8.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 68/1

(1)

Rådet införde genom förordning (EG) nr 2597/1999 (3) slutgiltiga utjämningstullar på import av polyetentereftalatfilm (nedan även kallad ”PET-film”) enligt KN-nr ex 3920 62 19 och ex 3920 62 90 med ursprung i Indien (nedan kallade ”de slutgiltiga utjämningsåtgärderna”). Åtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 3,8 % och 19,1 % på import från individuellt angivna exportörer och en värdetull på 19,1 % på import från alla andra exportörer.

(2)

Rådet införde genom förordning (EG) nr 1676/2001 (4) slutgiltiga antidumpningstullar på import av PET-film med ursprung bl.a. i Indien. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 0 % och 62,6 % på import av PET-film med ursprung i Indien (nedan kallade ”de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna”), utom på import från fem indiska företag (Ester Industries Limited, Flex Industries Limited, Garware Polyester Limited, MTZ Polyfilms Limited och Polyplex Corporation Limited) från vilka åtaganden godtogs, genom kommissionens beslut 2001/645/EG (5) om godtagande av åtaganden som gjorts i samband med antidumpningsförfarandet avseende import av polyetentereftalatfilm med ursprung bland annat i Indien.

(3)

Rådet utvidgade genom förordning (EG) nr 1975/2004 och förordning (EG) nr 1976/2004 de slutgiltiga antidumpnings- respektive utjämningsåtgärderna beträffande import av PET-film med ursprung i Indien till att även gälla import av PET-film som avsänts från Brasilien och Israel, oavsett om filmen deklareras ha sitt ursprung i något av de båda länderna.

(4)

Kommissionen inledde den 4 januari 2005 (6) en partiell interimsöversyn av förordning (EG) nr 1676/2001, begränsad i omfattning till nivån på de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna. Denna undersökning avslutades i och med antagandet av rådets förordning (EG) nr 366/2006 (7), genom vilken nivån på de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna ändrades.

(5)

Kommissionen inledde den 10 december 2004 (8) en översyn av de slutgiltiga utjämningsåtgärderna med anledning av att giltighetstiden för dessa höll på att löpa ut. Denna undersökning avslutades i och med antagandet av rådets förordning (EG) nr 367/2006 (9) i kraft av vilken de slutgiltiga utjämningsåtgärderna bibehölls.

(6)

År 2002 ingav ”Polyplex”, en indisk exporterande tillverkare från vilken ett åtagande godtogs genom beslut 2001/645/EG i samband med införandet av de gällande antidumpningsåtgärderna, en begäran om en partiell interimsöversyn, begränsad i omfattning till formen på utjämningsåtgärden för det berörda företaget. Polyplex lade fram uppgifter om att de skadliga verkningarna av subventioneringen skulle undanröjas genom ett åtagande av samma slag och att ett sådant åtagande skulle kunna övervakas. En översyn av formen på utjämningsåtgärden var därför berättigad.

(7)

I oktober 2003 ingav följande gemenskapstillverkare en begäran om en partiell interimsöversyn, begränsad i omfattning till formen på antidumpningsåtgärderna: Du Pont Teijin Films, Mitsubishi Polyester Film GmbH och Nuroll SpA (nedan kallade ”de sökande”). De sökande svarar för en betydande del av gemenskapens produktion av PET-film. Företaget Toray Plastics Europe angav att det understödde begäran, men det var inte officiellt en av de sökande.

(8)

De sökande hävdade att formen på åtgärderna (dvs. de befintliga åtaganden som godtagits genom beslut 2001/645/EG) inte längre var verksam när det gällde att undanröja den skadevållande dumpningen. De gjorde gällande att de berörda exportörernas produktsortiment hade utvecklats sedan godtagandet av de på minimiimportpriser grundade åtagandena, till att omfatta i synnerhet tekniskt mer avancerad film, och att detta hade fått till följd att minimipriserna för vissa produkter inte längre återspeglade produkternas verkliga värde. Enligt de sökande var åtgärdsmekanismen med hänsyn till den tekniska utvecklingen därför inte längre lämplig. Åtagandena lämpade sig följaktligen enligt de sökandes uppfattning inte längre för att undanröja de skadevållande verkningarna av dumpningen.

(9)

Den 28 juni 2002 inledde kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (10) en partiell interimsöversyn av antisubventionsåtgärderna, enligt artikel 19 i den grundläggande antisubventionsförordningen, begränsad i omfattning till en prövning av huruvida ett åtagande från Polyplex kunde godtas.

(10)

Eftersom kommissionen (såsom framgår av skälen 12 och 13) i november 2003 dessutom inledde en partiell interimsöversyn av formen på antidumpningsåtgärderna (dvs. av de gällande åtagandena), lämnades frågan om huruvida ett åtagande från Polyplex kunde godtas öppen i syfte att de båda översynerna skulle kunna avslutas samtidigt. Kommissionen underrättade officiellt Polyplex om sina avsikter i detta avseende. Företaget inkom inte med några synpunkter på detta.

(11)

Den 22 november 2003 inledde kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning  (11) en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(12)

Översynen var begränsad i omfattning till formen på åtgärderna beträffande de fem indiska exporterande tillverkare från vilka åtaganden godtagits. Undersökningsperioden omfattade tiden från och med den 1 oktober 2002 till och med den 30 september 2003 (nedan kallad ”den aktuella undersökningsperioden”).

(13)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkarna, företrädare för exportlandet och gemenskapstillverkarna om inledandet av översynen. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande av översynen lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(14)

För att kommissionen skulle få de uppgifter som den ansåg nödvändiga för sin undersökning sände den frågeformulär till de berörda exporterande tillverkarna, som alla visade prov på samarbetsvilja genom att besvara frågeformuläret. Kontrollbesök på plats gjordes hos följande exporterande tillverkare i Indien:

(15)

Den berörda produkten är, såsom definierats i samband med den ursprungliga undersökningen, polyetentereftalatfilm (PET-film) med ursprung i Indien, som vanligtvis deklareras enligt KN-nummer ex 3920 62 19 och ex 3920 62 90.

(16)

PET-film har specifika fysiska, kemiska och tekniska egenskaper (t.ex. i fråga om tjocklek, beläggningsegenskaper, ytbehandling och mekaniska egenskaper) på grundval av vilka olika typer av film kan särskiljas, t.ex. genom att vanlig film (base film) under eller efter produktionsprocessen har genomgått olika former av behandling, såsom koronabehandling, metallisering eller kemisk beläggning. Den föreligger därför i många olika former eller typer. Med hänsyn till det stora antalet olika utföranden (”produkttyper”) indelades i syfte att underlätta övervakningen av åtagandena produkterna i olika kategorier (”produktgrupper”) på grundval av sina tekniska egenskaper. Dessa produktgrupper låg till grund för fastställandet av de minimiimportpriser som angavs i åtagandena. I den ursprungliga undersökningen låg antalet minimiimportpriser som fastställts på grundval av dessa grupper på mellan tio och 32 per exportör.

(17)

Inom ramen för den aktuella översynen gjordes en jämförelse inom de olika produktgrupperna av blandningen av typer och prisvariationerna mellan undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (nedan kallad ”den ursprungliga undersökningsperioden”) och den aktuella undersökningsperioden.

(18)

Analysen visade att det skett en förändring av den blandning av typer som såldes inom ramen för vissa produktgrupper sedan godtagandet av åtagandena. För flera av de företag som var föremål för undersökningen hade dessa förändringar varit mycket väsentliga: i vissa produktgrupper motsvarade de flesta av de utföranden som exporterades till gemenskapen under undersökningsperioden inte längre de produkter som exporterades under den ursprungliga undersökningsperioden. Exempel på förändringar som noterades inom produktgrupperna var att produkter med lägre värde utgått eller att nya produkter med ett till synes högre värde tillkommit (ibland inträffade både det förstnämnda och det sistnämnda).

(19)

Analysen visade också att prisdifferensen (produktvärdespektrumet) för vissa produktgrupper ändrats betydligt inom gruppen sedan godtagandet av åtagandena. I detta sammanhang bör det också noteras att det skett en betydande förändring av försäljningsmönstret mellan de olika produktgrupperna sedan åtagandena godtagits. Framför allt verkar det ha funnits en tendens att koncentrera försäljningen på grupperna med ett lägre minimipris.

(20)

Eftersom minimiimportpriserna och åtagandena fastställdes på grundval av blandningen av produkttyper och deras motsvarande värden inom produktgrupperna under den ursprungliga undersökningsperioden, är det klart att de förändringar som konstaterats när det gäller den nuvarande blandningen av produkter samt värdena inom dessa produktgrupper lett till att dessa specifika minimiimportpriser, och därmed åtagandena, inte längre lämpar sig för att motverka de skadevållande verkningarna av dumpning.

(21)

Vad beträffar den översyn som gällde en prövning av huruvida ett åtagande från Polyplex kunde godtas visade analysen att det på grund av företagets bolagsstruktur skulle vara mycket svårt att övervaka åtagandet, vilket gör ett åtagande olämpligt som verksam utjämningsåtgärd. Svårigheten att övervaka åtagandet har att göra med att den berörda produkten tillverkas även av ett Polyplex närstående företag i ett tredjeland (Thailand), vilket innebär att det finns risk för korsvis priskompensation om företaget i Thailand också exporterar den berörda produkten till gemenskapen. Det skulle vara alltför svårt att övervaka och genomdriva åtagandet på ett sätt som garanterar att det fungerar på korrekt vis.

(22)

Åtagandena i deras nuvarande form med minimiimportpriser baserade på produktgrupper ger exportörerna ett stort mått av frihet att ändra de tekniska egenskaperna hos produkterna inom produktgruppen. Den berörda produkten uppvisar talrika, i förändring stadda särdrag som i hög utsträckning är avgörande för försäljningspriserna. Ändringar av dessa särdrag har följaktligen betydande inverkningar på priserna. Det enda praktiskt genomförbara sättet att göra produktgrupperna homogenare i fråga om fysiska egenskaper och priser skulle vara att underindela produktgrupperna. Följden skulle emellertid bli att antalet produktgrupper mångfaldigas, vilket skulle leda till att övervakningen inte fungerar, särskilt på grund av att det blir svårt för tullmyndigheterna att urskilja skillnaderna mellan produkttyperna och klassificera produkterna enligt produktgrupp vid import. Om ännu fler av egenskaperna hos de olika produkttyperna tas i beaktande i syfte att uppnå noggrannare klassificering, skulle antalet produktgrupper per företag kunna öka fem till elva gånger i förhållande till det antal produktgrupper som omfattas av åtagandena. Produkttyperna omfattas redan av flera hundra detaljerade produktgrupper, vilket gör åtaganden ogenomförbara. Detta antal kan komma att öka i och med vidareutvecklingen av produktegenskaperna.

(23)

För vissa av de företag som omfattades av översynen förändrades de produkttyper som såldes inom ramen för de olika produktgrupperna inte väsentligt efter godtagandet av åtagandena. Antalet produktgrupper kan dock komma att öka på grund av vidareutveckling av produktegenskaperna, såsom nämns i skäl 22, under vilket skede som helst i framtiden och för vilken exporterande tillverkare som helst.

(24)

Det går följaktligen att dra den slutsatsen att produktgrupperna bör vara betydligt homogenare i fråga om fysiska egenskaper och priser för att åtagandena skall kunna övervakas på ett effektivt sätt. De fysiska egenskaperna bör dessutom vara stabila under åtagandenas giltighetstid. Undersökningen visade att detta inte var fallet i fråga om PET-film.

(25)

På grundval av de ovan angivna omständigheterna och övervägandena anses åtagandena inte lämpa sig för att motverka de skadevållande verkningarna av dumpningen, eftersom de medför betydande övervaknings- och genomdrivandeproblem och oacceptabla risker. Godtagandet av åtagandena från de fem indiska exporterande tillverkare som omfattades av översynen av formen på antidumpningsåtgärderna bör därför återtas.

(26)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att återta godtagandet av de gällande åtagandena och gavs möjlighet att lämna synpunkter.

(27)

Efter utlämnandet av uppgifter uppgav några parter att de ansåg att det inte fanns några svårigheter med att övervaka eller kontrollera efterlevnaden av åtagandena, och att det därför inte var några risker förbundna med åtgärdernas form. Vidare uppgav många av de exporterande tillverkarna att de inte hade brutit mot sina åtaganden. En av de berörda exporterande tillverkarna uppgav att det i tillkännagivandet om inledande hänvisas till betydelsen av utvecklingen av nya produkttyper, men att hans företag inte infört några nya produkttyper i EU mellan tidpunkten för erbjudandet av det nuvarande åtagandet och den nuvarande undersökningsperioden.

(28)

När det gäller de tekniska aspekterna gör blotta antalet varianter av denna produkt och möjligheterna till produktutveckling att produkten inte lämpar sig för åtaganden, eftersom produktutvecklingen skulle kräva en ständig uppdatering av minimiimportpriserna, vilket inte låter sig göras (se skäl 22). När det gäller detta bör det erinras om att det i artikel 8.3 i grundförordningen anges att åtaganden som erbjudits inte behöver godtas om myndigheterna anser att det är praktiskt svårt att tillämpa dem, till exempel om antalet faktiska eller möjliga exportörer är alltför stort eller av andra skäl. När det gäller exportörernas påstående att de inte brutit mot villkoren i åtagandena har det inte antytts att de skulle ha brutit mot dem. Beslutet att återta åtagandena grundar sig på den bevisning som samlats in under undersökningen och som visar att förändringar i produktblandningen gör åtagandet olämpligt, och att övervakning av försäljningen av denna produkt inte lämpar sig för en överenskommelse om åtagande (skälen 18–20 samt 22). Slutligen visade undersökningen att filmer som skiljer sig från den produktblandning som minimiimportpriserna grundas på, nu säljs på många håll i gemenskapen i enlighet med överenskommelserna om åtagande, och att antalet produkter och varianter av produkter kan komma att öka. Den marknadssituation som rådde vid fastställandet av åtagandena för de sålda produkterna är därför inte längre representativ i den nuvarande översynen, och de minimiimportpriser som fastställdes för åtagandena är därför inte längre relevanta.

(29)

Det faktum att en exporterande tillverkare ännu inte hade infört några nya produkttyper ändrar inte det faktum att åtagandena för den berörda produkten har konstaterats vara olämpliga och övervakningen av dem inte genomförbar, enligt vad som anges i skäl 28.

(30)

Några exporterande tillverkare hänvisade dessutom till artikel 15 i avtal om genomförande av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) från 1994 (nedan kallat ”WTO:s antidumpningsavtal”) där det sägs att industriländerna skall bistå utvecklingsländerna, och uppgav att de exporterande tillverkarna borde få möjlighet att erbjuda nya överenskommelser om åtaganden. Det påstods att återtagandet av åtagandena gjordes på grundval av lösa förmodanden och denaturerade andemeningen i artikel 15 i WTO:s antidumpningsavtal samt att återtagandet av åtagandena stred mot proportionalitetsprincipen.

(31)

I artikel 15 i WTO:s antidumpningsavtal anges att möjligheterna till konstruktiva lösningar skall prövas innan antidumpningstullar tillgrips. De gällande åtagandena godtogs i syfte att finna en konstruktiv lösning på den skadevållande dumpningen. Det bör emellertid erinras om att det i artikel 8.3 i WTO:s antidumpningsavtal anges att de åtaganden som erbjudits inte behöver godtas om myndigheterna anser det praktiskt svårt att godta dem, t.ex. om antalet faktiska eller möjliga exportörer är alltför stort eller på grund av andra orsaker. Åtagandena återtogs inte alls på grund av lösa förmodanden utan för att undersökningen visade att de produkter som de indiska tillverkarna samtyckte till att fastställa minimiimportpriser för i hög grad skiljer sig från de produkter som för närvarande säljs i gemenskapen. Återtagandet av åtagandena är därför inte oproportionerligt utan ett noga övervägt svar på den utveckling av marknaden som de exporterande tillverkarna själva gett upphov till.

(32)

De slutsatser av översynen av formen på antidumpningsåtgärderna enligt vilka åtaganden inte lämpar sig för att motverka de skadevållande verkningarna av dumpningen på grund av att de medför betydande övervaknings- och genomdrivandeproblem och oacceptabla risker gäller även för utjämningsåtgärderna. Det fastställdes också att Polyplex bolagsstruktur skulle göra det svårt att övervaka och genomdriva ett åtagande. Av detta skäl anses ett godtagande av åtagandet vara orealistiskt i den mening som avses i artikel 8.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen.

(33)

Mot bakgrund av det som anges ovan drogs den slutsatsen att den översynsundersökning av formen på antisubventionsåtgärderna som var begränsad till en prövning av huruvida ett åtagande från Polyplex kunde godtas borde avslutas och att åtagandet i fråga inte borde godtas, eftersom villkoren i artikel 13.1 i den grundläggande antisubventionsförordningen för godtagande av ett åtagande inte är uppfyllda.

(34)

Det berörda företaget har underrättats om skälen till att åtagandet inte kunde godtas.