålder enligt artikel 8.1,

h)	regler om undantag från skyldigheten att avlägsna och destruera specificerat riskmaterial enligt artikel 8.5,

i)	godkännande av produktionsprocesser enligt artikel 9.1,

j)	beslut att utvidga vissa bestämmelser till att omfatta andra djurarter enligt artikel 15.3.”.

15.

Artikel 24 skall ersättas med följande:

”Artikel 24

Kommittéer

1. Kommissionen skall biträdas av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. När det gäller artikel 6a skall kommissionen emellertid också rådfråga ständiga kommittén för zooteknik.

2. När hänvisningar görs till denna punkt, skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tidsfrist som avses i artikel 5.6 i det beslutet skall vara tre månader, och när det gäller skyddsåtgärder enligt artikel 4.2 i denna förordning skall tidsfristen vara 15 dagar.

3. När hänvisningar görs till denna punkt, skall artikel 5a.1-5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.”.

16.

Följande artikel skall införas:

”Artikel 24a

De beslut som skall antas i enlighet med något av förfarandena i artikel 24 skall grunda sig på en relevant bedömning av de eventuella riskerna för människors och djurs hälsa och skall med beaktande av befintliga vetenskapliga rön behålla eller, om det finns vetenskapliga skäl för det, öka den nivå på skyddet av människors och djurs hälsa som säkerställs i gemenskapen.”.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel, den 18 december 2006

På Europaparlamentets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

På rådets vägnar

J.-E. ENESTAM

Ordförande

(1) EUT C 234, 22.9.2005, s. 26.

(2) Europaparlamentets yttrande av den 17 maj 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT), och rådets gemensamma ståndpunkt av den 24 november 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 december 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(3) EGT L 147, 31.5.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1041/2006 (EUT L 187, 8.7.2006, s. 10).

(4) EUT L 163, 23.6.2005, s. 1.

(5) EUT L 41, 14.2.2003, s. 41.

(6) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 208/2006 (EUT L 36, 8.2.2006, s. 25).

(7) EUT L 283, 31.10.2003, s. 29.

(8) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(9) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 208/2006 (EUT L 36, 8.2.2006, s. 25).”

(10) EUT C 174 E, 14.7.2005, s. 178.”