30.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 412/44

(1)

Enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall gemenskapen verka för en allt fastare sammanslutning mellan Europas folk, bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samt framhäva det gemensamma kulturarvet.

(2)

Den samlade effekten av unionens olika utvidgningar, den ökade rörligheten till följd av den inre marknaden, gamla och nya migrationsströmmar, ökade kontakter med resten av världen genom handel, utbildning, fritid och globaliseringen i stort är ett ökat utbyte mellan de europeiska medborgarna och alla som är bosatta i Europeiska unionen och olika kulturer, språk, befolkningsgrupper och religioner i Europa och resten av världen.

(3)

Europeiska medborgare och alla andra som är tillfälligt eller fast bosatta i EU bör därför ha möjlighet att delta i den interkulturella dialogen och kunna utnyttja sin fulla potential i ett mångsidigt, pluralistiskt, solidariskt och dynamiskt samhälle, såväl inom Europa som i resten av världen.

(4)

Det är viktigt för EU:s uppbyggnad att man tillhandahåller resurser för en interkulturell dialog och dialog mellan medborgarna för att stärka respekten för den kulturella mångfalden och hantera den komplexa verkligheten i dagens samhälle och samexistensen mellan olika kulturella identiteter och trosuppfattningar. Det är vidare viktigt att framhäva olika kulturers bidrag till kulturarv och levnadsvanor i medlemsstaterna och erkänna att kultur och den interkulturella dialogen är av avgörande betydelse för att människor skall kunna lära sig att leva tillsammans i harmoni.

(5)

Den interkulturella dialogen bidrar således till att flera av unionens strategiska prioriteringar kan genomföras, bland annat genom att

(6)

Den interkulturella dialogen är ett viktigt inslag i gemenskapens politik och ett instrument på olika områden, t.ex. inom strukturfonderna, utbildning, livslångt lärande, ungdomsfrågor, kultur, medborgarskap och idrott, jämställdhet, sysselsättning och sociala frågor, kampen mot diskriminering och social utslagning, kampen mot rasism och främlingsfientlighet, asylpolitik och integration av invandrare, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, audiovisuell politik och forskning.

(7)

Dialogen spelar också en allt större roll i EU:s yttre förbindelser, särskilt förbindelserna med anslutnings- och kandidatländerna, länderna på västra Balkan, de länder som förhandlar om associeringsavtal med EU, de länder som berörs av den europeiska grannskapspolitiken och övriga tredjeländer, i synnerhet utvecklingsländerna.

(8)

Det är av grundläggande vikt att främja att alla medborgare, män och kvinnor i lika mån, varje medlemsstat och hela det europeiska samhället deltar i en interkulturell dialog, med utgångspunkt i de erfarenheter och initiativ som står till buds inom gemenskapen, särskilt med hjälp av det strukturerade samarbetet med det civila samhället. Detta bidrar till att skapa en känsla av europeisk identitet, genom att acceptera olikheter och förverkliga de många aspekterna av att tillhöra ett samhälle.

(9)

Med ”aktivt europeiskt medborgarskap” bör i detta beslut inte enbart avses unionsmedborgare enligt definitionen i artikel 17 i EG-fördraget, utan alla som är fast eller tillfälligt bosatta i Europeiska unionen.

(10)

EU:s gemensamma värderingar är de som anges i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen.

(11)

Det är viktigt att se till att alla gemenskapens program och nationella, regionala och lokala initiativ med ett framträdande inslag av interkulturell dialog är heltäckande och kompletterar varandra, eftersom Europeiska året för interkulturell dialog kommer att bidra till att dessa program och initiativ får mer uppmärksamhet och blir mer samstämda. I de insatser som planeras på såväl gemenskapsnivå som nationell nivå skall erfarenheterna från insatserna i samband med Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) beaktas.

(12)

Europeiska året för interkulturell dialog bör också bidra till att på ett heltäckande och sektorsövergripande sätt integrera och prioritera den interkulturella dialogen i gemenskapens politik, insatser och program samt att fastställa och utbyta bästa praxis när det gäller att främja denna dialog. Synligt erkännande av fungerande metoder och projekt när det gäller interkulturell dialog skulle uppmuntra de berörda parterna och främja begreppet i det civila samhället.

(13)

Samarbete med övriga internationella institutioner som Europarådet och Unesco kan inledas vid behov, särskilt för att dra nytta av deras erfarenheter och sakkunskaper när det gäller att främja interkulturell dialog.

(14)

Det är också viktigt att man i samband med Europeiska året för interkulturell dialog tar hänsyn till de internationella aspekterna i de initiativ för interkulturell dialog som utformats exempelvis med de Efta-länder som undertecknat EES-avtalet, länderna på västra Balkan och de länder som berörs av den europeiska grannskapspolitiken. Det är också viktigt att säkerställa förenlighet med eventuella andra initiativ som syftar till samarbete med tredjeländer, t.ex. utvecklingsländerna, och som har anknytning till målen för Europeiska året för interkulturell dialog.

(15)

De åtgärder som rör interkulturell dialog och som kan utformas inom relevanta instrument för yttre förbindelser bör bland annat återspegla det ömsesidiga intresset av att utbyta erfarenheter och värderingar med tredjeländer och främja ömsesidiga kunskaper, respekt och förståelse när det gäller deras respektive kulturer.

(16)

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Kandidatländerna bör dock göras delaktiga i åtgärderna under Europeiska året för interkulturell dialog genom olika initiativ för att främja den interkulturella dialogen genom initiativ som utformas inom lämpliga ramar för samarbete och dialog, i synnerhet dialogen mellan det civila samhället, EU och dessa kandidatländer (4).

(17)

I detta beslut fastställs för hela programmets löptid en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och ekonomisk förvaltning (5).

(18)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6). En rådgivande kommitté anses därför lämplig med tanke på arten och omfattningen av den planerade åtgärden.

(19)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av att det bl.a. krävs multilaterala partnerskap och gränsöverskridande utbyte inom gemenskapen, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

—

Att främja den interkulturella dialogen som en process i vilken alla som är bosatta i EU kan öka sin förmåga att hantera en öppnare men också mer komplex kulturell miljö, där olika kulturella identiteter och trosuppfattningar existerar sida vid sida, såväl i olika medlemsstater som inom de enskilda medlemsstaterna.

—

Att framhäva den interkulturella dialogen som en möjlighet att bidra till och dra nytta av ett mångsidigt och dynamiskt samhälle, såväl inom Europa som i resten av världen.

—

Att öka medvetenheten hos alla som är bosatta i Europeiska unionen, särskilt ungdomar, om vikten av att utveckla ett aktivt europeiskt medborgarskap med öppenhet mot omvärlden och respekt för kulturell mångfald, med utgångspunkt i EU:s gemensamma värderingar i enlighet med artikel 6 i EU-fördraget och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

—

Att framhäva bidraget från de olika kulturerna och mångfalden av kulturyttringar till kulturarvet och levnadssätten i EU:s medlemsstater.

—

Att sträva efter att öka medvetenheten hos alla, särskilt ungdomar, som är bosatta i EU, om betydelsen av att delta i den interkulturella dialogen i det dagliga livet.

—

Att arbeta på att fastställa, dela och ge ett tydligt europeiskt erkännande av bästa praxis för att främja den interkulturella dialogen i hela EU, särskilt bland ungdomar och barn.

—

Att göra utbildningen till ett viktigt medel för att undervisa om mångfald och öka förståelsen för andra kulturer, utveckla färdigheter och bästa sociala praxis samt framhäva mediernas centrala roll för att främja principen om jämställdhet och ömsesidig förståelse.

—

Att göra samtliga gemenskapsprogram och åtgärder som bidrar till den interkulturella dialogen synligare och mer samstämda och främja dem samt säkerställa kontinuiteten.

—

Att bidra till att utforska nya vägar för den interkulturella dialogen som omfattar ett samarbete mellan ett brett spektrum av aktörer från olika sektorer.

a)

Evenemang och initiativ på europeisk nivå för att främja den interkulturella dialogen genom att direkt engagera eller på annat sätt nå ut till så många människor som möjligt och för att lyfta fram resultat och erfarenheter som gjorts på temat Europeiska året för interkulturell dialog.

b)

Evenemang och initiativ på nationell och regional nivå med en stark europeisk dimension som syftar till att främja målen för Europeiska året för interkulturell dialog genom att direkt engagera eller på annat sätt nå ut till så många människor som möjligt med särskild uppmärksamhet ägnad åt åtgärder som lägger vikt vid samhällsutbildning som främjar människors förståelse och uppskattning av andra och deras olikheter.

c)

Informations- och PR-kampanjer på gemenskapsnivå och nationell nivå, särskilt i samarbete med media och det civila samhällets organisationer för att sprida de budskap som står i centrum för Europeiska året för interkulturell dialog samt erkännande av bästa praxis, särskilt när det gäller ungdomar och barn.

d)

Enkäter och undersökningar på gemenskapsnivå eller nationell nivå samt samråd med transnationella nätverk och aktörer i det civila samhället för att utvärdera och avlägga rapport om förberedelserna inför Europeiska året för interkulturell dialog samt dess effektivitet och genomslag och på detta sätt lägga grunden för en uppföljning på sikt.