KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1737/2006

av den 7 november 2006

om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2152/2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2152/2003 av den 17 november 2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (1), särskilt artiklarna 4.2, 5.5, 6.4, 7.3, 8.6, 9.6, 10.2, 14.5 och 15.4, och

av följande skäl:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE

Artikel 1

I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för artikel 4, artikel 5.1 och 5.2, artikel 6.1 och 6.2, artikel 7.1 och 7.2, artikel 8, artikel 9.3, artiklarna 10 och 14 samt artikel 15.1 i förordning (EG) nr 2152/2003.

KAPITEL II

ÖVERVAKNING AV EFFEKTER AV LUFTFÖRORENINGAR

AVSNITT 1

NÄT AV OBSERVATIONSPUNKTER

(Artikel 4.1 a och artikel 10.1 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 2

Systematiskt nät av observationspunkter och övervakning

1.   Det systematiska nätet av observationspunkter, nedan kallade ”nivå I-punkter”, motsvarande ett rutnät av enheter som mäter 16 × 16 km och omfattande varje medlemsstats hela territorium, nedan kallat ”rutnätet”, skall användas för att utföra årliga undersökningar av trädkronornas vitalitet.

Undersökningarna skall utföras med de metoder som anges i kapitel 2 i bilaga I.

2.   Observationer skall göras i varje skärningspunkt som ligger i skogsmark.

3.   Medlemsstaterna får använda tätare nätverk än nivå I-punkterna om det är nödvändigt för att utarbeta de årliga rapporterna i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EG) nr 2152/2003 och för att få representativa data på nationell eller regional nivå.

Artikel 3

Undantag avseende rutnätets täthet

1.   Ett delurval av rutnätet med enheter som mäter 32 × 32 km får användas för inventering av annan trädbevuxen mark.

2.   Ett delurval av rutnätet med enheter som mäter 32 × 32 km får också användas för inventering av stora enhetliga skogsområden i Finland norr om latitud 65° 30′ N och i Sverige norr om latitud 59° N.

Artikel 4

Överföring av uppgifter

1.   Senast den 15 december varje år skall medlemsstaterna lämna de uppgifter som samlats in under det föregående året för varje nivå I-punkt till kommissionen med hjälp av de metoder och formulär som anges i kapitel 14 i bilaga I.

Utöver dessa uppgifter skall medlemsstaterna lämna in en rapport (Data Accompanying Report, DAR) med bakgrundsinformation om de övervakningsmetoder som använts. Rapporten skall utarbetas i enlighet med kapitel 13 och punkt IV.1 i kapitel 14 i bilaga I.

De instruktioner och koder som anges i kapitel 15 i bilaga I skall användas för överföring av insamlade uppgifter i enlighet med första stycket.

2.   Uppgifter om privatägd mark skall georefereras med koordinater för latitud och longitud uttryckta i åtminstone grader och minuter. Alla andra uppgifter skall georefereras med koordinater för latitud och longitud uttryckta i grader, minuter och sekunder.

3.   Den del av DAR-rapporten som beskriver övervakningsmetoderna skall vara giltig fram till dess att metoderna ändras.

AVSNITT 2

NÄT AV OBSERVATIONSYTOR

(Artikel 4.1 b och artikel 10.1 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 5

Inrättande av observationsytor för intensiv övervakning

1.   Det nät av permanenta observationsytor som inrättas av medlemsstaterna, nedan kallade ”nivå II-ytor”, skall användas för intensiv och löpande övervakning av luftföroreningseffekter på skogsekosystem. Antalet nivå II-ytor som väljs ut till detta nät skall begränsas till 15 i varje medlemsstat.

Medlemsstaterna får dock välja ut ett större antal nivå II-ytor under förutsättning att antalet inte överskrider 20 % av antalet nationella nivå I-punkter.

2.   När en ny eller kompletterande nivå II-yta läggs ut skall medlemsstaterna tillsammans med den första överföringen av uppgifter för denna yta skicka in en översikt över urvalskriterierna och en fullständig förteckning över alla ytor till kommissionen, med grundläggande uppgifter som läge (dvs. longitud, latitud och höjd) och arter samt allmänna uppgifter om ytan i ett standardformulär för varje utlagd nivå II-yta.

3.   Nivå II-ytorna skall väljas ut med de gemensamma metoder som anges i kapitel 1 i bilaga I.

Artikel 6

Övervakning

I den intensiva och löpande övervakningen av skogsekosystem skall följande ingå:

Artikel 7

Överföring av uppgifter

1.   Senast den 15 december varje år skall medlemsstaterna översända de uppgifter som samlats in under det föregående året för varje nivå II-yta till kommissionen med hjälp av de metoder och formulär som anges i kapitel 14 i bilaga I.

Utöver dessa uppgifter skall medlemsstaterna lämna in en rapport (Data Accompanying Report, DAR) med bakgrundsinformation om de övervakningsmetoder som använts. Rapporten skall utarbetas i enlighet med kapitel 13 och punkt IV.1 i kapitel 14 i bilaga I.

De instruktioner och koder som anges i kapitel 15 i bilaga I skall användas för överföring av insamlade uppgifter i enlighet med första stycket.

2.   Uppgifter om privatägd mark skall georefereras med koordinater för latitud och longitud uttryckta i åtminstone grader och minuter. Alla andra uppgifter skall georefereras med koordinater för latitud och longitud uttryckta i grader, minuter och sekunder.

3.   Den del av DAR-rapporten som beskriver övervakningsmetoderna skall vara giltig fram till dess att metoderna ändras.

KAPITEL III

EUROPEISKT INFORMATIONSSYSTEM FÖR SKOGSBRÄNDER

(Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 8

Uppgifter som omfattas

1.   Det europeiska informationssystemet för skogsbränder (EFFIS) skall skötas av Gemensamma forskningscentret vid kommissionen.

2.   Följande uppgifter skall registreras i EFFIS:

Artikel 9

Gemensamma grunduppgifter

1.   Senast den 1 juli varje år skall medlemsstaterna lämna in de gemensamma grunduppgifterna för varje skogsbrand som har inträffat på deras territorium under det föregående året. De gemensamma grunduppgifterna skall, för varje skogsbrand, omfatta minst följande information presenterad på ett sådant sätt att den är jämförbar på gemenskapsnivå:

2.   De tekniska specifikationerna i bilaga II skall användas för att samla in de gemensamma grunduppgifter som avses i punkt 1.

Artikel 10

Ytterligare information

För skogsbränder som påverkar arealer på minst 50 hektar får medlemsstaterna årligen lämna ytterligare information utöver de gemensamma grunduppgifter som avses i artikel 9.

Om ytterligare information lämnas skall skadenivån anges – dvs. låg, medelhög eller hög – liksom det geografiska läget.

KAPITEL IV

UNDERSÖKNINGAR, EXPERIMENT OCH DEMONSTRATIONSPROJEKT

(Artiklarna 5.2, 6.2 och 7.2 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 11

Utvärdering av projektförslag

Förslag till undersökningar, experiment, demonstrationsprojekt och pilotförsök som lämnas in av medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 5.2, 6.2 och 7.2 i förordning (EG) nr 2152/2003, nedan kallade ”projektförslag”, skall bedömas av kommissionen utifrån de kriterier som fastställs i bilaga III.

Artikel 12

Beslut om prioritetsordning för projektförslag

Kommissionen skall fastställa en prioritetsordning för beviljande av gemenskapsstöd till projektförslagen.

KAPITEL V

BEHÖRIGA ORGAN

(Artikel 14 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 13

Behöriga organ

1.   De behöriga organ som medlemsstaterna utser i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 2152/2003, nedan kallade ”behöriga organ”, skall vara kommissionens kontaktpunkter.

2.   Belgien, Tyskland och Portugal får utse mer än ett behörigt organ.

Artikel 14

Urvalskriterier

1.   De behöriga organen skall följa bestämmelserna i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 samt bestämmelserna i den här förordningen

2.   De behöriga organen skall uppfylla minst följande kriterier:

Artikel 15

Ytterligare villkor för privaträttsliga organ

Om medlemsstaterna utser privaträttsliga organ i enlighet med artikel 14, skall kommissionen grunda sitt godkännande av organen på följande uppgifter som lämnas av dessa organ:

Artikel 16

Överenskommelse

Kommissionen skall ingå en överenskommelse med de behöriga organen i enlighet med artikel 56 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och artiklarna 35 och 41 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

Artikel 17

De behöriga organens uppgifter

De behöriga organen skall utföra följande uppgifter:

Artikel 18

Kommissionens kontroller

Kommissionen får göra dokumentkontroller och kontroller på plats avseende de behöriga organens existens, relevans och funktion, i överensstämmelse med reglerna för sund ekonomisk förvaltning.

KAPITEL VI

NATIONELLA PROGRAM OCH ANPASSNINGAR

AVSNITT 1

NATIONELLA PROGRAM

(Artiklarna 7.2, 8.1 och 8.2 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 19

Innehåll

1.   De nationella programmen och anpassningar av dessa program i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 2152/2003 skall innehålla den information och de styrkande handlingar som anges i bilaga IV.

Medlemsstaterna skall använda formulären i den bilagan för att lämna in, på papper och i digitalt format, de nationella programmen och anpassningar av dessa till kommissionen.

2.   Alla verksamheter som anges i artiklarna 4 och 5, artikel 6.2 och 6.3 och artikel 7.2 i förordning (EG) nr 2152/2003, och för vilka ett ekonomiskt stöd från gemenskapen begärs, skall ingå i det nationella programmet som enskilda ansökningar.

Artikel 20

Delprogram

Belgiens, Tysklands och Portugals nationella program får bestå av delprogram som tillhandahålls av de berörda organen.

AVSNITT 2

ANPASSNING

(Artikel 8.3 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 21

Anpassning

1.   Anpassningar av det nationella programmet får endast gälla undersökningar, experiment, demonstrationsprojekt och testfaser av övervakning i enlighet med artiklarna 5.2, 6.2 och 7.2 i förordning (EG) nr 2152/2003.

2.   Ansökningar om anpassning av det nationella programmet skall lämnas in till kommissionen på formulären i bilaga IV.

3.   Ansökningar om anpassning av de nationella programmen för 2005–2006 skall lämnas in till kommissionen senast den 31 oktober 2005 för att kunna beaktas för påföljande år.

KAPITEL VII

EKONOMISK FÖRVALTNING OCH KONTROLL

AVSNITT 1

KOSTNADER

Artikel 22

Definition av stödberättigande kostnader

Stödberättigande kostnader är kostnader som direkt och fullständigt kan hänföras till det nationella program som godkänts av kommissionen.

Medlemsstaterna får tillämpa striktare nationella bestämmelser för att fastställa stödberättigande kostnader.

Artikel 23

Verifiering av utgifter

Utgifter skall verifieras med hjälp av lämpliga originalhandlingar, såsom fakturor och liknande styrkande handlingar.

Originalhandlingarna skall inte bifogas kostnadsredovisningen. Det behöriga organet skall dock på begäran förse kommissionen med alla uppgifter, däribland fakturor, som den kan behöva för att göra en riktig bedömning av utgifterna.

Artikel 24

Kostnader som anses vara stödberättigande

1.   Kostnader skall för att anses vara stödberättigande ha angivits i det godkända nationella programmet och vara direkt kopplade till och nödvändiga för programmets utförande.

2.   Kostnaderna skall vara skäliga och förenliga med principerna för sund ekonomisk förvaltning, särskilt de som gäller prisvärdhet och kostnadseffektivitet.

3.   Kostnaderna skall ha uppkommit under den period för stödberättigande som anges i kommissionens beslut om godkännande av det nationella programmet. En kostnad skall anses ha uppkommit under perioden för stödberättigande om

4.   Hela kostnaden skall vara betald innan den slutliga dokumentationen lämnas in tillsammans med den slutliga redovisningen av utgifter och inkomster.

Artikel 25

Personalkostnader

Personalkostnader får anses vara stödberättigande direkta utgifter om de avser den faktiska tid som ägnats åt det nationella programmet. De skall beräknas på grundval av den faktiska bruttolönen plus obligatoriska sociala avgifter men exklusive alla övriga kostnader.

Arbetstiden för varje anställd, inbegripet nationella offentliganställda tjänstemän och anställda vid statliga organ som arbetar inom det nationella programmet, skall registreras med hjälp av tidkort eller rapporter från ett tidregistreringssystem inrättat och godkänt av det behöriga organet och dess eventuella partner.

Artikel 26

Resekostnader

Resekostnader får anses vara stödberättigande om de direkt och fullständigt kan hänföras till det godkända nationella programmet. Resekostnader skall debiteras enligt det behöriga organets interna regler.

Artikel 27

Omkostnader

1.   Omkostnader som är avsedda att täcka allmänna indirekta kostnader som är nödvändiga för att anställa, administrera, inhysa och direkt eller indirekt stödja den personal som arbetar med det nationella programmet och omkostnader som gäller infrastruktur och utrustning på plats skall vara stödberättigande om dessa kostnader är faktiska, kan verifieras och inte innefattar kostnader som avser en annan budgetpost.

2.   Omkostnader är stödberättigande upp till högst 7 % av det sammanlagda beloppet av stödberättigande direkta kostnader.

3.   Omkostnader skall debiteras det nationella programmet enligt det behöriga organets policy för redovisning av tillåtna kostnader.

Artikel 28

Kapitalkostnader

Om kostnaderna innefattar värdeminskning av kapitalinvesteringar med en livslängd på mer än ett år och ett pris över 500 euro, skall dessa avskrivningskostnader anses vara stödberättigande om de avser enbart det nationella programmet och perioden för stödberättigande för den aktuella programfasen, under följande förutsättning: För investeringar i byggande och infrastruktur skall dessa kostnader skrivas av över tio år med linjär avskrivning, och för annan utrustning, inbegripet datorutrustning, över fem år med linjär avskrivning.

Artikel 29

Kostnader för inköp av begagnad utrustning

Kostnaderna för inköp av begagnad utrustning skall vara stödberättigande på följande tre villkor:

Artikel 30

Utkontraktering

Utgifter som hänför sig till underleverantörskontrakt med mellanhänder eller konsulter skall avse faktiska kostnader och styrkas med hjälp av lämpliga fakturor och andra styrkande handlingar. Om kostnaden definieras som en procentandel av den sammanlagda kostnaden för verksamheten kan kostnaden i undantagsfall anses vara stödberättigande, under förutsättning att det behöriga organet kan motivera den med hänvisning till det faktiska värdet av det arbete eller den tjänst som tillhandahållits.

Artikel 31

Mervärdesskatt

Mervärdesskatt skall anses vara stödberättigande om det behöriga organet inte har möjlighet att få tillbaka mervärdeskatt som betalts inom det nationella programmet.

Det behöriga organet skall lämna in ett intyg från relevant nationell myndighet om att organet inte kan få tillbaka mervärdesskatt som betalts för varor och tjänster som krävs för åtgärder inom det nationella programmet.

Artikel 32

Kostnader som inte är stödberättigande

1.   Följande skall inte anses vara stödberättigande:

Vissa av de kostnader som avses i d får dock anses som stödberättigande efter överenskommelse med kommissionen.

2.   De icke stödberättigande kostnader som anges i punkt 1 skall inte beaktas av kommissionen vid beräkning av den sammanlagda programkostnaden.

Artikel 33

Växelkurs

1.   Omräkning mellan euro och nationell valuta skall ske med hjälp av den dagliga eurokurs som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Växelkursen för omräkning mellan euro och nationella valutor skall vara den växelkurs som offentliggörs den sista arbetsdagen i den månad som föregår den månad då det nationella programmet eller, när det gäller utbetalningar, den ekonomiska rapporten och ansökan om utbetalning undertecknas och skickas in till kommissionen.

AVSNITT 2

UTBETALNINGAR

(Artikel 8.5 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 34

Beslut om ekonomiskt stöd

Kommissionen skall besluta om ekonomiskt stöd för de stödberättigande kostnaderna inom de nationella programmen i två faser, ett beslut för varje år i programperioden, nedan kallade ”kommissionens beslut”. Kommissionens beslut skall riktas till medlemsstaten.

Artikel 35

Förhandsfinansiering

Tidigast tre månader efter den dag då kommissionens beslut meddelas får de behöriga organen begära en förhandsfinansiering på 50 % av det årliga gemenskapsstöd till det nationella programmet som anges i det nationella programmet. Förhandsfinansieringen skall regleras i en överenskommelse enligt artikel 16.

Artikel 36

Redovisningar

1.   De behöriga organen skall, med hjälp av förlagorna i bilaga V, lämna redovisningar till kommissionen om de betalningar som görs inom det nationella programmet. Dessa redovisningar skall åtföljas av en redovisning av hur de verksamheter som genomförs inom det nationella programmet framskrider. Redovisningarna skall lämnas in senast 15 månader efter den dag då kommissionens beslut meddelas och skall omfatta utgifter under det föregående året.

2.   Stödberättigande utgifter som uppfyller bestämmelserna i avsnitt 1 i detta kapitel och som anges i den årliga redovisningen skall av kommissionen räknas av mot förhandsfinansieringen till medlemsstaterna för de nationella programmen.

Om redovisningarna överskrider den motsvarande förhandsfinansieringen skall kommissionen göra en mellanliggande betalning.

Dessa mellanliggande betalningar får under inga omständigheter överstiga 30 % av det årliga gemenskapsstödet för det nationella programmet.

Artikel 37

Tekniskt och ekonomiskt genomförande

1.   Båda de faser som avses i artikel 34 skall, senast två år efter den dag då kommissionens beslut meddelas, ha nått fullständigt tekniskt och ekonomiskt genomförande i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 2152/2003 och i den här förordningen.

De behöriga organen skall, senast 27 månader efter den dag då kommissionens beslut meddelas, ansöka om utbetalning av resterande belopp för stödberättigande utgifter.

2.   Resterande belopp för varje fas skall betalas ut efter det att kommissionen har mottagit en ansökan om slutbetalning för varje fas och har kontrollerat den ekonomiska redovisning som åtföljer ansökan om utbetalning.

Artikel 38

Samordning av ansökningar om utbetalning

Medlemsstaterna skall i enlighet med sin nationella lagstiftning se till att de behöriga organens ansökningar om utbetalning samordnas och följer kommissionens beslut.

Artikel 39

Ansökningar om förhandsfinansiering och utbetalningar

De behöriga organens ansökningar till kommissionen om förhandsfinansiering och utbetalningar skall göras med hjälp av förlagorna i bilagorna VI, VII och VIII.

AVSNITT 3

OEGENTLIGHETER

(Artikel 14.3 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 40

Oegentligheter

1.   Alla belopp som gått förlorade till följd av oegentligheter eller försummelser skall återkrävas av medlemsstaten och återbetalas till gemenskapen.

2.   Om kommissionen, inom fem år efter slutbetalning av återstående belopp för det nationella programmets avslutande år, upptäcker en oegentlighet i en verksamhet som har finansierats av gemenskapen, och det aktuella beloppet inte har betalats tillbaka till kommissionen i enlighet med punkt 1, skall kommissionen informera medlemsstaten om detta och ge den möjlighet att lämna sina synpunkter.

3.   Om en analys av situationen och eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten leder till att kommissionen bekräftar oegentligheten, skall medlemsstaten återbetala det aktuella beloppet.

AVSNITT 4

KONTROLLER, REVISIONER OCH TEKNISKA BESÖK

(Artikel 14.4 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 41

Kommissionens finansiella revision

1.   Kommissionen, eller en annan företrädare som bemyndigats av kommissionen, får, när som helst under avtalstiden och upp till fem år efter slutbetalning av gemenskapens stöd till det nationella programmet, granska behöriga organ, entreprenörer och underentreprenörer som har ansvaret för det konkreta genomförandet av de åtgärder som utförs inom ramen för det nationella programmet.

2.   Kommissionen eller en bemyndigad företrädare skall ha tillgång till dokumentation, exempelvis fakturor och utdrag ur avlöningslistor, som behövs för att fastställa stödberättigandet av kostnader för deltagare i det nationella programmet.

3.   Granskningen skall utföras under sekretess. Kommissionen skall vidta lämpliga åtgärder för att försäkra sig om att dess bemyndigade företrädare bevarar sekretessen kring de uppgifter som de har tillgång till eller som de erhåller.

Kommissionen får kontrollera hur gemenskapens ekonomiska stöd används av de behöriga organ, entreprenörer och underentreprenörer som har ansvaret för det konkreta genomförandet av de åtgärder som utförs inom ramen för det nationella programmet.

4.   En rapport om resultaten av granskningen av de behöriga organ och andra parter som har ansvaret för genomförandet av åtgärder inom det nationella programmet skall sändas till de berörda behöriga organen, entreprenörerna och underentreprenörerna. De får yttra sig till kommissionen inom loppet av en månad efter mottagandet. Kommissionen får besluta att inte beakta yttranden som kommit in efter denna frist.

5.   Kommissionen skall på grundval av slutsatserna från granskningen vidta alla åtgärder den bedömer som nödvändiga, däribland utfärdande av krav på partiell eller fullständig återbetalning av de utbetalningar som den gjort.

Artikel 42

Kontroller och tekniska besök

De behöriga organen skall ge kommissionens personal och personer som bemyndigats av kommissionen tillträde till de områden eller lokaler där åtgärder inom ett nationellt program genomförs samt till alla handlingar som rör den tekniska och finansiella ledningen av verksamheten. Tillträde för personer som bemyndigats av kommissionen kan omfattas av sekretessbestämmelser som kommissionen och det behöriga organet kommer överens om.

Kontroller får initieras under programperioden och skall utföras under sekretess.

De behöriga organen och de parter som har ansvaret för genomförandet av de åtgärder som utförs inom det nationella programmet skall på lämpligt sätt bistå kommissionen eller personer som bemyndigats av den.

Artikel 43

Utvärderingar

(Artikel 8.4 i förordning (EG) nr 2152/2003)

1.   Medlemsstaterna skall utföra förhandsbedömning, halvtidsöversyn och efterhandsutvärdering av de nationella programmen i enlighet med bilaga IX.

2.   Förhandsbedömningen skall innefatta en ingående granskning av relevans, genomförbarhet och hållbarhet hos de verksamheter som anges i det nationella programmet samt en genomgång av vilka resultat som kan förväntas. Resultaten av förhandsbedömningen skall översändas till kommissionen tillsammans med de nationella programmen.

3.   Halvtidsöversynen och efterhandsutvärderingen skall innefatta en bedömning av genomförandeläge, effektivitet och resultat av den övervakningsverksamhet som utförs inom ramen för förordning (EG) nr 2152/2003. Resultaten av halvtidsöversynen skall lämnas till kommissionen före den 1 juli 2006 och resultaten av efterhandsutvärderingen skall lämnas till kommissionen före den 1 juli 2007.

KAPITEL VIII

VETENSKAPLIG RÅDGIVANDE GRUPP

(Artikel 9.3 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 44

Uppgifter

1.   Den vetenskapliga rådgivande grupp som skall inrättas enligt artikel 9.3 i förordning (EG) nr 2152/2003 skall ge råd till ständiga kommittén för skogsbruk i följande frågor:

2.   Den vetenskapliga rådgivande gruppen får lämna yttranden om

3.   Den vetenskapliga rådgivande gruppens mandat skall vara begränsat till den genomförandeperiod som anges i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 2152/2003.

KAPITEL IX

TILLGÅNG TILL INFORMATION

(Artikel 15.1 i förordning (EG) nr 2152/2003)

Artikel 45

Tillgång till information

Europeiska miljöbyrån och det internationella samarbetsprogrammet för bedömning och övervakning av luftföroreningarnas effekt på skogen (ICP Forests) som verkar under FN:s ekonomiska kommission för Europa skall ha tillgång till den information som avses i artiklarna 4.1 och 5.1 i förordning (EG) nr 2152/2003 i den utsträckning det är nödvändigt för att de skall kunna utföra sina uppgifter i enlighet med artiklarna 9.5 och 11.2 i den förordningen.

KAPITEL X

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 46

Upphävande

Förordning (EEG) nr 1696/87 och förordningarna (EG) nr 804/94, (EG) nr 1091/94, (EG) nr 1727/1999 och (EG) nr 2278/1999 skall upphöra att gälla.

Artikel 47

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(1)  EUT L 324, 11.12.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 788/2004 (EUT L 138, 30.4.2004, s. 17).

(2)  EGT L 326, 21.11.1986, s. 2. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 804/2002 (EGT L 132, 17.5.2002, s. 1).

(3)  EGT L 217, 31.7.1992, s. 3. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2002 (EGT L 132, 17.5.2002, s. 3).

(4)  EGT L 161, 22.6.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2278/1999 (EGT L 279, 29.10.1999, s. 3).

(5)  EGT L 93, 12.4.1994, s. 11.

(6)  EGT L 125, 18.5.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2278/1999.

(7)  EGT L 203, 3.8.1999, s. 41. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2121/2004 (EUT L 367, 14.12.2004, s. 17).

(8)  EGT L 279, 29.10.1999, s. 3. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2121/2004.

(9)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 80. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1).

(10)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(11)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1248/2006 (EUT L 227, 19.8.2006, s. 3).

(12)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(13)  EGT L 165, 15.6.1989, s. 14.

BILAGA I

Handledning om parametrar, övervakningsmetoder och dataformat för harmoniserad övervakning av luftföroreningarnas effekter på skog

Handledningens struktur

Denna handledning består av följande 15 kapitel:

De särskilda bestämmelser som anges i varje kapitel är baserade på tekniska rekommendationer från expertpaneler inom det internationella samarbetsprogrammet för bedömning och övervakning av luftföroreningarnas effekt på skogen (ICP Forests), som bedrivs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa. Det skiljs mellan obligatorisk och frivillig övervakningsverksamhet (parametrar, metoder osv.).

Kapitlen 1–8 och 14–15 bygger på de tekniska beskrivningar som gjordes i kommissionens förordning (EG) nr 1091/94 och på delmanualer om förnafall, luftkvalitet, synliga ozonskador och fenologiska undersökningar som inte ingår i den nämnda förordningen.

I kapitel 2 finns tekniska uppgifter om övervakning av trädvitalitet både på nivå I-punkter och på nivå II-ytor, eftersom denna undersökning är den enda som skall utföras regelbundet på båda näten. Utöver detta är det bara de båda kapitlen om datarapportering och dataformat (kapitlen 14 och 15) som omfattar både nivå I och nivå II.

KAPITEL 1

GEMENSAMMA METODER FÖR URVAL AV NIVÅ II-YTOR

I.   Urval av nivå II-ytor

Urvalet av observationsytor för skogsövervakning är medlemsstaternas ansvar, men följande urvalskriterier skall tillämpas:

II.   Utläggning och dokumentation av observationsytor

Varje utlagd yta skall beskrivas i detalj. Allmänna uppgifter om nya eller kompletterande ytor skall fastställas och rapporteras till kommissionen i samband med nästa reguljära inrapportering av data. Den detaljerade beskrivningen av ytan skall innehålla följande uppgifter: ytans exakta läge (positioner för ytans mittpunkt och hörn), en kartskiss som visar den varaktiga markeringen av ytans hörn och/eller gränser, antalet träd i ytan samt alla andra relevanta och varaktigt identifierbara element i eller nära ytan (t.ex. tillfartsväg, vattendrag, diken, stora träd). Läget för provtagningsutrustning och provpunkter (t.ex. nederbördssamlare och gropar för jordprov) skall bestämmas (GPS eller avstånd och riktning från ytans mittpunkt) och registreras på kartan.

III.   Definition av en delyta

I princip skall alla träd i hela ytan ingå i urvalet för trädundersökningar (t.ex. trädvitalitet, tillväxtbedömning). Om ytan har många träd (dvs. täta bestånd), kan en delyta avgränsas och användas för dessa undersökningar. Delytan bör, när observationsytan läggs ut, vara tillräckligt stor för att möjliggöra tillförlitliga uppskattningar för dessa undersökningar under minst 20 år och helst under beståndets hela livstid. Minst 20 träd bör vara tillgängliga i delytan under denna period.

IV.   Allmän information om varje yta

Följande allmänna uppgifter om varje permanent observationsyta för intensiv och fortlöpande övervakning skall samlas in vid utläggningen av en ny yta och under de första undersökningarna:

Om ytterligare ytor läggs ut för att komplettera det nationella programmet för intensiv övervakning skall medlemsstaten i fråga för varje ny yta överlämna till Europeiska kommissionen de upplysningar som samlats in under utläggningen i form av en datafil och rapporter. Upplysningarna skall lämnas in under det år då utläggningen görs.

Alla förändringar som sker under åren när det gäller övervakningens uppläggning och annan viktig information (t.ex. skogsbruksåtgärder, stormar och angrepp av skadegörare) skall meddelas årligen.

V.   Ersättning av förstörda ytor och kompletterande ytor

Ersättningsytor för förstörda ytor och kompletterande ytor skall väljas ut bland befintliga nivå I-ytor och i enlighet med de urvalskriterier som anges i detta kapitel. Ersättningsytor och kompletterande ytor skall ges nya nummer. Medlemsstaterna skall, utöver den regelbundna informationen, underrätta kommissionen om skälen till att en yta ersatts eller varför det fanns behov av kompletterande ytor, liksom resultaten från de senast gjorda observationerna eller mätningarna samt vilka kriterier som använts vid urvalet av nya ytor.

VI.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall för varje nivå II-yta överföra den information som avses i detta kapitel till kommissionen med användning av de format som anges i formulären 1 och 2 i kapitel 14.

KAPITEL 2

GEMENSAMMA METODER FÖR UNDERSÖKNING AV TRÄDVITALITET PÅ NIVÅ I- OCH NIVÅ II-YTOR

I.   Allmänt

Undersökningen av trädkronornas vitalitet i enlighet med artikel 2 och artikel 6 a är obligatorisk och skall göras årligen på alla nivå I-punkter och nivå II-ytor. Följande bestämmelser grundar sig på tekniska rekommendationer från expertpanelen för trädvitalitet inom ICP Forests.

II.   Urval av provträd

II.1   Urval av provträd på nivå I-punkter

På varje provtagningspunkt skall provträd väljas ut enligt en strikt definierad, objektiv och väntevärdesriktig statistisk metod (t.ex. ett kluster av fyra provytor utlagda i kors längs huvudväderstrecken med hörnpunkter på 25 meters avstånd från rutnätets skärningspunkt, varvid sex träd väljs ut på varje delyta, eller också väljs provträd ut längs en spiral från observationsytans mittpunkt). I yngre täta bestånd där enskilda kronor inte kan bedömas, bör urvalet av provträd baseras på en definierad geometrisk metod. Detta förfarande upprepas till dess man funnit ett tillräckligt antal träd vars kronor kan bedömas. Följande urvalskriterier skall beaktas:

II.2   Urval av provträd på nivå II-ytor

Alla överståndare samt härskande och medhärskande träd (motsvarande Krafts trädklasser 1, 2 och 3) i hela ytan skall övervakas. Om ytan har många träd (t.ex. täta bestånd) kan antalet provträd för vitalitetsbedömning minskas genom användning av en delyta. I en delyta skall samtliga överståndare samt härskande och medhärskande träd (motsvarande Krafts trädklasser 1, 2 och 3) övervakas. I vissa fall kan någon annan objektiv och väntevärdesriktig metod få användas för att minska antalet provträd. Samma metoder skall tillämpas varje år och minst 20 träd skall bedömas i varje undersökning.

III.   Undersökningstid

Undersökningen skall genomföras efter slutet av den period då nya blad/barr bildas och innan bladen ändrar färg på hösten.

IV.   Allmän bakgrundsinformation

Följande uppgifter om ytor och träd skall anges för nivå I-punkter:

Följande uppgifter om ytor och träd skall anges för nivå II-ytor:

V.   Bedömning av provträd

V.1   Visuell bedömning av kronutglesning

Blad/barrförlusten skall beräknas i femprocentssteg i förhållande till ett träd med fullt bladverk/barrskrud enligt lokala förhållanden. Klassificeringen av träd i grader av blad/barrförlust skall utföras under observationen och registreras i femprocentssteg.

Träd med blad/barrförlust på mellan 95 % och 100 % som inte är döda skall få noteringen 99. Noteringen 100 skall användas endast för döda träd.

V.2   Visuell bedömning av missfärgning

En klassificering av träd i grader av missfärgning skall utföras.

Graden av missfärgning skall fastställas enligt följande:

Om dessutom blad/barrförlust- och missfärgningsklasserna kombineras, skall följande kombinerade skadeklasser användas

VI.   Bedömning av skadeorsaker

VI.1   Urval av provträd

Bedömning av skadeorsaker görs frivilligt som ett komplement till den årliga undersökningen av trädvitalitet.

VI.2   Frekvens och tidsplanering

Nivå I + nivå II: Bedömning av skadeorsaker skall utföras sommartid vid den normala vitalitetsbedömningen.

I de nivå II-ytor där hela programmet genomförs – s.k. nyckelytor – skall ett kompletterande besök göras om betydande skador observeras utanför den period då trädvitalitet bedöms. Iakttagelser gjorda av de personer som ansvarar för depositionsprovtagning eller fenologiska observationer kan fungera som ett tidigt varningssystem. Det kompletterande besöket skall göras vid den tid då den viktigaste skadeorsaken kan förväntas nå sitt maximum (t.ex. på våren när det gäller bladätande insekter).

VI.3   Parametrar som skall bedömas

I följande tabell ges en översikt över parametrar i nivå I-punkter/nivå II-ytor.

VII.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall använda formulären 3–8 i kapitel 14 vid överföring av uppgifter för varje observationsyta till kommissionen.

KAPITEL 3

GEMENSAMMA METODER FÖR BLADKEMISKA MÄTNINGAR PÅ NIVÅ II-YTOR

I.   Allmänt

Undersökning av bladkemi i enlighet med artikel 6 a skall göras på alla nivå II-ytor och upprepas på varje enskild observationsyta med två års mellanrum. Följande bestämmelser grundar sig på tekniska rekommendationer från expertpanelen för bladkemi inom ICP Forests.

II.   Inventeringsmetoder

II.1   Tidpunkt för provtagning

Lövfällande arter (inklusive lärk): provtagningen skall utföras när de nya bladen är fullt utvecklade, och innan bladen börjat gulna och åldras på hösten.

Vintergröna arter: provtagningen skall utföras under viloperioden. Medlemsstaterna ombeds att för varje region, och inom varje region för slättland och bergsområden, ange den lämpligaste tidsperioden för provtagning och analys av de olika arterna och att hålla sig till denna period.

Undersökning av blad/barr skall för lövfällande arter utföras sommaren 2005 och för vintergröna arter vintern 2005/2006. Undersökningen skall upprepas med två års mellanrum i varje enskild yta.

II.2   Urval av träd

Vartannat år skall prov tas från åtminstone fem träd av vart och ett av de huvudsakliga trädslagen inom ytan.

Vid urval av de träd som behövs för provtagningen skall följande iakttas:

Samma provträd skall användas varje år och träden skall vara numrerade. För att undvika att skada provträden är det tillåtet att alternera mellan två uppsättningar om fem träd om så behövs. Varje uppsättning träd skall uppfylla villkoren ovan.

Endast träd av de huvudsakliga trädslagen skall provtas (se bilaga I, kapitel 15, punkt 16).

För träd som används för provtagning av blad/barr skall vitaliteten bedömas varvid de existerande eller särskilt tilldelade numren används.

II.3   Allmän information

Följande uppgifter skall samlas in:

II.4   Urval och kvantitet av blad och barr

Träden i ytan får inte fällas, vilket kan påverka metoden för provtagning av blad eller barr. Det är viktigt att de provtagna bladen eller barren har utvecklats i fullt ljus.

Bladen eller barren skall tas från kronans övre tredjedel, men inte från de översta grenvarven på barrträd.

På arter som årligen fäller sina blad eller barr skall proverna tas på innevarande års blad eller barr.

På vintergröna arter skall prover tas både på den senaste årgången blad eller barr (C) och på den föregående årgången (C+ 1).

För alla arter är det nödvändigt att tillse att de provtagna bladen eller barren är fullt utvecklade, särskilt för arter som skjuter skott flera gånger per år (t.ex. Pinus halepensis, Pseudotsuga menziesii, Eucalyptus sp., Quercus sp.). Vad gäller Larix sp. och Cedrus sp. tas proven från föregående års kortskott.

I normalfallet skall provtagning utföras så att alla väderstreck är representerade bland provträden. Om nödvändigt kan provtagningen utföras från olika sidor av varje provträd. På särskilda växtplatser med tydlig påverkan från ett väderstreck (t.ex. branta sluttningar eller stark vind från en viss riktning) tas prov endast i ett väderstreck, som alltid skall vara detsamma. I detta fall är det nödvändigt att ange väderstrecket.

För att analysera viktigare grundämnen samt för Fe, Mn, Zn, Cu är den rekommenderade kvantiteten 30 gram färska blad eller barr för varje provtagen blad/barrårgång.

Varje land får besluta att provta en större kvantitet om dess egna analytiska metoder så kräver eller för att bevara prov för framtiden.

II.5   Provtagningsmetoder

Eftersom träden inte får fällas kan alla provtagningssätt som är lämpliga med hänsyn till bl.a. beståndstyp och beståndsstorlek användas, förutsatt att de inte medför förorening av proven, kraftiga skador på träden eller risker för provtagningsgruppen.

II.6   Behandling av proven innan de skickas till laboratorium för analys

Prov tas från minst fem träd av vart och ett av de huvudsakliga trädslagen inom ytan. De fem proven bevaras individuellt i påsar. För analysen skall ett samlingsprov beredas genom att lika kvantiteter av vart och ett av de fem proven blandas (om de fem proven analyseras separat beräknas medelvärdet för varje grundämne).

Varje prov skall noggrant och tydligt märkas (skog, ytans nummer, art, barrårgång osv.) innan det skickas till laboratoriet för analys. Märkningen skall göras utanpå påsen (direkt på påsen med outplånligt bläck, eller genom att en etikett fästs på påsen).

II.7   Behandling före analys

För den intensiva och kontinuerliga övervakningen av de permanenta observationsytorna och årets skott skall massan av 100 blad eller 1 000 barr samt skottens massa fastställas.

Det är inte nödvändigt att skära av bladskaften, men på sammansatta blad kan det vara lämpligt att avlägsna småbladen från bladaxeln om detta inte redan gjorts i skogen. För att undvika föroreningar skall pudrade plasthandskar inte användas.

Det är inte nödvändigt att systematiskt tvätta proverna, men det kan vara lämpligt i regioner som har höga luftföroreningshalter eller som ligger nära havet. Proverna tvättas med vatten utan några tillsatser.

Torkning i ugn skall ske vid högst 80 °C i minst 24 timmar. Barren skall avlägsnas från kvistarna med samma försiktighet som vid avlägsnandet av småbladen från bladaxeln.

II.8   Kemisk analys

Enbart totalhalten för vart och ett av grundämnena fastställs.

Varje land får använda sina egna nationella metoder. De totalhalter som erhålls med nationella metoder måste dock verifieras med hjälp av referensstandardprovens halter. Vid undersökningen av blad/barr skiljs det mellan obligatoriska och frivilliga parametrar (se förteckningen nedan).

III.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall använda de format som anges i formulären 9, 10 och 11 i kapitel 14 vid överföring av uppgifter för varje observationsyta till kommissionen.

KAPITEL 4

GEMENSAMMA METODER FÖR MÄTNING AV TILLVÄXTFÖRÄNDRINGAR PÅ NIVÅ II-YTOR

I.   Allmänt

Mätning av tillväxtförändringar i enlighet med artikel 6 a skall göras på alla observationsytor under viloperioden. Referensperioden för den första undersökningen enligt förordning (EG) nr 2152/2003 skall vara viloperioden vintern 2004/2005, och den skall därefter upprepas med fem års mellanrum.

Följande bestämmelser grundar sig på tekniska rekommendationer från expertpanelen för skogstillväxt inom ICP Forests. Mätningen av tillväxt består av två delar:

De metoder som beskrivs här är inte lämpade för macchia och liknande vegetationstyper.

Medlemsstaterna får själva välja om de, utöver de periodiska mätningarna av trädparametrar, vill göra permanenta, kontinuerliga mätningar med tillväxtband.

II.   Inventeringsmetoder

II.1   Tidpunkt för mätningarna

Mätningarna skall utföras under viloperioden.

II.2   Urval av provträd

I princip skall alla träd i hela ytan övervakas. Om ytan har många träd (dvs. täta bestånd), kan en delyta avgränsas och användas för undersökningen. I så fall skall alla träd i delytan övervakas. Delytans storlek vid tidpunkten för undersökningen bör vara tillräckligt stor för att ge tillförlitliga skattningar av beståndstillväxten över hela mätperioden. Delytans exakta storlek skall fastställas och rapporteras.

Alla träd som har en diameter på minst 5 cm på bark skall vara individuellt identifierbara genom numrering.

II.3   Allmän information

Följande uppgifter skall samlas in:

II.4   Parametrar som skall mätas

III.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall använda formulären 12–16 i kapitel 14 vid överföring av uppgifter för varje observationsyta till kommissionen.

KAPITEL 5

GEMENSAMMA METODER FÖR DEPOSITIONSMÄTNINGAR PÅ NIVÅ II-YTOR

I.   Allmänt

Depositionsmätningar i enlighet med artikel 6 b skall göras på minst 10 % av nivå II-ytorna.

Följande bestämmelser grundar sig på tekniska rekommendationer från expertpanelen för deposition inom ICP Forests.

II.   Metod för övervakning

Varje observationsyta för depositionsmätning skall beskrivas i detalj. Vissa av uppgifterna finns redan i beskrivningarna av ytor för skogsövervakning (longitud, latitud, höjd, exponering, trädslag osv.). Andra uppgifter behöver dokumenteras med särskild tanke på depositionsförhållanden (exponering för lokala utsläppskällor och lokal markanvändning, läge i förhållande till skogsbryn osv.). För att tolka och förstå depositionsprocessen är det värdefullt med uppgifter om faktorer som krontakets struktur, bladyteindex osv.

II.1   Övervakning av krondropp

Depositionsövervakningen skall vara platsspecifik. Mätningarna skall göras på platser som är väl spridda över landet, om så behövs på alla nivå II-ytor. Mätningar av krondropp skall göras inom själva ytan. Om detta inte är möjligt skall mätningarna göras i närheten av ytan och i samma bestånd. Mätningarna får inte på något sätt interferera med andra mätningar av mark och vegetation. Försiktighet skall iakttas för att undvika skador på skogsytan.

II.2   Övervakning av ett öppet fält i skogen

På ett ställe i närheten av den aktuella observationsytan (inom 2 km), skall nederbördssamlare för enbart våtdeposition och/eller för deposition på öppet fält placeras ut. Nederbördssamlarna skall placeras så att avståndet till omgivande föremål inte är mindre än nederbördssamlarnas dubbla höjd.

II.3   Övervakning av luftföroreningar

Mätningarna av luftföroreningar skall vara platsspecifika, men får av praktiska skäl eller för samordning med andra projekt, göras på ett rimligt avstånd. Mätpunkten får inte vara påverkad av lokala utsläppskällor.

II.4   Mätperiod

Mätningarna skall göras månadsvis, veckovis eller med ett tidsintervall däremellan, huvudsakligen beroende på de allmänna väderförhållandena i den aktuella ytan.

Om det är nödvändigt att använda olika mätperioder under året (t.ex. veckovis under sommaren och månadsvis under vintern) skall två separata övervakningsperioder redovisas och resultaten skall rapporteras var för sig. Inom varje övervakningsperiod skall mätperiodens längd vara konstant. Samma mätperiod skall användas för övervakning inne i skog och på öppet fält.

II.5   Provtagning, hantering av prover

Instrument och behållare som används för provtagning skall vara rena. Avjoniserat vatten skall användas för att skölja utrustningen. Det är viktigt att behållarna hålls borta från ljus och att de hålls svala under provtagning och transport. Under soliga och varma förhållanden får konserveringsmedel tillsättas för att undvika algväxt. I så fall skall sådana konserveringsmedel användas som inte inverkar på analysen av väsentliga joner.

II.6   Förbehandling av prover, transport och förvaring

Volymen skall fastställas för alla prov från varje enskild nederbördssamlare för krondropp, stamavrinning och på öppet fält. Proverna får analyseras var för sig eller slås samman med prover som samlats in från samma yta under samma tidsintervall. Prover från krondropp, stamavrinning och från öppet fält skall analyseras var för sig. Prover från stamavrinningsmätningar får endast blandas med prover från träd av samma art och likartad storlek och trädklass.

Prover från korta perioder får antingen analyseras som de är eller blandas till månadsprover före analysen. Om proverna blandas skall de blandas i proportion till den totala provvolymen.

Proverna skall transporteras till laboratoriet så snart som möjligt (helst i kylboxar) och förvaras kallt (4 °C) och mörkt tills de analyserats.

II.7   Allmän information

Följande uppgifter skall samlas in:

Eventuella ytterligare uppgifter som kan vara användbara för tolkning av resultaten kan samlas in, som krontakets struktur, bladyteindex osv.

II.8   Kemisk analys

Obligatoriska och frivilliga parametrar som skall analyseras på prover från deposition på öppet fält, krondropp, stamavrinning och dimma ges i följande tabell:

III.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall använda formulären 17–19 i kapitel 14 vid överföring av uppgifter för varje observationsyta till kommissionen.

KAPITEL 6

GEMENSAMMA METODER FÖR METEOROLOGISKA MÄTNINGAR PÅ NIVÅ II-YTOR

I.   Allmänt

Mätning av meteorologiska förhållanden i enlighet med artikel 6 b skall göras på minst 10 % av observationsytorna. Följande bestämmelser grundar sig på tekniska rekommendationer från expertpanelen för meteorologi och fenologi inom ICP Forests.

II.   Undersökningsmetoder

II.1   Placering av provtagningsutrustning

För att de erhållna mätvärdena skall vara representativa för de särskilda klimatförhållanden som råder i skogsmark, skall mätningarna utföras inom skogsområdet i fråga. I allmänhet får mätningar utföras antingen ovanför trädkronorna i ytan (gäller ej marktemperatur, markfuktighet och nederbörd) eller på en mätstation på ett öppet fält inom skogsområdet i närheten av observationsytans bestånd (i allmänhet inte längre än 2 km bort). Avståndet från en mätpunkt på ett öppet fält till de omgivande bestånden eller till andra hinder skall vara åtminstone två gånger hindrets eller det fullväxta trädets höjd. Marktemperatur, markfuktighet och nederbörden i beståndet skall mätas inom beståndet i den permanenta observationsytan.

Om möjligt skall utrustningen kombineras med utrustningen för depositionsmätning. För att undvika påverkan på rötter och markförhållanden, skall utrustningen placeras så att den kan nås och underhållas utan det är nödvändigt att passera genom observationsytan.

II.2   Metoder för mätning av meteorologiska förhållanden i eller i närheten av observationsytan

Vädret skall övervakas kontinuerligt genom att en meteorologisk station inrättas på ett öppet fält i närheten av observationsytan eller genom att ett torn byggs upp i beståndet nära observationsytan. Teknisk utrustning, sensorer samt placeringen av dessa skall överensstämma med internationella meteorologiska normer. Följande variabler skall mätas:

II.3   Insamling, sammanställning, lagring och överföring av information

Mätdata skall sammanställas till dygnsvärden (summor eller medel-, minimi- respektive maximivärden) innan de skickas vidare.

Följande uppgifter från observationsytorna skall samlas in och skickas vidare:

FÖRTECKNING ÖVER PARAMETRAR

III.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall använda de format som anges i formulären 20–23 i kapitel 14 vid överföring av uppgifter för varje observationsyta till kommissionen.

KAPITEL 7

GEMENSAMMA METODER FÖR ÖVERVAKNING AV MARKVATTEN PÅ NIVÅ II-YTOR

I.   Allmänt

Övervakning av markvatten i enlighet med artikel 6 b skall göras på minst 10 % av nivå II-ytorna.

Följande bestämmelser grundar sig på tekniska rekommendationer från expertpanelen för mark inom ICP Forests.

II.   Inventeringsmetoder

II.1   Placering av markvattensamlare

Markvattensamlare (lysimetrar) skall installeras nära de platser där trädvitalitet undersöks. Lysimetrarna fördelas slumpvis eller systematiskt över hela observationsytan. Placeringen kan dock begränsas av stenar eller trädstammar (avstånd från träd är ej angivet). För att undvika störning av marken får nolltryckslysimetrar inte placeras i provytans centrala delar där trädparametrar undersöks. Av praktiska skäl kan en representativ delyta användas. Redan installerade lysimetrar får stå kvar. Nya installationer skall dock utföras enligt ovan.

II.2   Provtagningsdjup

Lysimetrar skall installeras på bestämda djup; installation efter markhorisonter kan dock godkännas.

Om möjligt skall lysimetrar placeras på minst två olika djup: en nivå inom rotzonen (förslagsvis på 10–20 cm djup) för att undersöka halter av näringsämnen och giftiga ämnen nära finrötterna (mål 1); och en nivå under rotzonen (förslagsvis på 40–80 cm djup) för att mäta utflödet av ämnen (mål 2). En tredje lysimeter kan också placeras omedelbart under humuslagret.

II.3   Provtagningsfrekvens

I ytor där intensiva övervakningsprogram pågår, t.ex. mätning av deposition och meteorologiska förhållanden, bör markvattenprover tas varje månad eller varannan vecka. Provtagning skall ske samma månad varje år.

II.4   Transport, lagring och behandling

Proverna skall transporteras och lagras på ett sådant sätt att de kemiska förändringarna minimeras.

Genom lagring på en kall (4 °C) och mörk plats minskas den biologiska aktiviteten i markvattnet i lysimetersystemet. I många fall, särskilt under den kalla årstiden, räcker det att förvara kärlet i mörker. Organiska eller oorganiska konserveringsmedel får användas, men de kan påverka analysen. För att minska eventuella effekter på proven, bör markvattnet samlas in snarast möjligt efter det att undertrycket har applicerats.

Förfarandena för transport och lagring (även väntetider) skall anges. Eventuella problem med eller avvikelser från dessa förfaranden skall anges detaljerat.

För bestämning av spårmetaller skall alikvoter av proverna transporteras till laboratoriet i syratvättade behållare.

Om jordprov samlas in skall dessa förvaras kallt i polyeten- eller plastpåsar och lagras vid 4 °C till dess att centrifugering sker eller mättnadsextraktet prepareras. Centrifugering eller extraktion skall ske senast dagen (18–30 timmar) efter det att jordproven samlats in.

II.5   Allmän bakgrundsinformation

Följande uppgifter skall samlas in:

II.6   Analysmetoder

Inom undersökningen av markvatten i skog skiljs det mellan obligatoriska och frivilliga parametrar (se förteckningen nedan).

FÖRTECKNING ÖVER PARAMETRAR

III.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall använda de format som anges i formulären 24, 25 och 26 i kapitel 14 vid överföring av uppgifter för varje observationsyta till kommissionen.

KAPITEL 8

GEMENSAMMA METODER FÖR UNDERSÖKNING AV MARKVEGETATION PÅ NIVÅ II-YTOR

I.   Allmänt

Inventering av markvegetation i enlighet med artikel 6 b skall göras på minst 10 % av nivå II-ytorna.

Följande bestämmelser grundar sig på tekniska rekommendationer från expertpanelen för markvegetation inom ICP Forests.

II.   Inventeringsmetoder

II.1   Inventeringens uppläggning

Två olika uppläggningar kan användas. Den ena ger en mer kvalitativ beskrivning och den andra en mer kvantitativ beskrivning:

Det område som väljs för vegetationsinventeringen skall vara representativt för observationsytan. Detta för att möjliggöra jämförelser med andra parametrar som undersöks inom samma observationsyta. Flera provytor skall användas för att få statistisk upprepning.

I växtsociologisk tradition är minimikravet att inventera arterna inom observationsytan. För att få jämförbara resultat mellan olika länder är det obligatoriskt med en gemensam provyteareal (common sampling area – CSA) på 400 m2, som är representativ för nivå II-ytans markvegetation. Denna areal kan uppnås som summan av mindre delytor inom nivå II-ytan. Data skall rapporteras för hela den gemensamma provytearealen och inte per delyta (aggregerade data). Medlemsstaterna skall lagra resultaten av enskilda delytor i sina nationella databaser.

Medlemsstaterna får själva bestämma antalet provytor och deras form.

Om provytorna inte gränsar till varandra, skall de läggas ut så långt som möjligt från varandra inom nivå II-ytan eller i dess buffertzon. Detta för att minimera den rumsliga korrelationen mellan provytor inom en observationsyta. De får inte innehålla större avvikande företeelser av samma storleksordning som provytorna (stenblock och klippor, vägar och stigar, eldplatser, vattendrag och småvatten, diken och kanaler, myrgölar).

Provytorna skall vara utmärkta med permanenta markeringar.

II.2   Allmän information

Följande allmänna uppgifter skall samlas in:

II.3   Mätningar av arternas förekomst eller täckningsgrad

Medlemsstaterna får tillämpa sina egna graderingssystem vid mätningarna, så länge som dessa direkt kan omvandlas till procentandelar, dvs. från 0,01 % täckning (mycket sällsynt) till 100 % (fullständig täckning).

II.4   Arter

Alla fanerogamer, kärlkryptogamer, marklevande mossor och lavar skall inventeras. Artlistan skall vara fullständig för dessa grupper. Dessutom kan icke marklevande arter samt svampar noteras, men dessa bör helst bli föremål för särskilda undersökningar. Oidentifierade arter bör noteras som sådana, och bör, om de inte är sällsynta inom provytorna, samlas in och sparas i ett herbarium för senare identifiering.

Arter som påträffas endast på särskilda ställen (t.ex. klippor, trädstubbar, vägar och stigar, död ved osv.) bör noteras separat.

II.5   Inventeringsfrekvens och inventeringstid

Vegetationen skall undersökas vart femte år på minst 10 % av ytorna. Om vegetationen varierar mycket mellan olika årstider, kan två inventeringar behöva göras under ett och samma år för att hela vegetationstäcket skall kunna bedömas. De påföljande inventeringarna av markvegetationen skall utföras vid ungefär samma tidpunkt på året.

II.6   Analys

De uppgifter som erhållits från provytorna skall sammanställas per observationsyta.

III.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall använda de format som anges i formulären 27 och 28 i kapitel 14 vid överföring av uppgifter om markvegetation till kommissionen.

KAPITEL 9

GEMENSAMMA METODER FÖR UNDERSÖKNING AV FÖRNAFALL PÅ NIVÅ II-YTOR

I.   Allmänt

Övervakning av förnafall i enlighet med artikel 6 c skall göras frivilligt på nivå II-ytor från och med 2005. Om övervakning av förnafall sker, skall följande bestämmelser tillämpas.

Följande bestämmelser grundar sig på tekniska rekommendationer från den tillfälliga arbetsgruppen för förnafall inom ICP Forests.

II.   Inventeringsmetoder

II.1   Urvalsförfarande

För alla typer av undersökningar av förnafall rekommenderas att urvalet av observationsytor representerar ett brett spektrum av jordmåner, klimatförhållanden och beståndsstrukturer för en viss art.

Förnafall skall undersökas endast på nivå II-ytor där intensiv övervakning av meteorologiska förhållanden, deposition, markvatten och fenologi också sker.

II.2   Förnasamlares placering och antal

Förnasamlare skall sättas upp enligt ett system som möjliggör jämförelser med mätvärden för deposition och markvatten. Förnasamlarna är fasta och kan placeras ut slumpmässigt eller systematiskt, dvs. med regelbundna mellanrum, och i ett så stort antal att hela provytan representeras och inte bara de dominerande trädslagen.

Förnasamlarna bör spridas ut över hela provytan. Förnaprover skall tas från minst tio och, beroende på ytans storlek och vilka trädslag som ingår i undersökningen, upp till 20 förnasamlare per observationsyta.

Länderna får själva välja vilken typ av förnasamlare som skall användas för övervakningen.

II.3   Provtagningsfrekvens

Förna skall samlas in minst en gång per månad och upp till varannan vecka under perioder med stort förnafall. De prover som samlas in från en yta under en viss tidsperiod får läggas ihop till samlingsprov för kemisk analys. I regioner med snö och kyla vintertid och i otillgängliga områden kan det vara nödvändigt att låta förnasamlarna vara ute i skogen under vintern. Förna får då samlas in en gång före vintern och en gång efter snösmältningen, eftersom kölden minskar dränering och förnanedbrytning.

II.4   Parametrar och analys

I förnaundersökningen skiljs det mellan obligatoriska och frivilliga parametrar (se nedanstående förteckning).

FÖRTECKNING ÖVER PARAMETRAR

För kemisk analys torkas förnaproverna till konstant vikt i en ugn som håller högst 80 °C, helst 65 °C. Efter torkning bestäms massan av 100 blad eller 1 000 barr vid 105 °C. Med kännedom om delprovens fukthalt i procent kan hela mängden av varje fraktion omvandlas till torrvikt vid 80 °C. De prov som torkats vid 80 °C mals till ett homogent pulver. Den kemiska analysen av förna liknar kemisk analys av blad. De kemiska analysresultaten för förna rapporteras vid 80 °C, liksom förnans massa.

III.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall använda de format som anges i formulären 29, 30 och 31 i kapitel 14 vid överföring av uppgifter för varje observationsyta till kommissionen.

KAPITEL 10

GEMENSAMMA METODER FÖR UNDERSÖKNING AV LUFTKVALITET PÅ NIVÅ II-YTOR

I.   Allmänt

Övervakning av luftkvalitet skall göras frivilligt på nivå II-ytor. Om luftkvaliteten övervakas, skall följande bestämmelser tillämpas.

Följande bestämmelser grundar sig på tekniska rekommendationer från arbetsgruppen för luftkvalitet inom ICP Forests.

II.   Val av metod och utrustning

Passiv provtagning skall användas på platser där det för närvarande inte sker någon övervakning av viktiga luftföroreningar med aktiva provtagare.

De enskilda länderna får själva välja vilken typ av passiva provtagare som skall användas. Det måste dock visas att både provtagare och den använda metoden ger resultat som är likvärdiga med mätningar gjorda med en referensmetod (aktiv provtagare).

III.   Mätperiod

Provtagning skall helst ske varannan vecka. På otillgängliga platser kan mätintervallet vid behov förlängas till fyra veckor, och på starkt förorenade ställen förkortas till en vecka. Mätning av ozon skall för lövfällande träd begränsas till den period då träden har blad, men mätning av andra föroreningar skall genomföras under hela året.

IV.   Urval av observationsytor och deras läge

Övervakningen av luftkvalitet skall vara platsspecifik och genomföras på observationsytor där det finns tillgång till uppgifter om meteorologiska förhållanden och deposition. Platser med varierande exponering bör väljas, dvs. platser där hög exponering kan förväntas samt ett litet antal bakgrundsstationer.

Luftföroreningshalter skall mätas nära men utanför skogen, på en plats som är representativ för observationsytan. Övervakningen kan ske på ett öppet fält, helst där nederbördssamlare för våtdeposition och meteorologisk utrustning har installerats.

V.   Parametrar

Nedanstående parametrar ingår i den frivilliga övervakningen av luftkvalitet.

VI.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall använda de format som anges i formulären 32, 33 och 34 i kapitel 14 vid överföring av uppgifter för varje observationsyta till kommissionen.

KAPITEL 11

GEMENSAMMA METODER FÖR UNDERSÖKNING AV SYNLIGA OZONSKADOR PÅ NIVÅ II-YTOR

I.   Allmänt

Undersökning av ozonskador i enlighet med artikel 6 c skall göras frivilligt på nivå II-ytor. Om ozonskador undersöks, skall följande bestämmelser tillämpas.

Följande bestämmelser grundar sig på tekniska rekommendationer från arbetsgruppen för luftkvalitet inom ICP Forests. (För ytterligare information hänvisas till den delmanual som utarbetats av den arbetsgruppen.)

II.   Undersökningens omfattning

Undersökningen av symptom i form av synliga ozonskador skall helst göras på de observationsytor där passiv provtagning av ozon sker.

III.   Undersökning och utvärdering

III.1   Undersökning inom nivå II-ytor

Undersökning av synliga ozonskador på de huvudsakliga trädslagen i intensivytor skall göras åtminstone på grenarna från samma fem träd som provtas för bladkemisk analys.

Prov för undersökning av bladskador bör tas vartannat år från kronans övre solbelysta del.

Det är önskvärt att undersökningen görs varje år, men detta är frivilligt.

III.2   Undersökning på en ljusexponerad provplats

En ljusexponerad provplats skall inrättas i närheten av den plats där passiva provtagare för ozon installeras. Undersökningen på den ljusexponerade provplatsen syftar till att ge en uppskattning av bladskador på vegetationen i det ljusexponerade skogsbrynet närmast mätinstrumentet för ozon inom en maximal radie på 500 meter. Det föreslagna provtagningsschemat bygger på slumpmässiga stickprov och beskrivs mer utförligt i bilaga I till den delmanual som har utarbetats av arbetsgruppen.

Undersökningen görs på träd, buskar, klätterväxter och fleråriga örter (ettåriga örter ingår frivilligt).

Endast monokotyledoner är undantagna från undersökningen.

III.3   Undersökningsperiod

Identifiering och kvantifiering av synliga ozonskador i nivå II-ytor skall utföras på barrträd mellan oktober och februari, och på lövträd mellan juli och början av september.

Identifiering av synliga ozonskador på träd, buskar och örter på ljusexponerade provplatser och på markvegetation i intensivytor (frivilligt) skall i allmänhet göras minst en gång under sensommaren (samt om möjligt under försommaren) innan bladen naturligt börjar förlora sin färg och åldrande eller torka leder till bladförlust.

III.4   Bedömning av de huvudsakliga lövträdsarterna

För de huvudsakliga lövträdsarterna skall fem grenar (så små som möjligt men med blad av alla åldersstadier) klippas av från varje träd på den solexponerade sidan av kronans övre tredjedel. Detta skall ske samtidigt som den halvårsvisa provtagningen för kemisk analys av barr och blad eller om möjligt anpassat efter de lokala symptomens fenologi. Efter insamlingen skall ett representativt antal blad per gren (exempelvis ca 30 blad när det gäller Fagus sylvatica) granskas under bästa möjliga ljusförhållanden och bedömas med avseende på förekomst av ozonskador (ja/nej).

III.5   Bedömning av de huvudsakliga barrträdsarterna

Liksom vid provtagning av lövträd, skall ett antal kvistar från varje barrträd (fem kvistar som är så små som möjligt men åtminstone med årsbarr [C-barr] och fjolårsbarr [C+1-barr]) klippas av från den solexponerade sidan av kronans övre del. Om den delen av trädet inte är åtkomlig används delar av de kvistar som insamlats för barranalys.

På barr av olika årgångar (från årsbarr [C] till tre år gamla barr [C+2]) bedöms förekomsten av klorotiska fläckar i procentandel av den totala påverkade ytan genom att alla barr av en viss årgång som bildar en yta lokaliseras och därefter klassificeras efter procentandel i enlighet med nedanstående tabell.

Bedömningen skall anges för varje barrårgång. Träd (och arter) kommer alltså att få olika bedömning för barr av barrårgångarna C, C+1, C+2 osv. Den slutliga bedömningen av ett enskilt träd skall vara den bedömning som motsvarar den genomsnittliga skadeprocenten för en viss barrårgång (denna erhålls genom att man tar medelvärdet av skadeprocenten för alla individuella barrkransar av en viss barrårgång på det trädet). På liknande sätt skall den slutliga bedömningen för hela ytan vara den bedömning som motsvarar den genomsnittliga skadeprocenten för alla provtagna träd.

III.6   Identifiering av synliga ozonskador på (små) träd, buskar och fleråriga örter på ljusexponerade provplatser och (frivilligt) på markvegetation inom nivå II-ytor

För bedömningen av symptom på små träd, buskar och örter på den ljusexponerade provplatsen och på markvegetation (frivilligt) inom nivå II-ytan skall följande uppgifter samlas in för var och en av de slumpmässigt utvalda rumsliga provytorna:

Markfuktighetsförhållanden skall registreras på den ljusexponerade provplatsen och i frivilliga delytor. Prover och fotografier av varje skadad art skall tas i enlighet med de tekniska rekommendationerna från arbetsgruppen för luftkvalitet.

IV.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall använda formulären 35–37 i kapitel 14 vid överföring av uppgifter för varje observationsyta till kommissionen.

KAPITEL 12

GEMENSAMMA METODER FÖR FENOLOGISKA OBSERVATIONER PÅ NIVÅ II-YTOR

I.   Allmänt

Undersökning av fenologiska faktorer i enlighet med artikel 6 c skall göras frivilligt på nivå II-ytor. Om fenologiska undersökningar görs skall följande bestämmelser tillämpas.

Följande bestämmelser grundar sig på tekniska rekommendationer från expertpanelen för meteorologi och fenologi inom ICP Forests. (För ytterligare information hänvisas till den delmanual som utarbetats av den expertpanelen.)

II.   Undersökningens omfattning

En översiktlig undersökning av observationsytan och buffertzonen skall göras endast på de nivå II-ytor där meteorologiska förhållanden, deposition och förnafall undersöks.

III.   Observationer och registrering inom observationsytor

Genom att registrera de tydligaste effekterna av biotiska och abiotiska (skadande) faktorer och fenologiska förhållanden kan man få ytterligare bakgrundsinformation om ekologiska processer inom ytan. Observationerna kan också användas som ett system för tidig varning för faktorer som påverkar trädens tillstånd. Detta är av särskilt intresse vid utvärderingen av nivå II-data på nationell nivå.

Observationer och registreringar bör vara lätta att göra och bör begränsas till följande:

III.1   Undersökningsplats

Observationer bör göras inom observationsytan och/eller buffertzonen i alla de nivå II-ytor där kontinuerliga mätningar görs.

III.2   Undersökningsfrekvens

Observationerna kan göras i samband med insamling av depositionsprover eller markvattenprover. För att kunna följa de fenologiska förändringarna behöver observationer göras minst varannan vecka under vegetationsperioden.

III.3   Observation och registrering

I intensivytor är alla arter av intresse. I första hand bör dock de huvudsakliga trädslagen inom ytan undersökas. Medlemsstaterna får själva välja om fler arter skall undersökas. I så fall bör dock varje art registreras separat. Endast förhållanden som har inträffat och/eller ändrat frekvens eller intensitet sedan det senaste besöket bör registreras. Under de enskilda faserna av fenologiska företeelser skall bedömningarna upprepas till dess att fasen är avslutad.

IV.   Intensiv fenologisk övervakning av enskilda träd

Följande faser skall övervakas (om de förekommer hos arten): utveckling av nya blad eller barr, johannisskott, andra skottskjutning, blomning, höstfärgning, tidpunkt då blad eller barr dör och tidpunkt då blad eller barr fälls.

IV.1   Urval av arter och ytor

Följande bör prioriteras:

IV.2   Kriterier för urval av provträd

Följande kriterier används för urval av provträd:

Träden bör väljas bland de träd som ingår i vitalitetsbedömningen. I första hand bör man välja träd som är klart synliga när man står utanför ytan. Skälet är att den höga observationsfrekvensen kan påverka förhållandena för markvegetationen i ytan.

Om det inte finns tillräckligt många väl synliga träd som ingår i vitalitetsbedömningen, måste ytterligare träd väljas ut i ytan eller i buffertzonen. Här gäller följande:

Mellan 10 och 20 träd per trädslag skall väljas ut för provtagning. Alla träd bör numreras. Om de redan har nummer (t.ex. för vitalitetsbedömning eller för tillväxtbedömning) skall dessa nummer behållas och användas.

Om ett utvalt träd dör eller tas bort får det ersättas. Ersättningsträdet skall ges ett nytt nummer som skall registreras och rapporteras till kommissionen.

IV.3   Del av kronan som skall bedömas

Helst bör kronans topp (den ljusexponerade delen av kronan) kunna ses från en observationspunkt. Om detta inte är möjligt får kronans mellersta del bedömas. Samma del av kronan bör användas för de fenologiska observationerna under hela året, liksom under de påföljande åren.

IV.4   Riktning från vilken bedömningen görs

Observationerna på enskilda träd bör göras från samma riktning vid varje tillfälle. I samband med att trädet väljs ut bör riktningen registreras i ett system med åtta väderstreck och rapporteras på formulär 12a. Varje förändring av riktningen bör registreras och rapporteras.

IV.5   Observationsfrekvens

Från den aktuella fenologiska fasens början till dess slut skall observationer göras en gång i veckan på samma veckodag.

IV.6   Faser som skall övervakas

I princip alla fenologiska faser är av intresse för fenologisk övervakning. Från praktisk synpunkt (t.ex. ekonomisk kostnad, övervakningens lätthet och tillförlitlighet, jämförbarhet inom Europa, samordning med exempelvis undersökning av trädvitalitet) är det dock nödvändigt att inrikta sig på ett begränsat antal faser och på de huvudsakliga arterna eller artgrupperna.

Viss skillnad görs mellan barrträd och lövträd.

När det gäller blomningsfasen behöver det bara noteras när hanblommorna öppnar sig (och släpper sitt pollen), medan de övriga faserna skall registreras kvantitativt. Dessutom bör skador på barr, blad och blommor till följd av sen vårfrost registreras, samt skadornas intensitet. Nedan anges definitioner och bestämningar av de enskilda faserna.

V.   Andra övervakningmetoder

Andra metoder (exempelvis insamling av förna och mätningar med tillväxtband) kan ge stödjande och kompletterande information.

Förnaprover ger kvantitativa data om blomning, fröproduktion, löv/barrfällning osv.

Tillväxtband: Kontinuerlig mätning av omkretsförändringar kan ge information om när tillväxten inleds och avstannar och om hur träd reagerar på stressfaktorer.

Kemiska analyser av krondropp kan ge ytterligare information om fenologiska faser genom förändringar i näringsflöden.

VI.   Dataöverföring

Medlemsstaterna skall använda formulären 38–40 i kapitel 14 vid överföring av uppgifter för varje observationsyta till kommissionen.

KAPITEL 13

INSTRUKTIONER FÖR INLÄMNING AV BAKGRUNDSINFORMATION OM ÖVERVAKNINGSMETODER OCH AV RESULTAT AV UTVÄRDERINGAR OCH TOLKNINGAR PÅ NATIONELL NIVÅ

I.   Allmänt

Utöver de uppgifter som skall lämnas in enligt artikel 15.1 i förordning (EG) nr 2152/2003, skall medlemsstaterna utarbeta och lämna in ett dokument till kommissionen med bakgrundsinformation om övervakningsmetoder för nivå I- och nivå II-ytor (Data Accompanying Report, DAR).

DAR-rapporten består av två delar: en del som beskriver de använda övervakningsmetoderna och utrustning, bedömning, resultatanalys osv. (för närmare upplysningar se punkt II.1), och en del som beskriver undantag och störningar som uppstått under arbetet (för närmare upplysningar se punkt II.2).

II.   DAR-rapport

II.1   DAR-del med beskrivning av använda metoder

I denna del beskrivs de metoder som använts vid provtagningarna, vilken utrustning som har använts samt bedömning och resultatanalys m.m. Följande uppgifter skall ingå:

Undersöknings-/provtagningsmetoder

I många undersökningar som ingår i övervakningssystemet ”Forest Focus” finns en stor frihet när det gäller val av utrustning, provtagningsdjup samt tidpunkt och intensitet för undersökningen. Närmare uppgifter skall lämnas om använd utrustning, djup, tidpunkter och frekvens för undersökningen/provtagningen. För alla prover som har tagits skall det anges hur provtagningen utförts, inklusive lagring och transport.

Eventuella kontrollmätningar skall beskrivas kortfattat.

Metoder för analys och beräkning av resultat

När det gäller provanalys skall närmare uppgifter lämnas om hur proverna har preparerats och om vilka analysmetoder som använts. De använda metoderna skall beskrivas i detalj, och det skall anges vilka möjligheter som finns att göra (förnyade) beräkningar av data. Kontrollmätningar som har gjorts (interkalibreringar m.m.) skall kortfattat beskrivas.

Den information som lämnas med hjälp av DAR-frågeformulären är giltig under de påföljande åren fram till dess att de använda metoderna ändras.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att observera och dokumentera ändrade metoder för undersökning, transport och analys. Regionala skillnader skall anges och förklaras (t.ex. olika laboratorier för analyser).

II.2   DAR-del om undantag och störningar (årlig DAR-rapport)

Utöver den allmänna beskrivningen av metoder i DAR-frågeformuläret skall även en beskrivning ges av särskilda svårigheter, undantag, störningar och valideringsproblem som gäller sådana data som skall lämnas in varje år.

Undantag och störningar

Exceptionella situationer och allvarliga störningar av rutiner skall rapporteras. Utöver beskrivningen av de metoder som använts vid provtagning, analys osv., enligt DAR-frågeformulären, behöver även undantag, exceptionella situationer och störningar dokumenteras på tillfredsställande sätt. Detta skall ske i en årlig DAR-rapport som lämnas till kommissionen samtidigt med undersökningsresultaten.

Datavalidering, datahantering och datakvalitet

De metoder som använts för att kontrollera data skall anges, inklusive vilka gränser som tillämpats för att godkänna data (rimlighetskontroll) och vilka förfaranden som följts för att kontrollera samstämmigheten i de nationella datauppsättningarna.

Om dataluckor förekommer kan i vissa fall uppskattningar göras på grundval av resultat från andra källor. Det skall anges att det handlar om uppskattade data och antaganden skall noggrant dokumenteras.

De metoder som använts för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll skall också beskrivas.

Kommissionen får vid behov begära in ytterligare uppgifter från medlemsstaterna på grundval av de årliga DAR-frågeformulären.

KAPITEL 14

GEMENSAMMA INSTRUKTIONER FÖR RESULTATRAPPORTERING OCH DATAFORMAT

I.   Allmän teknisk information för inrapportering av uppgifter

I.1   Krav på datorutrustning

Som medium för dataöverföringen används 3,5 tums diskett (DSDD eller HD) eller cd-romskiva. Från och med 2005 bör medlemsstaterna använda elektronisk dataöverföring.

I.2   Programkrav, dataformat

Disketterna skall vara formaterade med lämplig densitet (DSDD = låg densitet och HD = hög densitet) med hjälp av DOS 2.1 eller högre och skall vara 100 % IBM-kompatibla. All information på disketten eller cd-romskivan skall vara i ASCII-format och följa den struktur som anges i tabellerna under punkt V.

I.3   Datafiler

Varje diskett (eller uppsättning disketter) skall innehålla områdes- och resultatfiler. Områdesfilen skall innehålla sammanfattande uppgifter om observationsytorna och resultatfilerna skall innehålla resultaten för varje undersökning.

II.   Validering och hantering av data

De metoder som använts för att kontrollera datakvalitet skall anges, inklusive vilka gränser som tillämpats för att godkänna data (rimlighetskontroll) och vilka förfaranden som följts för att kontrollera samstämmigheten i de nationella datauppsättningarna.

Om dataluckor förekommer kan i vissa fall uppskattningar göras på grundval av resultat från andra källor. Det skall anges att det handlar om uppskattade data och antaganden skall noggrant dokumenteras.

III.   Årlig lägesrapport om tolkning och utvärdering av resultaten på nationell nivå

I denna rapport redovisas tolkning och utvärdering av resultat på nationell nivå. För tolkning och utvärdering av resultat på nationell nivå gäller följande:

Medlemsstaterna skall utvärdera och tolka övervakningsdata på nationell nivå.

Medlemsstaterna får själva bestämma vilken utvärdering och tolkning som skall genomföras på nationell nivå och inrapporteras till kommissionen.

IV.   Tidpunkt för överlämnande av DAR-rapporten och lägesrapporten om utvärdering och tolkning av resultaten på nationell nivå

IV.1   Tidpunkt för inlämning av DAR-rapporten

DAR-frågeformuläret skall fyllas i och lämnas in till kommissionen tillsammans med de första undersökningsresultaten. Om metoder har ändrats skall uppgifter om dessa ändringar lämnas. Den del av DAR-rapporten som gäller undantag och störningar skall lämnas in till kommissionen tillsammans med de undersökningsresultat som skall skickas in årligen.

IV.2   Tidpunkt för inlämning av den årliga lägesrapporten om utvärdering och tolkning av resultaten på nationell nivå

Den årliga lägesrapporten om utvärdering och tolkning av resultaten på nationell nivå skall överlämnas till kommissionen före den 31 december varje år.

V.   Överföring av uppgifter i digitalt format – formulär

Formulär:

[Formulären finns endast i Excelformat]

KAPITEL 15

KODFÖRTECKNING OCH FÖRKLARINGAR TILL UNDERSÖKNINGSDATA PÅ NIVÅ I- OCH NIVÅ II-YTOR

Följande instruktioner och koder skall användas för överföring av uppgifter som samlas in i nivå I- och nivå II-näten i enlighet med förordning (EG) nr 2152/2003. Ändringar för särskilda rapporteringsår anges i de rapporter med tekniska specifikationer som utarbetas av GD Gemensamma forskningscentret (GFC).

Allmänna uppgifter om observationsytor

1)   Land

2)   Observationsytans nummer

Observationsytans nummer är ett individuellt nummer som tilldelas den permanenta ytan vid urval eller utläggning.

3)   Observationsdag, bedömningsdag, analysdag

Datum skall anges i ordningsföljden dag, månad, år:

4)   Latitud-/longitudkoordinater

Latitud- och longitudkoordinater för observationsytans mittpunkt anges med sex siffror:

Den första kolumnen används för att markera + eller — koordinat.

5)   Tillgång på vatten för de huvudsakliga arterna (uppskattning)

6)   Humusform

7)   Höjd

8)   Orientering

9)   Genomsnittsålder för det härskande skiktet (år)

10)   Jordmånstyp

Fluvisols

Gleysols

Regosols

Leptosols

Arenosols

Andosols

Vertisols

Cambisols

Calcisols

Gypsisols

Solonetz

Solonchaks

Kastanozems

Chernozems

Phaeozems

Greyzems

Luvisols

Lixisols

Planosols

Podzoluvisols

Podzols

Acrisols

Alisols

Nitisols

Ferralsols

Plinthosols

Histosols

Anthrosols

11)   Observationsytans totala storlek, delytans storlek

Observationsytans eller delytans totala storlek skall anges i 0,0001 ha.

12)   Antal träd i hela observationsytan

På båda nivåerna skall urvalet träd omfatta alla trädslag, förutsatt att träden är minst 60 cm höga.

13)   Bedömning av avkastning

Vid bedömning av avkastning uppskattas absolut och relativ avkastning.

Den absoluta avkastningen är den uppskattade genomsnittsavkastningen under beståndets totala livslängd. Den relativa avkastningen anger om uppskattningen av den absoluta avkastningen i det aktuella beståndet betraktas som låg, normal eller hög. Följande koder skall användas:

14)   Övriga observationer

Övriga relevanta uppgifter om observationsytan anges här.

Allmänna uppgifter om träd

15)   Provträdets nummer

Trädnumret är det nummer som tilldelats trädet vid ytans utläggning.

16)   Arter (Referens: Flora Europaea)

Lövträd (* = arter som skall användas för undersökning av blad)

Barrträd (* = arter som skall användas för undersökning av barr)

Uppgifter om trädvitalitet och tillväxt

17)   Kronutglesning

Blad/barrförlust för varje provträd uttryckt i procent (i femprocentssteg) jämfört med ett träd med fullständigt bladverk/barrskrud. Den faktiska procentsatsen anges.

osv.

18)   Koder för missfärgning

19)   Identifiering av skadetyp

Om möjligt specificeras skadetypen ytterligare, t.ex. för insekter: art eller grupp (exempelvis ”barkborrar”).

20)   Exponering

21)   Borttagningar och dödlighet

Kod 0: Trädet är levande och mätbart (nytt, notera att detta inte är detsamma som ett utelämnat värde).

Kod 1: Trädet är borttaget eller försvunnet.

Kod 2: Trädet står kvar och är vid liv, men inga mätningar av trädkronan eller höjdmätningar har gjorts; bör inte användas för beräkningar av bestånd eller tillväxt.

Kod 3: Stående dött träd (minst 1,3 m högt).

Kod 4: Nedfallet träd, levande eller dött (höjd mindre än 1,3 m eller trädets stam eller krona vidrör marken på någon punkt).

Anmärkningar:

22)   Trädklass

23)   Kronans beskuggning

24)   Synlighet

25)   Brösthöjdsdiameter (DBH)

Diameter i brösthöjd (1,30 m) på bark, i 0,1 cm.

Om diametermåttband används är ett värde tillräckligt. Om klave används skall maximi- och minimidiametern (på bark) bestämmas och rapporteras (diameter 1 och diameter 2).

26)   Bark

Barkens tjocklek på 1,30 m höjd, i centimeter med en decimal.

27)   Trädhöjd

Trädets höjd i meter avrundad till närmaste 0,1 meter.

28)   Trädvolym

På grundval av diameter och höjd kan trädvolymen beräknas med hjälp av lokalt kända formtal eller giltiga volymtabeller. Trädvolymen skall uttryckas i kubikmeter (m3) med tre decimaler.

29)   Krongräns

Krongränsen avrundad till närmaste 0,1 meter bestäms som höjden upp till den lägsta levande grenen med undantag för vattenskott.

30)   Kronlängd

Kronlängden avrundad till närmaste 0,1 meter bestäms från toppen på stammen till den lägsta levande grenen med undantag för vattenskott.

31)   Kronbredd

Den genomsnittliga kronbredden bestäms av genomsnittet av minst fyra kronradier, multiplicerat med två och avrundat till närmaste 0,1 meter.

32)   Diameter under bark

Den faktiska diametern under bark beräknas som diametern på bark minus barkens tjocklek på båda sidor. Diametern under bark för fem år sedan beräknas som den faktiska diametern under bark minus tillväxten de senaste fem åren på trädets båda sidor. Diametern under bark uttrycks i 0,1 cm.

33)   Grundyta per observationsyta

Den faktiska grundytan per observationsyta beräknas som den samlade grundytan för samtliga träd i observationsytan. Grundytan per observationsyta för fem år sedan beräknas på grundval av den uppskattade diametern under bark för samtliga träd i observationsytan fem år tillbaka i tiden. Grundytan per observationsyta uttrycks i 0,1 m2.

34)   Volym per observationsyta

Den faktiska volymen per observationsyta beräknas som den samlade volymen för samtliga träd i observationsytan. Volymen per observationsyta för fem år sedan beräknas på grundval av den uppskattade diametern under bark för samtliga träd i observationsytan fem år tillbaka i tiden. Volymen per observationsyta uttrycks i 0,1 m3.

35)   Gallring

Om en gallring har ägt rum i femårsperioden mellan de två år då diameter, grundyta per observationsyta och volym per observationsyta bestämts, skall detta anges (ja = 1, nej = 0). Gallringen beskrivs så utförligt som möjligt i ett tillägg (inklusive gallringsmetod, gallringsår, gallringsintensitet uttryckt i antal träd, grundyta/ha, volym/ha).

Uppgifter om blad-/barrkemi och förnafall

36)   Provkod

Provkoden för undersökningen av blad/barr består av trädslagets kod (se förklaring under punkt 15) följd av en punkt och koden för den senaste årgången blad/barr (C) (kod = 0) eller koden för den föregående årgången blad/barr (C+ 1) (kod = 1) osv. Provet på fjolårsbarr av Picea abies (118) betecknas följaktligen 118.1.

37)   Provträdens nummer

Eftersom träd utanför den normala observationsytan (eller delytan) måste användas vid en del provtagningar (blad/barr, tillväxt) är det nödvändigt att använda särskilda nummer. Numren för dessa träd skall börja med en bokstav (F = blad/barr, R = analys av årsringar genom borrkärnor, S = analys av stamtrissor) följd av ett löpnummer (t.ex. F001). Numren skall rapporteras.

38)   Massa av 100 blad eller 1 000 barr

Massan för 100 blad eller 1 000 barr skall bestämmas i gram (torrvikt).

Uppgifter om depositionsövervakning och meteorologiska mätningar

39)   Kod för nederbördssamlare

Följande koder skall användas för olika typer av nederbördssamlare:

Närmare uppgifter om använd utrustning skall anges i en bilaga till dokumentet med bakgrundsinformation.

40)   Provkvantitet

Den totala volymen insamlat provmaterial skall divideras med nederbördssamlarens/nederbördssamlarnas totala öppningsarea och anges i millimeter.

41)   Datum för övervakningsperiodens början och slut

Datum då varje övervakningsperiod börjar och slutar skall anges på formulären i samma format som datum för observation, bedömning och analys.

En övervakningsperiod skall bestå av minst en mätperiod. Alla mätperioder inom samma övervakningsperiod bör vara av lika längd. Minimilängd för en mätperiod är en vecka, maximilängd är en månad.

Om det är nödvändigt att använda olika långa mätperioder under året (till exempel veckoperioder på sommaren och månadsperioder på vintern) skall de olika övervakningsperioderna specificeras och resultaten skall redovisas var för sig på formulären.

42)   Antal mätperioder

Antalet mätperioder för varje enskild övervakningsperiod skall anges på formulären.

43)   Mätperiod

Numret på den mätperiod inom vilket provet inhämtats skall anges. En ny rad mätperioder startar varje år (den 1 januari eller däromkring). Om prover från flera olika mätperioder blandas före analysen skall de exakta detaljerna kring blandningen anges i bilagan till dokumentet med bakgrundsinformation. Numret på den första mätperioden skall användas för att ange hela analysperioden (ett analysprov som blandats ihop av prover från perioderna 9, 10, 11 och 12, till exempel, får periodnummer 9).

Komponenter i koden för observationsyta/instrument

Alla instrument som placeras i eller i närheten av observationsytan skall märkas med en kod för observationsyta och instrument. Koden skall bestå av observationsytans nummer (upp till fyra siffror) och ett löpnummer som betecknar själva instrumentet (upp till 99). Då instrument byts ut eller då nya instrument kommer till skall nya koder användas (det femte instrumentet i område 1234 får alltså kod 1234.05).

44)   Undersökningsplats

Instrumentens geografiska läge skall anges på följande sätt:

45)   Parameter

Beteckning som anger vilken parameter som instrumentet mäter

Uppgifter om instrument

46)   Vertikalt läge

Instrumentets vertikala läge (höjd eller djup) skall anges i meter med två siffror och en decimal (+/- 99,9). Ett plustecken framför siffran anger höjd ovanför markytan, ett minustecken anger djup under markytan.

47)   Instrumentkod

Följande koder skall användas för de olika metoderna för insamling och registrering av data:

Närmare uppgifter om använd utrustning skall anges i DAR-rapporten.

48)   Mätintervall (endast automatiska instrument)

Intervallet mellan två på varandra följande mätningar skall anges i sekunder.

49)   Lagringsintervall (endast automatiska instrument)

Intervallet mellan två på varandra följande mätningar skall anges i minuter.

50)   Nederbörd och krondropp

Nederbörden skall anges som total nederbörd per dag. Värdet skall anges med upp till fyra siffror och en decimal (9999,9).

51)   Temperatur (luft och mark)

Temperaturen skall anges i °C med två siffror och en decimal (+/- 99,9). Värdet skall föregås av ett plus- eller minustecken. För varje dygn skall medel-, minimi- och maximivärdet anges.

52)   Relativ luftfuktighet

Den relativa fuktigheten skall anges som medel-, minimi- och maximivärdet för varje dygn, med tre siffror och en decimal (999,9).

53)   Vindhastighet

Vindhastigheten skall anges som medel- och maximivärdet för varje dygn, med två siffror och en decimal (99,9).

54)   Vindriktning

Den förhärskande vindriktningen skall anges för varje dygn. Vindrosen skall delas in i åtta sektorer på vardera 45° med början på 22,5° (NÖ = 45°, Ö = 90°, SÖ = 135°, …, N = 0°). Den vanligaste vindriktningen anges i form av ett medelvärde.

55)   Solstrålning och UV-B-strålning

Solstrålningen och UV-B-strålningen skall anges som dygnsmedelvärden med upp till fyra siffror och en decimal (9999,9).

56)   Stamavrinning

Stamavrinningen skall räknas om till millimeter nederbörd och anges som totalvärde per dygn med upp till fyra siffror och en decimal (9999,9).

57)   Markens matrixpotential

Markens matrixpotential skall anges som medel-, minimi- och maximivärdet för varje dygn (hPa). Värdena anges med upp till fyra siffror och en decimal (9999,9).

58)   Markens vatteninnehåll

Markens vatteninnehåll skall anges som medel-, minimi- och maximivärdet för varje dygn (i volymprocent). Värdena anges med upp till två siffror och en decimal (99,9).

59)   Fullständighet

Fullständigheten hos mätnings- och lagringsförfarandena skall anges i procent med upp till tre siffror (100 % = komplett).

Uppgifter om övervakning av markvatten

60)   Numrering av markvattensamlare

Markvattensamlarna skall tilldelas ett fast nummer (1–99).

61)   Kod för markvattensamlare

Följande koder skall användas för olika typer av markvattenprovtagning:

62)   Provtagningsdjup

Provtagningsdjupet skall uttryckas i meter under markytan (t.ex. –0,40).

Uppgifter om undersökningen av markvegetation

63)   Ytans/undersökningens nummer

Vid varje tillfälle (dag) eller moment (innanför eller utanför inhägnaden) som en undersökning görs av markvegetationen i en viss observationsyta, skall ett undersökningsnummer tilldelas. Genom att kombinera ytans nummer med undersökningsnumret erhålls en unik sifferkombination.

64)   Inhägnad

Eftersom vegetationen innanför inhägnaden kan skilja sig mycket från den utanför, beslutades att markvegetationen i princip alltid skall undersökas utanför inhägnaden. Om undersökning görs även innanför inhägnaden bör detta rapporteras som en separat undersökning varvid koden för inhägnaden skall anges enligt följande:

65)   Total undersökningsareal

Den totala undersökningsarealen skall anges i m2 med upp till fyra siffror. I DAR-rapporten (eller i DAR-frågeformuläret) skall exakta uppgifter lämnas om antalet mätningar samt geografiskt läge, orientering och storlek för de provytor där markvegetationen inventeras.

66)   Skiktens höjd och täckning

Den genomsnittliga höjden och uppskattade täckningsgraden hos det totala markvegetationsskiktet, buskskiktet, fältskiktet och bottenskiktet skall anges enligt följande:

Skiktens genomsnittliga höjd skall anges i meter med en siffra och två decimaler (9,99). Den uppskattade täckningsgraden skall anges i procent av hela den undersökta arealen.

67)   Skikt

Följande skikt urskiljs:

Trädplantor och betade träd under 0,5 m höjd skall räknas till fältskiktet.

68)   Artkod

En särskild artkod skall användas. Denna består av tre sifferkoder – motsvarande familj, släkte och artepitet – åtskilda av punkter (.). De flesta koder består av ett tresiffrigt nummer.

69)   Växtarternas täckning

Länderna får själva välja metod för att bedöma växtarternas förekomst och täckningsgrad. Täckningsgraden skall rapporteras i procent med upp till tre siffror och två decimaler (999,99). Alla metoder liksom omvandlingen till procent skall beskrivas i DAR-rapporten.

Uppgifter om ozonskador

70)   Bedömning och definition av andelen blad med symptom på en kvist med ca 30 blad

71)   Bedömning och definition av synliga ozonskador hos olika barrårgångar på insamlade kvistar av barrträd

72)   Kod och definition för klassificering av markfuktighetsförhållanden på den ljusexponerade provplatsen och i delytor

Uppgifter om fenologiska observationer

73)   Koder för observerade företeelser och fenologiska förhållanden

74)   Frekvens av observerade företeelser och förhållanden