6.5.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 121/30


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 698/2006

av den 5 maj 2006

om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 530/1999 med avseende på kvalitetsutvärdering av strukturstatistiken över arbetskraftskostnader och löner

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 av den 9 mars 1999 om strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader (1), särskilt artikel 11 iv, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EG) nr 530/1999 genomfördes genom kommissionens förordningar (EG) nr 452/2000 (2) och (EG) nr 72/2002 (3) som fastställer innehållet och utvärderingskriterierna i den kvalitetsrapport som efter varje referensperiod skall sändas till kommissionen (Eurostat).

(2)

Den information som lämnas i kvalitetsrapporten måste avse vissa variabler. Dessa variabler definieras i kommissionens förordning (EG) nr 1726/1999 (4) och kommissionens förordning (EG) nr 1916/2000 (5).

(3)

En ändring av åtgärderna för kvalitetsutvärdering av strukturstatistiken över löner och arbetskraftskostnader är nödvändig till följd av de ändringar som gjorts i förordningarna (EG) nr 1726/1999 och (EG) nr 1916/2000 genom förordningarna (EG) nr 1737/2005 respektive (EG) nr 1738/2005. För tydlighetens skull och för att minska de nationella statistikkontorens rapporteringsbörda är det också nödvändigt att harmonisera kvalitetsutvärderingen av statistiken över arbetskraftskostnader och löner.

(4)

Förordningarna (EG) nr 452/2000 och (EG) nr 72/2002 bör därför ersättas av den här förordningen.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det statistiska programmet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Innehållet och utvärderingskriterierna i den kvalitetsrapport som avses i artikel 10.2 i förordning (EG) nr 530/1999 fastställs i bilagan till den här förordningen.

De variabler som anges i bilagan till den här förordningen definieras i bilaga I och II till förordning (EG) nr 1726/1999 och bilaga I och II till förordning (EG) nr 1916/2000.

2.   De uppgifter som anges i bilagan skall sändas in, med förbehåll för de undantag som anges i gemenskapslagstiftningen om strukturstatistiken över löner och arbetskraftskostnader, arbetskraftsundersökningen, statistiken över företagsstrukturer och nationalräkenskaperna.

Artikel 2

Kvalitetsrapporten skall sändas till Eurostat senast 24 månader efter utgången av den referensperiod för vilken uppgifterna samlats in, om inte annat anges i bilagan.

Artikel 3

Förordning (EG) nr 452/2000 och förordning (EG) nr 72/2002 skall upphöra att gälla.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 maj 2006.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 63, 12.3.1999, s. 6. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(2)  EGT L 55, 29.2.2000, s. 53.

(3)  EGT L 15, 17.1.2002, s. 7.

(4)  EGT L 203, 3.8.1999, s. 28. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1737/2005 (EUT L 279, 22.10.2005, s. 11).

(5)  EGT L 229, 9.9.2000, s. 3. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1738/2005 (EUT L 279, 22.10.2005, s. 32).


BILAGA

Innehåll och utvärderingskriterier i kvalitetsrapporten om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader och löner

Kvalitetsrapporterna skall innehålla information om alla sex egenskaperna i Europeiska statistikbyråns kvalitetsdefinition, dvs. relevans, tillförlitlighet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet och samanvändbarhet.

1.   Relevans

”Relevans” handlar om i vilken utsträckning statistiken uppfyller nuvarande och potentiella användares behov, dvs. om all den statistik som behövs produceras, och i vilken mån de begrepp som används (definitioner, klassificeringar etc.) svarar mot användarnas behov.

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall omfatta

en sammanfattning av de viktigaste användarna i medlemsstaten,

en beskrivning av deras viktigaste behov med en bedömning av hur nöjda de är med de uppgifter som erbjuds dem,

en beskrivning av eventuella luckor (fullständighet) eller av uppgifter som användarna inte längre betraktar som relevanta (överskott); när det gäller fullständighet skall saknade variabler och saknade uppdelningar av variablerna beskrivas tydligt.

De frågor som gäller de viktigaste nationella användarna och deras viktigaste behov, inklusive uppgifter om hur nöjda användarna varit, besvaras på frivillig basis.

Genom undantag från artikel 2 skall den frivilliga informationen om hur nöjda användarna varit med de uppgifter som tillhandahållits, om sådan information lämnas, sändas till Eurostat senast 36 månader efter referensperiodens utgång.

2.   Tillförlitlighet

”Tillförlitlighet” i allmän statistisk mening handlar om hur nära uträkningar eller skattningar ligger de exakta eller verkliga värdena i de variabler som granskas.

2.1   Urvalsfel

För angivande av tillförlitligheten skall variationskoefficienten (1) beräknas och översändas för de viktigaste variablerna i båda undersökningarna.

1)

För arbetskraftsstatistiken skall variationskoefficienten skattas och översändas för följande variabler:

 

”Årliga arbetskraftskostnader” (2).

 

”Arbetskraftskostnader per timme” (3).

Förutom variationskoefficienterna för populationen som helhet bör även särskilda variationskoefficienter tillhandahållas för båda variablerna på följande enskilda nivåer:

NACE-avdelningar.

NUTS-nivå 1 (om tillämpligt).

Storleksklass (1–9 [om tillämpligt], 10–49, 50–249, 250–499, 500–999, 1 000+).

2)

För strukturstatistiken skall variationskoefficienten skattas och översändas för följande variabler:

 

”Bruttolön under referensmånaden” (4).

 

”Genomsnittlig bruttotimlön under referensmånaden” (5).

Förutom variationskoefficienterna för populationen som helhet bör även särskilda variationskoefficienter tillhandahållas för båda variablerna på följande enskilda nivåer:

Heltidsanställda (separat för män och kvinnor) och deltidsanställda.

NACE-avdelningar.

Yrke (ISCO-88 på ensiffrig nivå).

Åldersgrupp (under 20, 20–29, 30–39, 40–49, 50–59, 60 och äldre).

NUTS-nivå 1 (om tillämpligt).

Utbildningsnivå (ISCED 0–6).

Företagets storleksklass (1–9 [om tillämpligt], 10–49, 50–249, 250–499, 500–999, 1 000+).

Uppdelning efter utbildningsnivå är frivilligt.

Medlemsstaterna skall dessutom översända en förteckning över de celler som inte bedöms vara tillräckligt tillförlitliga i de flerdimensionella tabellerna i det program för offentliggörande på EU-nivå som avtalats med medlemsstaterna.

Om icke-sannolikhetsurval används skall en beskrivning av de eventuella källorna till bristande precision på grund av den urvalsteknik som använts, och deras effekt på skattningarna, om möjligt sändas i stället.

2.2   Icke-urvalsfel

2.2.1   Täckningsfel

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla följande uppgifter om täckning:

Beskrivning av eventuella skillnader mellan referenspopulationen och den undersökta populationen.

Skattade andelar under- och övertäckning (6) av referenspopulationen.

2.2.2   Mätfel och bearbetningsfel

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla följande uppgifter om mätfel och bearbetningsfel (7):

Uppgifter om variabler med icke försumbara mätfel och bearbetningsfel.

Uppgifter om de viktigaste källorna till (icke försumbara) mätfel och bearbetningsfel, dessas inverkan på skattningarnas tillförlitlighet och eventuellt tillgängliga metoder som används för korrigering.

2.2.3   Bortfallsfel

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla följande uppgifter om bortfallsfel:

Svarsfrekvens (8).

Imputering per fråga (9) och imputeringens inverkan på tillförlitligheten vid skattningen av variablerna ”årliga arbetskraftskostnader” och ”bruttolön under referensmånaden” såsom de definieras i 2.1.

Imputering (10) totalt. Om dessa uppgifter inte är tillgängliga för alla obligatoriska variabler, skall beräkningen grunda sig på de obligatoriska variabler för vilka de nödvändiga uppgifterna är tillgängliga.

2.2.4   Modellantagandefel

Om modeller används, skall kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner innehålla en beskrivning av de modeller som använts och av deras effekter på skattningarna (t.ex. skattad andel av hela variabeln), åtminstone för variablerna ”årliga arbetskraftskostnader” och ”bruttoinkomster under referensmånaden” såsom de definieras i 2.1.

Särskilt skall sådana modeller betonas som använts för att korrigera icke-urvalsfel såsom täckning av enheter av alla inbegärda storleksklasser eller NACE-avdelningar, imputering eller uppräkning för att korrigera svarsbortfall.

3.   Aktualitet och punktlighet

”Punktlighet” hänför sig till den tid som gått mellan det datum då uppgifterna blir tillgängliga och det datum då de borde ha levererats, t.ex. med avseende på de datum som tillkännagivits i officiella publikationskalendrar, fastställs i föreskrifter eller på förhand överenskommits mellan parter.

Uppgifternas ”aktualitet” handlar om den tid som förflutit mellan det att de blir tillgängliga och den händelse eller företeelse som de avser.

3.1   Punktlighet

För att problem i samband med punktlighet skall kunna förstås och undanröjas skall uppgifter om punktlighet sändas in när det gäller genomförandet av undersökningarna i medlemsstaterna, med särskild tonvikt på i vilken mån planerade och faktiska datum stämmer överens:

Sista svarsdatum för uppgiftslämnarna, inklusive uppgifter om förnyad inbegäran och uppföljning.

Period under vilken fältarbetet pågick.

Period under vilken uppgifterna bearbetades.

Datum för offentliggörande av de första resultaten.

3.2   Aktualitet

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla information om den tid som förflutit mellan uppgifternas offentliggörande och referensperioden för uppgifterna i medlemsstaterna.

4.   Tillgänglighet och tydlighet

”Tillgänglighet” avser de fysiska villkoren för användarnas tillgång till uppgifterna: vart man vänder sig, hur man får tillgång till dem, leveranstid, praktiska saluföringsvillkor (upphovsrätt etc.), tillgång till mikro- eller makrodata, olika format och databärare (t.ex. papper, filer, cd/dvd-rom, Internet) etc.

”Tydlighet” avser möjligheterna att tyda uppgifterna, bl.a. i fråga om den information som omger dem, dvs. om de åtföljs av lämpliga metadata, illustrationer som diagram och kartor, om det finns information om uppgifternas kvalitet (inklusive begränsning av användningsområden) och i vilken utsträckning det nationella statistikinstitutet ger ytterligare hjälp.

Genom undantag från artikel 2 skall information om tillgänglighet och tydlighet sändas till Eurostat senast 36 månader efter referensperiodens utgång.

4.1   Tillgänglighet

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla följande information om hur resultaten sprids:

Hänvisningar till offentliggörandet av de viktigaste uppgifterna, inklusive uppgifter med kommentarer i form av text, diagram, kartor etc.

Information om vilka resultat som eventuellt sänds till de rapporterande enheter som ingår i urvalet.

4.2   Tydlighet

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla följande information om möjligheterna att tyda uppgifterna och om tillgången till metadata:

En beskrivning av tillgängliga metadata och hänvisningar till dessa.

Hänvisningar till de viktigaste metoddokumenten för den tillgängliga statistiken.

En beskrivning av de viktigaste åtgärder som vidtas av de nationella statistiktjänsterna för att informera användarna om länkar till uppgifterna.

5.   Jämförbarhet

”Jämförbarhet” avser mätning av effekten av skillnader i använda statistiska begrepp och verktyg eller förfaranden för mätning vid statistisk jämförelse mellan geografiska områden, andra områden eller tidsperioder.

5.1   Geografisk jämförbarhet

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistik över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla information om skillnaderna mellan nationella begrepp och begrepp som används på EU-nivå, särskilt när det gäller definition av statistiska enheter, populationer, referensperioder, klassifikationer och definitioner av variabler, och dessa skillnaders inverkan på skattningarna.

5.2   Jämförbarhet mellan tidsperioder

Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla information om ändringar av definitioner, täckning och metoder jämfört med tidigare undersökningar, och dessa ändringars inverkan på skattningarna. Information om ändringar av definitioner, täckning och metoder behöver dock inte lämnas om dessa ändringar beror på ändringar i gemenskapens lagstiftning.

6.   Samanvändbarhet

Statistikens ”samanvändbarhet” avser möjligheten att med tillförlitligt resultat kombinera statistiska uppgifter på olika sätt och för olika ändamål. Det är dock i allmänhet lättare att påvisa fall av bristande samanvändbarhet än att bevisa samanvändbarhet.

Källor med liknande eller t.o.m. identiska variabler som de för strukturstatistiken över löner och arbetskraftskostnader är arbetskraftsundersökningen, statistiken över företagsstrukturer, arbetskostnadsindex och nationalräkenskaperna. Kvalitetsrapporterna om strukturstatistiken över arbetskraftskostnader respektive löner skall innehålla jämförelser mellan uppgifter avseende följande variabler från dessa källor, totalt och uppdelade på NACE-avdelningar, och i förekommande fall uppgifter om orsakerna till att värdena skiljer sig åt i betydande utsträckning:

1)

För strukturstatistiken över arbetskraftskostnaderna skall jämförelser göras mellan följande:

Antalet faktiskt arbetade timmar under referensåret, uttryckt per anställd (11), och det genomsnittliga antalet faktiskt arbetade timmar i huvudsysslan per år enligt arbetskraftsundersökningen, även här per anställd.

Variabeln ”löner” uttryckt per anställd (12) och samma variabel per anställd enligt statistiken över företagsstrukturer.

De genomsnittliga årliga tillväxttakterna i variabeln ”arbetskostnader per timme” (13) och de genomsnittliga årliga tillväxttakterna i det okorrigerade arbetskostnadsindexet. Tillväxttakterna bör avse undersökningens referensår och den föregående undersökningens referensår.

Variabeln ”löner och kollektiva avgifter för anställda” (14), uttryckta per anställd, och samma variabel i nationalräkenskaperna.

2)

För strukturstatistiken över löner skall jämförelser göras mellan följande:

Variabeln ”sammanlagd årlig bruttolön under referensåret” uttryckt per anställd (15) och variabeln ”löner” per anställd i nationalräkenskaperna.


(1)  Variationskoefficienten är kvoten mellan kvadratroten ur estimatorns varians och väntevärdet. Den skattas genom kvoten mellan kvadratroten av skattningen av urvalets varians och det skattade värdet. Både täljare och nämnare skall anges tillsammans med den resulterande variationskoefficienten. Vid skattning av urvalsvariansen måste man ta hänsyn till urvalets utformning.

(2)  Kod D (totala arbetskraftskostnader), summan av värdena av koderna D1, D2, D3 och D4 minus D5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1726/1999.

(3)  Kod D (totala arbetskraftskostnader), summan av värdena av koderna D1, D2, D3 och D4 minus D5, dividerad med värdet av kod B1, i bilaga I till förordning (EG) nr 1726/1999.

(4)  Kod 4.2 (bruttolön under referensmånaden) i bilaga I till förordning (EG) nr 1916/2000.

(5)  Kod 4.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1916/2000.

(6)  ”Undertäckning” avser enheter som felaktigt har lämnats utanför ramen. ”Övertäckning” avser enheter som faktiskt inte omfattas av undersökningen eller enheter som inte existerar i verkligheten.

(7)  Mätfel är fel som uppstår vid uppgiftsinsamlingen. Det finns flera källor till mätfel, bl.a. undersökningsinstrumentet, uppgiftslämnaren, informationssystemet, metoden för uppgiftsinsamling och intervjuaren. Bearbetningsfel är fel i processerna efter uppgiftsinsamlingen, t.ex. inmatning, kodning, stansning, redigering, viktning och tabulering.

(8)  Svarsfrekvensen är förhållandet uttryckt i procent mellan det antal svar som erhållits och antalet frågeformulär som skickats ut till målgruppen.

(9)  Imputering per fråga avser andelen, uttryckt i procent, imputerade värden för en viss variabel av det totala antalet värden för samma variabel.

(10)  Imputering totalt avser andelen, uttryckt i procent, imputerade värden för alla variabler av det totala antalet värden för dessa variabler.

(11)  Kod B1, dividerad med värdet i kod A1, i bilaga I till förordning (EG) nr 1726/1999.

(12)  Kod D11, dividerad med värdet i kod A1, i bilaga I till förordning (EG) nr 1726/1999.

(13)  Enligt definitionen i punkt 2.1.

(14)  Kod D1, dividerad med värdet i kod A1, i bilaga I till förordning (EG) nr 1726/1999.

(15)  Kod 4.1, dividerad med antalet anställda, i bilaga I till förordning (EG) nr 1916/2000.