3.6.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/17

(1)

Genom en skrivelse från Republiken Tjeckiens ständiga representation till Europeiska unionen av den 1 december 2005 anmälde den tjeckiska regeringen, med hänvisning till artikel 95.4 i fördraget, till kommissionen sina nationella bestämmelser om kadmiumhalt i gödselmedel som man anser nödvändiga att behålla efter antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel (1).

(2)

I artikel 95.4 och 95.6 i fördraget anges följande:

”4.   Om en medlemsstat efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att behålla nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 30 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, skall den till kommissionen anmäla dessa bestämmelser samt skälen för att behålla dem.

(…)

6.   Kommissionen skall inom sex månader efter en sådan anmälan […] godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den konstaterat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

Om kommissionen inte fattar beslut inom denna period skall de nationella bestämmelser som avses i punkterna 4 […] anses godkända.

Om det är berättigat på grund av frågans komplexitet och om det inte finns någon fara för människors hälsa, får kommissionen meddela den berörda medlemsstaten att den period som avses i denna punkt kan förlängas med ytterligare högst sex månader.”

(3)

I rådets direktiv 76/116/EEG av den 18 december 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gödselmedel (2), senast ändrat genom direktiv 98/97/EG (3), anges de krav som gödselmedel måste uppfylla för att få släppas ut på marknaden med beteckningen ”EG-gödselmedel”. Direktiv 76/116/EEG har ersatts av förordning (EG) nr 2003/2003.

(4)

I bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003 anges typbeteckning och motsvarande krav, bl.a. sammansättningen, för varje EG-märkt gödselmedel. EG-gödselmedlen i denna förteckning är inordnade i kategorier efter deras halt av primära makronäringsämnen, dvs. grundämnena kväve, fosfor och kalium.

(5)

I bestämmelserna beträffande sammansättningen av de gödselmedel som omfattas av förordning (EG) nr 2003/2003 anges inget gränsvärde för kadmiumhalten i EG-märkta gödselmedel.

(6)

Enligt artikel 5 får medlemsstaterna inte förbjuda, begränsa eller hindra utsläppande på marknaden av gödselmedel som är märkta med beteckningen ”EG-gödselmedel” på grund av deras sammansättning, identifiering, märkning eller förpackning, förutsatt att de uppfyller bestämmelserna i förordningen.

(7)

I skäl 15 i förordningen anges att kommissionen kommer att ta upp frågan om oavsiktligt kadmiuminnehåll i mineralgödselmedel, och att den vid behov kommer att utarbeta ett förslag till förordning som den kommer att lägga fram för Europaparlamentet och rådet.

(8)

Arbetet med att utarbeta ett kommissionsförslag om kadmium i gödselmedel pågår.

(9)

Miljöfrågorna rörande kadmium i gödselmedel togs upp på gemenskapsnivå under förhandlingarna om Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I anslutningsakten beviljades dessa tre medlemsstater tillfälliga undantag från gemenskapslagstiftningen om gödselmedel för att möjliggöra en noggrann bedömning på gemenskapsnivå av riskerna med kadmium i gödselmedel.

(10)

På grundval av slutsatserna i de nationella riskbedömningarna förlängde kommissionen 2002 undantagen för Österrike (4), Finland (5) och Sverige (6) till och med den 31 december 2005. Dessa undantag förlängdes sedan återigen i januari 2006 därför att antagandet av gemenskapslagstiftning om kadmiumhalten i fosforhaltiga gödselmedel försenats.

(11)

Följande bestämmelser gäller för närvarande:

(12)

Dessa undantag skall tillämpas fram till dess att harmoniserade bestämmelser om kadmium i gödselmedel antas på EU-nivå.

(13)

De nationella bestämmelser som Republiken Tjeckien anmält infördes genom lagen om gödselmedel (10). I artikel 3.2 c fastställs att det är förbjudet att släppa ut ett gödselmedel på den nationella marknaden om det har en högre halt av farliga ämnen än vad som anges i lagen.

(14)

I dekret 474/2000 av den 13 december 2000 om krav på gödselmedel (11) fastställs bl.a. gränsvärdet för kadmium i mineralgödselmedel. Enligt bilaga I får kadmiumhalten i fosforhaltiga mineralgödselmedel (med 5 % P2O5 eller mer) inte överskrida 50 mg/kg P2O5.

(15)

Tjeckien blev medlem i Europeiska unionen den 1 maj 2004. I anslutningsakten anges inga övergångsbestämmelser för användning och utsläppande av kadmium på marknaden inom det nationella territoriet.

(16)

Genom dekret 209/2005 av den 20 maj 2005 om ändring av dekret 474/2000 om krav på gödselmedel (12) anpassas de nationella bestämmelserna till förordning (EG) nr 2003/2003. I artikel 1 punkt 1 i dekretet fastställs det att marknadsbegränsningarna för kadmium i gödselmedel bara gäller nationella gödselmedel. ”EG-gödselmedel” omfattas inte.

(17)

Genom en skrivelse av den 1 december 2005 anmälde de tjeckiska myndigheterna till kommissionen sina nationella bestämmelser om kadmiumhalten i gödselmedel som man avser att behålla efter antagandet av förordning (EG) nr 2003/2003/EG.

(18)

Genom en skrivelse av den 13 december 2005 underrättade kommissionen den tjeckiska regeringen om att den mottagit anmälan enligt fördragets artikel 95.4 och att sexmånadersperioden för handläggningen av ärendet enligt artikel 95.6 inleddes den 6 december 2005, dagen efter det att anmälan inkommit.

(19)

Genom en skrivelse av den 2 februari 2006 underrättade kommissionen övriga medlemsstater om Tjeckiens anmälan. Kommissionen tillkännagav dessutom anmälan i Europeiska unionens officiella tidning  (13) för att upplysa andra berörda parter om de nationella bestämmelser som Tjeckien avser att behålla samt om anförda skäl.

(20)

I artikel 95.4 i fördraget anges att om en medlemsstat efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att behålla nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 30 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, skall den till kommissionen anmäla dessa bestämmelser samt skälen för att behålla dem.

(21)

Syftet med de tjeckiska myndigheternas anmälan av den 1 december 2005 är att få bemyndigande att behålla nationella bestämmelser som inte är förenliga med dem som gäller sammansättningen av EG-märkta gödselmedel som omfattas av förordning (EG) nr 2003/2003.

(22)

Som redan nämnts hindras medlemsstaterna genom artikel 5 i förordning (EG) nr 2003/2003 från att begränsa utsläppandet på marknaden av EG-märkta gödselmedel på grund av deras sammansättning, men i bestämmelserna om sammansättningen anges inget gränsvärde för kadmiumhalten. Detta betyder att enligt artikel 5 kan EG-märkta gödselmedel som uppfyller kraven i förordningen släppas ut på marknaden oberoende av deras kadmiumhalt.

(23)

Mot bakgrund av vad som anges ovan är det tydligt att de nationella bestämmelser som anmälts av Tjeckien är strängare än bestämmelserna i förordning (EG) nr 2003/2003, eftersom de förbjuder utsläppande på marknaden av EG-märkta fosforhaltiga mineralgödselmedel med en kadmiumhalt som överstiger 50 mg/kg P2O5.

(24)

Som anges ovan har kommissionen redan medgett undantag om att behålla den nationella lagstiftningen för Österrike, Finland och Sverige. Redan deras anslutningsakt innehöll övergångsbestämmelser och undantagen förnyades sedan på grundval av de nationella myndigheternas slutsatser i riskbedömningar som gjorts med hjälp av en gemensam metod som godkänts av Europeiska kommissionen.

(25)

Enligt artikel 95.4 skall anmälan av de nationella bestämmelserna innehålla en redogörelse för ett eller flera väsentliga behov enligt artikel 30 eller motiveras med miljö- eller arbetsmiljöskydd. Tjeckiens ansökan innehåller texten till de nationella bestämmelserna samt en studie (14) med en riskbedömning av användningen av fosfathaltiga gödselmedel innehållande kadmium som enligt de tjeckiska myndigheterna motiverar att man behåller de nationella bestämmelserna. Den nationella riskbedömningen har gjorts enligt den metod som godkänts av Europeiska kommissionen.

(26)

Mot bakgrund av vad som sägs ovan anser kommissionen att den anmälan som Tjeckien har lämnat in för att få bemyndigande att behålla de nationella bestämmelserna som avviker från bestämmelserna i förordning (EG) nr 2003/2003 kan tas upp till sakprövning enligt artikel 95.4 i EG-fördraget.

(27)

Enligt artikel 95 i fördraget skall kommissionen säkerställa att alla villkor som gör det möjligt för en medlemsstat att begagna sig av möjligheterna till undantag enligt denna artikel är uppfyllda.

(28)

Kommissionen skall i synnerhet bedöma om de bestämmelser som anmälts av medlemsstaten är motiverade med hänsyn till de väsentliga behov som anges i artikel 30 i fördraget eller avser miljö- eller arbetsmiljöskydd.

(29)

Om kommissionen bedömer att de nationella bestämmelserna är motiverade, måste den dessutom i enlighet med artikel 95.6 i fördraget undersöka huruvida dessa bestämmelser utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de utgör ett hinder för den inre marknadens funktion.

(30)

Tjeckien har grundat sin begäran på behovet av folkhälso- och miljöskydd. Kadmium i gödselmedel bedöms utgöra ett hot mot miljö och folkhälsa. Som stöd för sin begäran hänvisar Tjeckien till slutsatserna i en nationell studie som innehåller en bedömning av riskerna med kadmiumhaltiga gödselmedel.

(31)

Kadmium är en tungmetall som förekommer naturligt i miljön, men de flesta utsläppen av denna metall sker till följd av olika mänskliga aktiviteter (framställning av icke-järnmetaller, förbränning av fossila bränslen, användning av gödselmedel osv.).

(32)

En allmän riskbedömning av kadmiummetall och kadmiumoxid genomförs för närvarande inom ramen för rådets förordning (EEG) nr 793/93/EEG av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen (15) med Belgien som rapportör. Riskbedömningen kommer att omfatta alla viktiga användningar och utsläpp av kadmium. För närvarande är endast ett utkast till rapport tillgängligt för diskussioner på teknisk nivå.

(33)

Av de vetenskapliga uppgifter som hittills föreligger kan slutsatsen dras att kadmiummetall och kadmiumoxid i allmänhet kan anses medföra allvarliga hälsorisker, särskilt för njurar och skelett. Kadmiumoxid har dessutom klassificerats som ett cancerogent ämne i kategori 2. Det råder också allmän enighet om att kadmium i gödselmedel utgör den allra största källan för tillförseln av kadmium till marken och näringskedjan. I utkastet till allmän riskbedömning manas till försiktighet, eftersom det inte för alla lokala och regionala situationer kan uteslutas att det föreligger en risk för människors hälsa, och det anges vidare att till och med riskfaktorer under 1,0 kanske inte är ett tillräckligt skydd för alla delar av befolkningen på grund av de stora skillnaderna i kadmiumkoncentrationen i livsmedel och i kostvanor och nutritionsstatus.

(34)

Kadmium finns naturligt i de fosfatmineral som bryts för att användas som råvara vid framställningen av fosforhaltiga mineralgödselmedel. Som slutprodukt innehåller dessa gödselmedel alltid en viss mängd kadmium, beroende på fosfatmineralets ursprungliga halt.

(35)

Kadmium anses skadligt såväl för miljön som för människors hälsa. Fosforhaltiga gödselmedel har identifierats som en stor källa till kadmium i jordbruksmarken, där det tenderar att upplagras över tid. Grödan tar upp kadmium från marken och kadmiumhalten i livsmedel, som är den stora källan till människors kadmiumintag, ger anledning till oro när det gäller folkhälsan. När kadmium tas upp via födan ansamlas det i njurarna och kan så småningom leda till nedsatt njurfunktion för vissa riskgrupper.

(36)

Miljöfrågorna rörande kadmium i gödselmedel togs först upp på gemenskapsnivå under förhandlingarna om Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Som anges ovan beviljades dessa tre medlemsstater tillfälliga undantag från gemenskapslagstiftningen om gödselmedel för att möjliggöra en noggrann bedömning på gemenskapsnivå av riskerna med kadmium i gödselmedel.

(37)

Kommissionen samlade i detta sammanhang först alla tillgängliga uppgifter om hur situationen ser ut i Europeiska gemenskapen när det gäller exponeringen på grund av kadmium i gödselmedel. Eftersom det inte fanns tillräckliga uppgifter att tillgå i alla medlemsstater beställde kommissionen två studier där man skulle utarbeta metoder och förfaranden för att bedöma hälso- och miljörisker av kadmium i gödselmedel (16). Medlemsstaterna uppmanades därefter att genomföra landsomfattande riskbedömningar genom att använda ovannämnda metoder och förfaranden.

(38)

Nio medlemsstater har genomfört bedömningar av riskerna med kadmium i gödselmedel. Dessa riskbedömningar finns sedan september 2001 att tillgå för allmänheten på kommissionens webbplats (17). Dessutom har en separat studie med en analys av dessa riskbedömningar offentliggjorts, och olika alternativ för en gemenskapsomfattande riskhantering av kadmium i gödselmedel har utformats (18).

(39)

Dessa riskbedömningar lades fram för vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö (19) för utvärdering. Kommittén anmodades särskilt att ange vilken kadmiumkoncentration i gödselmedel som högst kan tolereras för att kadmiumhalten i odlad mark inte skall öka i betydande utsträckning. Kommittén drog slutsatsen att kadmiumhalten i gödselmedel måste begränsas för att undvika att kadmium upplagras i marken. Upplagring kan ske i viss mark även om gödselmedel används som innehåller mycket låga kadmiumkoncentrationer, medan det i annan mark inte kommer att ske någon upplagring även om gödselmedel används som innehåller höga kadmiumhalter. Gödselmedel som innehåller mindre än 20 mg Cd/kg P2O5 brukar dock i de flesta fall inte leda till någon långsiktig upplagring i marken, om annan kadmiumtillförsel inte beaktas, medan gödselmedel som innehåller mer än 60 mg Cd/kg P2O5 i de flesta fall kan förväntas leda till en långsiktig upplagring. Ett gränsvärde för kadmium i fosfathaltiga gödselmedel bör därför tas fram på grundval av en riskbedömning och med beaktande av alla kadmiumkällor (20).

(40)

Den allmänna riskbedömningen om kadmium och kadmiumoxid har tagit relativt lång tid, och för närvarande finns det ingen slutlig EU-omfattande bedömning av riskerna med kadmium. Det slutliga utkastet till allmän riskbedömning från mars 2005 stöder det yttrande som vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö lagt fram om upplagringen av kadmium i marken. Även om det där konstateras att tillskottet från kadmium i gödselmedel i sig kanske inte är tillräckligt för att orsaka svår och omedelbar risk för människors hälsa och för miljön, måste försiktighet iakttas, eftersom det inte för alla lokala och regionala situationer kan uteslutas att det föreligger en risk för människors hälsa på grund av de stora skillnaderna i kadmiumkoncentrationen i livsmedel och i kostvanor och nutritionsstatus.

(41)

Kommissionens förslag om kadmium i gödselmedel har försenats något i avvaktan på den allmänna riskbedömningsrapporten om kadmium och kadmiumoxid samt den uppföljning som eventuellt skall göras vad beträffar riskreducerande åtgärder.

(42)

De tjeckiska myndigheterna har lämnat in en nationell riskbedömning till stöd för sin begäran om ett gränsvärde för kadmium i fosfathaltiga gödselmedel. Den ram som använts för att genomföra riskbedömningen är uppbyggd kring tre begrepp.

(43)

Enligt denna bedömning beräknas den nettoupplagring av kadmium i mark och marklösning (eller porvatten) (21), som härrör ur användningen av gödselmedel över tid i jämviktstillstånd. Upplagringsbedömningen möjliggör t.ex. användning av medel- och extremvärden. Den tjeckiska riskbedömningen visar att med denna bedömningsmetod har följande bedömningsgrunder beaktats:

(44)

Enligt denna bedömningsgrund beräknas de odlade växternas upptagning ur marken och människans därpå följande intag av kadmium med hjälp av de exponeringsmått som omfattar exponeringens både aktuella och extremvärden.

(45)

Denna bedömning möjliggör för Tjeckien att uppskatta incidens och allvar för de skadliga effekter som sannolikt uppstår vid faktisk eller förutsedd exponering för kadmium. Beräkningarna görs för tre scenarier och fyra PNEC-värden (22).

(46)

Bedömningarna har lett till riskindex (PEC/PNEC-förhållanden) (23) på mellan 0,1 och 1,19 med ett realistiskt sämsta tänkbara värde på 0,93, som framhållits som skäl för de nationella begränsningarna, förutsatt att kadmiumhalten i fosforhaltiga mineralgödselmedel inte överskrider 50 mg/kg P2O5.

(47)

Den riskbedömning som lämnats in av de tjeckiska myndigheterna har genomförts enligt de förfaranden och metoder som utformats på gemenskapsnivå, något som anses säkerställa en hög tillförlitlighetsnivå i de uppgifter som erhålls.

(48)

Eftersom Tjeckien som skäl för att behålla de nationella bestämmelserna har lagt fram ett PEC/PNEC-värde nära 1, ansågs det lämpligt att lämna över riskbedömningen till kommissionens vetenskapliga kommitté för hälso- och miljörisker för en noggrann utvärdering.

(49)

Kommittén ombads särskilt att

(50)

Utvärderingen av Tjeckiens ståndpunkt skjuts därför upp tills kommissionen får ta del av den vetenskapliga kommitténs yttrande.

(51)

Efter en noggrann genomgång av dessa uppgifter anser kommissionen att villkoren i artikel 95.6 tredje stycket är uppfyllda, vilket innebär att kommissionen kan förlänga den sexmånadersperiod som den enligt artikelns bestämmelser har på sig att godkänna eller förkasta de nationella bestämmelserna.

(52)

Med beaktande av den studie som de tjeckiska myndigheterna har lämnat in, där det konstateras att PEC/PNEC-förhållandet är väldigt nära 1, är det nödvändigt att den vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker gör en undersökning för att klargöra om det verkligen föreligger en risk för miljön och människors hälsa. Kommissionens vetenskapliga kommitté har hörts tidigare när Österrike, Finland och Sverige lade fram liknande studier till stöd för sin begäran om nationellt undantag. Kommissionen bör således invänta resultaten av denna undersökning innan den fattar sitt beslut enligt artikel 95.6 första stycket. Under dessa omständigheter anser kommissionen att det är motiverat att förlänga den sexmånadersperiod som den har på sig att godkänna eller förkasta de nationella bestämmelserna, så att den vetenskapliga kommittén kan göra en noggrann bedömning och lämna ett yttrande och motsvarande slutsatser kan dras när det gäller de nationella bestämmelserna. Det är därför nödvändigt att förlänga perioden fram till den 6 december 2006.

(53)

På grundval av de antaganden och scenarier som använts dras i Tjeckiens rapport slutsatsen att det för närvarande inte finns någon risk för människors hälsa på grund av användningen av kadmium i gödselmedel.

(54)

Världshälsoorganisationen (WHO) har fastställt ett gränsvärde för det tolerabla veckointaget av kadmium som uppgår till 7 μg/kg. Detta gränsvärde motsvarar 60 μg/dag för en person som väger 60 kg. I Tjeckien uppskattades det genomsnittliga kadmiumintaget för en vuxen person till 12-27 μg/dag under 2000 (beroende på vilket scenario som tillämpats), vilket motsvarar omkring 19 %-45 % av WHO:s gränsvärde.

(55)

Vid den del av de tjeckiska myndigheternas bedömning som bygger på en riskkaraktärisering jämfördes kadmiumintagen i olika scenarier med WHO:s rekommenderade gränsvärden. Resultatet är den så kallade säkerhetsmarginalen. När säkerhetsmarginalen överskrider 1 kan den aktuella situationen anses vara en källa till potentiell hälsorisk för en exponerad person. Med de antaganden och metoder som tillämpats i Tjeckiens rapport, vilken nu granskas av den vetenskapliga kommittén, överskreds säkerhetsmarginalen på 1 inte i något av exponeringsscenarierna, inbegripet det övre scenario som studerats där man antar att 100 % av de intagna livsmedlen härrör från gödslade områden och att kadmiumhalten uppgår till 90 mg/kg P2O5.

(56)

Mot bakgrund av vad som sägs ovan drar kommissionen slutsatsen att Tjeckiens ansökan av den 1 december 2005, i vilken landet anhöll om bemyndigande att behålla sina nationella bestämmelser om kadmiumhalten i gödselmedel, kan tas upp till prövning.

(57)

Med tanke på frågans komplexitet och eftersom det saknas dokumentation för risken för människors hälsa anser kommissionen att den period som avses i artikel 95.6 första stycket bör förlängas till den 6 december 2006.