27.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 378/41


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1905/2006

antagen av rådet den 18 december 2006

om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 179.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och

av följande skäl:

(1)

I syfte att effektivisera gemenskapens bistånd till tredjeländer har det utarbetats en ny ram med bestämmelser om hur stödinsatser skall planeras och tillhandahållas. Genom rådets förordning (EG) nr 1085/2006 (2) upprättas ett instrument för stöd inför anslutningen för gemenskapens stöd till kandidatländer och potentiella kandidatländer. Genom förordning (EG) nr 1638/2006 (3) fastställs allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps och partnerskapsinstrument. Genom rådets förordning (EG) nr 1934/2006 (4) upprättas ett finansieringsinstrument för samarbete med industriländer och andra höginkomstländer och territorier. Genom förordning (EG) nr 1717/2006 (5) upprättas ett stabilitetsinstrument. Genom förordning (EG) nr 000/2007 (*1) upprättas ett instrument för samarbete på kärnsäkerhetsområdet. Genom förordning (EG) nr 1889/2006 (6) upprättas ett finansiellt instrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter över hela världen. Rådets förordning (EG) nr 1257/96 (7) gäller humanitärt bistånd. I den här förordningen upprättas ett finansiellt instrument för utvecklingssamarbete som direkt understöder gemenskapens politik för utvecklingssamarbete.

(2)

Gemenskapen för en politik för utvecklingssamarbete som syftar till att förverkliga målen om fattigdomsbekämpning, hållbar ekonomisk och social utveckling samt en harmonisk och successiv integration av utvecklingsländerna i världsekonomin.

(3)

Gemenskapen driver en samarbetspolitik som gynnar samarbete, partnerskap och gemensamma åtaganden mellan ekonomiska aktörer i gemenskapen och partnerländerna och partnerregionerna, och främjar dialogen mellan politiska, ekonomiska och sociala partner inom relevanta sektorer.

(4)

Vägledande för gemenskapens politik för utvecklingssamarbete och för dess internationella åtgärder är de millennieutvecklingsmål som Förenta nationernas generalförsamling antog den 8 september 2000, bland annat utrotande av extrem fattigdom och svält, samt de huvudsakliga mål och principer som gemenskapen och dess medlemsstater har godkänt inom ramen för Förenta nationerna och andra behöriga internationella organisationer på området för utvecklingssamarbete.

(5)

För att utvecklingspolitiken skall vara konsekvent är det viktigt att gemenskapsstrategier som inte rör utveckling bistår utvecklingsländerna i deras insatser för att nå millennieutvecklingsmålen i enlighet med artikel 178 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

(6)

Ett politiskt klimat som garanterar fred, säkerhet, stabilitet och respekt för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna, demokratins principer, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och jämställdhet mellan kvinnor och män är av grundläggande betydelse för en långsiktig utveckling.

(7)

Sunda och hållbara ekonomiska strategier är en förutsättning för utveckling.

(8)

Medlemmarna i Världshandelsorganisationen (WTO) åtog sig vid den fjärde ministerkonferensen i Doha att integrera handeln i utvecklingsstrategierna och att tillhandahålla handelsrelaterat tekniskt och kapacitetsuppbyggande bistånd samt att genomföra nödvändiga åtgärder som syftar till att underlätta tekniköverföring genom handel, stärka förhållandet mellan utländska direktinvesteringar och handel och samverkan mellan handel och miljö, och att hjälpa utvecklingsländerna att delta i nya handelsförhandlingar och vid genomförandet av resultaten av dessa.

(9)

I den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: ”Europeiskt samförstånd” (8) av den 20 december 2005, med senare ändringar, fastställs gemenskapens allmänna handlingsram på utvecklingsområdet. Den bör styra planeringen och genomförandet av utvecklingsbiståndet och samarbetsstrategierna.

(10)

Utvecklingssamarbetet bör genomföras genom geografiska och tematiska program. Geografiska program bör stödja utvecklingen i och stärka samarbetet med länder och regioner i Latinamerika, Asien, Centralasien, Mellanöstern och Sydafrika.

(11)

Gemenskapen och dess medlemsstater har ingått avtal om partnerskap och samarbete med en del av dessa partnerländer och partnerregioner i syfte att ge ett betydelsefullt bidrag till partnerländernas långsiktiga utveckling och till deras folks välstånd. De grundsatser som avtalen om partnerskap och samarbete bygger på är gemensamma och allmängiltiga värderingar när det gäller respekt för och främjande av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt respekt för demokratins principer och rättsstatsprincipen. I detta sammanhang bör uppmärksamhet även riktas på rätten till ett anständigt arbete och funktionshindrades rättigheter. Kontinuerliga och fördjupade bilaterala förbindelser mellan gemenskapen och partnerländerna och befästande av de multilaterala institutionerna är viktiga faktorer när det gäller att bidra på ett betydelsefullt sätt till världsekonomins jämvikt och utveckling och även för att stärka gemenskapens och dess partnerländers och partnerregioners roll och plats i världen.

(12)

Även om främst utvecklingsländerna bör bistås genom de tematiska programmen, bör även två stödmottagande länder samt de utomeuropeiska länder och territorier vilkas egenskaper inte motsvarar kraven för mottagare av offentligt utvecklingsbistånd (ODA) enligt kommittén för utvecklingsbistånd inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) och som inte omfattas av artikel 2.4 andra stycket första strecksatsen ha rätt att omfattas av de tematiska programmen enligt de villkor som fastställs i denna förordning. Gemenskapen bör finansiera de tematiska programmen i länder, territorier och regioner som har rätt till stöd inom ramen för ett geografiskt program enligt förordningen, till stöd enligt förordning (EG) nr 1638/2006 eller till geografiskt samarbete i enlighet med Europeiska utvecklingsfonden (EUF). I rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) (9), som gäller till och med den 31 december 2011, fastställs villkoren för utomeuropeiska länders och territoriers rätt att omfattas av tematiska åtgärder inom utvecklingsbiståndet, finansierade genom Europeiska unionens allmänna budget, vilka inte ändras genom den här förordningen.

(13)

De tematiska programmen bör tillföra ett specifikt mervärde och komplettera programmen av geografisk karaktär, som utgör huvudramen för gemenskapens samarbete med tredjeländer. Utvecklingssamarbete som genomförs genom tematiska program bör vara underordnat de geografiska program som fastställs i den här förordningen och i förordning nr 1638/2006 samt samarbetet inom ramen för EUF. De avser ett särskilt verksamhetsområde som berör en grupp av partnerländer som inte valts ut på geografisk grundval eller samarbetsåtgärder riktade till olika regioner eller grupper av partnerländer eller en internationell operation som inte är geografiskt specifik. De har också stor betydelse för att utveckla gemenskapens politik utåt och ombesörja sektoriell överensstämmelse och synlighet.

(14)

De tematiska programmen bör stödja åtgärder på området mänsklig och social utveckling, miljö och hållbar förvaltning av naturresurser, inklusive energi, icke-statliga aktörer och lokala myndigheter, tryggad livsmedelsförsörjning samt migration och asylfrågor. Innehållet i de tematiska programmen har utarbetats på grundval av motsvarande meddelanden från kommissionen till Europaparlamentet och rådet.

(15)

Det tematiska programmet om miljön och hållbar förvaltning av resurserna, inklusive energin, bör bland annat främja den internationella miljöförvaltningen och gemenskapens miljö- och energipolitik utanför gemenskapen.

(16)

Det tematiska programmet om migration och asyl bör bidra till att förverkliga målet i slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel av den 15 och 16 december 2005, nämligen att i förbindelserna med tredjeländer intensifiera gemenskapens ekonomiska bidrag på områden som rör eller har anknytning till migration.

(17)

Gemenskapens politik för tryggad livsmedelsförsörjning har utvecklats mot stöd till strategier för tryggad livsmedelsförsörjning på bred bas på nationell, regional och global nivå, varvid livsmedelsbiståndet begränsas till humanitära situationer och livsmedelskriser och störande inverkan på den lokala produktionen och de lokala marknaderna undviks, och måste ta hänsyn till länder som är strukturellt sårbara och ytterst beroende av stöd till tryggad livsmedelsförsörjning i syfte att undvika en hastig minskning av gemenskapsbiståndet till dessa länder.

(18)

I linje med rådets slutsatser av den 24 maj 2005 bör man stödja åtgärder för att förbättra reproduktiv och sexuell hälsa i utvecklingsländer och för att se till att de därtill hörande rättigheterna respekteras; ekonomiskt stöd och lämplig sakkunskap bör ställas till förfogande i syfte att främja en helhetssyn på och erkännande av reproduktiv och sexuell hälsa och rättigheter enligt handlingsplanen från den internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD), vilket innefattar tryggt moderskap och allmän tillgång till ett allsidigt utbud av säkra och tillförlitliga vårdformer och tjänster avseende reproduktiv och sexuell hälsa. När samarbetsåtgärder genomförs, skall besluten från ICPD i förekommande fall följas.

(19)

För att följa upp Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 266/2006 av den 15 februari 2006 om fastställande av kompletterande åtgärder för de länder som omfattas av sockerprotokollet och som påverkas av reformen av EU:s sockerordning (10), bör även AVS-länder som omfattas av sockerprotokollet och som påverkas av reformen av den gemensamma marknaden för socker erhålla stöd i syfte att bidra till deras anpassningsprocess.

(20)

Vid genomförandet av gemenskapens utvecklingspolitik är ett mer verkningsfullt bistånd, förstärkt komplementaritet och ökad harmonisering, anpassning och samordning av förfarandena, både mellan gemenskapen och dess medlemsstater och i förbindelserna med andra givare och utvecklingsaktörer, väsentliga faktorer för att säkra samstämmighet och relevans i biståndet och samtidigt göra det möjligt att minska de kostnader som partnerländerna måste bära, vilket godkändes i förklaringen om biståndets effektivitet som antogs av högnivåforumet om biståndets effektivitet som hölls i Paris den 2 mars 2005.

(21)

För att uppnå målen för denna förordning är det nödvändigt att föra en differentierad strategi som baserar sig på utvecklingssituationerna och utvecklingsbehoven och som stöder partnerländerna och partnerregionerna genom särskilda, skräddarsydda program utgående från deras egna behov, strategier, prioriteringar och tillgångar.

(22)

Nyckeln till en framgångsrik utvecklingspolitik ligger i att partnerländerna får ett egenansvar för utvecklingsstrategierna. Största möjliga medverkan från alla samhällssektorer, inklusive personer med funktionshinder och andra utsatta grupper, bör därför uppmuntras. För att främja egenansvar, effektivitet och öppenhet bör givarnas samarbetsstrategier och deras tillvägagångssätt när det gäller att genomföra insatser så långt möjligt anpassas till partnerländernas.

(23)

Med hänsyn till nödvändigheten att se till att på ett effektivt sätt överbrygga klyftan mellan humanitärt katastrofbistånd och långsiktigt utvecklingsbistånd bör åtgärder som berättigar till bistånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 i princip inte finansieras inom ramen för den här förordningen, utom om det är nödvändigt att trygga kontinuiteten i samarbetet från kriser till stabila utvecklingsförhållanden.

(24)

Övergång till obundet bistånd i linje med bästa praxis enligt OECD/DAC är en avgörande faktor när det gäller att öka det mervärde som biståndet tillför och stärka den lokal förmågan. Regler för deltagande i anbudsinfordringar och tilldelningar av bidragskontrakt och regler avseende ursprung för varor bör fastställas i överensstämmelse med den utveckling som under senare tid skett inom Europeiska Unionen i fråga om övergång till obundet bistånd.

(25)

Biståndet bör förvaltas i enlighet med reglerna om externt bistånd i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (11) med lämpliga bestämmelser i syfte att skydda gemenskapens ekonomiska intressen. Fortsatta insatser bör göras för att förbättra genomförandet av utvecklingssamarbetet så att man uppnår en sund balans mellan de tilldelade finansiella resurserna och absorptionsförmågan och minskar de utestående åtagandena.

(26)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för perioden 2007-2013 som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (12).

(27)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (13). Programplaneringsdokument och vissa särskilda genomförandeåtgärder bör antas i enlighet med förvaltningsförfarandet.

(28)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen det föreslagna samarbetet med utvecklingsländer, -territorier och -regioner som inte är medlemsstater i gemenskapen och inte kan komma i fråga för gemenskapsstöd inom ramen för förordning (EG) nr 1085/2006, eller förordning (EG) nr 1638/2006 inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(29)

Denna förordning gör det nödvändigt att upphäva den aktuella uppsättningen förordningar med tanke på omorganisationen av instrumenten för yttre åtgärder, särskilt när det gäller utvecklingssamarbete.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Gemenskapen skall finansiera åtgärder som syftar till att främja samarbete med de utvecklingsländer, territorier och regioner som upptas i förteckningen över stödmottagare från kommittén för utvecklingsbistånd inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) och som anges i bilaga I (nedan kallade ”partnerländer och partnerregioner”). Kommissionen skall ändra bilaga I i enlighet med OECD/DAC:s regelbundna översyner av sin förteckning över stödmottagare samt underrätta Europaparlamentet och rådet om detta.

2.   Gemenskapen skall finansiera tematiska program i länder, territorier och regioner som har rätt till stöd inom ramen för ett geografiskt program i denna förordning enligt artiklarna 5-10, till stöd enligt förordning nr 1638/2006 eller till geografiskt samarbete inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

3.   Enligt denna förordning definieras region som ett geografiskt område som omfattar mer än ett utvecklingsland.

AVDELNING I

MÅL OCH ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 2

Mål

1.   Det främsta och övergripande målet för ett sådant samarbete enligt denna förordning skall vara att utrota fattigdomen i partnerländer och partnerregioner inom ramen för en hållbar utveckling och även att uppnå millennieutvecklingsmålen och främja demokrati, god samhällsstyrning och respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. I överensstämmelse med detta mål skall samarbetet med partnerländer och partnerregioner

befästa och stödja demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, god samhällsstyrning, jämställdhet samt därmed sammanhängande principer i internationell rätt,

främja en hållbar utveckling - inklusive politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter - i partnerländer och partnerregioner, särskilt i de mest missgynnade bland dem,

uppmuntra till en smidig och successiv integration av dem i världsekonomin,

bidra till utformningen av internationella åtgärder för att bevara och förbättra miljön och en hållbar förvaltning av jordens naturresurser i syfte att garantera en hållbar utveckling, inbegripet åtgärder mot klimatförändring och förlust av biologisk mångfald, och

stärka förbindelserna mellan gemenskapen och partnerländerna och partnerregionerna.

2.   Gemenskapens samarbete enligt denna förordning skall vara förenligt med de åtaganden och de mål på området för utvecklingssamarbete som gemenskapen har godkänt inom ramen för Förenta nationerna och andra behöriga internationella organisationer på detta område.

3.   Gemenskapens utvecklingspolitik, såsom den fastställs i avdelning XX i fördraget, skall utgöra den rättsliga ramen för samarbetet med partnerländer och partnerregioner. Den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: ”Europeiskt samförstånd” av den 20 december 2005 och senare ändringar av denna skall utgöra allmän ram, riktlinjer och fokus för att styra genomförandet av gemenskapens samarbete med partnerländer och partnerregioner enligt denna förordning.

4.   De åtgärder som avses i artikel 1.1 skall utformas på ett sådant sätt att de uppfyller de kriterier för officiellt utvecklingsbistånd (ODA) som OECD/DAC har infört.

De program som avses i artikel 1.2 skall utformas på ett sådant sätt att de uppfyller de kriterier för officiellt utvecklingsbistånd som OECD/DAC har infört, såvida inte

stödmottagaren har sådana egenskaper att annat krävs, eller

det genom programmet genomförs ett globalt initiativ, en prioritering i gemenskapspolitiken, en internationell förpliktelse eller ett internationellt åtagande för gemenskapen i enlighet med artikel 11.2 och åtgärden inte har sådana egenskaper att dessa kriterier uppfylls.

Minst 90 % av de beräknade utgifterna inom de tematiska programmen skall utformas så att de uppfyller de kriterier för officiellt utvecklingsbistånd som OECD/DAC har infört, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 2.4 andra stycket första strecksatsen.

5.   Gemenskapens bistånd enligt denna förordning skall inte användas för att finansiera upphandling av vapen eller ammunition och operationer som har militära eller försvarsrelaterade konsekvenser.

6.   Åtgärder som omfattas av och som är bidragsberättigade enligt förordning (EG) nr 1717/2006, särskilt artikel 4, skall i princip inte finansieras inom ramen för denna förordning, utom om det är nödvändigt att trygga kontinuiteten i samarbetet från kris till stabila utvecklingsförhållanden.

Utan att det påverkar behovet att trygga kontinuiteten i samarbetet från kriser till stabila utvecklingsförhållanden skall åtgärder som omfattas av och är bidragsberättigade enligt förordning (EG) nr 1257/96 inte finansieras inom ramen för denna förordning.

Artikel 3

Allmänna principer

1.   Gemenskapen bygger på värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och skall genom dialog och samarbete utveckla och befästa partnerländernas och partnerregionernas uppslutning kring dessa värderingar.

2.   Vid genomförandet av denna förordning skall en differentierad strategi som baserar sig på utvecklingssituationerna och utvecklingsbehoven tillämpas så att partnerländerna eller partnerregionerna tillhandahålls särskilt, skräddarsytt samarbete utgående från deras egna behov, strategier, prioriteringar och tillgångar.

De minst utvecklade länderna och låginkomstländerna skall prioriteras när det gäller den övergripande resursfördelningen i syfte att uppnå millennieutvecklingsmålen. Adekvat uppmärksamhet bör ägnas stödet till utveckling som gynnar fattiga i medelinkomstländer, särskilt medelinkomstländer i den nedre delen av skalan, av vilka många har likartade problem som låginkomstländerna.

3.   Följande frågor av övergripande karaktär skall integreras i alla program: främjande av de mänskliga rättigheterna, jämställdhet mellan kvinnor och män, demokrati, god samhällsstyrning, barns och ursprungsbefolkningars rättigheter, miljöhållbarhet och kamp mot hiv/aids. Vidare skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att stärka rättsstatsprincipen, förbättra tillgången till rättsväsendet och stödja det civila samhället samt främja dialog, delaktighet, försoning och institutionsuppbyggnad.

4.   Gemenskapen skall beakta de mål som fastställs i avdelning XX i fördraget och i artikel 2 i denna förordning inom alla politikområden som kan påverka partnerländer och partnerregioner. När det gäller åtgärder som finansieras enligt denna förordning skall gemenskapen också sträva efter att säkerställa överensstämmelse med andra områden av dess yttre åtgärder. Detta skall säkerställas vid utformningen av politiken, den strategiska planeringen och programplaneringen samt vid genomförandet av åtgärderna.

5.   Gemenskapen och medlemsstaterna skall förbättra samarbetet och komplementariteten i sin politik för utvecklingssamarbete genom att ta fasta på partnerländernas och partnerregionernas prioriteringar på landsnivå och regional nivå. Gemenskapens politik för utvecklingssamarbete skall vara ett komplement till medlemsstaternas politik.

6.   Kommissionen och medlemsstaterna skall eftersträva regelbundna och täta informationsutbyten, inbegripet med andra givare, och främja bättre samordning och komplementaritet mellan givarna genom att arbeta för gemensam flerårsprogramplanering grundad på partnerländernas strategier för fattigdomsbekämpning eller jämförbara strategier och partnerländernas egna budgetförfaranden, genom gemensamma genomförandemekanismer, bland annat utbyte av analyser, genom gemensamma uppdrag för alla givare och genom användning av samfinansieringsarrangemang.

7.   Inom sina respektive behörighetsområden skall gemenskapen och medlemsstaterna främja en multilateral metod avseende globala utmaningar samt främja samarbete med multilaterala eller regionala organisationer och organ, såsom de internationella finansinstituten och FN:s organ, fonder och program samt andra bilaterala givare.

8.   Gemenskapen skall främja ett effektivt samarbete med partnerländer och partnerregioner i enlighet med bästa internationella praxis. Den skall främja följande:

a)

En utvecklingsprocess som leds av partnerlandet och i vilken detta har egenansvar. Gemenskapen skall successivt anpassa sitt stöd till partnerländernas nationella utvecklingsstrategier, reformpolitik och förfaranden. Gemenskapen skall bidra till att stärka processen med ömsesidig ansvarsskyldighet mellan partnerregeringar och givare och främja lokal expertis och lokal sysselsättning.

b)

Utvecklingsstrategier som omfattar alla och i vilka alla kan delta och bred medverkan av alla samhällssegment i utvecklingsprocessen och den nationella dialogen, inbegripet den politiska dialogen.

c)

Effektiva metoder och instrument för samarbete i enlighet med artikel 25 i linje med bästa praxis inom OECD/DAC och anpassade till de särskilda förhållandena i varje partnerland eller partnerregion, med tonvikten lagd på programbaserade tillvägagångssätt, tillhandahållande av förutsebar biståndsfinansiering, utveckling och användning av landsspecifika system och på resultatbaserade utvecklingsstrategier, inklusive i förekommande fall mål och indikatorer för millennieutvecklingen.

d)

Bättre genomslag för politiska strategier och programplanering genom samordning och harmonisering mellan givare i syfte att minska överlappningar och dubbelarbete, förbättra komplementariteten och stödja initiativ som omfattar alla givare. Samordningen skall ske i de partnerländer och partnerregioner som tillämpar överenskomna riktlinjer och principer för bästa praxis när det gäller samordning och effektivt stöd.

e)

En profil som beaktar millenieutvecklingsmålen i landstrategidokumenten och i den fleråriga programplaneringen.

9.   Kommissionen skall informera och regelbundet utbyta synpunkter med Europaparlamentet.

10.   Kommissionen skall eftersträva regelbundna informationsutbyten med det civila samhället.

AVDELNING II

GEOGRAFISKA OCH TEMATISKA PROGRAM

Artikel 4

Genomförande av gemenskapens bistånd

I överensstämmelse med det övergripande syftet och tillämpningsområdet, målen och de allmänna principerna för denna förordning skall gemenskapsbiståndet genomföras genom de geografiska och tematiska programmen i artiklarna 5-16 samt programmet i artikel 17.

Artikel 5

Geografiska program

1.   Geografiska program skall omfatta samarbete på alla relevanta verksamhetsområden med partnerländer eller partnerregioner som valts ut på geografisk grundval.

2.   I överensstämmelse med det övergripande syftet och räckvidden, målen och de allmänna principerna för denna förordning skall gemenskapsbiståndet till länderna i Latinamerika, Asien, Centralasien och Mellanöstern enligt bilaga I och till Sydafrika inbegripa åtgärder inom följande samarbetsområden:

a)

Stöd till genomförandet av strategier för fattigdomsutrotning och uppnående av millennieutvecklingsmålen.

Mänsklig utveckling

b)

Hantering av befolkningens väsentliga behov med särskild uppmärksamhet på primärutbildning och hälsovård, särskilt genom följande:

Hälsoområdet:

i)

Ökning av tillgången till och tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster för låginkomstgupper och marginaliserade grupper inom befolkningen, inbegripet kvinnor och barn, personer som tillhör grupper vilka utsätts för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller någon annan diskriminering samt personer med funktionshinder, med särskild fokus på de berörda millennieutvecklingsmålen, nämligen minskning av barnadödligheten, förbättring av mödra- och barnavården och den sexuella och reproduktiva hälsan samt rättigheterna enligt agendan för den internationella konferensen om befolkning och utveckling i Kairo, där fattigdomsrelaterade sjukdomar tas upp, särskilt hiv/aids, tuberkulos och malaria.

ii)

Förstärkning av hälso- och sjukvårdssystemen för att förhindra personalbrist inom hälso- och sjukvårdssektorn.

iii)

Förbättrade resurser särskilt inom folkhälso-, forsknings- och utvecklingsområdena.

Utbildning:

iv)

Prioritering inom primärutbildningen av att uppnå en primärutbildning av god kvalitet med åtföljande yrkesutbildning och av att minska skillnaderna när det gäller tillgången till utbildning; främjande av obligatorisk och kostnadsfri utbildning upp till 15 års ålder för att bekämpa alla former av barnarbete.

v)

Strävan att senast 2015 få till stånd en allmän primärutbildning och att avskaffa könsskillnader inom utbildningen:

vi)

Främjande av yrkesutbildning, högre utbildning, livslångt lärande, kulturellt, vetenskapligt och tekniskt samarbete, akademiskt och kulturellt utbyte samt ökad ömsesidig förståelse mellan partnerländerna och partnerregionerna och gemenskapen.

Social sammanhållning och sysselsättning

c)

Främjande av den sociala sammanhållningen som prioriterad strategi i förbindelserna mellan gemenskapen och partnerländerna, med fokus på anständigt arbete och social- och skattepolitiska åtgärder, för att på så sätt bekämpa fattigdom, bristande jämställdhet, arbetslöshet och utslagning av sårbara och marginaliserade grupper.

d)

Bekämpande av alla former av diskriminering på grund av grupptillhörighet och främjande och skydd av jämställdhet, ursprungsbefolkningars och barns rättigheter, inklusive stöd till genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter, samt åtgärder för att ta itu med de problem som gatubarn och barn som utför arbete som är riskfyllt och/eller hindrar heltidsutbildning.

e)

Stärkande av den institutionella ramen för att främja och underlätta grundandet av små och medelstora företag i syfte att stimulera skapandet av arbetstillfällen.

Styrelseformer, demokrati, mänskliga rättigheter och stöd till institutionella reformer:

f)

Främjande och skydd av de grundläggande friheterna och de mänskliga rättigheterna. stärkande av demokratin, rättstatsprincipen, tillgång till rättsväsendet, god samhällsstyrning, inklusive åtgärder för att bekämpa korruption, vilka kan omfatta men inte uteslutande sker genom kapacitetsuppbyggnad och stärkande av den interinstitutionella och rättsliga ramen, särskilt när det gäller nationell förvaltning, utformning och genomförande av strategier och förvaltning av de offentliga finanserna och de nationella resurserna på ett sätt som medger insyn.

g)

Stärkande av ett aktivt civilt samhälle, inklusive organisationer i det civila samhället som företräder människor som lever i fattigdom samt främjande av dialog medborgarna emellan, delaktighet och försoning samt institutionsuppbyggnad.

h)

Främjande av samarbete och politiska reformer på området säkerhet och rättsväsen, särskilt i fråga om asyl och migration, kampen mot narkotika och annan olaglig handel, inklusive människohandel, korruption och penningtvätt.

i)

Främjande av samarbete och politiska reformer på området migration och asyl med partnerländer och främjande av initiativ för kapacitetsuppbyggnad för att säkerställa utformning och genomförande av en utvecklingsvänlig migrationspolitik för att ta itu med underliggande orsakerna till migration.

j)

Stöd till effektiv multilateralism, särskilt genom att följa och effektivt genomföra internationell rätt och multilaterala avtal på området för utveckling.

Handel och regional integration

k)

Bistånd till partnerländer och partnerregioner i fråga om handel, investering och regional integration, inklusive tekniskt bistånd samt kapacitetsuppbyggnad, för att utforma och genomföra en sund handelspolitik, främja en mer stimulerande affärsmiljö, sund ekonomisk och finansiell politik och utveckling av den privata sektorn för att partnerländer och partnerregioner skall kunna dra nytta av sin integration i världsekonomin och för att stödja social rättvisa och tillväxt som gynnar de fattiga.

l)

Stöd till anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO) och genomförande av WTO-avtalen genom tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad, särskilt genomförandet av avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs-avtalet), främst på folkhälsoområdet.

m)

Stöd till ekonomiskt samarbete och handelssamarbete och stärkande av investeringsförbindelser mellan gemenskapen och partnerländer och partnerregioner, inklusive åtgärder för att främja och se till att privata aktörer, bland annat lokala och europeiska företag, bidrar till en socialt ansvarsfull och hållbar ekonomisk utveckling, inklusive respekt för Internationella arbetsorganisationens (ILO) viktigaste arbetsnormer samt åtgärder för att främja lokal kapacitetsuppbyggnad.

Miljön och hållbar utveckling av naturresurser

n)

Främjande av hållbar utveckling genom miljöskydd och hållbar förvaltning av naturresurser, inbegripet skydd av biologisk mångfald och skogar samt åtgärder för bevarande och hållbar förvaltning av skogar med lokalsamhällenas och de skogsberoende befolkningarnas aktiva delaktighet.

o)

Stöd till förbättringar av stadsmiljön,

p)

Främjande av hållbara produktions- och konsumtionsmönster samt säker och hållbar förvaltning av kemikalier och avfall, med beaktande av deras inverkan på hälsan.

q)

Säkerställande av respekt för och stöd till genomförandet av internationella miljöavtal, t.ex. konventionen om biologisk mångfald, FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning och FN:s ramkonvention om klimatförändringar i linje med EU:s handlingsplan avseende klimatförändringar, och protokollen till dessa och senare ändringar.

r)

Utveckling av kapaciteten för olycksberedskap och förhindrande av naturkatastrofer.

Vatten och energi

s)

Stöd till hållbar integrerad vattenresursförvaltning, med särskild betoning på allmän tillgång till tjänligt dricksvatten och renhållning i linje med millennieutvecklingsmålen samt hållbar och effektiv användning av vattenresurserna, även för ändamål inom jordbruk och industri.

t)

Främjande av ökad användning av hållbar energiteknik.

Infrastruktur, kommunikation och transport

u)

Bidrag till utvecklingen av ekonomisk infrastruktur, bland annat stöd till regional integration, och främjande av ökad användning av informations- och kommunikationsteknik.

Landsbygdsutveckling, fysisk planering, jordbruk och tryggad livsmedelsförsörjning

v)

Stöd till hållbar landsbygdsutveckling, inklusive decentralisering och ökad delaktighet, särskilt för att garantera en tryggad livsmedelsförsörjning.

Situationer efter kriser och svaga stater

w)

Återuppbyggnad och återanpassning på medellång och lång sikt av regioner och länder som drabbats av konflikter, katastrofer som orsakats av människor och naturkatastrofer, bland annat stöd till minröjningsåtgärder, demobiliserings- och återanpassningsåtgärder, samtidigt som kontinuiteten mellan katastrofbistånd, återanpassning och utveckling tryggas i enlighet med artikel 2.6, varvid gemenskapens och medlemsstaternas kompetens beaktas.

x)

Genomförande av åtgärder på medellång och lång sikt vilka syftar till självförsörjning och integrering eller återanpassning av befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd och säkerställer att det förs en integrerad och konsekvent strategi som beaktar balansen mellan humanitärt bistånd, återanpassning, stöd till befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd och utvecklingssamarbete. Gemenskapens åtgärder skall underlätta övergången från nödsituation till utvecklingsfas, uppmuntra den socioekonomiska integreringen eller återanpassningen av berörda befolkningsgrupper och uppmuntra inrättandet eller stärkandet av demokratiska strukturer och befolkningens roll i utvecklingsprocessen.

y)

I svaga eller sönderfallande stater stöd till tillhandahållande av grundläggande tjänster och uppbyggnad av legitima, effektiva och stabila offentliga institutioner.

z)

Hantering av utvecklingsutmaningar som är gemensamma för gemenskapen och dess partner, särskilt stöd till sektoriell dialog, genomförande av bilaterala avtal och andra åtgärdsområden som är förenliga med denna förordnings tillämpningsområde.

Artikel 6

Latinamerika

Gemenskapens bistånd till Latinamerika skall stödja åtgärder som är förenliga med artikel 5 och med det övergripande syftet och räckvidden, målen och de allmänna principerna för denna förordning. Ökad uppmärksamhet skall ägnas följande samarbetsområden som återspeglar den specifika situationen i Latinamerika:

a)

Främjande av social sammanhållning som gemensamt mål och prioriterad strategi i förbindelserna mellan gemenskapen och Latinamerika och därigenom bekämpning av fattigdom, bristande jämställdhet och utslagning. Särskilt uppmärksamhet skall ägnas social välfärd och skattepolitik, produktiva investeringar för fler och bättre arbetstillfällen, strategier för att bekämpa diskriminering och framställning och konsumtion av samt olaglig handel med narkotika och förbättringar inom grundläggande sociala tjänster, särskilt hälsovård och utbildning.

b)

Stimulans till ökad regional integration, bland annat stöd till olika processer för regional integration och sammankoppling av nätverksinfrastruktur, samtidigt som komplementaritet med andra åtgärder som stöds av Europeiska investeringsbanken (EIB)och andra institutioner ombesörjs.

c)

Stöd till förstärkning av god samhällsstyrning och offentliga institutioner och skydd för de mänskliga rättigheterna, inklusive barns och ursprungsbefolkningars rättigheter.

d)

Stöd till inrättandet av ett gemensamt europeiskt och latinamerikanskt område för högre utbildning.

e)

Främjande av hållbar utveckling i alla dess dimensioner med särskild uppmärksamhet på skydd av skogarna och den biologiska mångfalden.

Artikel 7

Asien

Gemenskapens bistånd till Asien skall stödja åtgärder som är förenliga med artikel 5 och med det övergripande syftet och tillämpningsområdet, målen och de allmänna principerna i denna förordning. Ökad uppmärksamhet skall ägnas följande samarbetsområden som återspeglar den specifika situationen i Asien:

a)

Strävan att uppnå millennieutvecklingsmålen när det gäller hälsovård, bland annat hiv/aids och utbildning, bland annat genom politiska reformer och sektoriell reform.

b)

Behandling av frågor om styrelseformer, särskilt i svaga stater, för att bidra till att bygga upp legitima, effektiva och stabila offentliga institutioner och ett aktivt och organiserat civilt samhälle och öka skyddet för de mänskliga rättigheterna, bland annat barns rättigheter.

c)

Stimulans till ökad regional integration och ökat samarbete genom stöd till olika processer för regional integration och dialog.

d)

Bidrag till kontrollen av epidemier och zoonoser samt till återuppbyggnad av de drabbade sektorerna.

e)

Främjande av hållbar utveckling i alla dess dimensioner, med särskild uppmärksamhet på skydd av skogar och biologisk mångfald.

f)

Bekämpning av framställning och konsumtion av samt olaglig handel med narkotika och av annan olaglig handel.

Artikel 8

Centralasien

Gemenskapens bistånd till Centralasien skall stödja åtgärder som är förenliga med artikel 5 och med det övergripande syftet och tillämpningsområdet, målen och de allmänna principerna i denna förordning. Ökad uppmärksamhet skall ägnas följande samarbetsområden som återspeglar den specifika situationen i Centralasien:

a)

Främjande av konstitutionella reformer och lagstiftningsmässig, administrativ och regleringsmässig tillnärmning till gemenskapen, bland annat förstärkande av de nationella institutioner och organ som är ansvariga för det faktiska genomförandet av politiken på områden som omfattas av partnerskaps- och samarbetsavtalen, såsom valorgan, parlament, reform av den offentliga förvaltningen och förvaltning av de offentliga finanserna.

b)

Främjande av utvecklingen av marknadsekonomi och partnerländernas integration i WTO samtidigt som de sociala aspekterna av övergången åtgärdas.

c)

Stöd till effektiv gränsförvaltning och gränsöverskridande samarbete för att främja hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i gränsområdena.

d)

Bekämpning av framställning och konsumtion av samt olaglig handel med narkotika och av annan olaglig handel.

e)

Kamp mot hiv/aids.

f)

Främjande av regionalt samarbete samt dialog och integration också med länder som omfattas av förordning nr 1638/2006 och andra gemenskapsinstrument, särskilt främjande av samarbete inom miljöområdet (särskilt vatten och renhållning), utbildnings-, energi- och transportsektorerna, bland annat trygghet och säkerhet när det gäller internationell energiförsörjning och transportoperationer, när det gäller sammankopplingar, nätverk och deras operatörer, förnybara energikällor, energieffektivitet.

Artikel 9

Mellanöstern

Gemenskapsbiståndet till Mellanöstern skall stödja åtgärder som är förenliga med artikel 5 och med det övergripande syftet och räckvidden, målen och de allmänna principerna i denna förordning. Ökad uppmärksamhet skall ägnas följande samarbetsområden som återspeglar den specifika situationen i Mellanöstern:

a)

Stimulans till social sammanhållning för att säkerställa social rättvisa, särskilt i fråga om användningen av de inhemska nationella resurserna och för att säkerställa politisk jämställdhet särskilt genom att främja de mänskliga rättigheterna, bland annat jämställdhet mellan kvinnor och män.

b)

Främjande av ekonomisk diversifiering, utveckling av marknadsekonomi och partnerländernas integrering i WTO.

c)

Främjande av regionalt samarbete, dialog och integration också med länder som omfattas av förordning nr 1638/2006 och andra gemenskapsinstrument genom stöd till integrationsinsatser i regionen, till exempel i fråga om ekonomi, energi, transport och flyktingar.

d)

Stöd till ingåendet av internationella avtal och effektivt genomförande av internationell rätt, särskilt FN:s resolutioner och multilaterala konventioner.

e)

Behandling av frågor om styrelseformer, särskilt i svaga stater, för att bidra till att bygga upp legitima, effektiva och stabila offentliga institutioner och ett aktivt och organiserat civilt samhälle och öka skyddet för de mänskliga rättigheterna, bland annat barns rättigheter.

Artikel 10

Sydafrika

Gemenskapsbiståndet till Sydafrika skall stödja åtgärder som är förenliga med artikel 5 och med det övergripande syftet och tillämpningsområdet, målen och de allmänna principerna i denna förordning. Ökad uppmärksamhet skall ägnas följande samarbetsområden som återspeglar den specifika situationen i Sydafrika:

a)

Stöd till befästande av ett demokratiskt samhälle, god samhällsstyrning och en stat som styrs av rättsstatsprincipen och bidrar till stabilitet och integration i regionen och på kontinenten.

b)

Tillhandahållande av stöd till anpassningsinsatser som det finns anledning till i regionen genom upprättande av frihandelsområden enligt avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan gemenskapen och Sydafrika (14) och andra regionala arrangemang.

c)

Stöd till kampen mot fattigdom, bristande jämlikhet och utslagning, bland genom hantering av de grundläggande behoven hos tidigare missgynnade folkgrupper.

d)

Hantering av hiv/aids-pandemin och dess konsekvenser för det sydafrikanska samhället.

Artikel 11

Tematiska program

1.   Tematiska program skall vara underordnade de program som avses i artiklarna 5-10 och omfatta ett bestämt ämne eller område som berör flera partnerländer vilka valts ut på någon annan grundval än geografisk eller omfattar samarbetsverksamhet som riktar sig till olika regioner eller grupper av partnerländer, eller skall avse en internationell åtgärd utan särskild geografisk inriktning.

2.   I överensstämmelse med det övergripande syftet och tillämpningsområdet, målen och de allmänna principerna för denna förordning skall de åtgärder som vidtas inom ramen för de tematiska programmen ge ett mervärde till, komplettera och vara samordnade med åtgärder som finansieras inom ramen för de geografiska programmen. Följande principer skall gälla för dessa åtgärder:

a)

Gemenskapens politiska mål kan inte uppnås på ett lämpligt eller effektivt sätt genom geografiska program och det tematiska programmet genomförs av eller via en mellanhandsorganisation, t.ex. icke-statliga organisationer, andra icke-statliga aktörer, internationella organisationer eller multilaterala mekanismer. Detta omfattar även globala initiativ till stöd för millennieutvecklingsmålen, hållbar utveckling eller globala allmänna nyttigheter och åtgärder i medlemsstaterna och anslutningsländerna genom avvikelse från artikel 24 enligt det berörda tematiska programmet

och/eller

b)

åtgärderna är av följande art:

Multiregionala och/eller övergripande åtgärder, inklusive pilotprojekt och innovativa strategier.

Åtgärder i de fall då det inte finns något avtal om åtgärden med partnerregeringen (partnerregeringarna).

Åtgärder som är relevanta för ändamålet med ett visst tematiskt program som motsvarar en prioritering i gemenskapspolitiken eller en internationell förpliktelse eller ett internationellt åtagande för gemenskapen.

I förekommande fall åtgärder i de fall då det inte finns något geografiskt program eller detta har upphävts.

Artikel 12

Att investera i människor

1.   Målet för gemenskapsstödet enligt det tematiska programmet ”Att investera i människor” skall vara att stödja åtgärder på områden som direkt påverkar människors levnadsstandard och välbefinnande enligt definitionen nedan, med inriktning på de fattigaste och minst utvecklade länderna och de mest missgynnade befolkningsgrupperna.

2.   För att de mål som avses i punkt 1 och som är förenliga med artikel 11 skall nås, skall programmet innehålla följande verksamhetsområden:

a)

God hälsa för alla:

i)

Bekämpa fattigdomsrelaterade sjukdomar med inriktning på de viktigaste smittsamma sjukdomarna enligt det europeiska handlingsprogrammet mot hiv/aids, malaria och tuberkulos, särskilt

göra viktiga läkemedel och diagnostiska metoder för de tre sjukdomarna mera överkomliga i pris, i enlighet med bestämmelserna i Trips-avtalet, såsom dessa klargjorts i Dohaförklaringen om Trips-avtalet och folkhälsa,

uppmuntra offentliga och privata investeringar i forskning kring och utveckling av nya behandlingsformer, nya läkemedel, särskilt vacciner, mikrobicider och nyskapande behandlingsmetoder,

stödja globala initiativ för att bekämpa de viktigaste överförbara sjukdomarna som ett led i fattigdomsbekämpningen, däribland den globala fonden för bekämpning av hiv/aids, tuberkulos och malaria.

ii)

I linje med de principer som avtalats vid ICPD och ICPD + 5 Stödja åtgärder för att förbättra reproduktiv och sexuell hälsa i utvecklingsländer och för att säkerställa kvinnors, mäns och ungdomars rätt till god reproduktiv och sexuell hälsa samt ställa ekonomiskt stöd och lämplig sakkunskap till förfogande i syfte att främja en helhetssyn på och erkännande av reproduktiv och sexuell hälsa och rättigheter enligt ICPD:s handlingsplan, vilket skall innefatta tryggt moderskap och allmän tillgång till ett allsidigt utbud av säkra och tillförlitliga vårdformer och tjänster avseende reproduktiv och sexuell hälsa material, undervisning och information, inklusive information om alla former av familjeplaneringsmetoder, samt

minska dödligheten och sjukligheten bland mödrar i samband med graviditet och förlossning, med särskild hänvisning till de länder och befolkningsgrupper som har den högsta dödligheten och sjukligheten.

iii)

Förbättra rättvis tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal, basvaror och hälso- och sjukvårdgenom att stödja.

insatser för att ta itu med bristen på sjukvårdspersonal,

hälsoinformationssystem som kan alstra, mäta och analysera specifika prestationsuppgifter för att garantera bättre resultat i fråga om hälsa och utveckling och hållbara leveranssystem,

bättre vaccinerings- och immuniseringstäckning och främjande av bättre tillgång och åtkomst till befintliga eller nya vacciner,

rättvisa mekanismer för att finansiera rättvis tillgång till hälsovård.

iv)

Eftersträva en lämplig avvägning mellan förebyggande åtgärder, behandling och vård, varvid förebyggande åtgärder skall tillmätas en avgörande betydelse, med insikten om att deras verkan blir större om de förenas med behandling och vård.

b)

Utbildning, kunskaper och färdigheter:

i)

Rikta särskild uppmärksamhet på åtgärder som vidtas i samband med millennieutvecklingsmålen för att senast 2015 få till stånd en allmän primärutbildning samt handlingsprogrammet från toppmötet i Dakar om Utbildning för alla.

ii)

Grundutbildning, sekundärutbildning och högre utbildning samt yrkesutbildning för att förbättra tillgången till utbildning för alla barn och alltmer för kvinnor och män i alla åldrar i syfte att öka kunskaperna, färdigheterna och anställbarheten på arbetsmarknaden och bidra till aktivt medborgarskap och individens självförverkligande under hela livet.

iii)

Främja grundutbildning av hög kvalitet med särskild fokus på att flickor, barn i konfliktdrabbade områden och barn från marginaliserade och mer utsatta socialgrupper ges tillträde till utbildningsprogrammen; främja obligatorisk och kostnadsfri utbildning upp till 15 års ålder för att bekämpa alla former av barnarbete.

iv)

Utveckla metoder för att mäta utbildningsresultaten för att bättre utvärdera utbildningens kvalitet, särskilt när det gäller läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och grundläggande livskunskaper.

v)

Främja harmonisering mellan givare och anpassning för att främja allmän, obligatorisk och kostnadsfri utbildning av hög kvalitet genom internationella eller multinationella initiativ.

vi)

Stödja ett kunskapsbaserat samhälle för alla och bidra till att överbrygga den digitala klyftan och kunskaps- och informationsklyftorna.

vii)

Förbättra kunskap och innovation genom vetenskap och teknik samt utveckling av och tillgång till elektroniska kommunikationsnät för att förbättra socioekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i samverkan med den internationella dimensionen av EU:s forskningspolitik.

c)

Jämställdhet mellan kvinnor och män

i)

Främja jämställdhet och kvinnors rättigheter och genomföra övergripande åtaganden enligt förklaringen och handlingsplanen från Peking och FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor med insatser för att

stödja program som bidrar till att man uppnår målen enligt handlingsplanen från Peking med särskild tonvikt på jämställdhet mellan kvinnor och män när det gäller representationen vid samhällsstyrning och i politiska och sociala frågor samt andra åtgärder för att förbättra kvinnors delaktighet,

stärka den institutionella och operativa förmågan hos viktiga berörda parter, det civila samhällets organisationer, kvinnoorganisationer och kvinnonätverk i deras strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt ekonomisk och social delaktighet, inbegripet skapande av nätverk nord-syd och syd-syd samt upplysnings- och informationsverksamhet,

införa ett jämställdhetsperspektiv vid övervakning och uppbyggnad av den statistiska kapaciteten och i det syftet stödja bearbetning och spridning av könsuppdelade uppgifter och indikatorer liksom bearbetning och spridning av uppgifter och indikatorer om jämställdhet mellan kvinnor och män,

minska analfabetismen bland vuxna, med särskild tonvikt på kvinnors analfabetism.

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor.

d)

Andra aspekter av mänsklig och social utveckling

i)

Kultur:

Främja interkulturell dialog, kulturell mångfald och respekt för alla kulturers lika värde.

Främja internationellt samarbete för att stimulera kulturindustriernas bidrag till den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna för att full ut utnyttja dess potential för bekämpning av fattigdomen, och även behandla frågor som marknadstillträde och immateriella rättigheter.

Främja respekten för ursprungsbefolkningars och minoriteters sociala, kulturella och andliga värderingar för att stärka jämställdhet och rättvisa i multietniska samhällen i överensstämmelse med de allmänna mänskliga rättigheter som tillkommer alla, inbegripet ursprungsbefolkningar och personer som tillhör minoriteter.

Stödja kultur som en lovande ekonomisk sektor i ett utvecklings- och tillväxtperspektiv.

ii)

Sysselsättning och social sammanhållning:

Främja ett integrerat socialt och ekonomiskt synsätt och även främja produktiv sysselsättning, anständigt arbete för alla, social sammanhållning, utveckling av mänskliga resurser, rättvisa, social trygghet, kartlägga sysselsättningsfrågorna och förbättra kvaliteten på arbeten inom den informella sektorn och stärka arbetstagarorganisationerna i överensstämmelse med ILO-konventionerna och gemenskapens internationella åtaganden på dessa områden.

Främja agendan för ”anständigt arbete för alla” som ett allmänt mål, inklusive genom globala och andra multinationella initiativ för att genomföra de internationellt överenskomna viktigaste ILO-arbetsnormerna, genom bedömningar av handelns betydelse för anständigt arbete samt varaktiga och passande mekanismer för en rättvis finansiering av effektivt fungerande sociala trygghetssystem med bredare täckningsområde.

Stödja initiativ som tar sikte på en förbättring av arbetsförhållandena och en anpassning till en friare handel, i vilket det även bör ingå att en sysselsättningsdimension tas med i utvecklingspolitiken i syfte att bidra till att sprida europeiska sociala värderingar.

Bidra till att främja globaliseringens positiva sociala dimension och lyfta fram EU:s erfarenhet.

iii)

Barn och ungdomar:

Bekämpa alla former av barnarbete, handel med och våld mot barn och främja politik som tar hänsyn till barns och ungdomars särskilda utsatthet och potential, skydda deras rättigheter och intressen, utbildning, hälsa och utkomstmöjligheter och börja med deltagande och egenmakt.

Öka utvecklingsländernas intresse och förmåga att utarbeta politik som gagnar barn och ungdomar.

Arbete för konkreta strategier och insatser för att gripa sig an särskilda problem och utmaningar som barn och ungdomar ställs inför och beakta barnens och ungdomarnas bästa vid alla relevanta åtgärder. Barns och ungdomars deltagande bör säkerställas.

Använda gemenskapens ställning som den viktigaste givaren av ODA bland de internationella institutionerna till att uppmana de multilaterala givarna att utöva påtryckningar till stöd för en politik som syftar till att avskaffa de värsta formerna av barnarbete, särskilt riskfyllda arbeten i syfte att bidra till att faktiskt avskaffa alla former av barnarbete, bekämpa handel med och våld mot barn samt främja den roll som barn och ungdomar har som aktörer ur ett utvecklingsperspektiv.

Artikel 13

Miljön och hållbar förvaltning av naturresurser, inklusive energi

1.   Målet för det tematiska programmet om miljön och hållbar förvaltning av naturresurser, inklusive vatten, samt energi, skall vara att integrera miljöskyddskrav i gemenskapens utvecklingspolitik och annan extern politik samt bidra till att främja gemenskapens miljö- och energipolitik utanför gemenskapen med tanke på gemenskapens och partnerländernas och partnerregionernas gemensamma intresse.

2.   För att de mål som avses i punkt 1 och är förenliga med artikel 11 skall nås, skall programmet innehålla följande verksamhetsområden:

a)

Skapa förutsättningar för att hjälpa utvecklingsländerna att uppnå millennieutvecklingsmålet om miljöhållbarhet genom kapacitetsuppbyggnad för integrering av miljöhänsyn i utvecklingsländerna, stödja aktörer från det civila samhället, lokala myndigheter och rådgivande forum, miljöövervakning och miljöbedömning och utveckla nyskapande metoder och partnersamverkan för att utbyta erfarenheter och stärka samarbetet på dessa områden med viktiga länder.

b)

Främja genomförandet av gemenskapsinitiativ och internationella och regionala åtaganden som man enats om och/eller åtaganden av gränsöverskridande karaktär, genom stöd till hållbar utveckling, inklusive verksamhet för att hantera nuvarande och framtida klimatförändringsfrågor, biologisk mångfald, ökenspridning, jordförstöring, fiske och marina resurser, iakttagande av miljökrav (när det gäller produkter och produktionsprocesser), sund kemikalie- och avfallshantering, kamp mot föroreningar, hållbar produktion och konsumtion och miljörelaterad migration. Detta omfattar även ansträngningar för att främja god skogsförvaltning och bekämpa olaglig skogsavverkning, särskilt genom Flegt, samt innovativa insatser för bevarande och hållbar förvaltning av skogar med lokalsamhällenas och de skogsberoende befolkningarnas aktiva medverkan.

När det gäller vatten kommer det tematiska programmet att syfta till att upprätta en ram för långsiktigt skydd av vattenresurserna och främja hållbar vattenanvändning genom stöd till politisk samordning.

c)

Integrera miljömålen bättre genom stöd till metodologiskt arbete, förbättra den miljöexpertis som finns inom gemenskapen för policy arbete, integration och innovativa åtgärder, samt främja samstämmighet.

d)

Stärka miljöförvaltningen och gemenskapens och stödja utarbetandet av internationella strategier genom att verka för samstämmighet mellan miljöpelaren och de övriga pelarna i internationell förvaltning av hållbar utveckling och genom att stödja regional och internationell miljöövervakning och miljöbedömning, tillhandahålla kompletterande stöd till sekretariaten för de multilaterala miljöavtalen, främja effektiva åtgärder för efterlevnad och verkställighet när det gäller de multilaterala miljöavtalen inklusive genom kapacitetsuppbyggnad, stödja internationella organisationer och processer, stödja det civila samhället och politiska tankesmedjor och effektivisera internationella förhandlingar.

e)

Stödja hållbara energialternativ i partnerländer och partnerregioner genom att integrera hållbar energi i utvecklingsplaner och utvecklingsstrategier, utveckla institutionellt stöd och tekniskt bistånd, inrätta en gynnsam rättslig och politisk ram för att locka till sig nya företag och investerare inom förnybar energi, låta energi spela en mer framträdande roll som ett sätt att åstadkomma inkomstgenerering för fattiga människor, främja nyskapande strategier för finansiering och uppmuntra regionalt samarbete mellan regeringar, icke-statliga organisationer och den privata sektorn på ovanstående områden. Gemenskapens strategiska insatser kommer att särskilt uppmuntra till användning av förnybara energikällor, ökad energieffektivitet, utformning av lämplig energilagstiftning i de berörda länderna och regionerna och ersättning av särskilt skadliga energikällor med andra mindre skadliga.

Artikel 14

Icke-statliga aktörer och lokala myndigheter inom utveckling

1.   Målet för gemenskapsstödet enligt det tematiska programmet om icke-statliga aktörer och lokala myndigheter inom utveckling skall vara att medfinansiera initiativ som föreslås och/eller genomförs av organisationer inom det civila samhället och lokala myndigheter från gemenskapen och partnerländer på utvecklingsområdet. Åtminstone 85 % av den beräknade finansieringen för det tematiska programmet skall tilldelas icke-statliga aktörer. Programmet skall genomföras i överensstämmelse med målet för denna förordning samt stärka icke-statliga aktörers och lokala myndigheters kapacitet vid det politiska beslutsfattandet för att:

a)

Främja ett starkt samhälle för alla för att

i)

gynna befolkning som är utom räckhåll för allmänna tjänster och resurser och som är utesluten från utformningen av politiken,

ii)

stärka kapaciteten hos det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter i partnerländerna, så att de lättare kan vara med om att fastställa och genomföra strategier för fattigdomsminskning och hållbar utveckling samt

iii)

underlätta samspelet mellan statliga och icke-statliga aktörer i olika sammanhang samt stödja en ökad roll för lokala myndigheter vid decentraliseringsprocesser.

b)

Öka den europeiska medborgarens medvetenhet om utvecklingsfrågor och uppbåda ett aktivt stöd hos allmänheten i gemenskapen och de anslutande länderna för strategier för fattigdomsminskning och hållbar utveckling i partnerländer, för rättvisare förbindelser mellan industriländer och utvecklingsländer och stärka det civila samhällets och de lokala myndigheternas roll för dessa syften.

c)

Uppnå ett effektivare samarbete, gynna uppkomsten av synergieffekter och underlätta en strukturerad dialog mellan nätverk inom det civila samhället och sammanslutningar av lokala myndigheter inom deras organisationer och med gemenskapsinstitutioner.

2.   För att de mål som avses i punkt 1 och är förenliga med artikel 11 skall nås, skall programmet innehålla följande verksamhetsområden:

a)

Insatser i utvecklingsländer och utvecklingsregioner som

i)

stärker en utveckling och processer med deltagande och delaktighet från samtliga aktörers sida, särskilt utsatta och marginaliserade grupper,

ii)

stöder de berörda aktörernas kapacitetsutvecklingsprocesser på landsnivå, regionalt eller lokalt,

iii)

främjar processer för ömsesidig förståelse,

iv)

underlättar medborgarnas aktiva engagemang för utvecklingsprocesser och förstärker deras kapacitet att vidta åtgärder.

b)

Öka allmänhetens medvetenhet om utvecklingsfrågor och i gemenskapen och de anslutande länderna främja utbildning för utveckling, förankra utvecklingspolitiken i europeiska samhällen, uppbåda ett större stöd hos allmänheten i gemenskapen och de anslutande länderna för åtgärder mot fattigdom och för rättvisare förbindelser mellan industriländer och utvecklingsländer, öka medvetenheten i gemenskapen för de problem och svårigheter som utvecklingsländerna och deras folk står inför och främja globaliseringens sociala dimension.

c)

Samordning och kommunikation mellan nätverk inom det civila samhället och den lokala myndigheten, inom deras organisationer och mellan olika typer av intressenter som är aktiva i den europeiska och globala offentliga debatten om utveckling.

3.   Stöd till lokala myndigheter i partnerländer skall normalt genomföras inom ramen för landstrategidokument, utom om de lokala myndigheterna inte lämnar tillräckligt stöd, särskilt vid till exempel besvärliga partnerskap, svaga stater och efter konflikter.

Vid stöd till lokala myndigheter och deras sammanslutningar skall deras förmåga att bidra beaktas när gemenskapens medfinansiering beräknas.

Artikel 15

Tryggad livsmedelsförsörjning

1.   Målet för det tematiska programmet om tryggad livsmedelsförsörjning skall vara att förbättra den tryggade livsmedelsförsörjningen för de fattigaste och mest utsatta människorna och bidra till att millennieutvecklingsmålet avseende fattigdom och hunger uppnås genom en rad åtgärder som säkerställer generell konsekvens, komplementaritet och kontinuitet hos gemenskapens insatser, även när det gäller övergången från katastrofbistånd till utvecklingsbistånd.

2.   För att de mål som avses i punkt 1 och är förenliga med artikel 11 skall nås, skall programmet innehålla följande verksamhetsområden:

a)

Bidra till tillhandahållandet av globala kollektiva nyttigheter, särskilt efterfrågestyrd forskning och teknisk innovation till gagn för de fattiga samt kapacitetsutveckling och vetenskapligt och tekniskt samarbete och partnersamverkan syd-syd och syd-nord.

b)

Stödja världsomspännande, kontinentala och regionala program som särskilt

i)

stöder information om livsmedelsförsörjning och förvarning,

ii)

stöder tryggad livsmedelsförsörjning inom specifika områden till exempel jordbruk, inklusive utformning av regional jordbrukspolitik och tillgång till mark, handel med jordbruksprodukter och förvaltning av naturresurser,

iii)

främjar, stärker och utgör komplement till nationella strategier för tryggad livsmedelsförsörjning och fattigdomsminskning på kort, medellång och lång sikt samt

iv)

stöder arbete i nätverk mellan experter och icke-statliga aktörer för att befordra den globala agendan för tryggad livsmedelsförsörjning.

c)

Förespråka och främja agendan för tryggad livsmedelsförsörjning. Gemenskapen skall fortsätta att ta upp viktiga frågor om tryggad livsmedelsförsörjning i den internationella debatten och främja harmonisering, konsekvens och anpassning av utvecklingspartners och givares politik och metoder för att tillhandahålla bistånd. Särskilt det civila samhällets roll när det gäller tryggad livsmedelsförsörjning skall stärkas.

d)

Hantera osäker livsmedelsförsörjning i exceptionella övergångssituationer och i svaga stater och spela en central roll när det gäller att knyta samman katastrof-, återuppbyggnads- och utvecklingsbistånd. Det tematiska programmet skall

i)

stödja insatser för att skydda, bevara och återställa produktionsmedel och sociala nyttigheter som är avgörande för en tryggad livsmedelsförsörjning, i syfte att möjliggöra ekonomisk integration och långsiktig återanpassning, samt

ii)

stödja krisförebyggande och krishantering för att begränsa sårbarheten vid påfrestningar och stärka människors motståndskraft.

e)

Utveckla nyskapande politik, strategier och metoder för tryggad livsmedelsförsörjning och öka möjligheten att de reproduceras och sprids syd-syd. Insatsområden kan innefatta jordbruk, inklusive jordreform och markpolitik, hållbar utveckling av och tillgång till naturresurser, tryggad livsmedelsförsörjning med hänsyn till landsbygdsutveckling och lokal utveckling, inklusive infrastruktur, nutrition, demografi och arbetskraft, migration, hälsa och utbildning. Konsekvens och komplementaritet med andra gemenskapsprogram på dessa områden skall säkerställas.

Artikel 16

Migration och asyl

1.   Målet för det tematiska programmet för samarbete med tredjeländer om migration och asyl skall vara att stödja dem i deras ansträngningar att sörja för en bättre hantering av alla aspekter av migrationsströmmarna. Det tematiska programmet skall främst omfatta migration till gemenskapen, men även relevanta migrationsströmmar syd-syd skall beaktas.

2.   För att de mål som avses i punkt 1 och är förenliga med artikel 11 skall nås, skall programmet innehålla följande verksamhetsområden:

a)

Stödja sambanden mellan migration och utveckling särskilt genom att uppmuntra bidrag från utflyttade befolkningsgrupper till ursprungslandets utveckling och öka värdet av att migranter återvänder; mildra kompetensflykten och främja cirkulationen av kompetenta migranter; underlätta migranters finansiella överföringar till sina ursprungsländer; stödja frivilligt återvändande och återanpassning av migranter samt skapa kapacitet för migrationshantering; befordra insatser för kapacitetsuppbyggnad för att hjälpa länderna vid utformningen av en utvecklingsvänlig migrationspolitik och bidra till deras kapacitet att gemensamt hantera migrationsströmmar.

b)

Främja en väl hanterad arbetskraftsinvandring, särskilt genom att informera om laglig migration och villkoren för inresa till och vistelse på gemenskapens medlemsstaters territorium; informera om möjligheterna till arbetskraftsinvandring och behoven i medlemsstaterna och om kvalifikationer för presumtiva migranter från tredjeländer; stödja utbildning före avresan för presumtiva lagliga migranter; främja fastställande och genomförande av rättsliga ramar för migrerande arbetstagare i tredjeländer.

c)

Bekämpa olaglig invandring och underlätta återtagande av olagliga invandrare, även mellan tredjeländer, och särskilt bekämpa människosmuggling och människohandel; motarbeta olaglig invandring och öka medvetenheten om de risker som är förknippade med den; förbättra kapaciteten i gränsområdena, viserings- och passhanteringen, inklusive dokumentsäkerheten och införandet av biometriska kännetecken, och upptäckt av förfalskade dokument; faktiskt genomföra återtagandeavtal som ingåtts med gemenskapen och skyldigheter i samband med internationella avtal; hjälpa tredjeländer att hantera olaglig invandring och att samordna politiken.

d)

Skydda migranter, inklusive de mest utsatta, till exempel kvinnor och barn, mot exploatering och utanförskap genom åtgärder som utveckling av tredjeländernas migrationslagstiftning; stödja integrering och icke-diskriminering och åtgärder för att skydda migranter mot rasism och främlingsfientlighet; förebygga och bekämpa människosmuggling och människohandel och alla former av slaveri.

e)

Främja asyl och internationellt skydd inklusive genom regionala skyddsprogram, särskilt genom att stärka den institutionella kapaciteten; stödja registrering av asylsökande och flyktingar; främja internationella normer och instrument för skydd av flyktingar; stödja förbättringen av mottagningsförhållanden och lokal integrering samt verka för hållbara lösningar.

Artikel 17

AVS-länder som omfattas av sockerprotokollet

1.   AVS-länder som enligt förteckningen i bilaga III omfattas av sockerprotokollet och som påverkas av gemenskapens sockerreform skall komma i åtnjutande av ett program med kompletterande åtgärder. Syftet med gemenskapsbiståndet till dessa länder skall vara att stödja deras anpassningsprocess när de ställs inför nya villkor på sockermarknaden på grund av reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för socker. Gemenskapsbiståndet skall ta hänsyn till ländernas anpassningsstrategier, och särskild uppmärksamhet skall ägnas följande samarbetsområden:

a)

Öka konkurrenskraften i socker- och sockerrörssektorn, när detta är en hållbar process, med beaktande av situationen för de olika intressenterna i produktionskedjan.

b)

Främja den ekonomiska diversifieringen i områden som är beroende av socker.

c)

Åtgärda vidare konsekvenser av anpassningsprocessen, som eventuellt rör men inte begränsas till sysselsättning och sociala tjänster, markutnyttjande och återställande av miljön, energisektorn, forskning och innovation samt makroekonomisk stabilitet.

2.   Inom ramen för det belopp som anges i bilaga IV skall kommissionen fastställa det högsta belopp som skall stå till förfogande för varje sockerprotokolland för finansiering av sådana åtgärder som avses i punkt 1 på grundval av varje lands behov, särskilt med hänsyn till de följder som reformen kan komma att få för sockersektorn i det berörda landet och till sockersektorns betydelse för ekonomin. Tilldelningskriterierna skall fastställas på grundval av uppgifter som avser produktionsår före 2004.

Ytterligare anvisningar rörande fördelningen av det samlade beloppet mellan biståndsmottagarna skall fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 35.2.

AVDELNING III

PROGRAMPLANERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL

Artikel 18

Allmän ram för programplanering och fördelning av medel

1.   När det gäller geografiska program skall kommissionen för varje partnerland eller partnerregion utarbeta ett strategidokument och ett flerårigt vägledande program i enlighet med artikel 19 och för varje partnerland eller partnerregion anta ett årligt handlingsprogram i enlighet med artikel 22.

När det gäller tematiska program skall kommissionen utarbeta tematiska strategidokument i enlighet med artikel 20 och anta handlingsprogram i enlighet med artikel 22.

Under exceptionella omständigheter får stödet från gemenskapen också ta formen av särskilda åtgärder som inte ingår i strategidokumenten och de fleråriga vägledande programmen, i enlighet med artikel 23.

2.   Kommissionen skall fastställa de fleråriga vägledande fördelningarna inom varje geografiskt program med användning av standardiserade, objektiva och öppna kriterier för fördelningen, med utgångspunkt i det berörda partnerlandets eller den berörda partnerregionens behov och resultat, varvid de särskilda svårigheterna för länder eller regioner som befinner sig i kris, konflikt eller är i riskzonen för katastrofer kommer att beaktas samtidigt med de olika programmens specifika karaktär.

Behovskriterierna inbegriper befolkning, inkomst per capita och fattigdomens utbredning, inkomstfördelning och den sociala utvecklingsnivån. Resultatkriterierna omfattar politiska, ekonomiska och sociala framsteg, framsteg med god samhällsstyrning och en effektiv användning av bistånd, särskilt hur ett land utnyttjar de begränsade resurser, i första hand egna resurser, som står till förfogande för utveckling.

3.   Kommissionen får inkludera en särskild fördelning av medel för att stärka samarbetet mellan regionerna i EU:s yttersta randområden och angränsande partnerländer och partnerregioner.

Artikel 19

Geografiska strategidokument och fleråriga vägledande program

1.   När strategidokument utarbetas och genomförs skall principer för effektivt bistånd tillämpas: nationellt egenansvar, partnerskap, samordning, harmonisering, anpassning till mottagarlandets eller regionala system och resultatorientering i enlighet med artikel 3.5-3.8.

2.   Strategidokument skall högst omfatta giltighetsperioden för denna förordning. Syftet skall vara att tillhandahålla en sammanhängande ram för samordningen mellan gemenskapen och partnerlandet eller partnerregionen i överensstämmelse med det övergripande syftet och tillämpningsområdet, målen, principerna samt de politiska föreskrifterna i och bilaga IV till denna förordning. Fleråriga vägledande program skall bygga på strategidokumenten.

Strategidokumenten skall ses över efter halva programtiden eller vid behov bli föremål för särskilda översyner, varvid i förekommande fall samma principer och tillvägagångssätt som de som fastställs i avtalen om partnerskap och samarbete med partnerländerna och partnerregionerna skall tillämpas.

3.   För att säkerställa ett tillräckligt egenansvar för processen hos det berörda landet eller den berörda regionen och underlätta stöd till nationella utvecklingsstrategier, särskilt strategier för att minska fattigdomen, skall strategidokumenten i princip grundas på en dialog med partnerlandet och partnerregionen i vilken också det civila samhället samt de regionala och lokala myndigheterna deltar.

4.   Fleråriga vägledande program skall utarbetas på grundval av strategidokumenten för varje partnerland eller partnerregion. De skall i möjligaste mån överenskommas med partnerlandet eller partnerregionen.

De fleråriga vägledande programmen skall ange de prioriterade områden som valts ut för gemenskapsfinansiering, de specifika målen, de förväntade resultaten och resultatindikatorerna.

Programmen skall också ange den vägledande fördelningen av medel, totalt och för varje prioriterat område, i lämpliga fall i form av ett intervall. Fördelningen skall överensstämma med den vägledande fördelning som återfinns i bilaga IV.

Programmen skall vid behov anpassas, varvid översynerna av strategidokumenten efter halva programtiden eller de eventuella särskilda översynerna skall beaktas.

Den fleråriga vägledande fördelningen av medel får ökas eller minskas till följd av översyner, särskilt mot bakgrund av särskilda behov, till exempel i situationer efter kriser eller när resultaten blivit exceptionella eller otillfredsställande.

5.   I krissituationer, situationer efter konflikter eller vid hot mot demokratin, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna får ett särskilt förfarande för brådskande fall användas för en särskild översyn av landets eller regionens samarbetsstrategi. Sådana översyner får utmynna i en strategi för det enskilda landet eller den enskilda regionen för övergången till långsiktig utveckling och långsiktigt samarbete.

6.   I överensstämmelse med artikel 2.6 skall det genom denna strategi säkerställas att åtgärder som vidtas enligt denna förordning är samstämmiga med och inte överlappar åtgärder som är berättigade till finansiering enligt andra gemenskapsinstrument, särskilt förordning (EG) nr 1717/2006 och förordning (EG) nr 1257/96. När partnerländer eller grupper av partnerländer direkt berörs eller påverkas av en kris eller en situation efter en kris, skall det i de fleråriga vägledande programmen läggas särskild vikt vid förbättrad samordning mellan hjälpinsatser, återuppbyggnad och utveckling, i syfte att bistå dem vid övergången från nödsituation till utvecklingsfas; katastrofberedskap, katastrofförebyggande verksamhet och hanteringen av följderna av sådana katastrofer skall tillgodoses i program för länder och regioner som regelbundet är utsatta för naturkatastrofer.

7.   För att befordra regionalt samarbete får kommissionen, när den antar årliga handlingsprogram av den typ som avses i artikel 22 eller de särskilda åtgärder som avses i artikel 23 när det gäller samarbetsåtgärder i detta kapitel, besluta att sådana projekt eller program av regional eller gränsöverskridande art som genomförs med länder enligt bilaga V är stödberättigade, i enlighet med artikel 2.4 första stycket. Åtgärder för detta får vidtas i de strategidokument och de fleråriga vägledande program som aves i denna artikel och i artikel 20.

8.   Kommissionen och medlemsstaterna skall samråda med varandra och med övriga givare och utvecklingsaktörer inklusive företrädare för det civila samhället och de regionala och lokala myndigheterna i ett tidigt skede av programplaneringsprocessen i syfte att underlätta att deras samarbetsinsatser kompletterar varandra.

Artikel 20

Strategidokument för tematiska program

1.   Tematiska strategidokument skall högst omfatta giltighetsperioden för denna förordning. De skall ange gemenskapens strategi för det tema det gäller, gemenskapens prioriteringar, den internationella situationen och de viktigaste partnernas verksamhet. De skall vara förenliga med det övergripande syftet och tillämpningsområdet, målen, principerna samt de politiska föreskrifterna i och bilaga IV till denna förordning.

De tematiska strategidokumenten skall ange de prioriterade områden som valts ut för gemenskapsfinansiering, de specifika målen, de förväntade resultaten och resultatindikatorerna.

De tematiska strategidokumenten skall också innehålla uppgifter om den vägledande fördelningen av medel, totalt och för varje prioriterat område; detta kan i lämpliga fall ske i form av ett intervall.

Strategidokumenten skall ses över efter halva programtiden och vid behov bli föremål för särskilda översyner.

2.   Kommissionen och medlemsstaterna skall samråda med varandra och med övriga givare och utvecklingsaktörer inklusive företrädare för det civila samhället och de lokala myndigheterna i ett tidigt skede av programplaneringsprocessen i syfte att underlätta att deras samarbetsinsatser kompletterar varandra.

3.   Resurser och insatsprioriteringar skall fastställas för deltagande i globala initiativ.

Artikel 21

Antagande av strategidokument och fleråriga vägledande program

De strategidokument och fleråriga vägledande program som avses i artiklarna 19 och 20, eventuella översyner av dessa enligt artikel 19.2 och artikel 20.1 och de kompletterande åtgärder som avses i artikel 17 skall antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som anges i artikel 35.2.

AVDELNING IV

GENOMFÖRANDE

Artikel 22

Antagande av årliga handlingsprogram

1.   Kommissionen skall anta årliga handlingsprogram som grundar sig på de strategidokument och fleråriga vägledande program som avses i artiklarna 19 och 20.

Kommissionen får undantagsvis, till exempel om något handlingsprogram ännu inte har antagits, besluta om åtgärder som inte ingår i de årliga handlingsprogrammen, på grundval av de strategidokument och fleråriga vägledande program som avses i artiklarna 19 och 20 och enligt samma regler och villkor som de som gäller för handlingsprogrammen.

2.   De årliga handlingsprogrammen skall ange de eftersträvade målen, insatsområdena, de förväntade resultaten, förvaltningsförfarandena samt det planerade totala finansieringsbeloppet. Handlingsprogrammen skall innehålla en beskrivning av de insatser som skall finansieras samt uppgift om de belopp som tilldelats för varje insats och en vägledande tidsplan för genomförandet. Målen skall vara mätbara och ha tidsbestämda riktmärken.

3.   De årliga handlingsprogrammen skall antas av kommissionen i överensstämmelse med det förfarandet som anges i artikel 35.2.

4.   Lämplig miljögranskning skall göras på projektnivå tillsammans med en miljökonsekvensbedömning (MKB) vid känsliga miljöprojekt, särskilt i samband med omfattande ny infrastruktur. I förekommande fall skall strategiska miljöbedömningar (SMB) användas då sektorsprogrammen genomförs. De berörda intressenternas delaktighet vid miljöbedömningarna och allmänhetens tillgång till resultaten skall säkerställas.

Artikel 23

Antagande av särskilda åtgärder som inte ingår i strategidokumenten eller de fleråriga vägledande programmen

1.   Vid sådana oförutsedda och vederbörligen motiverade behov eller omständigheter i samband med naturkatastrofer, interna strider eller kriser som inte kan finansieras enligt förordning (EG) nr 1717/2006 eller rådets förordning (EG) nr 1257/96 skall kommissionen anta särskilda åtgärder som inte anges i strategidokumenten och de fleråriga vägledande programmen (nedan kallade ”särskilda åtgärder”).

De särskilda åtgärderna får också användas för finansiering av åtgärder som syftar till att underlätta övergången från katastrofbistånd till insatser för långsiktig utveckling, inbegripet insatser som syftar till att befolkningen skall ha bättre beredskap inför återkommande kriser.

2.   De särskilda åtgärderna skall ange de eftersträvade målen, insatsområdena, de förväntade resultaten, förvaltningsförfarandena samt det totala finansieringsbeloppet. De särskilda åtgärderna skall innehålla en beskrivning av de insatser som skall finansieras samt uppgift om de belopp som tilldelats för varje insats och en vägledande tidsplan för genomförandet. De skall innefatta en definition av vilken typ av resultatindikatorer som måste övervakas när de särskilda åtgärderna genomförs.

3.   Om kostnaden för dessa åtgärder överstiger 10 miljoner EUR skall kommissionen anta dem enligt det förvaltningsförfarande som avses i artikel 35.2. När det gäller särskilda åtgärder under 10 miljoner EUR skall kommissionen översända beslutet om åtgärderna till medlemsstaterna och till Europaparlamentet för kännedom inom en månad efter antagandet av sitt beslut.

4.   Det förfarande som avses i artikel 35.2 behöver inte användas för ändringar av de särskilda åtgärderna, t.ex. tekniska anpassningar, förlängning av genomförandeperioden, omfördelning av medel inom ramen för den beräknade budgeten, ökning eller minskning av budgeten med ett belopp som understiger 20 % av den ursprungliga budgeten, förutsatt att ändringarna inte påverkar de ursprungliga mål som anges i kommissionens beslut. Alla sådana tekniska anpassningar skall anmälas till Europaparlamentet och till medlemsstaterna inom en månad.

Artikel 24

Stödberättigande

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 31 skall bland annat följande aktörer vara stödberättigade enligt denna förordning för genomförandet av de årliga handlingsprogram som avses i artikel 22 eller de särskilda åtgärder som avses i artikel 23:

a)

Partnerländer och partnerregioner och deras institutioner.

b)

Decentraliserade enheter i partnerländerna till exempel kommuner, provinser, län och regioner.

c)

Gemensamma organ som inrättats av partnerländerna eller partnerregionerna och gemenskapen.

d)

Internationella organisationer, inbegripet regionala organisationer, samt organ, kontor och uppdrag inom ramen för FN-systemet, internationella och regionala finansiella institut och utvecklingsbanker, i den mån de bidrar till uppnåendet av denna förordnings mål.

e)

Gemenskapens institutioner och organ, dock endast när det gäller genomförande av de kompletterande åtgärder som avses i artikel 26.

f)

EU:s byråer.

g)

Följande enheter eller organ i medlemsstaterna, partnerländerna och partnerregionerna eller varje annat tredjeland, i enlighet med reglerna om tillträde till gemenskapens externa bistånd i artikel 31, i den mån de bidrar till uppnåendet av denna förordnings mål:

i)

Offentliga eller halvoffentliga organ, lokala myndigheter och organ samt grupper eller representativa sammanslutningar av sådana myndigheter eller organ.

ii)

Bolag, företag och andra privata ekonomiska organisationer eller aktörer.

iii)

Finansiella institut som tillhandahåller, främjar och finansierar privata investeringar i partnerländerna och partnerregionerna.

iv)

Icke-statliga aktörer enligt uppräkningen i punkt 2.

v)

Fysiska personer.

2.   De icke-statliga, ideella aktörer som är berättigade till finansiellt stöd inom ramen för denna förordning med en oberoende och ansvarig ställning skall omfatta: icke-statliga organisationer, organisationer som företräder ursprungsbefolkningar, organisationer som företräder nationella och/eller etniska minoriteter, lokala köpmannaförbund och medborgargrupper, kooperativ, fackföreningar, organisationer som företräder ekonomiska och sociala intressen, organisationer som bekämpar korruption och bedrägerier och främjar god samhällsstyrning, medborgarrättsorganisationer och organisationer som bekämpar diskriminering, lokala organisationer (även nätverk) som är verksamma inom decentraliserat regionalt samarbete och regional integration, konsumentorganisationer, kvinnoorganisationer och ungdomsorganisationer, utbildningsorgan, kulturorganisationer, organisationer inom forskning och vetenskap, universitet, kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund, medier samt icke-statliga sammanslutningar och oberoende stiftelser, inklusive oberoende politiska stiftelser som kan bidra till genomförandet av denna förordnings mål.

Artikel 25

Finansieringsformer

1.   Gemenskapens finansiering får anta följande former:

a)

Projekt och program.

b)

Budgetstöd, om partnerlandets förvaltning av de offentliga utgifterna är tillräckligt öppen, tillförlitlig och effektiv och om det har införts väl definierade sektorstrategier eller makroekonomiska strategier som fått en positiv bedömning av sina viktigaste givare; inbegripet i tillämpliga fall de internationella finansiella instituten. Kommissionen skall konsekvent använda en metod som grundar sig på resultat och resultatindikatorer och skall tydligt ange och övervaka dess villkorskrav samt stödja partnerländernas ansträngningar att utveckla den parlamentariska kontrollen och revisionskapaciteten och öka insynen och allmänhetens tillgång till information. Ett villkor för utbetalningen av budgetstöd är att framstegen mot målen i form av effekter och resultat är tillfredsställande.

c)

Sektorstöd.

d)

I undantagsfall sektorspecifika eller generella importprogram vilka kan ta formen av:

i)

sektorspecifika importprogram med stöd in natura,

ii)

sektorspecifika importprogram med stöd i form av utländsk valuta för finansiering av import inom sektorn i fråga eller

iii)

generella importprogram med stöd i form av utländsk valuta för finansiering av generell import av en rad olika produkter.

e)

Medel som på grundval av kommissionsprogram ställs till EIB:s eller andra finansiella mellanhänders förfogande för att tillhandahålla lån (särskilt för att stödja investeringar i och utveckling av den privata sektorn), riskkapital (i form av förlagslån eller villkorslån), eller för andra tillfälliga minoritetsinnehav i ett företags kapital eller för bidrag till garantifonder, i överensstämmelse med villkoren i artikel 32, i den mån som gemenskapens finansiella risk är begränsad till dessa medel.

f)

Räntesubventioner, särskilt för lån på miljöområdet.

g)

Skuldlättnadsprogram i enlighet med internationellt överenskomna skuldlättnadsprogram.

h)

Bidrag för att finansiera projekt som föreslås av de enheter och organ som avses i artikel 24.1 b, c, d, f och g.i-g.v.

i)

Bidrag för att finansiera driftskostnader för de enheter och organ som avses i artikel 24.1 b, c, d, f, g.i, g.iii och g.iv.

j)

Finansiering av program för partnersamverkan mellan å ena sidan medlemsstaternas, å andra sidan partnerländernas och partnerregionernas offentliga institutioner, lokala myndigheter, nationella offentligrättsliga organ samt privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter.

k)

Bidrag till internationella fonder, särskilt sådana som förvaltas av internationella eller regionala organisationer.

l)

Bidrag till nationella fonder som inrättats av partnerländerna och partnerregionerna i syfte att främja gemensam samfinansiering genom flera givare och bidrag till fonder som inrättats av en eller flera andra givare för gemensamt genomförande av projekt.

m)

Kapitalinvesteringar i internationella finansiella institut och regionala utvecklingsbanker.

n)

Stöd i form av mänskliga och materiella resurser som krävs för att partnerländerna och partnerregionerna skall kunna administrera och på ett effektivt sätt övervaka projekt eller program.

2.   Stöd från gemenskapen får inte användas för att betala skatter, tullar eller andra pålagor i de stödmottagande länderna.

Artikel 26

Stödåtgärder

1.   Finansieringen från gemenskapen får täcka utgifter för berednings-, uppföljnings-, kontroll-, revisions- och utvärderingsåtgärder som är direkt nödvändiga för att genomföra denna förordning och förverkliga dess mål, t.ex. undersökningar, möten, informationsåtgärder, upplysningskampanjer, utbildningsåtgärder och publiceringsåtgärder, utgifter med anknytning till datornät som används för informationsutbyte samt varje annan nödvändig utgift för administrativt eller tekniskt bistånd som kommissionen kan behöva ta i anspråk för programmens förvaltning. Den skall också täcka utgifter vid kommissionens delegationer för administrativt bistånd som krävs för att förvalta åtgärder som finansieras inom ramen för denna förordning.

2.   Stödåtgärderna behöver inte nödvändigtvis omfattas av fleråriga vägledande program och får alltså finansieras även om de inte ingår i strategidokumenten och de fleråriga vägledande programmen. De får emellertid också finansieras inom ramen för de fleråriga vägledande programmen.

Stödåtgärder som inte omfattas av fleråriga vägledande program skall antas av kommissionen i enlighet med artikel 23.3 och 23.4.

Artikel 27

Samfinansiering

1.   De åtgärder som finansieras får bli föremål för samfinansiering, bland annat med följande parter:

a)

Medlemsstaterna och deras regionala och lokala myndigheter, och särskilt deras offentliga och halvoffentliga organ.

b)

Andra givarländer, särskilt deras offentliga och halvoffentliga organ.

c)

Internationella och regionala organisationer, särskilt internationella och regionala finansiella institut.

d)

Bolag, företag och andra privata organisationer eller kommersiella aktörer samt andra icke-statliga aktörer.

e)

Stödmottagande partnerländer och partnerregioner.

2.   Vid parallell samfinansiering delas projektet eller programmet upp i flera tydligt identifierbara delprojekt som vart och ett finansieras av de olika parter som svarar för samfinansieringen, så att det alltid klart framgår för vilket slutligt ändamål medlen använts.

Vid gemensam samfinansiering fördelas den totala kostnaden för projektet eller programmet mellan de parter som svarar för samfinansieringen och medlen läggas samman så att finansieringskällan för en bestämd verksamhet inom ramen för projektet eller programmet inte kan identifieras.

3.   Vid gemensam samfinansiering får kommissionen ta emot och för de organ som avses i punkt 1 a, b och c förvalta medel som är avsedda för genomförande av gemensamma åtgärder. Sådana medel skall behandlas som inkomster som avsatts för särskilda ändamål, enligt artikel 18 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

Artikel 28

Förvaltningsformer

1.   Åtgärder som finansieras med stöd av denna förordning skall genomföras i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och eventuella revideringar av denna.

2.   Kommissionen får vid samfinansiering och i andra vederbörligen motiverade fall besluta att överlåta uppgifter som omfattar myndighetsutövning, särskilt uppgifter som avser budgetgenomförande, till de organ som avses i artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

3.   Vid decentraliserad förvaltning får kommissionen besluta att använda sig av det stödmottagande partnerlandets eller den stödmottagande partnerregionens förfaranden för upphandling eller förfaranden för beviljande av bidrag, efter verifiering av att de respekterar relevanta kriterier i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, förutsatt att

det mottagande partnerlandets eller den mottagande partnerregionens förfaranden följer principerna om insyn och öppenhet, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering samt utesluter varje intressekonflikt,

det mottagande partnerlandet eller den mottagande partnerregionen förbinder sig att regelbundet kontrollera att de åtgärder som finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget har genomförts korrekt, vidta lämpliga åtgärder för att förebygga oegentligheter och bedrägeri och i förekommande fall vidta rättsliga åtgärder för att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder.

Artikel 29

Budgetmässiga åtaganden

1.   Budgetmässiga åtaganden skall göras på grundval av beslut som fattats av kommissionen i enlighet med artiklarna 22.1, 23.1 och 26.1.

2.   Finansiering från gemenskapen får juridiskt sett ske inom ramen för följande:

Finansieringsöverenskommelser.

Överenskommelser om bidrag.

Upphandlingskontrakt.

Arbetskontrakt.

Artikel 30

Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1.   Varje överenskommelse som ingås med stöd av denna förordning skall innehålla bestämmelser om skydd av Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen, särskilt med avseende på oegentligheter, bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (15), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (16) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (17).

2.   Det skall i överenskommelser uttryckligen anges att kommissionen och revisionsrätten skall ha rätt att utföra granskningar, inbegripet granskningar av handlingar eller på platsen, hos varje kontraktspart eller underentreprenör som mottagit gemenskapsmedel. Det skall i överenskommelsen också uttryckligen anges att kommissionen skall ha rätt att genomföra kontroller och inspektioner på platsen i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96.

3.   I varje kontrakt som sluts som ett led i genomförandet av stödet skall kommissionens och revisionsrättens rätt enligt punkt 2 garanteras under och efter kontraktets genomförande.

Artikel 31

Deltagande i förfaranden för offentlig upphandling och förfaranden för beviljande av bidrag samt ursprungsregler

1.   Deltagandet vid tilldelning av upphandlings- eller bidragskontrakt som finansieras inom ramen för denna förordning skall stå öppet för alla fysiska personer som är medborgare i och alla juridiska personer som är etablerade i en medlemsstat i Europeiska gemenskapen, i ett officiellt kandidatland erkänt av Europeiska gemenskapen eller i en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Deltagande vid tilldelning av upphandlings- eller bidragskontrakt som finansieras inom ramen för ett geografiskt program enligt artiklarna 5–10 och skall vara öppet för alla fysiska personer som är medborgare i och alla juridiska personer som är etablerade i ett utvecklingsland som är berättigat enligt bilaga I.

Deltagande vid tilldelning av upphandlings- eller bidragskontrakt som finansieras inom ramen för ett tematiskt program enligt artiklarna 11–16 och det program som anges i artikel 17 skall vara öppet för alla fysiska personer som är medborgare i och alla juridiska personer som är etablerade i ett utvecklingsland enligt OECD/DAC:s definition av landet och enligt bilaga II, utöver fysiska och juridiska personer som är berättigade enligt det tematiska programmet eller det program som anges i artikel 17. Kommissionen skall offentliggöra och uppdatera bilaga II i samband med OECD/DAC:s förteckning över stödmottagare och informera rådet om detta.

2.   Deltagande vid tilldelning av upphandlings- eller bidragskontrakt som finansieras inom ramen för denna förordning skall också vara öppet för alla fysiska personer som är medborgare i och alla juridiska personer som är etablerade i ett annat land än de som avses i punkt 1, i de fall där ömsesidigt tillträde till deras externa bistånd har fastställts.

Ömsesidigt tillträde skall beviljas närhelst ett land beviljar medlemsstaterna och det berörda mottagarlandet stödberättigande på lika villkor.

Ömsesidigt tillträde skall fastställas genom ett särskilt beslut om ett bestämt land eller en bestämd grupp av länder. Ett sådant beslut skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 35.2 och skall vara i kraft under en period på minst ett år.

Ömsesidigt tillträde skall beviljas på grundval av en jämförelse mellan gemenskapen och andra givare och skall avse sektorn enligt OECD/DAC:s definition av kategorier eller ett helt land, oberoende av om landet i fråga är ett givar- eller ett mottagarland. Beslutet att bevilja ett givarland ömsesidighet skall ske på grundval av hur öppet och enhetligt givarstödet är och på dess proportionalitet, inbegripet dess kvalitativa och kvantitativa art. Mottagarländerna skall rådfrågas som en del i det förfarande som beskrivs i denna punkt.

Ömsesidigt tillträde i de minst utvecklade länderna enligt OECD/DAC:s definition skall beviljas automatiskt till medlemmarna i OECD/DAC.

3.   Deltagande vid tilldelning av upphandlings- eller bidragskontrakt som finansieras inom ramen för ett gemenskapsinstrument skall vara öppet för internationella organisationer.

4.   Det ovanstående påverkar inte deltagande av kategorier av organisationer som på grund av art eller lokalisering kan vara berättigade till stöd med avseende på åtgärdens mål.

5.   Experter får vara av vilken nationalitet som helst, och detta påverkar inte tillämpningen av de kvalitativa och finansiella kraven i gemenskapens bestämmelser om upphandling.

6.   Alla varor och all utrustning som köps in med stöd av ett kontrakt som finansieras inom ramen för denna förordning skall ha ursprung i gemenskapen eller ett land som har rätt att delta i förfaranden enligt punkterna 1 eller 2. Uttrycket ”ursprung” i denna förordning definieras i den berörda gemenskapslagstiftningen om ursprungsregler för tulländamål.

7.   Kommissionen får i vederbörligen motiverade fall tillåta att fysiska och juridiska personer från länder som av tradition har ekonomiska band, handelsförbindelser eller geografiska band med grannländerna eller från andra tredjeländer deltar och att varor och utrustning av annat ursprung används.

8.   Kommissionen får i vederbörligen motiverade undantagsfall tillåta att fysiska personer som är medborgare i och juridiska personer som är etablerade i andra länder än de som avses i punkterna 1 och 2 deltar eller att varor och utrustning av annat ursprung köps in än det som redovisas i punkt 6.

Undantag kan vara motiverade av det skälet att varor och tjänster inte finns att tillgå på de berörda ländernas marknader, i yttersta nödfall, eller om reglerna för stödberättigande skulle göra det omöjligt eller ytterst svårt att förverkliga ett projekt, ett program eller en åtgärd.

9.   Närhelst gemenskapsfinansiering täcker en insats som genomförs av en internationell organisation, skall deltagande i förekommande kontraktsförfaranden stå öppet för alla fysiska eller juridiska personer som har rätt att delta enligt punkterna 1 och 2 liksom alla fysiska eller juridiska personer som har rätt att delta enligt den organisationens regler, med garantier för likabehandling av alla givare. Samma regler skall gälla för varor, utrustning och experter.

Närhelst gemenskapsfinansiering täcker en insats som samfinansieras med ett tredjeland, ett tredjeland, med förbehåll för ömsesidighet så som den definieras i punkt 2, eller med en regional organisation eller med en medlemsstat, skall deltagande i tillämpligt kontraktsförfarande stå öppet för alla fysiska eller juridiska personer som har rätt att delta enligt punkterna 1, 2 och 3 liksom alla fysiska eller juridiska personer som har rätt att delta enligt tredjelandets eller den regionala organisationens eller medlemsstatens regler. Samma regler skall gälla för varor, utrustning och experter.

10.   När det gäller sådant bistånd som kanaliseras direkt via icke-statliga aktörer inom ramen för det tematiska programmet enligt artikel 14 skall bestämmelserna angående kriterier för stödberättigande i punkt 1 inte gälla för de kriterier som fastställts för urvalet av bidragsmottagare.

Mottagarna av dessa bidrag skall följa de bestämmelser som fastställs i denna artikel i de fall där ett upphandlingskontrakt är nödvändigt för genomförandet av biståndet.

11.   För att påskynda utrotningen av fattigdom genom främjande av lokala kapaciteter, marknader och inköp, skall särskild hänsyn tas till lokal och regional upphandling i partnerländer.

Anbudsgivare som tilldelats kontrakt skall respektera internationellt överenskomna grundläggande arbetsnormer, t.ex. ILO:s viktigaste arbetsnormer, konventioner om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, avskaffande av tvångsarbete, avskaffande av diskriminering i frågor som rör sysselsättning samt avskaffande av barnarbete.

Utvecklingsländernas tillträde till gemenskapens bistånd skall möjliggöras genom alla lämpliga former av tekniskt bistånd.

Artikel 32

Medel som ställs till Europeiska investeringsbankens eller andra finansförmedlares förfogande

1.   De medel som avses i artikel 25.1 e skall förvaltas av EIB, andra finansförmedlare eller varje annan bank eller organisation med den förmåga som krävs för att förvalta medlen.

2.   Kommissionen skall från fall till fall anta genomförandebestämmelser för punkt 1 med avseende på riskdelning, ersättning till den för genomförandet ansvariga förmedlaren, användning och uppbörd av avkastning på medlen samt verksamhetens avslutande.

Artikel 33

Utvärdering

1.   I syfte att kontrollera om målen har nåtts och för att utarbeta rekommendationer om hur verksamheten kan förbättras i framtiden skall kommissionen regelbundet övervaka och se över sina program, och utvärdera resultaten av genomförandet av geografiska eller tematiska strategier och program, resultaten av sektorstrategier samt effektiviteten i programplaneringen, när så är lämpligt genom oberoende externa utvärderingar. Förslag från Europaparlamentet eller rådet om oberoende externa utvärderingar skall vederbörligen beaktas. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt de sociala sektorerna och de framsteg som görs för att uppnå millennieutvecklingsmålen.

2.   Kommissionen skall för kännedom överlämna utvärderingsrapporterna till Europaparlamentet och den kommitté som avses i artikel 35. Medlemsstaterna kan begära att få diskutera särskilda utvärderingar i den kommitté som avses i artikel 35.3. Resultaten i dessa rapporter skall beaktas vid framtida utformning av program och tilldelning av medel.

3.   Kommissionen skall låta alla berörda aktörer, inbegripet icke-statliga aktörer och lokala myndigheter, medverka när det gemenskapsstöd som föreskrivs i denna förordning utvärderas.

AVDELNING V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 34

Årsrapport

1.   Kommissionen skall granska framstegen i genomförandet av de åtgärder som vidtas med stöd av denna förordning och varje år till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om genomförandet och resultaten och, så långt det är möjligt, följderna och effekterna av stödet. Rapporten skall också överlämnas till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

2.   Årsrapporten skall innehålla uppgifter för det föregående året om finansierade åtgärder och resultatet av uppföljnings- och utvärderingsåtgärder, relevanta partners deltagande samt uppgifter om budgetgenomförandet med avseende på åtaganden och betalningar fördelade på länder, regioner eller samarbetsområden. Rapporten skall utvärdera dels resultaten av stödet, genom att så långt det är möjligt använda sig av specifika och mätbara indikatorer, dels stödets roll i uppnåendet av målen för denna förordning. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt de sociala sektorerna och de framsteg som görs för att uppnå millennieutvecklingsmålen.

Artikel 35

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När hänvisning sker till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 4.3 i beslutet skall vara 30 dagar.

3.   När hänvisning sker till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

5.   En observatör från EIB skall delta i kommitténs överläggningar när frågor som rör banken behandlas.

Artikel 36

Deltagande av ett tredjeland som inte hör till de länder som kommer i fråga för stöd enligt denna förordning

När kommissionen antar de handlingsprogram som avses i artikel 22 eller särskilda åtgärder som avses i artikel 23, får den, utan att tillämpningen av artikel 3.5 påverkas, för att säkra samstämmighet och effektivitet i gemenskapsstödet besluta att länder, territorier eller regioner som kan komma i fråga för gemenskapsstöd inom ramen för förordning (EG) nr 1085/2006 eller förordning (EG) nr 1638/2006 och EDF får omfattas av åtgärder som vidtas med stöd av denna förordning, om det geografiska eller tematiska projekt eller program som genomförs är av global, övergripande, regional eller gränsöverskridande karaktär. Denna finansieringsmöjlighet får skrivas in i de strategidokument och fleråriga vägledande program som avses i artiklarna 19 och 20. Bestämmelserna om vilka aktörer som kan komma i fråga för stöd i artikel 10, om deltagande i förfaranden för offentlig upphandling, förfaranden för beviljande av bidrag och om ursprungsregler i artikel 31 skall anpassas så att det blir möjligt för de berörda länderna, territorierna och regionerna att delta.

Artikel 37

Tillfälligt upphävande av stöd

Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser om tillfälligt upphävande av stödet som fastställts i avtal om partnerskap och samarbete med partnerländerna eller partnerregionerna får rådet, om ett partnerland inte följer de principer som anges i artikel 3.1 och där samråden med partnerlandet inte leder till en godtagbar lösning för båda parter, eller om samråd nekas eller i särskilt brådskande fall, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen vidta lämpliga åtgärder beträffande varje stöd som partnerlandet beviljats inom ramen för denna förordning. Sådana åtgärder kan inbegripa tillfälligt upphävande, helt eller delvis, av stödet.

Artikel 38

Finansiella bestämmelser

1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning är för perioden 2007–2013 16 897 miljoner EUR.

2.   I bilaga IV fastställs de vägledande belopp som tilldelas varje program som avses i artiklarna 5–10 och 11–16 och artikel 17. Dessa belopp är fastställda för perioden 2007-2013.

3.   De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom den fleråriga budgetramen.

4.   Ett vägledande belopp på 465 miljoner EUR har inkluderats i det totala beloppet för de tematiska programmen för att finansiera verksamhet som gynnar de länder som omfattas av Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

Artikel 39

Upphävanden

1.   Följande förordningar upphör att gälla härmed:

a)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2110/2005 av den 14 december 2005 om tillträde till gemenskapens externa bistånd (18).

b)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 806/2004 av den 21 april 2004 om främjande av jämställdhet mellan könen i utvecklingssamarbetet (19).

c)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 491/2004 av den 10 mars 2004 om inrättande av ett program för ekonomiskt och tekniskt stöd till tredje land i fråga om migration och asyl (Aeneas) (20).

d)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1568/2003 av den 15 juli 2003 om stöd för att bekämpa fattigdomsrelaterade sjukdomar (hiv/aids, tuberkulos och malaria) i utvecklingsländer (21).

e)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1567/2003 av den 15 juli 2003 om stöd för strategier och åtgärder avseende reproduktiv och sexuell hälsa och därtill hörande rättigheter i utvecklingsländerna (22).

f)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2130/2001 av den 29 oktober 2001 om åtgärder inom området för stöd till befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd i utvecklingsländerna i Asien och Latinamerika (23).

g)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2494/2000 av den 7 november 2000 om åtgärder för att främja bevarande och hållbar förvaltning av tropiska skogar och andra skogar i utvecklingsländerna (24).

h)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2493/2000 av den 7 november 2000 om åtgärder för att främja en fullständig integrering av miljöaspekterna i utvecklingsländernas utvecklingsprocess (25).

i)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1726/2000 av den 29 juni 2000 om utvecklingssamarbete med Sydafrika. (26)

j)

Rådets förordning (EG) nr 1659/98 av den 17 juli 1998 om decentraliserat samarbete (27).

k)

Rådets förordning (EG) nr 1658/98 av den 17 juli 1998 om samfinansiering med europeiska icke-statliga organisationer (NGO) på utvecklingens område av åtgärder på områden av intresse för utvecklingsländerna (28).

l)

Rådets förordning (EG) nr 1292/96 av den 27 juni 1996 om principerna för och förvaltning av livsmedelsbistånd samt om särskilda stödåtgärder för livsmedelsförsörjningen (29).

m)

Rådets förordning (EEG) nr 443/92 av den 25 februari 1992 om finansiellt och tekniskt bistånd till och ekonomiskt samarbete med utvecklingsländerna i Asien och Latinamerika (30).

2.   De upphävda förordningarna skall fortsätta att tillämpas på rättsakter och åtaganden som avser genomförande av budgetåren före 2007. Hänvisningar till de upphävda förordningarna skall förstås som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 40

Översyn

Senast den 31 december 2010 skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en utvärderingsrapport om tillämpningen av denna förordning under de tre första åren, om så är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag med nödvändiga ändringar, inklusive den vägledande tilldelning av medel som anges i bilaga IV.

Artikel 41

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämpliga i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 december 2006

På Europaparlamentets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

På rådets vägnar

J.-E. ENESTAM

Ordförande


(1)  Europaparlamentets yttrande av den 18 maj 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 23 oktober 2006. Rådets gemensamma ståndpunkt av den …(ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 december 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(2)   EUT L 210, 31.7.2006, s. 82.

(3)   EUT L 310, 9.11.2006, s. 1.

(4)   EUT L 405, 30.12.2006, s. 40.

(5)   OJ L 327, 24.11.2006, p. 1 .

(*1)  Denna förordning kommer att antas vid ett senare tillfälle.

(6)   EUT L 386, 29.12.2006, s. 1.

(7)   EGT L 163, 2.7.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(8)   EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.

(9)   EGT L 314, 30.11.2001, s. 1.

(10)   EUT L 50, 21.2.2006, s. 1.

(11)   EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(12)   EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(13)   EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(14)  Avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan (EGT L 311,4.12.1999, s. 3).

(15)   EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(16)   EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(17)   EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(18)   EUT L 344, 27.12.2005, s. 1.

(19)   EUT L 143, 30.4.2004, s. 40.

(20)   EUT L 80, 18.3.2004, s. 1.

(21)   EUT L 224, 6.9.2003, s. 7. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2110/2005.

(22)   EUT L 224, 6.9.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2110/2005.

(23)   EGT L 287, 31.10.2001, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2110/2005.

(24)   EGT L 288, 15.11.2000, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2110/2005.

(25)   EGT L 288, 15.11.2000, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2110/2005.

(26)   EGT L 198, 4.8.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2110/2005.

(27)   EGT L 213, 30.7.1998, s. 6. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 625/2004 (EUT L 99, 3.4.2004, s. 1).

(28)   EGT L 213, 30.7.1998, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2110/2005.

(29)   EGT L 166, 5.7.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1726/2001 (EGT L 234, 1.9.2001, s. 10).

(30)   EGT L 52, 27.2.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2112/2005 (EUT L 344, 27.12.2005, s. 23).


BILAGA I

LÄNDER BERÄTTIGADE TILL STÖD ENLIGT ARTIKEL 1.1

Latinamerika

1.

Argentina

2.

Bolivia

3.

Brasilien

4.

Chile

5.

Colombia

6.

Costa Rica

7.

Kuba

8.

Ecuador

9.

El Salvador

10.

Guatemala

11.

Honduras

12.

Mexiko

13.

Nicaragua

14.

Panama

15.

Paraguay

16.

Peru

17.

Uruguay

18.

Venezuela

Asien

19.

Afghanistan

20.

Bangladesh

21.

Bhutan

22.

Kambodja

23.

Kina

24.

Indien

25.

Indonesien

26.

Demokratiska folkrepubliken Korea

27.

Laos

28.

Malaysia

29.

Maldiverna

30.

Mongoliet

31.

Myanmar/Burma

32.

Nepal

33.

Pakistan

34.

Filippinerna

35.

Sri Lanka

36.

Thailand

37.

Vietnam

Centralasien

38.

Kazakstan

39.

Kirgizistan

40.

Tadzjikistan

41.

Turkmenistan

42.

Uzbekistan

Mellanöstern

43.

Iran

44.

Irak

45.

Oman

46.

Saudiarabien

47.

Jemen

Sydafrika

48.

Sydafrika


BILAGA II

OECD/DAC:s FÖRTECKNING ÖVER MOTTAGARE AV OFFENTLIGT BISTÅND

Gäller från 2006 avseende 2005, 2006 och 2007

Minst utvecklade länder

Andra låginkomstländer

(BNI per capita < USD 825 under 2004)

Länder och territorier med lägre medelinkomst

(BNI per capita USD 826- USD 3 255 under 2004)

Länder och territorier med högre medelinkomst

(BNI per capita USD 3 256 -USD 10 065 under 2004)

Afghanistan

Angola

Bangladesh

Benin

Bhutan

Burkina Faso

Burundi

Kambodja

Kap Verde

Centralafrikanska rep.

Tchad

Komorerna

Demokratiska republiken Kongo

Djibouti

Ekvatorialguinea

Eritrea

Etiopien

Gambia

Guinea

Guinea-Bissau

Haiti

Kiribati

Laos

Lesotho

Liberia

Madagaskar

Malawi

Maldiverna

Mali

Mauretanien

Moçambique

Myanmar

Nepal

Niger

Rwanda

Samoa

São Tome och Príncipe

Senegal

Sierra Leone

Salomonöarna

Somalia

Sudan

Tanzania

Östtimor

Togo

Tuvalu

Uganda

Vanuatu

Jemen

Zambia

Kamerun

Republiken Kongo

Elfenbenskusten

Ghana

Indien

Kenya

Demokratiska folkrepubliken Korea

Kirgizistan.

Moldavien

Mongoliet

Nicaragua

Nigeria

Pakistan

Papua Nya Guinea

Tadzjikistan

Uzbekistan

Vietnam

Zimbabwe

Albanien

Algeriet

Armenien

Azerbajdzjan

Vitryssland

Bolivia

Bosnien och Hercegovina

Brasilien

Kina

Colombia

Kuba

Dominikanska republiken

Ecuador

Egypten

El Salvador

Fiji

Georgien

Guatemala

Guyana

Honduras

Indonesien

Iran

Irak

Jamaica

Jordanien

Kazakstan

Makedonien, f.d. jugoslaviska republiken

Marshallöarna

Mikronesiska fed.

Marocko

Namibia

Niue

Palestinska förvaltningen

Paraguay

Peru

Filippinerna

Serbien och Montenegro

Sri Lanka

Surinam

Swaziland

Syrien

Thailand

* Tokelauöarna

Tonga

Tunisien

Turkmenistan

Ukraina

* Wallis och Futuna

* Anguilla

Antigua och Barbuda

Argentina

Barbados

Belize

Botswana

Chile

Cooköarna

Costa Rica

Kroatien

Dominica

Gabon

Grenada

Libanon

Libyen

Malaysia

Mauritius

* Mayotte

Mexiko

* Montserrat

Nauru

Oman

Palau

Panama

Saudiarabien (1)

Seychellerna

Sydafrika

* St:a Helena

Saint Kitts och Nevis

Saint Lucia

Saint Vincent och Grenadinerna

Trinidad och Tobago

Turkiet

* Turks och Caicosöarna

Uruguay

Venezuela

*     Territorium


(1)  Saudiarabien överskred tröskelvärdet för höginkomstländer under 2004. Enligt OECD/DAC:s regler för översyn av förteckningen kommer landet att strykas från förteckningen är 2008 om det förblir ett höginkomstland under 2005 och 2006. Det offentliga utvecklingsbistånd som landet erhöll netto av medlemmarna i OECD/DAC uppgick till 9,9 miljoner USD under 2003 och (preliminärt) till 9,0 miljoner USD under 2004.


BILAGA III

AVS-LÄNDER SOM OMFATTAS AV SOCKERPROTOKOLLET

1.

Barbados

2.

Belize

3.

Guyana

4.

Jamaica

5.

Saint Kitts och Nevis

6.

Trinidad och Tobago

7.

Fiji

8.

Republiken Kongo

9.

Elfenbenskusten

10.

Kenya

11.

Madagaskar

12.

Malawi

13.

Mauritius

14.

Moçambique

15.

Swaziland

16.

Tanzania

17.

Zambia

18.

Zimbabwe


BILAGA IV

VÄGLEDANDE TILLDELNING AV MEDEL FÖR PERIODEN 2007-2013 (MILJONER EUR)

Totalt

16 897

Geografiska program:

10 057

Latinamerika

2 690

Asien

5 187

Centralasien

719

Mellanöstern

481

Sydafrika

980

Tematiska program:

5 596

Investera i människor

1 060

Miljö och hållbar förvaltning av naturresurser

804

Icke-statliga aktörer och lokala myndigheter inom utveckling

1 639

Tryggad livsmedelsförsörjning

1 709

Migration och asyl

384

AVS-länder som omfattas av sockerprotokollet

1 244


BILAGA V

LÄNDER OCH TERRITORIER SOM INTE ÄR UTVECKLINGSLÄNDER

1.

Australien

2.

Bahrain

3.

Brunei

4.

Kanada

5.

Taiwan

6.

Hong Kong

7.

Japan

8.

Korea

9.

Macao

10.

Nya Zeeland

11.

Kuwait

12.

Qatar

13.

Singapore

14.

Förenade Arabemiraten

15.

Amerikas förenta stater