RÅDETS BESLUT

av den 18 december 2006

om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011)

(2006/970/Euratom)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)	Gemensamma nationella och europeiska insatser inom forskning och utbildning är viktiga för att ekonomisk tillväxt och välfärd för invånarna skall främjas och säkerställas i Europa.

(2)	Parallellt med program för framför allt utbildning, konkurrenskraft och innovation, industri, sysselsättning och miljö bör sjunde ramprogrammet komplettera andra forskningspolitiska EU-åtgärder som krävs för att Lissabonstrategin skall kunna genomföras.

(3)	Sjunde ramprogrammet bygger vidare på resultaten av sin föregångare för att skapa det europeiska området för forskningsverksamhet och vidareutvecklar dessa resultat för att bidra till utvecklingen av en kunskapsbaserad ekonomi och ett kunskapsbaserat samhälle i Europa.

(4)	I kommissionens grönbok Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning framhåller man att kärnenergi bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser samt minskar Europas beroende av importerad energi.

(5)	Den 24 augusti 2005 lade kommissionen fram slutsatserna från den externa bedömningen av genomförandet och resultaten av gemenskapens verksamhet under de fem år som föregick bedömningen, åtföljda av kommissionens egna iakttagelser.

(6)

Med hänvisning till rådets beslut av den 26 november 2004 om ändring av förhandlingsdirektiven om ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor) bör genomförandet av ITER i Europa, inom en bredare strategi för fusionsenergi, bli en central del i den verksamhet för fusionsforskning som utförs inom ramen för sjunde ramprogrammet.

(7)	Genomförandet av sjunde ramprogrammet kan leda till bildandet av gemensamma företag i den mening som avses i artiklarna 45–51 i fördraget.

(8)	Forskningsverksamhet som stöds genom sjunde ramprogrammet bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, bl.a. de som ingår i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik beaktas och kommer att beaktas.

(9)

I detta beslut fastställs, för ramprogrammets hela löptid, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (3), för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet.

(10)	Det är viktigt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av sjunde ramprogrammet och ett så effektivt och användarvänligt genomförande av programmet som möjligt samt en hög grad av tillgänglighet för samtliga deltagare.

(11)	Inom ramen för sjunde ramprogrammet bör vederbörlig hänsyn tas till kvinnors roll inom vetenskap och forskning i syfte att öka deras aktiva roll i forskningen.

(12)

Gemensamma forskningscentret bör bidra till att tillhandahålla ett kundinriktat vetenskapligt och tekniskt stöd för utformning, utveckling, genomförande och övervakning av gemenskapspolitiken. I det avseendet är det värdefullt om GFC fortsätter att fungera som ett oberoende referenscentrum för vetenskap och teknik i EU på de områden där det har särskild kompetens.

(13)

Den europeiska forskningsverksamhetens internationella och globala dimension är viktig för att uppnå ömsesidiga fördelar. Sjunde ramprogrammet bör vara öppet för deltagande av länder som har ingått nödvändiga avtal i detta syfte och bör även vara öppet på projektnivå och på grundval av ömsesidiga fördelar för deltagande av organ från tredje länder och internationella organisationer för vetenskapligt samarbete.

(14)	Sjunde ramprogrammet bör bidra till utvidgningen av Europeiska unionen genom att ge vetenskapligt och tekniskt stöd till kandidatländerna så att de kan genomföra gemenskapens regelverk och integreras i det europeiska området för forskningsverksamhet.

(15)

Lämpliga åtgärder bör även vidtas för att förebygga oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att kräva tillbaka belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (4), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (5) och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (6).

(16)	Kommissionen har hört vetenskapliga och tekniska kommittén, som har avgivit sitt yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Antagande av sjunde ramprogrammet

Ett flerårigt ramprogram för forskning och utbildning på kärnenergiområdet, nedan kallat ”sjunde ramprogrammet”, antas härmed för perioden 1 januari 2007–31 december 2011.

Artikel 2

Mål

1.   Sjunde ramprogrammet skall på grundval av det europeiska området för forskningsverksamhet sträva efter att uppfylla de allmänna målen i artikel 1 och artikel 2 a i fördraget och bidra till inrättandet av ett kunskapssamhälle.

2.   Sjunde ramprogrammet skall omfatta gemenskapsforskning, teknisk utveckling, internationellt samarbete, spridning av teknisk information och utnyttjande samt utbildning vilket skall fastställas i två särskilda program:

Det första särskilda programmet skall omfatta följande:

a)	Forskning om fusionsenergi, i syfte att utveckla teknik för en säker, hållbar, miljövänlig och ekonomiskt livskraftig energikälla.

b)	Kärnklyvning och strålskydd, i syfte att förbättra framför allt säkerhetsprestanda, resurseffektivitet och kostnadseffektivitet av kärnklyvning och annan användning av strålning inom industri och medicin.

Det andra särskilda programmet skall omfatta Gemensamma forskningscentrets verksamhet på kärnenergiområdet.

3.   Bilaga I innehåller en beskrivning av huvudlinjerna i dessa särskilda program.

Artikel 3

Högsta totalbelopp och fördelning av anslaget på respektive program

1.   Det totala beloppet för genomförandet av sjunde ramprogrammet under perioden 2007–2011 skall vara 2 751 miljoner EUR. Beloppet skall fördelas på följande sätt (miljoner EUR):

Forskning om fusionsenergi (7)	1 947
Kärnklyvning och strålskydd	287
Gemensamma forskningscentrets verksamhet på kärnenergiområdet	517

2.   De närmare bestämmelserna om gemenskapens finansiella deltagande i detta ramprogram fastställs i bilaga II.

Artikel 4

Skydd av gemenskapernas finansiella intressen

För de gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för detta beslut skall förordningarna (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96 gälla för varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapslagstiftningen, inbegripet överträdelser av en på grundval av sjunde ramprogrammet fastställd kontraktsförpliktelse, som är resultatet av en ekonomisk aktörs handling eller underlåtenhet, och som genom en omotiverad utgift har eller skulle kunna ha en negativ effekt på Europeiska unionens allmänna budget eller budgetar som förvaltas av unionen.

Artikel 5

Grundläggande etiska principer

All forskningsverksamhet som genomförs inom sjunde ramprogrammet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer.

Artikel 6

Övervakning, utvärdering och översyn

1.   Kommissionen skall kontinuerligt och systematiskt övervaka genomförandet av sjunde ramprogrammet och dess särskilda program och regelbundet rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning.

2.   Kommissionen skall, biträdd av externa experter, senast 2010 göra en preliminär faktabaserad utvärdering av sjunde ramprogrammet och de särskilda programmen, med utgångspunkt i efterhandsbedömningen av sjätte ramprogrammet. Utvärderingen skall omfatta den pågående forskningsverksamhetens kvalitet, samt kvaliteten på genomförandet och ledningen, och framstegen med att uppnå de fastställda målen.

3.   När sjunde ramprogrammet har avslutats skall kommissionen låta oberoende experter göra en extern utvärdering av dess logiska grund, genomförande och resultat.

Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna slutsatserna av denna utvärdering åtföljda av de iakttagelser som gjorts.

Artikel 7

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL, TEMAN OCH VERKSAMHETER

INLEDNING

Sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet är uppdelat i två delar som avser dels ”indirekta” åtgärder rörande forskning om fusionsenergi, kärnklyvning och strålskydd, dels Gemensamma forskningscentrets ”direkta” forskningsverksamhet.

I.A.   FORSKNING OM FUSIONSENERGI

Syfte

Att utveckla en kunskapsbas för och genomföra ITER som det viktigaste steget mot byggandet av prototypreaktorer för kraftstationer som är säkra, hållbara, miljövänliga och ekonomiskt livskraftiga.

Bakgrund

Det finns allvarliga brister i Europas energiförsörjning på kort, medellång och lång sikt. I synnerhet behövs åtgärder när det gäller försörjningstrygghet, klimatförändring och hållbar utveckling samtidigt som det måste säkerställas att den ekonomiska tillväxten inte hotas.

Utöver de insatser som EU gör inom forskningen om förnybara energikällor kan fusion om några decennier, när kommersiella fusionsreaktorer slagit igenom på marknaden, komma att utgöra ett viktigt bidrag till förverkligandet av en hållbar och säker energiförsörjning i EU. En framgångsrik utveckling av denna teknik skulle ge energi som är säker, hållbar och miljövänlig. Det långsiktiga målet för europeisk fusionsforskning, vilken omfattar all fusionsverksamhet i både medlemsstaterna och associerade tredjeländer, är att om ungefär 30-35 år, med förbehåll för den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, gemensamt skapa prototypreaktorer för kraftstationer som uppfyller dessa krav och samtidigt är ekonomiskt livskraftiga.

Strategin för att uppnå de långsiktiga målen har som första prioritering byggandet av ITER (en omfattande experimentanläggning som kommer att visa fusionskraftens vetenskapliga och tekniska genomförbarhet), vilket kommer att följas av byggandet av DEMO, en fusionskraftstation för ”demonstration”. Detta kommer att åtföljas av ett dynamiskt program för FoU-stöd till ITER och för utveckling av fusionsmaterial, fusionsteknik och fusionsfysik som krävs för DEMO. Programmet skulle omfatta europeisk industri, fusionsorganisationer och tredjeländer, särskilt parter i ITER-avtalet.

Verksamheter

1.   Genomförande av ITER

Detta innefattar verksamhet för ett gemensamt genomförande av ITER (som en internationell forskningsinfrastruktur), särskilt när det gäller iordningställande av platsen, upprättande av ITER-organisationen och det gemensamma europeiska företaget för ITER, ledning och anställning av personal, allmänt tekniskt och administrativt stöd, konstruktion av utrustning och installationer samt projektstöd under byggandet.

2.   FoU som förberedelse av ITER:s drift

Ett målinriktat program för fysik och teknik kommer att utnyttja relevanta anläggningar och resurser i fusionsprogrammet, dvs. JET och andra anordningar för magnetisk inneslutning (tokamaker, stellaratorer, RFP) – befintliga, framtida eller under uppförande. Särskilda viktiga ITER-tekniker kommer att bedömas, projektval inom ITER konsolideras och driften av ITER förberedas genom experimentell och teoretisk verksamhet.

3.   Tekniska förberedelser inför DEMO

Detta innebär en omfattande utveckling av fusionsmaterial och nyckelteknik för fusion, däribland mantlar. Ett särskilt projektteam skall inrättas för att förbereda byggandet av International Fusion Materials Irradiation Facility för kvalificering av material för DEMO (IFMIF – internationell anläggning för bestrålning av fusionsmaterial). Detta kommer att inbegripa bestrålningstester och modellering av material, studier av DEMO:s konceptuella design och studier av säkerhets- och miljörelaterade samt miljömässiga och socio-ekonomiska aspekter av fusionsenergi.

4.   FoU-verksamhet på längre sikt

Åtgärderna kommer att inbegripa vidareutveckling av förbättrade koncept för magnetiska inneslutningssystem med möjliga fördelar för fusionskraftstationer (inriktade på ett slutförande av W7-X-stellaratorn), teori och modellering med sikte på en komplett förståelse av hur fusionsplasma fungerar och samordning, genom ett nät av kontaktpersoner, av medlemsstaternas civila forskningsverksamhet om tröghetsinneslutning.

5.   Mänskliga resurser och utbildning

När det gäller ITER:s omedelbara behov och behov på medellång sikt samt vidareutvecklingen av fusion kommer initiativ att tas för att se till att personalbehovet tillfredsställs i fråga om antal, kompetens, utbildning på hög nivå och erfarenhet, särskilt vad avser fusionsfysik och fusionsteknik.

6.   Infrastruktur

Det internationella forskningsprojektet om fusionsenergi, ITER, kommer att vara en del av de nya forskningsinfrastrukturerna med stark europeisk dimension.

7.   Tekniköverföring

ITER kommer att behöva nya och flexiblare organisationsstrukturer så att innovationsprocessen och de tekniska framsteg som ITER för med sig snabbt kan överföras till industrin, vilket gör att utmaningarna kan mötas och den europeiska industrin därigenom kan öka sin konkurrenskraft.

I.B.   KÄRNKLYVNING OCH STRÅLSKYDD

Syfte

Att upprätta en solid vetenskaplig och teknisk grund för att påskynda den praktiska utvecklingen när det gäller säkrare hantering av långlivat radioaktivt avfall, förbättra framför allt säkerhetsprestanda, resurseffektivitet och kostnadseffektivitet för kärnenergi samt garantera ett tåligt och socialt godtagbart system för att skydda människor och miljö mot effekterna av joniserande strålning.

Bakgrund

Kärnkraft står för närvarande för en tredjedel av elförbrukningen i EU och utgör, i egenskap av den mest betydande källan till baslastelektricitet som under driften av ett kärnkraftverk inte släpper ut CO2, ett viktigt argument i debatten om hur klimatförändring skall bekämpas och Europas energiimportberoende skall minskas. Den europeiska kärnsektorn kännetecknas som helhet av spetsteknologi och ger högkvalificerade arbetstillfällen åt flera hundra tusen människor. Ännu mer avancerad kärnteknik kan ge möjlighet att avsevärt förbättra effektiviteten och utnyttjandet av resurserna, samtidigt som ännu högre säkerhetsstandarder garanteras och mindre avfall produceras än med dagens anläggningar.

Det finns dock betydande problem i samband med en fortsatt användning av denna energikälla i EU. Det krävs fortfarande insatser för att se till att gemenskapens utmärkta säkerhetsstatistik inte försämras och att förbättrat strålskydd förblir en prioriterad fråga. Nyckelfrågorna är reaktorernas driftsäkerhet och hanteringen av det långlivade avfallet, som båda behandlas genom fortlöpande arbete på teknisk nivå, men det krävs också politiska och samhälleliga insatser. Vid all användning av strålning, både inom industri och medicin, är skyddet av människa och miljö den allra viktigaste principen. Alla temaområden som behandlas här kännetecknas av det allt överskuggande behovet att garantera en hög säkerhetsnivå. På samma sätt finns det tydligt identifierbara behov inom kärn- och ingenjörsvetenskap vad avser tillgången till forskningsinfrastruktur och expertis. De enskilda tekniska områdena är kopplade till varandra genom sådana övergripande frågor som kärnbränslecykeln, aktinidkemi, riskanalys, säkerhetsbedömning och även samhällsfrågor eller förvaltningsfrågor.

Forskning kommer också att behövas för att undersöka nya vetenskapliga och tekniska möjligheter och för att på ett flexibelt sätt ta sig an nya politiska behov som uppstår under ramprogrammets genomförande.

Verksamheter

1.   Hantering av radioaktivt avfall

Forskning och utveckling med inriktning på genomförande avseende alla återstående viktiga aspekter av geologisk slutförvaring av utbränt bränsle och långlivat radioaktivt avfall och, i lämpliga fall, demonstration av teknik och säkerhet, för att främja utvecklingen av en gemensam europeisk syn på huvudfrågorna om hantering och slutförvaring av avfall. Forskning om separation och transmutation och/eller andra principer för att minska mängden avfall som skall slutförvaras och/eller för att göra det mindre farligt.

2.   Reaktorsystem

Forskning för att stödja en fortsatt säker drift av alla relevanta typer av befintliga reaktorsystem (även bränslecykelanläggningar), med beaktande av nya aspekter som förlängd livslängd och utveckling av nya avancerade metoder för säkerhetsbedömning (både den tekniska och den mänskliga faktorn), även vad avser allvarliga olyckor, och för att bedöma framtida reaktorsystems potential, säkerhets- och avfallshanteringsaspekter på kort och medellång sikt för att därigenom bibehålla dagens höga säkerhetsnormer i EU och avsevärt förbättra den långsiktiga hanteringen av radioaktivt avfall.

3.   Strålskydd

Forskning, särskilt om lågdosrisker, medicinsk användning och olyckshantering för att ge en vetenskaplig grund för ett kraftfullt, balanserat och socialt godtagbart skyddssystem som inte i onödan kommer att begränsa den nyttiga och utbredda användningen av strålning inom medicin och industri. Forskning för att minska effekterna av nukleär och radiologisk terrorism och avledning av kärnmaterial.

4.   Infrastruktur

Stöd till förbättrad tillgänglighet till och samarbete mellan forskningsinfrastrukturer som materialtestanläggningar, underjordiska forskningslaboratorier, radiobiologiska anläggningar och vävnadsbanker, eftersom de behövs för att bibehålla de höga normerna för tekniska framsteg, innovation och säkerhet i Europas kärnsektor.

5.   Mänskliga resurser, rörlighet och utbildning

Stöd till upprätthållande och vidareutveckling av vetenskaplig kompetens och personalkompetens (till exempel genom gemensamma utbildningsaktiviteter) för att det på lång sikt skall finnas forskare, ingenjörer och anställda med lämpliga kvalifikationer inom kärnsektorn.

II.   GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRETS (GFC) VERKSAMHET PÅ KÄRNENERGIOMRÅDET

Syfte

Att ge kundinriktat vetenskapligt och tekniskt stöd till gemenskapens politiska process på kärnenergiområdet, garantera stöd till genomförande och övervakning av befintlig politik och reagera flexibelt på nya politiska krav.

Bakgrund

Gemensamma forskningscentret stöder målen för den europeiska strategin för energiförsörjning, i synnerhet för att bidra till att Kyoto-målen uppnås. Gemenskapen har erkänd kompetens på många områden inom kärntekniken vilken bygger på en solid grund av tidigare framgångar på området. Gemensamma forskningscentrets stöd till gemenskapspolitiken och dess bidrag till nya tendenser inom kärnforskningen är värdefulla, eftersom de bygger på centrumets vetenskapliga expertis och dess integrering i det internationella forskarsamhället och på samarbete med andra forskningscentrum samt kunskapsspridning. Gemensamma forskningscentret har kunnig personal och toppmoderna anläggningar för att utföra erkänt vetenskapligt och tekniskt arbete, med syftet att europeisk forskning tack vare kvaliteten i dess vetenskapliga och tekniska arbete skall behålla sin framskjutna position. Gemensamma forskningscentret stöder gemenskapens politik som går ut på att upprätthålla grundläggande kompetens och expertis inför framtiden genom att ge andra forskare tillträde till sin infrastruktur och utbilda unga forskare och främja deras rörlighet för att på så vis befästa Europas kunnande på kärnenergiområdet. Ny efterfrågan har uppstått särskilt när det gäller yttre förbindelser och säkerhetspolitik. I dessa fall krävs intern och säker information, liksom analyser och system som inte alltid finns tillgängliga på marknaden.

Syftet med Gemensamma forskningscentrets verksamhet på kärnområdet är att uppfylla FoU-kraven att stödja både kommissionen och medlemsstaterna. Syftet med programmet är att utveckla och samla in kunskap och ge impulser till debatten om kärnenergiproduktion, dess säkerhet och tillförlitlighet, hållbarhet och kontroll, hot och utmaningar, inbegripet utvärdering av innovativa och framtida system.

Verksamheter

Gemensamma forskningscentrets verksamhet kommer att inriktas på följande:

1.

Kärnavfallshantering och miljöpåverkan i syfte att förstå kärnbränsleprocesserna från energiproduktion till deponering av avfall och att ta fram effektiva lösningar för hantering av högaktivt kärnavfall enligt de båda huvudalternativen (direkt deponering eller separation och transmutation). Det kommer även att utformas verksamhet för att förbättra kunskaperna om och behandlingen eller konditioneringen av långlivat avfall samt grundforskningen om aktinider.

2.

Kärnsäkerhet, genom forskning om såväl befintliga som nya bränslecykler och om reaktorsäkerhet för både västerländska och ryska reaktorer samt nya reaktorkonstruktioner. Gemensamma forskningscentret kommer dessutom att bidra till, och samordna, Europas bidrag till fjärde generationens internationella forum för FoU-initiativ, där de mest framstående forskningsorganisationerna i världen deltar. Gemensamma forskningscentret bör verka för integration av forskningen på detta område för att sörja för kvaliteten i Europas bidrag till fjärde generationens internationella forum. GFC kommer att bidra uteslutande till de områden som kan förbättra säkerhets- och skyddsaspekter av innovativa bränslecykler, särskilt karakterisering, test och analys av nya bränslen, utarbetande av mål för säkerhet och kvalitet, säkerhetskrav och avancerade systemutvärderingsmetoder.

3.

Säkerhetsskydd, genom stöd till gemenskapens uppfyllande av sina åtaganden, särskilt kontrollen av bränslecykelanläggningar med betoning på slutprocessen, övervakning av radioaktiviteten i miljön eller genomförande av tilläggsprotokollet och de integrerade säkerhetskontrollerna samt förhindrande av avledning av kärnmaterial och radioaktivt material i samband med illegal handel med sådant material.

GFC kommer dessutom att underlätta en faktabaserad debatt och välgrundade beslut om vilken energimix som är lämplig för att tillgodose de europeiska energibehoven (inbegripet förnybara energikällor och kärnkraft).

BILAGA II

FINANSIERINGSSYSTEM

Om inte annat följer av de regler för deltagande som fastställs för genomförandet av sjunde ramprogrammet kommer gemenskapen att stödja forskning, teknisk utveckling och demonstration inom de särskilda programmen, genom en rad finansieringssystem. Systemen kommer att användas enskilt eller i kombination för att finansiera olika typer av åtgärder som genomförs under sjunde ramprogrammet.

1.   FINANSIERINGSSYSTEM PÅ OMRÅDET FÖR FUSIONSENERGI

Inom fusionsenergiforskningen kräver verksamhetens särskilda art speciella lösningar. Ekonomiskt stöd kommer att ges till verksamhet som utförs på grundval av förfaranden inom ramen för följande avtal och åtgärder:

1.1	Associeringskontrakt mellan kommissionen och medlemsstater eller fullt associerade tredjeländer eller organ inom medlemsstater eller fullt associerade tredjeländer som sörjer för genomförandet av en del av gemenskapens program fusionsenergiforskning enligt artikel 10 i fördraget.

1.2

European Fusion Development Agreement (europeiska avtalet om fusionsutveckling, EFDA), ett multilateralt avtal mellan kommissionen och organisationer i, eller som arbetar för, medlemsstater och associerade tredjeländer, som anger ramarna för vidare forskning om fusionsteknik i associerade organisationer och i industrin, användning av JET-anläggningar och Europas bidrag till det internationella samarbetet.

1.3	Europeiska gemensamma företaget för ITER, som grundar sig på artiklarna 45–51 i fördraget.

1.4	Internationella avtal mellan Euratom och tredje länder som omfattar forskning om och utveckling av fusionsenergi, särskilt ITER-avtalet.

1.5	Varje annat multilateralt avtal som sluts mellan gemenskapen och associerade organisationer, särskilt avtalet om personalrörlighet.

1.6	Kostnadsdelning med organ i medlemsstaterna eller de tredjeländer som är associerade med sjunde ramprogrammet för Euratom i de fall där det inte finns något associeringsavtal, för att främja och bidra till forskning om fusionsenergi.

Utöver ovannämnda verksamheter får även åtgärder för att främja och utveckla mänskliga resurser, universitetsstipendier, integrerade infrastrukturinitiativ samt särskilda stödåtgärder vidtas, särskilt för att samordna forskningen om fusionsenergi, genomföra studier som stöd för verksamheten och stödja publikationer, informationsutbyte och utbildning för att främja tekniköverföring.

2.   FINANSIERINGSSYSTEM PÅ ANDRA OMRÅDEN

Verksamhet på andra områden än fusionsenergi inom sjunde ramprogrammet kommer att finansieras på en rad olika sätt. Metoderna kommer att användas enskilt eller i kombination för att finansiera olika typer av åtgärder som genomförs under sjunde ramprogrammet.

Besluten rörande särskilda program, arbetsprogram och ansökningsomgångar kommer alltefter behov att innehålla följande uppgifter:

—	Typ(er) av finansieringssystem som används för olika typer av åtgärder.

—	Typ av deltagare (t.ex. forskningsorganisationer, universitet, industri, offentliga myndigheter) som kan få stöd.

—	Typ av verksamhet (forskning, utveckling, demonstration, utbildning, spridning, kunskapsöverföring och annan därmed sammanhängande verksamhet) som kan finansieras genom respektive system.

Om olika finansieringssystem kan användas får det i arbetsprogrammet anges vilken typ av finansieringssystem som bör användas för det ämne som ansökningsomgångarna gäller.

Följande finansieringsmetoder finns:

a)

Stöd till åtgärder som primärt genomförs på grundval av ansökningsomgångar: 1. Samarbetsprojekt Stöd till forskningsprojekt som genomförs av konsortier med deltagare från olika länder och som syftar till att utveckla nytt kunnande, ny teknik, produkter eller gemensamma forskningsresurser. Projektens omfattning, tillämpningsområde och interna organisation kan variera från område till område och mellan olika ämnen. Projekten kan variera mellan små eller medelstora målinriktade forskningsprojekt och större integrerande projekt som tar stora resurser i anspråk för att nå ett fastställt mål. 2. Expertnätverk Stöd till gemensamma forskningsprogram som genomförs av ett antal forskningsorganisationer som integrerar sin verksamhet på ett visst område; programmen genomförs av forskarlag i samarbete under längre tid. För att dessa gemensamma forskningsprogram skall kunna genomföras krävs formella åtaganden från de organisationer som bidrar med en del av sina resurser och sin verksamhet. 3. Samordnings- och stödåtgärder Stöd till verksamhet för att samordna eller stödja forskning (nätverksbyggande, utbyten, studier, konferenser etc.). Dessa åtgärder får också genomföras på annat sätt än genom ansökningsomgångar. 4. Åtgärder för att främja och utveckla mänskliga resurser och rörlighet Stöd till forskarnas utbildning och karriärutveckling.

b)

För att stödja åtgärder som genomförs på grundval av rådets beslut efter förslag från kommissionen kommer gemenskapen att ge ekonomiskt stöd till storskaliga initiativ med finansiering från flera håll: — Ett ekonomiskt bidrag för genomförande av gemensamma företag på grundval av artiklarna 45–51 i fördraget. — Ekonomiskt bidrag för utveckling av nya infrastrukturer av europeiskt intresse.

Gemenskapen kommer att genomföra finansieringsmetoderna i överensstämmelse med den förordning som skall antas om reglerna för deltagande för företag, forskningscentrum och universitet, relevanta bestämmelser om statligt stöd, särskilt gemenskapens ramar om statligt stöd till forskning och utveckling, samt internationella bestämmelser på området. I överensstämmelse med denna internationella ram måste man kunna anpassa den finansiella medverkans omfattning och former från fall till fall, särskilt om medel från andra offentliga källor står till förfogande, däribland från andra finansieringskällor i gemenskapen, t.ex. Europeiska investeringsbanken (EIB).

Om deltagarna i en indirekt åtgärd är etablerade i en region som släpar efter i utvecklingen (konvergensregioner (8) och de yttersta randområdena) kommer kompletterande stöd att betalas ut från strukturfonderna om så är möjligt och lämpligt.

3.   DIREKTA ÅTGÄRDER – GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRET

Gemenskapen kommer att genomföra verksamhet inom ramen för Gemensamma forskningscentret, vilken kommer att benämnas direkta åtgärder.