14.2.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 42/26


KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 6 februari 2006

om reduktion av dioxiner, furaner och PCB i foder och livsmedel

[delgivet med nr K(2006) 235]

(Text av betydelse för EES)

(2006/88/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 211 andra strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens rekommendation 2002/201/EG av den 4 mars 2002 om reduktion av dioxiner, furaner och PCB i foder och livsmedel (1) utgör en del av en övergripande strategi i syfte att minska dioxiner, furaner och PCB i miljön, foder och livsmedel. Dess syfte är att rekommendera åtgärdsgränser och, med tiden, målvärden för foder och livsmedel.

(2)

Trots att alla gränsvärden i toxikologiskt hänseende bör gälla både dioxiner och dioxinlika PCB, gäller de gränsvärden för livsmedel som fastställdes 2001 i kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 av den 8 mars 2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel (2) endast för dioxiner, inte för dioxinlika PCB beroende på att så få uppgifter finns tillgängliga om förekomsten av dioxinlika PCB. Av liknande anledning gäller de gränsvärden som fastställdes 2001 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (3) endast för dioxiner, inte för dioxinlika PCB.

(3)

Enligt förordning (EG) nr 466/2001 skall kommissionen se över bestämmelserna om dioxiner i livsmedel första gången i slutet av 2004 mot bakgrund av nya uppgifter om förekomsten av dioxiner och dioxinlika PCB, särskilt i syfte att ta med dioxinlika PCB bland de ämnen för vilka värden skall fastställas. Direktiv 2002/32/EG innehåller en liknande bestämmelse om översyn rörande dioxiner i foder.

(4)

Sedan dess har nya uppgifter om dioxinlika PCB i foder och livsmedel blivit tillgängliga. Till följd av detta har gränsvärden fastställts för summan av dioxiner och dioxinlika PCB uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av det av WHO fastställda TEF, eftersom detta är det lämpligaste sättet ur toxikologisk synvinkel. För att åstadkomma en smidig övergång bör de nuvarande gränsvärdena för dioxiner gälla under en övergångsperiod jämte de nya fastställda halterna för summan av dioxiner och dioxinlika PCB.

(5)

Åtgärdsgränser för dioxin har fastställts i rekommendation 2002/201/EG. Dessa åtgärdsgränser är ett redskap som gör det möjligt för behöriga myndigheter och aktörer att lyfta fram de fall där det är lämpligt att identifiera en föroreningskälla och vidta åtgärder för att reducera eller eliminera den. Eftersom källorna till dioxin och dioxinlika PCB inte är desamma, bör det bestämmas separata åtgärdsgränser för dioxiner å ena sidan och dioxinlika PCB å den andra. Rekommendation 2002/201/EG bör därför ersättas.

(6)

Vidare bör åtgärdsgränserna justeras regelbundet i takt med den sjunkande förekomsten av dioxiner och dioxinlika PCB och i överensstämmelse med det aktiva angreppssättet för att successivt reducera förekomsten av dioxiner och dioxinlika PCB i foder och livsmedel.

(7)

Enligt direktiv 2002/32/EG kan åtgärdsgränser föreskrivas. Åtgärdsgränserna för dioxiner och dioxinlika PCB i foder bör därför överföras till direktiv 2002/32/EG.

(8)

Målvärdena anger de kontamineringsnivåer som måste uppnås i foder och livsmedel för att man för en majoritet av befolkningen i gemenskapen på sikt skall kunna få ner exponeringen till det tolerabla veckointag för dioxiner och dioxinlika PCB som vetenskapliga livsmedelskommittén har fastställt. Målvärdena bör fastställas mot bakgrund av tillförlitligare uppgifter om vilka effekter miljöskyddsåtgärder och åtgärder som inriktas på källan för foder och livsmedel har på reduceringen av dioxiner och dioxinlika PCB i olika typer av foderråvaror, foder och livsmedel. Eftersom många faktorer måste beaktas när dessa målvärden fastställs, bör fastställandet skjutas upp till slutet av 2008.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

(1)

Att medlemsstaterna i proportion till sin produktion, användning och konsumtion av foderråvaror, foder och livsmedel gör stickprovskontroller av förekomsten av dioxiner, dioxinlika PCB och, om möjligt, icke-dioxinlika PCB i foderråvaror, foder och livsmedel. Denna kontroll bör utföras enligt kommissionens rekommendation 2004/704/EG av den 11 oktober 2004 om övervakningen av bakgrundsnivåerna av dioxiner och dioxinlika PCB i foder (4) och kommissionens rekommendation 2004/705/EG av den 11 oktober 2004 om övervakningen av bakgrundsnivåerna av dioxiner och dioxinlika PCB i livsmedel (5).

(2)

Att medlemsstaterna, när bestämmelserna i direktiv 2002/32/EG och i förordning (EG) nr 466/2001 inte efterlevs och (om inget annat sägs i punkt 3) i de fall då de halter av dioxiner och/eller dioxinlika PCB som överstiger de åtgärdsgränser som anges i bilaga I till denna rekommendation för livsmedel och bilaga II till direktiv 2002/32/EG för foder påvisas, i samarbete med olika aktörer

a)

inleder undersökningar för att identifiera föroreningskällan,

b)

vidtar åtgärder för att reducera eller eliminera föroreningskällan,

c)

kontrollerar förekomsten av icke-dioxinlika PCB.

(3)

Att de medlemsstater där bakgrundsnivåerna av dioxin och dioxinlika PCB är särskilt höga fastställer nationella åtgärdsgränser för sin inhemska produktion av foderråvaror, foder och livsmedel, så att det i 5 % av resultaten av den kontroll som avses i punkt 1 genomförs en undersökning för att identifiera föroreningskällan.

(4)

Att medlemsstaterna underrättar kommissionen och övriga medlemsstater om resultaten av sina undersökningar och om de åtgärder som vidtagits för att reducera eller eliminera föroreningskällan.

(5)

Att medlemsstaterna lämnar de upplysningar som avses i punkt 4 senast den 31 mars varje år i fråga om livsmedel, och i fråga om foder som en del av den årliga rapport som skall lämnas till kommissionen enligt artikel 22.2 i rådets direktiv 95/53/EG (6), utom när upplysningarna är av omedelbar betydelse för övriga medlemsstater och i så fall bör vidarebefordras genast. Efter genomförandet av de fleråriga nationella kontrollplaner som avses i artiklarna 41 och 42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (7), får upplysningarna lämnas som en del av den årliga rapport som skall lämnas till kommissionen enligt artikel 44 i förordning (EG) nr 882/2004.

Kommissionens rekommendation 2002/201/EG skall upphöra att gälla den 14 november 2006.

Utfärdad i Bryssel den 6 februari 2006.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 67, 9.3.2002, s. 69.

(2)  EGT L 77, 16.3.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1822/2005 (EUT L 293, 9.11.2005, s. 11).

(3)  EGT L 140, 30.5.2002, s. 10. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/87/EG (EUT L 318, 6.12.2005, s. 19).

(4)  EUT L 321, 22.10.2004, s. 38.

(5)  EUT L 321, 22.10.2004, s. 45.

(6)  EGT L 265, 8.11.1995, s. 17. Direktivet senat ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/46/EG (EGT L 234, 2.9.2001, s. 55).

(7)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1, rättad i EUT L 191, 28.5.2004, s. 1.


BILAGA

Dioxiner (summan av polyklorerade dibenso-para-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF), uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av det av WHO fastställda TEF (toxic equivalency factors, 1997)), och dioxinlika PCB (summan av polyklorerade bifenyler, uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av de av WHO fastställda TEF (toxic equivalency factors, 1997))

Livsmedel

Åtgärdsgränser för dioxiner + furaner (who-teq) (1)

Åtgärdsgränser för dioxinlika pcb (who-teq) (1)

Målvärden (summan av dioxiner, furaner och dioxinlika pcb (who-teq)) (1)

Kött och köttprodukter (2)

från idisslare (nötkreatur, får)

1,5 pg/g fett (3)

1,0 pg/g fett (3)

 (4)

från fjäderfä och hägnat vilt

1,5 pg/g fett (3)

1,5 pg/g fett (3)

 (4)

från svin

0,6 pg/g fett (3)

0,5 pg/g fett (3)

 (4)

Lever och härledda produkter från landlevande djur

4,0 pg/g fett (3)

4,0 pg/g fett (3)

 (4)

Muskelkött från fisk och fiskeriprodukter samt produkter av dessa med undantag av ål (5)  (6)  (7)

3,0 pg/g färskvikt

3,0 pg/g färskvikt

 (4)

Muskelkött av ål (Anguilla anguilla) och produkter av detta (5)  (6)  (7)

3,0 pg/g färskvikt

6,0 pg/g färskvikt

 (4)

Mjölk (8) och och mjölkprodukter, inklusive smörfett

2,0 pg/g fett (3)

2,0 pg/g fett (3)

 (4)

Hönsägg och äggprodukter (9)

2,0 pg/g fett (3)

2,0 pg/g fett (3)

 (4)

Oljor och fetter

–   

Animaliskt fett

– –

från idisslare

1,5 pg/g fett

1,0 pg/g fett

 (4)

– –

från fjäderfä och hägnat vilt

1,5 pg/g fett

1,5 pg/g fett

 (4)

– –

från svin

0,6 pg/g fett

0,5 pg/g fett

 (4)

– –

blandat animaliskt fett

1,5 pg/g fett

0,75 pg/g fett

 (4)

Vegetabilisk olja och fett

0,5 pg/g fett

0,5 pg/g fett

 (4)

Olja från havsprodukter (fiskolja, fiskleverolja och olja från andra marina organismer avsedda som föda)

1,5 pg/g fett

6,0 pg/g fett

 (4)

Frukter, grönsaker och spannmål

0,4 ng/kg produkt

0,2 ng/kg produkt

 (4)


(1)  Övre koncentrationer: övre koncentrationer beräknas med antagandet att alla värden av de olika kongener som ligger under bestämningsgränsen är lika med bestämningsgränsen.

(2)  Kött från nötkreatur, får, svin, fjäderfä och hägnat vilt enligt bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, rättelse i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22), utom ätliga slaktbiprodukter enligt den bilagan.

(3)  Åtgärdsgränserna gäller inte livsmedel som innehåller < 1 % fett.

(4)  Målvärdena kommer att fastställas i slutet av 2008.

(5)  Muskelkött från fisk och fiskeriprodukter enligt kategorierna a, b, c, e och f i förteckningen i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EGT L 17, 21.1.2000, s. 22. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt). Den högsta tillåtna halten gäller för skaldjur, utom brunt krabbkött, kött från huvud och mellankropp av hummer och liknande stora skaldjur (Nephropidae och Palinuridae) samt bläckfisk utan inälvor.

(6)  När fisken är avsedd att ätas i sin helhet skall åtgärdsgränsen gälla för hela fisken.

(7)  I de fall där åtgärdsnivån överskrids är det i vissa fall inte nödvändigt att undersöka kontamineringskällan eftersom bakgrundsnivån på vissa områden för vissa fiskarter ligger nära eller över åtgärdsnivån. I dessa fall där emellertid åtgärdsnivån överskrids bör alla uppgifter, t.ex. provperiod, geografiskt ursprung och fiskart, registreras med tanke på framtida mätningar av förekomsten av dioxiner och dioxinlika föreningar i fisk och fiskprodukter.

(8)  Mjölk (rå mjölk, mjölk avsedd för framställning av mjölkbaserade produkter och värmebehandlad mjölk enligt bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004).

(9)  Hönsägg och äggprodukter enligt bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.