4.2.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 33/1

(1)

Enligt gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG (3), bör allmänheten ges tillgång till lättillgänglig information om miljöförhållanden och miljötrender i förhållande till sociala och ekonomiska trender och hälsotrender. Där sägs också att det är viktigt att verka för att öka allmänhetens miljömedvetenhet.

(2)

I FN/ECE:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor (nedan kallad ”Århuskonventionen”), som undertecknades av Europeiska gemenskapen den 25 juni 1998, betonas att man genom att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation och genom att sprida sådan information kan bidra till ökad medvetenhet om miljöfrågor, ett fritt åsiktsutbyte, ett effektivare deltagande av allmänheten i miljöbeslut och, i slutändan, till en bättre miljö.

(3)

Register över utsläpp och överföringar av föroreningar (nedan kallade ”register”) är ett kostnadseffektivt sätt att främja ökad miljöhänsyn och ge allmänheten tillgång till information om utsläpp av föroreningar och borttransport av föroreningar och avfall. De kan också användas för att följa trender, påvisa framsteg när det gäller att minska utsläppen, övervaka att vissa internationella avtal följs, fastställa prioriteringar och bedöma vilka framsteg gemenskapens och medlemsstaternas miljöpolitik och miljöprogram resulterat i.

(4)

Ett integrerat och enhetligt register ger allmänheten och näringslivet samt forskare, försäkringsbolag, lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och andra beslutsfattare ett bra underlag för jämförelser och framtida beslut i miljöfrågor.

(5)

Den 21 maj 2003 undertecknade Europeiska gemenskapen FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (nedan kallat ”protokollet”). Eftersom gemenskapen har för avsikt att ingå detta protokoll bör bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen stämma överens med protokollet.

(6)

Ett europeiskt register över förorenande utsläpp (nedan kallat ”EPER”) upprättades genom kommissionens beslut 2000/479/EG (4). Protokollet bygger på samma principer som EPER, men går längre genom att fler föroreningar och verksamheter omfattas av rapporteringsplikten, liksom utsläpp till mark, utsläpp från diffusa källor och borttransport.

(7)

Målsättningen med ett europeiskt register kan endast uppnås om man har tillgång till tillförlitliga och jämförbara data. Det krävs därför en lämplig harmonisering av de system som används för insamling och överföring av data för att säkerställa att dessa data är jämförbara och av hög kvalitet. Enligt protokollet skall det europeiska registret utformas så att allmänheten så enkelt som möjligt kan få tillgång till det via Internet. Det bör vara möjligt att på ett enkelt sätt identifiera utsläpp och överföringar både när de redovisas sammanlagt och separat så att det går att få tillgång till så mycket information som möjligt inom rimlig tid.

(8)

För att ytterligare bidra till målet att främja allmänhetens tillgång till lättillgänglig information om miljöförhållanden och miljötrender, och till att gemene man blir mer miljömedveten bör det europeiska registret länkas till andra liknande databaser i medlemsstaterna och länder utanför EU, och till internationella organisationers databaser.

(9)

Enligt protokollet bör det europeiska registret också innehålla information om särskilda åtgärder för bortskaffande av avfall, som skall rapporteras som utsläpp till mark. Återvinning, exempelvis i form av slam- och gödselspridning, rapporteras inte under denna kategori.

(10)

För att uppnå målet att det europeiska registret skall ge allmänheten tillförlitlig information och möjliggöra kunskapsbaserade beslut är det nödvändigt att fastställa rimliga men strikta tidsfrister för datainsamling och rapportering. Detta gäller särskilt medlemsstaternas rapportering till kommissionen.

(11)

Det är i många medlemsstater en väl inarbetad rutin att industrienheter lämnar rapporter om sina utsläpp, men rapporteringen är inte alltid enhetlig, fullständig och jämförbar. Rapporteringen av utsläpp från diffusa källor bör förbättras, där så är lämpligt, så att beslutsfattarna lättare kan se dessa utsläpp i sitt sammanhang och avgöra hur de kan minskas på effektivast möjliga sätt.

(12)

De data som medlemsstaterna tillhandahåller bör vara av hög kvalitet, särskilt med avseende på fullständighet, enhetlighet och trovärdighet. För att förbättra kvaliteten på de data som rapporteras är det mycket viktigt att fortsättningsvis samordna såväl verksamhetsutövarnas som medlemsstaternas insatser. Kommissionen kommer därför tillsammans med medlemsstaterna att börja arbeta med kvalitetssäkring.

(13)

Enligt Århuskonventionen bör allmänheten kunna få tillgång till information i det europeiska registret utan att ange skälen för en sådan begäran. Detta kan i första hand uppnås genom att registret görs tillgängligt på elektronisk väg via Internet.

(14)

Tillgången till information i det europeiska registret bör vara obegränsad. Undantag från denna regel bör endast kunna göras om detta uttryckligen medges i gällande gemenskapslagstiftning.

(15)

Enligt Århuskonventionen bör allmänheten garanteras möjligheten att delta i den framtida utvecklingen av det europeiska registret genom att den i ett tidigt skede bereds tillfälle att lämna synpunkter, upplysningar, analyser eller åsikter som är av betydelse för beslutsprocessen. De sökande bör kunna begära rättslig prövning av den offentliga myndighetens handlande eller underlåtenhet i samband med begäran.

(16)

För att det europeiska registret skall bli mer användbart och få större genomslagskraft bör kommissionen och medlemsstaterna tillsammans utarbeta en vägledning för införandet av det europeiska registret, öka miljömedvetenheten hos allmänheten och tillhandahålla lämpligt tekniskt stöd.

(17)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5).

(18)

Eftersom målet med den föreslagna åtgärden, nämligen att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation genom upprättandet av en integrerad, enhetlig och gemenskapstäckande elektronisk databas inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom behovet av jämförbarhet av data i samtliga medlemsstater talar för en hög grad av harmonisering, och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(19)

För att förenkla rapporteringskraven och göra dem mer enhetliga är det nödvändigt att ändra rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall (6) och rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (7).

(20)

Syftet med ett europeiskt register är bland annat att informera allmänheten om viktiga utsläpp av föroreningar, framför allt till följd av verksamhet av det slag som omfattas av direktiv 96/61/EG. Allmänheten bör därför enligt denna förordning tillhandahållas information om anläggningar som omfattas av bilaga I till det direktivet.

(21)

För att undvika att rapporteringen görs flera gånger kan, enligt protokollet, system för register över utsläpp och överföringar av föroreningar i den mån det är praktiskt möjligt integreras i nuvarande informationskällor, såsom rapporteringsmekanismer med stöd av licenser eller verksamhetstillstånd. I enlighet med protokollet bör bestämmelserna i denna förordning inte påverka medlemsstaternas rätt att behålla eller införa ett mera omfattande eller mera allmänt tillgängligt register över utsläpp och överföringar av föroreningar än vad som krävs enligt protokollet.

1.

allmänheten: en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, sammanslutningar, organisationer eller grupper av dessa,

2.

behörig myndighet: den eller de nationella myndigheter, eller annat behörigt organ, som medlemsstaterna utsett,

3.

anläggning: en fast, teknisk enhet där en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I bedrivs, liksom all annan därmed förknippad verksamhet som tekniskt sett är knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar,

4.

industrienhet: en eller flera anläggningar på samma plats som drivs av en och samma fysiska eller juridiska person,

5.

plats: industrienhetens geografiska lokalisering,

6.

verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en industrienhet, eller, där detta föreskrivs i nationell lagstiftning, en person som har givits befogenheten att fatta avgörande ekonomiska beslut med avseende på industrienhetens tekniska funktionssätt,

7.

rapporteringsår: det kalenderår för vilket data om utsläpp av föroreningar och borttransport skall samlas in,

8.

ämne: ett kemiskt ämne och dess föreningar, med undantag för radioaktiva ämnen,

9.

föroreningar: ämnen eller grupper av ämnen som på grund av sina egenskaper kan vara skadliga för miljön eller människors hälsa om de sprids till miljön,

10.

utsläpp: spridning av föroreningar till miljön till följd av människors verksamhet, avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen, inbegripet spill, utsläpp till luft, vatten eller mark, injicering, bortskaffande eller dumpning, eller genom avloppssystem utan slutlig avloppsrening,

11.

borttransport: en förflyttning bort från en industrienhet av avfall för återvinning eller bortskaffande, eller av föroreningar i avloppsvatten för avloppsrening,

12.

diffusa källor: de många mindre eller spridda källor till utsläpp av föroreningar till mark, luft eller vatten, vars sammanlagda belastning kan ha en betydande inverkan på dessa media och för vilka det är opraktiskt att samla in rapporter från varje källa,

13.

avfall: alla ämnen eller föremål som omfattas av definitionen i artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall (8),

14.

farligt avfall: alla ämnen eller föremål som omfattas av definitionen i artikel 1.4 i direktiv 91/689/EEG,

15.

avloppsvatten: avloppsvatten från tätbebyggelse, hushållsspillvatten och industrispillvatten enligt definitionen i artikel 2.1, 2.2 och 2.3 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (9), och annat använt vatten som på grund av de ämnen eller föremål det innehåller regleras i gemenskapslagstiftningen,

16.

bortskaffande: varje åtgärd som avses i bilaga II A till direktiv 75/442/EEG,

17.

återvinning: varje åtgärd som avses i bilaga II B till direktiv 75/442/EEG.

a)

utsläpp av föroreningar enligt artikel 5.1 a som skall ingå i den rapport som utarbetas av verksamhetsutövare vid industrienheter där man bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga I,

b)

borttransport av avfall enligt artikel 5.1 b och av föroreningar i avloppsvatten enligt artikel 5.1 c som skall ingå i den rapport som utarbetas av verksamhetsutövare vid industrienheter där man bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga I,

c)

utsläpp av föroreningar från diffusa källor av det slag som avses i artikel 8.1, om sådan information är tillgänglig.

a)

industrienheten, i tillämpliga fall också industrienhetens moderbolag, och dess geografiska lokalisering, inklusive avrinningsområdet,

b)

verksamhet,

c)

förekomst på medlemsstats- eller gemenskapsnivå,

d)

förorening eller, i tillämpliga fall, avfall,

e)

vart och ett av de media (luft, vatten, mark) som föroreningen släpps ut i,

f)

borttransport av avfall och, i tillämpliga fall, dess destination,

g)

borttransport av föroreningar i avloppsvatten,

h)

diffusa källor,

i)

ägare eller verksamhetsutövare.

a)

medlemsstaternas nationella register över utsläpp och överföringar av föroreningar,

b)

andra allmänt tillgängliga databaser inom ämnesområden som har samband med registren, inbegripet länkar till andra fördragsslutande parters register över utsläpp och överföringar av föroreningar och, om möjligt, till andra länders register,

c)

industrienheters webbplatser, om sådana finns och ställs frivilligt till förfogande av industrienheterna.

a)

Utsläpp till luft, vatten och mark av de föroreningar som förtecknas i bilaga II för vilka tröskelvärdet i bilaga II har överskridits.

b)

Borttransport av farligt avfall i större mängder än 2 ton per år eller av annat avfall i större mängder än 2 000 ton per år avsett för någon typ av återvinning, med undantag för bortskaffande för jordförbättring eller djupinjektering, i den bemärkelse som avses i artikel 6, (anges med ”R” i rapporten) eller bortskaffande (anges med ”D” i rapporten); om det är fråga om en gränsöverskridande transport av farligt avfall skall verksamhetsutövaren ange namn på och adress till den som skall återvinna eller bortskaffa avfallet och var detta faktiskt skall ske.

c)

Borttransport av de föroreningar som förtecknas i bilaga II i avloppsvatten avsett för avloppsrening för vilka tröskelvärdet i kolumn 1b i bilaga II har överskridits.

a)

För det första rapporteringsåret, senast 18 månader efter rapporteringsårets slut.

b)

För efterföljande rapporteringsår, senast 15 månader efter rapporteringsårets slut.

a)

För det första rapporteringsåret, senast 21 månader efter rapporteringsårets slut.

b)

För efterföljande rapporteringsår, senast 16 månader efter rapporteringsårets slut.

a)

rapporteringsrutiner,

b)

de uppgifter som skall rapporteras,

c)

kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning,

d)

vilken typ av uppgifter som inte lämnats ut och orsaken till detta om det rör sig om sekretessbelagda uppgifter,

e)

hänvisning till internationellt vedertagna metoder för bestämning av utsläpp samt till analys- och provtagningsmetoder,

f)

angivelse av moderbolag,

g)

verksamhetskoder enligt bilaga I till denna förordning och direktiv 96/61/EG.

a)

kraven enligt artikel 5,

b)

kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning enligt artikel 9,

c)

tillgång till information enligt artikel 10.2,

d)

information enligt artikel 15,

e)

sekretessbelagd information enligt artikel 11,

f)

påföljder enligt artikel 20 och erfarenheter av deras tillämpning.

a)

bilagorna II eller III till denna förordning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen,

eller

b)

bilagorna II eller III till denna förordning som ett resultat av att eventuella ändringar av protokollets bilagor antagits då parterna i protokollet sammankommit,