30.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 394/5

(1)

Rörlighet inom allmän och yrkesinriktad utbildning ingår i den fria rörligheten för personer – dvs. en grundläggande frihet som skyddas genom fördraget – och är ett av huvudmålen i Europeiska unionens verksamhet på utbildningsområdet vilken grundar sig på gemensamma värderingar och respekt för mångfalden. Det är ett väsentligt verktyg för att inrätta ett genuint europeiskt område för livslångt lärande, ett instrument för att öka sysselsättning och minska fattigdom och för att bidra till att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap.

(2)

Rörlighet för medborgarna närmare varandra och underlättar ömsesidig förståelse. Den främjar solidaritet och tankeutbyte samt ökar kunskaperna om de olika kulturer som Europa består av. På detta sätt bidrar rörligheten till ekonomisk, social och regional sammanhållning.

(3)

En intensifierad rörlighet och utbytesverksamhet i utbildningssyfte i Europa och evenemang som det europeiska året för arbetstagarnas rörlighet 2006 är av avgörande betydelse för att uppnå Lissabonmålet om att göra Europa till den mest innovativa och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomin år 2010.

(4)

Bättre förutsättningar för rörlighet i utbildningssyfte inom EU kommer att bidra till att upprätta en kunskapsbaserad ekonomi, vilket är grundläggande för att skapa nya arbetstillfällen, hållbar utveckling, forskning och innovation i medlemsstaterna.

(5)

Det behövs ett ökat stöd till rörligheten inom EU från alla berörda parter, inklusive offentliga myndigheter, för att förbättra de europeiska utbildningssystemens kvalitet och effektivitet.

(6)

Europaparlamentets och rådets rekommendation 2001/613/EG av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare (4) var den första rekommendation som antogs i syfte att underlätta gemenskapens insatser för att främja rörlighet.

(7)

Av det arbete som utförts av expertgruppen som tillsattes av kommissionen i enlighet med punkt III.a i den rekommendationen och av den första uppföljningsrapporten framgår både de framsteg som gjorts på nationell och europeisk nivå vad gäller rörlighet i utbildningssyfte och behovet av att inrikta sig inte bara på att kvantitativt öka rörligheten utan främst på att förbättra dess kvalitet.

(8)

Detta mål kan man försöka uppnå bland annat genom att anta en kvalitetsstadga för rörlighet i form av en rekommendation, där man fastställer en rad principer på området, vilka ska genomföras frivilligt.

(9)

Den europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (nedan kallad ”stadgan”) bör även beakta de särskilda behov personer med funktionshinder och missgynnade grupper har.

(10)

Stadgan bör bidra till att öka utbyten, underlätta erkännande av såväl utbildningsperioder, som examina och yrkeskvalifikationer, samt skapa ömsesidigt förtroende så att samarbetet mellan berörda myndigheter, organisationer och aktörer på rörlighetsområdet förbättras och förstärks. Frågan om överföring av lån, stipendier och socialförsäkringar bör också beaktas.

(11)

Stadgan är avsedd att komplettera, inte ersätta, de särskilda bestämmelser som finns i Erasmusstadgan för studerande (”Erasmus Student Charter”).

(12)

Stadgan bör av myndigheterna hållas lätt tillgänglig, på mottagarnas respektive språk, för alla studerande och personer som genomgår utbildning, organisationer och övriga aktörer på rörlighetsområdet i hem- och värdländerna, och den bör behandlas som ett referensdokument.

(13)

Nyttan med rörlighet beror i hög grad på hur bra de praktiska arrangemangen är, dvs. information, förberedelse, stöd och erkännande av de erfarenheter och färdigheter som deltagarna förvärvat under utbildningsperioderna. De medverkande personerna och organisationerna kan avsevärt höja dess värde genom noggrann planering och lämplig utvärdering.

(14)

Europass (5) är ett särskilt användbart instrument för att utveckla öppenhet och erkännande i syfte att främja rörligheten.

(15)

Det är önskvärt att principerna i stadgan inte bara tillämpas på själva rörlighetsperioden utan också tiden före och efter den.

(16)

En utbildningsplan bör utarbetas i förväg. En allmän förberedelse av deltagarna är också nödvändig, med beaktande av den språkliga förberedelsen. Härvid bör behöriga myndigheter och organisationer tillhandahålla stöd.

(17)

Alla administrativa och ekonomiska frågor bör lösas före avresan, till exempel vilka bidrag som finns tillgängliga, vem som står för kostnaderna och försäkringsskyddet i värdlandet.

(18)

Under utlandsvistelsen kan rörlighetens kvalitet förbättras genom att man erbjuder t.ex. handledning för deltagarna.

(19)

Tydliga och detaljerade uppgifter om all utbildning eller praktik som deltagaren genomgått i värdlandet, inbegripet längden på utbildningen eller praktiken, bör bidra till att underlätta erkännandet av dessa vid återvändandet till hemlandet.

(20)

Öppenhet och god förvaltning kräver att man klart anger vilka aktörer som ansvarar för varje etapp och insats i rörlighetsprogrammet.

(21)

För att säkerställa rörlighetens övergripande kvalitet är det önskvärt att garantera fri rörlighet för alla EU-medborgare och att stadgans principer och tillämpliga rekommendationer så långt det är möjligt tillämpas vid all slags rörlighet i utbildnings- eller yrkesutvecklingssyfte: allmän och yrkesinriktad utbildning; formellt eller informellt lärande inbegripet volontärarbete och frivilliga projekt; korta eller långa rörlighetsperioder; lärande vid skolor, inom högre utbildning eller arbetsrelaterat lärande; åtgärder i samband med livslångt lärande.

(22)

Med tanke på rörlighetsåtgärdernas vitt skilda natur och varaktighet kan medlemsstaterna anpassa genomförandet av stadgan till omständigheterna, t.ex. till särskilda situationer och program. Medlemsstaterna kan göra vissa av punkterna obligatoriska och betrakta de övriga som frivilliga.

(23)

Eftersom målen för denna rekommendation inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av rekommendationens omfattning eller verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna rekommendation inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

1.

anta och främja användandet av den åtföljande stadgan som ett sätt att förbättra personlig och yrkesrelaterad utveckling,

2.

rapportera om hur de genomför denna rekommendation och om kompletterande åtgärder som de vidtar för att främja rörligheten, särskilt vad gäller kvalitetsaspekten, i sina nationella bidrag till arbetsprogrammet Utbildning 2010 från och med det andra året efter antagandet av denna rekommendation,

3.

fortsätta det nära samarbetet och samordna sina åtgärder för att undanröja direkta eller indirekta hinder för EU-medborgarnas rörlighet,

4.

erbjuda lämpligt stöd och lämplig infrastruktur för rörlighet i utbildningssyfte i syfte att höja medborgarnas utbildningsnivå,

5.

vidta de åtgärder som är nödvändiga för att främja rörligheten, se till att all relevant information är lättförståelig och tillgänglig för alla, t.ex. genom en introduktionsguide om rörlighet eller en förteckning över stödorganisationer samt förbättra förutsättningarna för rörlighet.

1.

uppmuntra nationella kontor och andra organisationer som är verksamma på utbildnings- och rörlighetsområdet att använda stadgan,

2.

fortsätta samarbeta med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter, så att ändamålsenlig information och nyttiga erfarenheter kan utbytas om genomförandet av de åtgärder som förespråkas i denna rekommendation,

3.

i nära samarbete med berörda myndigheter förbättra eller upprätta könsspecifik statistik om rörlighet i utbildningssyfte.

4.

betrakta denna rekommendation som en helhet tillsammans med rekommendation 2001/613/EG och därför ta med de tvåårsrapporter som krävs enligt den rekommendationen i de allmänna rapporterna om arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”.