15.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 355/4

(1)

Genom förordning (EG) nr 74/2004 införde rådet en slutgiltig utjämningstull på import till gemenskapen av vissa typer av sänglinne med ursprung i Indien, vilka omfattas av KN-nummer ex63022100 (TARIC-nummer 6302210081, 6302210089), ex63022290 (TARIC-nummer 6302229019), ex63023100 (TARIC-nummer 6302310090) och ex63023290 (TARIC-nummer 6302329019. Med hänsyn till det stora antalet samarbetande indiska exporterande tillverkare av produkten i fråga gjordes ett stickprovi enlighet med artikel 27 i grundförordningen och individuella tullsatser på mellan 4,4 % och 10,4 % ålades de företag som ingick i stickprovet, medan andra samarbetande företag som inte ingick i stickprovet ålades en tullsats på 7,6 %. Samtliga övriga företag ålades övrig tull på 10,4 %.

(2)

Om en ny exporterande tillverkare i Indien lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen om att företaget inte exporterat de produkter som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 74/2004 till gemenskapen under undersökningsperioden (1 oktober 2001–30 september 2002) (”första kriteriet”), om att företaget inte är närstående någon av de exportörer eller tillverkare i Indien som omfattas av de antisubventionsåtgärder som införs genom den förordningen (”andra kriteriet”) och om att företaget faktiskt har exporterat de berörda produkterna till gemenskapen efter den undersökningsperiod som ligger till grund för åtgärderna, eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till gemenskapen (”tredje kriteriet”), får, i enlighet med artikel 2 i den förordningen, artikel 1.3 i den förordningen ändras genom att den nya exporterande tillverkaren beviljas den tullsats som gäller för de samarbetande företag som inte ingick i stickprovet, dvs. 7,6 %.

(3)

Den ursprungliga förordningen har ändrats två gånger genom ändringsförordningar, nämligen rådets förordning (EG) nr 2143/2004 (3) och rådets förordning (EG) nr 122/2006 (4). I bägge förordningarna har man till förteckningen i bilagan över exporterande tillverkare i Indien lagt till namnen på de företag som exporterar den berörda produkten med ursprung i Indien vilka visat kommissionens avdelningar att de uppfyller kriterierna i den ursprungliga förordningen.

(4)

19 indiska företag har sedan den förra ändringsförordningen offentliggjordes ansökt om att ges samma ställning som de företag som samarbetade i den ursprungliga undersökningen och som inte ingick i stickprovet (”ställning som nykomlingar”).

(5)

Nedan finns förteckningen över de 19 sökandena:

(6)

Fyra företag som ansökte om ställning som nykomlingar besvarade inte det frågeformulär som var avsett att kontrollera att de uppfyllde kriterierna i artikel 2 i förordning (EG) nr 74/2004, och deras ansökningar måste därför avslås.

(7)

Ett företag skickade tillbaka frågeformuläret två gånger; båda gångerna var det ofullständigt ifyllt och innehöll motsägelsefulla uppgifter. Det tredje frågeformulär som skickades till företaget skickades inte tillbaka, och företaget kunde således inte bevisa att det uppfyllde kriterierna för ställning som ny exporterande tillverkare. Företagets ansökan avslogs därför.

(8)

De återstående 14 företagen skickade tillbaka fullständigt ifyllda frågeformulär och kom därför i fråga för att beviljas ställning som nykomlingar.

(9)

Den bevisning som lämnats av sex av de ovan nämnda indiska exporterande tillverkarna anses vara tillräcklig för att de skall beviljas den tullsats som gäller för de samarbetande företag som inte ingick i stickprovet (dvs. 7,6 %) och därmed läggas till i förteckningen över exportörer/tillverkare i bilagan till förordning (EG) nr 74/2004 (nedan kallad ”bilagan”).

(10)

De återstående åtta företagens ansökningar avslogs av följande skäl:

(11)

Sju företag hade inte bevisat att de hade exporterat den berörda produkten till EG efter undersökningsperioden eller att de genom avtal hade gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet av produkten till EG.

(12)

Ett företag är närstående ett företag som redan anges i den ursprungliga förordningen, och dess ansökan om ställning som nykomling avslogs därför, eftersom det inte uppfyllde det andra kriteriet i artikel 2 i den ursprungliga förordningen.

(13)

De företag som inte beviljades ställning som nykomlingar underrättades om skälen till detta beslut och gavs tillfälle att skriftligen framföra synpunkter.

(14)

Alla argument och inlagor från berörda parter har analyserats och, där så varit påkallat, vederbörligen beaktats.