18.11.2006

Europeiska unionens officiella tidning

L 319/37

RÅDETS BESLUT

av den 13 november 2006

om samråds- och informationsförfaranden i fråga om kreditförsäkring, kreditgarantier och finansiella krediter

(kodifierad version)

(2006/789/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)	Rådets beslut 73/391/EEG av den 3 december 1973 om samråds- och informationsförfaranden i fråga om kreditförsäkring, kreditgarantier och finansiella krediter (3) har ändrats på väsentliga punkter (4). Av tydlighetsskäl bör det beslutet kodifieras.

(2)	Genom ett beslut av den 27 september 1960 (5) inrättade rådet en grupp för samordning av strategin för kreditförsäkring, kreditgarantier och finansiella krediter.

(3)	Det bör införas samråds- och informationsförfaranden i frågor om kreditförsäkring, kreditgarantier och finansiella krediter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta beslut gäller samråds- och informationsförfaranden i frågor om kreditförsäkring, kreditgarantier och finansiella krediter.

AVDELNING I

ALLMÄNT FÖRFARANDE

AVSNITT I

Räckvidd

Artikel 2

1. Samråd i enlighet med det förfarande som fastställs i avsnitt II skall äga rum när det föreslås – av en stat, någon annan statlig organisation eller något statligt kreditförsäkrings- eller finansinstitut – för att helt eller delvis bevilja eller garantera utlandslån

a)	som är kopplade till export av varor eller tjänster,

b)	som avviker från de normer som anges i bilaga I eller från någon annan norm som antagits av medlemsstaterna.

2. Samrådsförfarandet skall vara tillämpligt

a)	vare sig det avser leverantörskrediter eller finansiella krediter,

b)	vare sig dessa krediter eller penninglån är föremål för separata kontrakt eller är generella kreditavtal enligt definitionen i artikel 3,

c)	vare sig krediterna är uteslutande privata eller helt eller delvis är finansierade med allmänna medel.

3. Blandade krediter som kombinerar allmänna och privata medel och generella privata kreditavtal kombinerade med räntesubventioner av allmänna medel skall i fråga om samrådsförfarandet anses som statliga lån.

Artikel 3

1. Med ”generellt kreditavtal” skall avses alla överenskommelser eller uttalanden i någon form som i fråga om en sammanhängande serie affärer för ett tredjeland eller för exportörer eller för finansinstitut tillkännager avsikten att garantera leverantörskrediter och finansiella krediter eller att bevilja finansiella krediter upp till ett tak som är angett eller möjligt att fastställa.

Samrådsförfarandet skall utan att det påverkar tillämpningen av beslutanderätten i varje enskilt kontrakt vara tillämpligt på dessa generella avtal, även när affärernas natur inte har angetts och inget formellt åtagande har gjorts.

2. Om en medlemsstat eller kommissionen under ett samråd om beviljandet av ett generellt avtal – vare sig av offentlig eller privat natur – skulle begära muntligt samråd, och om under detta muntliga samråd sju medlemsstater skulle begära att alla eller en del av de separata kontrakt som skall avräknas mot detta generella avtal blir föremål för föregående samråd, skall samråd vara tillämpligt på dessa kontrakt.

3. Varje medlemsstat som har beviljat ett generellt avtal skall vid en senare tidpunkt och var sjätte månad därefter anmäla hur detta avtal använts.

AVSNITT II

Förfarande

Artikel 4

I fråga om separata kontrakt skall den medlemsstat som inleder samråd lämna följande upplysningar:

a)	Bestämmelseland.

b)	Platsen för transaktionen eller, om denna uppgift saknas, adressen till avtalspartens huvudkontor i bestämmelselandet.

Utmärkande egenskaper för transaktionen:

i)	transaktionens natur – typ av material och ungefärligt antal artiklar som skall levereras,

ii)	värde enligt den skala som anges i bilaga II,

iii)	huruvida köpare och eventuella utställare av garanti är offentliga eller privata,

iv)	om transaktionen skall lämnas ut för internationellt anbudsförfarande, sista dagen för inlämnandet av anbud.

d)	Huvudsakliga kreditvillkor som begärts av den tilltänkte mottagaren.

Kreditvillkor som myndigheterna i det exporterande landet avser att erbjuda:

i)	den andel som skall betalas på kredit,

ii)	kreditens giltighetstid och dess utgångspunkt (t.ex. varje leverans, sista leverans, tagande i bruk),

iii)	återbetalningstakt,

iv)	om återbetalning inte skall göras med lika avbetalningar med jämna mellanrum mellan utgångspunkten och kreditens upphörande, exakta uppgifter om hur detta skall utföras (storleken på varje avbetalning och exakt betalningsdag),

v)	räntesubventionens faktiska belopp, om räntan avviker från intäktsräntan enligt det normala systemet; räntesatsen om krediten skall beviljas av allmänna medel,

vi)	kreditförsäkringsavgifter, om dessa avviker från intäktsavgifterna enligt det normala systemet,

vii)	omfång och villkor för eventuell subvention av lokala utgifter.

Uppgift om de exakta orsakerna till att normerna enligt artikel 2.1 inte tillämpas eller frångås. I sådana fall skall följande omständigheter anges:

i)	Biståndskredit.

ii)	Konkurrens från ett tredjeland (och uppgift om den åtnjuter stöd eller inte).

iii)	Transaktion som skall avräknas mot ett generellt avtal som har varit föremål för föregående samråd.

Artikel 5

I fråga om generella kreditavtal skall den medlemsstat som inleder samråd lämna följande information:

a)	Bestämmelseland.

b)	Tak för generellt kreditavtal.

Kreditens syfte:

i)	Om den är känd, den plats där transaktionen skall genomföras.

ii)	Typ av material som avses att levereras.

iii)	Huruvida låntagare och eventuella utställare av garanti är offentliga eller privata.

d)	Kreditvillkor i analogi med de upplysningar som avses i artikel 4 e och krav som kan komma i fråga för separata kontrakt (t.ex. sista dag för avräkning mot generellt kreditavtal, lägsta kontraktspriser som eventuellt skall fastställas).

Uppgift om de exakta orsakerna till att normerna enligt artikel 2.1 inte tillämpas eller frångås. I sådana fall skall följande omständigheter anges:

i)	Biståndskredit.

ii)	Konkurrens från ett tredjeland (och uppgift om den åtnjuter stöd eller inte).

Artikel 6

Följande numrering skall iakttas vid överlämnande av information:

a)	Separata kontrakt: bokstäver motsvarande den samrådande medlemsstaten åtföljd av ett serienummer för varje år. Om ett kontrakt avräknas mot ett generellt avtal, skall numreringen av detta generella avtal också anges.

b)	Generella privata kreditavtal: bokstaven ”X” åtföljd av de bokstäver som motsvarar den samrådande medlemsstaten samt ett serienummer för varje år.

c)	Statliga eller blandade krediter: bokstaven ”A” åtföljd av de bokstäver som motsvarar den samrådande medlemsstaten samt ett serienummer för varje år.

Artikel 7

För att göra det möjligt för medlemsstaterna att i rätt tid samordna sin inställning skall den information som föreskrivs enligt artiklarna 4 och 5 överlämnas så snart som möjligt efter det att undersökningen inletts av antingen garantierna och de egentliga föreslagna krediterna eller av något annat beslut som enligt villkoren i nationella bestämmelser eller nationell administrativ praxis skulle utgöra en förutsättning för den efterföljande undersökningen av dessa garantier eller krediter.

Artikel 8

Om faktorerna som motiverar avvikelse från normerna ändras, eller om nya grundläggande villkor för krediten föreslås, som avviker från dem som från början angetts av den samrådande medlemsstaten, skall samråd på nytt äga rum enligt ett ändrat serienummer.

Om de nya föreslagna villkoren är mer restriktiva, skall medlemsstaten i fråga endast vara förpliktad till direkt information enligt det ursprungliga serienumret.

Artikel 9

Den information som anges i artiklarna 4 och 5, de svar som anges i artikel 10 och den anmälan som avses i artikel 15 skall översändas per telex till de mottagare som utsetts av varje medlemsstat, till kommissionen och till rådets generalsekretariat.

All korrespondens som avser ett samråd skall vara försedd med dess nummer och en uppgift om destinationslandet.

Artikel 10

1. Medlemsstaterna och kommissionen får

a)	ange att de villkor som föreslås av den samrådande medlemsstaten inte kräver några kommentarer,

b)	begära att den samrådande medlemsstaten lämnar ytterligare uppgifter,

c)	göra kommentarer och reservationer eller uttrycka en ogynnsam åsikt; endast ett yttrande som uttryckligen uppges vara en ogynnsam åsikt skall anses vara detta,

d)	begära ett sammanträde för samråd.

2. När transaktioner är föremål för samråd och angående vilka sju medlemsstater hyser en ogynnsam åsikt, skall sammanträden för samråd automatiskt äga rum.

3. Utom i de fall då artikel 13 gäller, skall den samrådande medlemsstaten uppskjuta sitt beslut tills efter utgången av de perioder som föreskrivs i artikel 11, eller, när ett sammanträde för samråd automatiskt skall äga rum enligt punkt 2, till dess att detta sammanträde har hållits.

Artikel 11

Det förfarande som föreskrivs i artikel 10.1 skall inledas inom sju kalenderdagar från och med dagen för den samrådande medlemsstatens inledande meddelande.

Om en anhållan om ytterligare upplysningar ställs till den samrådande medlemsstaten senast före den sjunde kalenderdagens utgång, skall denna svara senast inom fem kalenderdagar.

De som deltar i det nämnda förfarandet skall ges högst tre arbetsdagar efter mottagandet av dessa ytterligare upplysningar för att avge sitt yttrande.

Artikel 12

Underlåtenhet av den medlemsstat som deltar i samrådet eller av kommissionen att svara inom de tider som föreskrivs i artikel 11 skall anses som utebliven kommentar enligt artikel 10.1 a.

Så snart en medlemsstat som begär ytterligare upplysningar har anmält till de mottagare som avses i artikel 9 att svar inte erhållits vid utgången av den tid som föreskrivs i artikel 11 andra stycket skall ett sammanträde för samråd automatiskt äga rum och artikel 10.3 skall gälla.

Artikel 13

Som en undantagsåtgärd får den samrådande medlemsstaten fatta ett omedelbart beslut om den föreslagna transaktionen, om den anser att detta beslut inte längre kan uppskjutas.

Utom i fråga om statliga krediter skall bestämmelsen i första stycket emellertid inte gälla

a)	när beslutet att bevilja eller garantera kredit grundar sig endast på konkurrens inom gemenskapen; möjligheten att fatta ett omedelbart beslut om transaktioner skall emellertid medges på villkor som en annan medlemsstat redan beslutat att stödja,

b)	i den mån ett förfarande, som fastställts i ett internationellt sammanhang i vilket alla medlemsstater är parter, tillåter alla deltagare, som enda möjlighet och i brådskande fall, en inskränkning i de normala svarstiderna.

Artikel 14

Sammanträden för samråd skall hållas vid varje tillfälle som gruppen för samordning av strategin för kreditförsäkring, kreditgarantier och finansiella krediter, som upprättas genom rådets beslut av den 27 september 1960, eller dess undergrupper sammanträder. Vidare skall, om en medlemsstat begär det, särskilda sammanträden sammankallas mellan gruppens eller dess undergruppers sammanträden.

Medlemsstaterna och kommissionen skall till de mottagare som avses i artikel 9, om möjligt fyra kalenderdagar före sammanträdena för samråd, överlämna en förteckning över de ärenden som de avser att förelägga för diskussion.

Sammanträden för samråd skall hållas där rådets generalsekretariat har sitt säte.

Artikel 15

I samtliga ärenden skall de andra medlemsstaterna underrättas om det slutliga beslut som fattas i fråga om varje transaktion. Anmälan av detta beslut skall åtföljas av en redogörelse för orsakerna till att den samrådande medlemsstaten inte var i stånd att ta hänsyn till kommentarer, reservationer eller de ogynnsamma åsikter som uttryckts av de parter med vilka samråd skett.

AVDELNING II

SÄRSKILDA FÖRFARANDEN

Artikel 16

Varje medlemsstat får fråga en annan medlemsstat om den har kännedom om en transaktion som hittills inte varit föremål för samråd och i synnerhet om de kreditvillkor som en exportör eller ett finansinstitut gör gällande. Skulle inget svar på dessa förfrågningar vara tillgängligt inom sju kalenderdagar skall den medlemsstat som frågat ha rätt att anse att den tillfrågade medlemsstaten har kännedom om detta ärende och att de kreditvillkor som gjorts gällande anses ha fastställts. I enlighet med det förfarande som föreskrivs i avdelning I skall den medlemsstat som frågat ha rätt att inleda ett samråd och samtidigt uttryckligen ange att det är motiverat av en konkurrenssituation som anses ha fastställts.

Om samråd redan har inletts av en medlemsstat, och en annan medlemsstat som anmodas att stödja samma transaktion frågar den först nämnda medlemsstaten om dess slutliga ståndpunkt, skall underlåtenhet att svara på frågorna vid utgången av en tid av fem arbetsdagar ge den medlemsstat som frågat rätt att anse att den hörda medlemsstaten har stött ärendet på de villkor som angetts under samråd.

Artikel 17

Obundna krediter som avviker från de normer som anges i bilaga I eller från någon annan norm som antagits av medlemsstaterna skall inom ramen för gruppen för samordning av strategin för kreditförsäkring, kreditgarantier och finansiella krediter medföra anmälan av

a)	huvuddragen i de krediter som beviljats under det föregående kvartalet,

b)	utnyttjandet av obundna krediter vid utgången av det föregående året.

Artikel 18

När en medlemsstat med ett tredjeland ingår ett avtal i vilket det nämns att krediter eventuellt kommer att beviljas utan att närmare ange de exakta villkoren för detta

a)	skall i fråga om bundna krediter denna stat då avtalet ingås överlämna huvuddragen i detta till de mottagare som avses i artikel 9,

b)	skall i fråga om obundna krediter den anmälan som föreskrivs i artikel 17 gälla även för dessa krediter.

AVDELNING III

REGELBUNDNA RAPPORTER

Artikel 19

Gruppen för samordning av strategin för kreditförsäkring, kreditgarantier och finansiella krediter skall halvårsvis överlämna rapporter om tillämpningen av det förfarande som avses i avdelningarna I och II.

Trots dessa regelbundna rapporter skall tilläggsrapporter även upprättas, om de svårigheter som tillstött vid tillämpningen av det relevanta förfarandet är av sådan natur och vikt att detta krävs.

AVDELNING IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20

Beslut 73/391/EEG skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till det upphävda beslutet skall anses som hänvisningar till detta beslut och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga IV.

Artikel 21

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 november 2006.

På rådets vägnar

E. TUOMIOJA

Ordförande

(1) EUT C 226 E, 15.9.2005, s. 43.

(2) EUT C 302, 7.12.2004, s. 19.

(3) EGT L 346, 17.12.1973, s. 1. Beslutet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(4) Se bilaga III.

(5) EGT 66, 27.10.1960, s. 1339.

BILAGA I

GEMENSKAPSNORMER SOM INTE FÅR FRÅNGÅS UTAN SAMRÅD

A. Löptid för krediter

Den löptid som beviljas varje kredit oavsett om det rör en leverantörskredit eller finansiell kredit får inte överstiga fem år beräknad utifrån följande utgångspunkter:

Kapitalvaror som består av särskilda enheter som kan användas som de är (t.ex. lokomotiv):

—	det genomsnittliga datum eller den dag då köparen faktiskt skall ta varorna i fysisk besittning i sitt eget land.

Kapitalvaror för kompletta anläggningar eller fabriker när leverantören inte ansvarar för ibruktagandet:

—	den dag då köparen skall ta samtliga varor (utom reservdelar) i besittning i enlighet med kontraktet.

Byggkontrakt när entreprenören inte är ansvarig för ibruktagandet:

—	den dag då byggnaden har färdigställts.

Installationskontrakt (eller byggnadskontrakt) när leverantören (eller entreprenören) har kontrakträttsligt ansvar för ibruktagandet:

—

den dag då leverantören (eller entreprenören) har färdigställt installationen samt gjort preliminära prov för att säkerställa att den är driftsklar oavsett om anläggningen (eller byggnaden) vid den tidpunkten överlämnas till köparen i enlighet med kontraktsvillkoren och utan hänsyn till varje kvarvarande åtagande av leverantören eller (entreprenören), t.ex. garanti att driften skall fungera eller utbildning av lokal personal.

I de i punkterna 2, 3 och 4 nämnda fallen när kontraktet innebär ett särskilt utförande av enskilda delar av projekt:

—	begynnelsedagen för varje särskild del eller genomsnittligt begynnelsedatum för dessa eller, när leverantören har ingått ett avtal som inte omfattar hela projektet men en väsentlig del av detta, den begynnelsetidpunkt som bestämts för hela projektet.

B. Andelen lokala utgifter

I fråga om privata garanterade krediter får återstoden av den lokala del som skall betalas på kredit inte överstiga 5 % av kontraktpriset.

Samråd skall emellertid inte inledas i fråga om kontrakt som föreskriver att betalning av den lokala delen skall ske senast vid utgången av en tremånadersperiod som räknas från fullbordandet av arbetena eller leveranserna.

För rätt tolkning av denna bestämmelse

a)	skall ”återstod som skall betalas på kredit” betyda det utestående beloppet efter det att avräkning skett mot den lokala delen av alla betalningar som gjorts a conto i samband med kontraktet,

b)	skall ”lokal del” betyda den del av kontraktspriset som motsvarar de utgifter som exportören förutser att han kommer att ådra sig på platsen, som t.ex. betalningar till anställda och andra samt betalningar för varor och material,

c)	skall ”kontrakt” betyda alla typer av kontrakt på leverans av varor och material, på utförande av arbete eller blandade kontrakt (dvs. leverans och arbeten),

d)	skall ”betalningar a conto” betyda alla de belopp som skall betalas mellan ordergivningen och fullbordandet av arbetena eller leveranserna.

C. Leasingkontrakt

Vid tillämpningen av de bestämmelser som detta beslut avser skall leasingkontrakt behandlas som krediter. Om deras hela giltighetstid inte uttryckligen begränsas, skall denna giltighetstid anses vara mer än fem år.

BILAGA II

SKALA ÖVER DE VÄRDEN SOM SKALL ANVÄNDAS

Kategori I	:	högst 750 000 speciella dragningsrätter.
Kategori II	:	600 000–1 200 000 speciella dragningsrätter.
Kategori III	:	1 000 000–2 200 000 speciella dragningsrätter.
Kategori IV	:	2 000 000–3 200 000 speciella dragningsrätter.
Kategori V	:	3 000 000–5 000 000 speciella dragningsrätter.
Kategori VI	:	4 800 000–7 600 000 speciella dragningsrätter.
Kategori VII	:	7 400 000–11 200 000 speciella dragningsrätter.
Kategori VIII	:	10 000 000–22 000 000 speciella dragningsrätter.
Kategori IX	:	20 000 000–44 000 000 speciella dragningsrätter.
Kategori X	:	över 40 000 000 speciella dragningsrätter.

BILAGA III

UPPHÄVT BESLUT OCH DESS ÄNDRING

Rådets beslut 73/391/EEG (1)	(EGT L 346, 17.12.1973, s. 1)
Rådets beslut 76/641/EEG	(EGT L 223, 16.8.1976, s. 25)

(1) Beslut 73/391/EEG har även ändrats genom följande icke upphävda rättsakter:

—	1985 års anslutningsakt.

—	1994 års anslutningsakt.

BILAGA IV

JÄMFÖRELSETABELL

Beslut 73/391/EEG	Detta beslut
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2	Artikel 21
Bilaga, artikel 1, den inledande formuleringen	Artikel 2.1, den inledande formuleringen
Bilaga, artikel 1 första och andra strecksatserna	Artikel 2.1 a och b
Bilaga, artikel 2 första stycket, den inledande formuleringen	Artikel 2.2, den inledande formuleringen
Bilaga, artikel 2 första stycket första–tredje strecksatserna	Artikel 2.2 a–c
Bilaga, artikel 2 andra stycket	Artikel 2.3
Bilaga, artikel 3	Artikel 3
Bilaga, artikel 4 a och b	Artikel 4 a och b
Bilaga, artikel 4 c första–fjärde strecksatserna	Artikel 4 c i–iv
Bilaga, artikel 4 d	Artikel 4 d
Bilaga, artikel 4 e första–sjunde strecksatserna	Artikel 4 e i–vii
Bilaga, artikel 4 f	Artikel 4 f i–iii
Bilaga, artikel 5 a och b	Artikel 5 a och b
Bilaga, artikel 5 c första–tredje strecksatserna	Artikel 5 c i–iii
Bilaga, artikel 5 d	Artikel 5 d
Bilaga, artikel 5 e	Artikel 5 e i och ii
Bilaga, artikel 6, den inledande formuleringen	Artikel 6, den inledande formuleringen
Bilaga, artikel 6 första–tredje strecksatserna	Artikel 6 a–c
Bilaga, artiklarna 7–9	Artiklarna 7–9
Bilaga, artikel 10.1, den inledande formuleringen	Artikel 10.1, den inledande formuleringen
Bilaga, artikel 10.1 första–fjärde strecksatserna	Artikel 10.1 a–d
Bilaga, artikel 10.2 och 10.3	Artikel 10.2 och 10.3
Bilaga, artiklarna 11 och 12	Artiklarna 11 och 12
Bilaga, artikel 13 första stycket	Artikel 13 första stycket
Bilaga, artikel 13 andra stycket, den inledande formuleringen	Artikel 13 andra stycket, den inledande formuleringen
Bilaga, artikel 13 andra stycket första och andra strecksatserna	Artikel 13 andra stycket a och b
Bilaga, artiklarna 14–16	Artiklarna 14–16
Bilaga, artikel 17, den inledande formuleringen	Artikel 17, den inledande formuleringen
Bilaga, artikel 17 första och andra strecksatserna	Artikel 17 a och b
Bilaga, artikel 18, den inledande formuleringen	Artikel 18, den inledande formuleringen
Bilaga, artikel 18 första och andra strecksatserna	Artikel 18 a och b
Bilaga, artikel 19	Artikel 19
—	Artikel 20
Bilaga 1 A	Bilaga I A
Bilaga 1 B, den inledande formuleringen	Bilaga I B första stycket
Bilaga 1 B första strecksatsen	Bilaga I B andra stycket
Bilaga 1 B andra strecksatsen första–fjärde understrecksatserna	Bilaga I B tredje stycket a–d
Bilaga 1 C	Bilaga I C
Bilaga 2	Bilaga II
—	Bilaga III
—	Bilaga IV