KOMMISSIONENS BESLUT

av den 3 maj 2005

om att förklara en koncentration förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalets funktion

(Ärende COMP/M.3178 – Bertelsmann/Springer/JV)

[delgivet med nr K(2005) 1368]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2006/171/EG)

Kommissionen antog den 3 maj 2005 ett beslut i ett koncentrationsärende enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (1), särskilt artikel 8.2 i denna förordning. En icke-konfidentiell version av beslutets fullständiga text finns på ärendets giltiga språk och kommissionens arbetsspråk på GD Konkurrens webbplats: http://europa.eu.int/comm/competition/index_sv.html

(1)

Kommissionen mottog den 4 november 2004 en anmälan enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (”koncentrationsförordningen”) om en planerad koncentration genom vilken de tyska företagen Bertelsmann AG (”Bertelsmann”), dess helägda dotterbolag Gruner+Jahr AG & Co. KG (”G+J”) och Axel Springer AG (”Springer”) skulle få gemensam kontroll över det tyska företaget NewCo (”NewCo”) genom förvärv av aktier i ett nybildat gemensamt företag. Bertelsmann (och G+J) samt Springer kallas nedan gemensamt ”parterna”.

(2)

Den tyska konkurrensmyndigheten Bundeskartellamt informerade den 29 november 2004 kommissionen om att den planerade koncentrationen skulle hota att påtagligt påverka konkurrensen, antingen på den tyska marknaden för rotogravyrtryck eller på den tyska marknaden för tidskänsliga trycksaker, i synnerhet tidskrifter.

(3)

Genom ett beslut av den 23 december 2004 slog kommissionen fast att det fanns allvarliga skäl att betvivla att den anmälda operationen var förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalet. Kommissionen inledde därför ett förfarande i enlighet med artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen och beslöt att i enlighet med artikel 9.3 a i koncentrationsförordningen själv behandla de synpunkter som den tyska konkurrensmyndigheten hade fört fram.

(4)

Bertelsmann är ett internationellt medieföretag. Dess tryckeriverksamhet är koncentrerad till dotterbolaget Arvato AG (”Arvato”) som äger rotogravyrtryckeriet Maul-Belser i Nürnberg, offsettryckeriet Mohn Media i Gütersloh samt flera andra tryckerier i Europa, t.ex. rotogravyrtryckerierna Eurogravure S.p.A i Italien och Eurohueco S.A. i Spanien. Dessutom planerar Arvato att starta ett nytt rotogravyrtryckeri i Liverpool (Förenade kungariket) inom de närmaste två åren. Bertelsmanns helägda dotterbolag G+J, som står för koncernens förlagsverksamhet med utgivning, tryckning och distribution av tidningar och tidskrifter, äger vidare två rotogravyrtryckerier i de tyska städerna Itzehoe (nära Hamburg) och Dresden.

(5)

Springer är verksam inom utgivning, tryckning och distribution av tidningar och tidskrifter och äger aktier i radio- och TV-företag. Springer driver två rotogravyrtryckerier i Tyskland, närmare bestämt i Ahrensburg (nära Hamburg) och Darmstadt. Företaget driver också tre offsettryckerier som uteslutande trycker tidningar.

(6)

Koncentrationen består i att NewCo tar över Arvatos, G+J:s och Springers fem tyska rotogravyrtryckerier samt Arvatos planerade rotogravyrtryckeri i Förenade kungariket. Till följd av transaktionen kommer Bertelsmann och G+J äga 37,45 % var i NewCo medan Springer kommer att äga resterande 25,1 %, vilket ger dem vetorätt vid strategiska beslut. NewCo utgör ett självständigt fungerande gemensamt företag som kontrolleras gemensamt av Bertelsmann and Springer.

(7)

Rådgivande kommittén i koncentrationsfrågor beslöt med majoritet vid sitt 131:a möte den 22 april 2005 att stödja kommissionens förslag om att utfärda ett godkännande (2).

(8)

Förhörsombudet ansåg i en rapport av den 27 april 2005 att parternas rättigheter att yttra sig hade respekterats (3).

I RELEVANTA MARKNADER

Relevanta produktmarknader

(9)

Beträffande de relevanta produktmarknaderna koncentrerades kommissionens marknadsanalys på frågan om huruvida och i vilken utsträckning rotogravyr- och offsettryck är tekniker som kan ersätta varandra och huruvida de olika trycksakerna, dvs. tidskrifter, kataloger och reklam, utgör separata produktmarknader.

(10)

Marknadsanalysen visade att offsettryck i regel inte kan ersätta rotogravyrtryck. Rotogravyrtryck används främst vid tryckning av stora volymer, dvs. vid beställningar av ett stort antal exemplar och sidor, medan offsetmetoden framför allt används för små volymer. Kostnaderna för tryckning varierar starkt för offset och rotogravyr beroende på beställningens volym. Medan rotogravyrtryckpressar har förhållandevis högre fasta kostnader än offsetpressar har de i gengäld större kapacitet och högre tryckhastighet och kan därför producera ett stort antal sidor snabbare och mer kostnadseffektivt. Offsettryckpressar är dessutom mer begränsade vad gäller antalet olika sidor som de kan trycka i en tryckomgång (maximalt 72 sidor jämfört med upp till 192 sidor för rotogravyrtryck). Marknadsanalysen har bekräftat att offsettryck inte utövar något konkurrenstryck på rotogravyrtryck av tidskrifter med fler än 64 sidor och i fler än 360 000 exemplar liksom av kataloger och reklam med fler än 64 sidor och i fler än 450 000 exemplar.

(11)

En rotogravyrpress kan trycka tidskrifter, reklam och kataloger. Åtminstone för tidskrifter finns det dock en separat produktmarknad. Eftersom tidskrifter har ett aktuellt innehåll och sena inlämningsdatum för reklam är de i allmänhet mer tidskänsliga än reklam och kataloger. Tryckning av tidskrifter innebär dessutom högre krav på slutbehandling, i synnerhet när tidskrifterna innehåller bilagor och varuprov. Speciella maskiner för slutbehandling finns i de flesta fall installerade på eller i anslutning till tryckerierna för att undvika att det uppstår förseningar i leveransen av tidskrifterna, medan slutbehandlingen av kataloger oftare utförs av ett annat företag än tryckeriföretaget. Vidare skiljer sig distributionssystemet för tidskrifter åt från katalog- och reklamdistribution, och tryckprocessen måste således vara anpassad till tidskriftsbranschens speciella behov. Vad gäller kataloger och reklam kan frågan om huruvida de utgör en enda eller två separata produktmarknader lämnas öppen eftersom ingen av de tänkbara marknadsdefinitionerna ger upphov till några konkurrensproblem.

Relevanta geografiska marknader

(12)

Åtminstone när det gäller Tyskland får det förmodas att det finns en nationell geografisk marknad för tidskriftstryck. Vad gäller övriga EES-området kan frågan om den geografiska marknaden för tidskriftstryck lämnas öppen eftersom inte ens den allra snävaste marknadsdefinitionen (nationella marknader) ger upphov till några konkurrensproblem.

(13)

Tyska tidskrifter trycks nästan uteslutande i Tyskland. En av anledningarna till detta är att tidskrifter är en tidskänslig produkt och att risken för förseningar ökar med avståndet mellan tryckeriet och distributionsområdet. Många utländska tryckerier har dessutom för närvarande svårt att tillfredsställa tyska utgivares speciella krav. Det tyska systemet för tidskriftsdistribution är relativt komplicerat på grund av sin decentraliserade struktur (till skillnad från exempelvis det franska där Paris fungerar som en central utgångspunkt för distributionen). Dessutom delar tidskriftsförlagen in Tyskland i olika så kallade ”Nielsen-områden” som omfattar varierande sammansättningar av målgrupper för reklam. Tryckprocessen måste därför anpassas därefter, vilket innebär svårigheter för många tryckerier utanför Tyskland.

(14)

När det gäller kataloger visade marknadsanalysen att beställningar av trycksaker ofta delas upp på flera olika tryckerier för att leveransen av stora volymer säkert skall kunna ske i tid. Undersökningen bekräftade i stort sett att det inte bara är katalogkunder i andra länder som importerar tryckeritjänster, främst från Tyskland, utan att också tyska kunder betraktar utländska tryckerier som möjliga alternativ. Den relevanta geografiska marknaden för kataloger kan definieras som Tyskland med grannländer (Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, Österrike, Tjeckien, Polen och Danmark) liksom Italien och Slovakien. Marknaden omfattar de stora utländska tryckerierna i detta område (Quebecor, RotoSmeets, Mondadori, Ilte, Rotocalcografica och Ringier).

(15)

Reklamtryck för tyska kunders räkning utförs uppenbarligen i stor utsträckning i Tyskland. Trots att reklamtryck importeras i mindre utsträckning än kataloger kan tyska kunder mycket väl vända sig till seriösa utländska tryckerier. Reklamtryck innebär inga specifika svårigheter som kan jämföras med dem som förekommer på marknaden för tidskriftstryck, dvs. speciella slutbehandlingar eller specifika distributionsvillkor. Reklam är dessutom i allmänhet inte en lika tidskänslig produkt som tidskrifter. Eftersom de flesta utgivare av stora kataloger också ger ut reklam vore det dessutom lätt för dem att använda sina redan existerande kontakter med utländska tryckerier för att även beställa reklamtryck. Av denna anledning kan den geografiska marknaden för rotogravyrtryck av reklam anses vara densamma som för kataloger, dvs. Tyskland med grannländer samt Italien och Slovakien.

Vad gäller det övriga EES-området kan frågan om den geografiska marknaden för kataloger och/eller reklamtryck lämnas öppen eftersom inte ens den allra snävaste marknadsdefinitionen (nationella marknader) ger upphov till några konkurrensproblem.

II BEDÖMNING

(16)

Det planerade gemensamma företaget kommer att bedriva verksamhet på marknaden för rotogravyrtryck av tidskrifter, kataloger och reklam i ett antal EES-länder. Den största effekten kommer den planerade koncentrationen att få i Tyskland på grund av att de fem existerande tryckerierna som ingår i det gemensamma företaget ligger där.

1. Marknaden för rotogravyrtryck av kataloger och reklam

(17)

Beräknat på siffrorna från 2003 konstaterade kommissionen att NewCo skulle få [20–25] % (*1) av marknadsandelarna på en marknad för rotogravyrtryck av kataloger och reklam som inkluderar Tyskland med grannländer samt Italien och Slovakien. Under förutsättning att det finns separata marknader för kataloger och reklam skulle det planerade gemensamma företaget få [15–20] % (*1) av marknadsandelarna för katalogtryck och [20–25] % (*1) för reklam. För den del av Bertelsmanns verksamhet inom rotogravyrtryck som inte kommer att ingå i det gemensamma företaget måste [0–5] % (*1) läggas till var och en av dessa marknadsandelar. Oavsett om katalog- och reklamtryck räknas som en enda eller två separata marknader skulle Schlott och Quebecor följa tätt efter med marknadsandelar på mellan [10–15] % (*1) respektive [10–15] % (*1) och TSB med andelar på cirka [10–15] % (*1). På en sådan marknad uppstår därför inga konkurrensproblem vare sig på en enda marknad för katalog- och reklamtryck eller på två separata. Bortsett från detta ger inte det gemensamma företagets marknadsandelar upphov till konkurrensproblem på någon av de tänkbara geografiska marknaderna inom EES-området (4).

2. Marknaden för rotogravyrtryck av tidskrifter

(18)

Det gemensamma företagets marknadsandelar på den tyska marknaden för rotogravyrtryck av tidskrifter kommer att ligga på cirka [0–50] % (*1). De följande aktörerna TSB och Schlott får omkring [20–25] % (*1) var och Burda [0–5] % (*1). Importandelen utgör [0–5] % (*1), vilket nästan uteslutande kommer från Burdas tryckerier i Vieux-Thann/Frankrike och Bratislava/Slovakien. Förutom dessa importer trycks endast en tysk tidskrift utomlands av det nederländska tryckeriet RotoSmeets. Det gemensamma företagets marknadsandelar ger inte upphov till några konkurrensproblem på andra berörda nationella marknader inom EES- området. Därför har kommissionen endast analyserat den tyska marknaden.

(19)

På en tysk marknad för rotogravyrtryck av tidskrifter skulle kunderna (dvs. utgivarna) kunna skadas om NewCo hade möjlighet att höja priserna utan att kunderna, på grund av bristen på tillgängliga alternativ, kunde bemöta denna prishöjning genom att byta leverantör. De volymer som parterna levererade till marknaden uppgick 2003 till [150 000–200 000 t] (*1) ([100 000–150 000 t] (*1) för Bertelsmann och [45 000–50 000 t] (*1) för Springer). Av denna volym har [10 000–15 000 t] (*1) förvärvats under den aktuella perioden genom parternas uppköp av tidskriftsförlag. Den totala volymen som parterna levererade till marknaden uppgick alltså till [100 000–150 000 t] (*1).

(20)

Kommissionen har analyserat huruvida: (1) konkurrenterna i nuläget har en tillräckligt stor outnyttjad kapacitet för att kunna överta en betydande del av denna försäljning, (2) konkurrenterna skulle kunna frigöra sådan kapacitet genom att överföra den till tidskriftstryckning, (3) planerade kapacitetsökningar kommer att göra ytterligare kapacitet tillgänglig, samt (4) huruvida potentiella konkurrenter skulle kunna bidra till att göra ytterligare kapacitet för tidskriftstryck tillgänglig i händelse av prisökning.

(21)

Outnyttjad kapacitet i dagsläget: Kapacitetsutnyttjandet har varit ganska högt inom denna industri under senare år. Baserat på siffrorna från 2003 och med en försiktig beräkning av det maximala kapacitetsutnyttjandet till 95 % verkar det rimligt att uppskatta den outnyttjade kapaciteten för tidskriftstryck bland de tyska konkurrenterna till 17 000 t.

(22)

Frigjord kapacitet genom omflyttningar: Rotogravyrtryckerier kan endast i begränsad utsträckning växla från katalog- och reklamtryck till tidskriftstryck. Detta beror främst på att de olika trycksakerna skiljer sig åt vad gäller regelbundenhet, tryckningstid och volym. Tidskrifter trycks regelbundet (varje vecka, var fjortonde dag eller varje månad). På grund av sin periodiskt återkommande publicering under lång tid utgör de tryckeriernas basverksamhet som ger arbete över hela året. Postorder- och resebyråkataloger etc. kommer dock normalt bara ut två gånger om året och i mycket stora volymer (både vad gäller antalet exemplar och antalet sidor) och med längre tryckningsperioder (upp till flera veckor). De trycks normalt i maj/juni och oktober/december, vilket innebär två högsäsonger för tryckerierna. Den tredje kategorin trycksaker, det vill säga reklam, trycks i huvudsak mellan perioderna för katalogtryckning och under de veckodagar när färre tidskrifter trycks. På grund av dessa tidsmässiga omständigheter uppger en majoritet av tryckeriföretagen att en obegränsad övergång från kataloger/reklam till tidskrifter inte skulle vara genomförbar.

(23)

De konkurrenter som angav en siffra i sina svar på kommissionens marknadsundersökning menade att de skulle kunna övergå från reklam- och katalogtryck till tidskriftstryck med upp till [15–20] % (*1) av sin totala kapacitet. Ett av de tyska tryckerierna uppgav inte någon siffra. Kommissionen antog då, som en försiktig beräkning i linje med de övriga resultaten från marknadsanalysen, att tryckeriet i fråga, som för närvarande har en relativt liten andel tidskriftstryck, skulle kunna avsätta ytterligare [10–15] % (*1) av sin kapacitet för tryckning av tidskrifter. Utifrån dessa beräkningar skulle de tre tyska tryckerierna tillsammans kunna erbjuda 130 000 t tidskriftstryck, vilket skulle motsvara en mycket stor del av parternas hela kapacitet som används för tidskriftstryck av andra förlags tidskrifter ([150 000–200 000 t] (*1) under 2003). Tidskriftstryck är vanligtvis mer lönsamt än både reklamtryck och reklamtryck kombinerat med katalogtryck. Konkurrenterna skulle därför ha både möjlighet och incitament att flytta över kapacitet till tidskriftstryck.

(24)

Planerade kapacitetsökningar: Parternas tre huvudkonkurrenter i Tyskland, Schlott, TSB och Burda, planerar att öka sin nettokapacitet med minst 50 000 t under de närmaste två, tre åren. De skulle dessutom åtminstone på kort sikt kunna öka sin nettokapacitet ytterligare genom att senarelägga de planerade gradvisa nedläggningarna av äldre tryckerier som dock fortfarande är i bruk.

(25)

Potentiell konkurrens: Sannolikheten för en prisökning på den tyska marknaden för tidskriftstryck begränsas ytterligare av att det finns ett flertal seriösa potentiella konkurrenter, framför allt RotoSmeets (Nederländerna), Quebecor (Frankrike), Mondadori (Italien) och i viss mån Ringier (Schweiz), som har tryckerier relativt nära den tyska gränsen. Dessa företag skulle alltså kunna möta de krav på snabb leverans som ställs på tidskriftstryckning, åtminstone när det gäller tryckerierna närmast den tyska gränsen. Skillnaderna i distributionssystem och slutbehandling av produkterna skulle kräva en viss anpassning av de utländska tryckerierna samt ett nära samarbete med de tyska kunderna. RotoSmeets, som för närvarande är det enda utländska tryckeriet som trycker tyska tidskrifter, visar att det är praktiskt genomförbart för utländska företag att anpassa produktionen efter tyska krav. RotoSmeets, Quebecor och Mondadori har i nuläget minst 32 000 t ledig kapacitet som de enkelt skulle kunna erbjuda tyska tidskriftsförlag. Ytterligare kapacitet skulle inom kort kunna frigöras efter att planerade kapacitetsökningar och förändringar i produktmixen har genomförts.

(26)

Bortsett från kapacitetsproblem skulle konkurrensen teoretiskt sett ytterligare kunna skadas genom att koncentrationen eliminerar en konkurrent. Genom koncentrationen kommer Springer att försvinna som oberoende konkurrent. Även om bara de tyska rotogravyrtryckerierna tas med i beräkningen kan kunderna dock fortfarande vända sig till andra stora aktörer på marknaden, som Schlott, TSB och Burda, som har en stor befintlig kapacitet. Dessutom kan seriösa potentiella konkurrenter som de ovannämnda komma in på marknaden.

(27)

På grundval av ovanstående beräkningar skulle de tre viktigaste tyska konkurrenterna (Schlott, TSB och Burda) som en reaktion på en potentiell prisökning för tyskt tidskriftstryck kunna erbjuda en extra kapacitet på cirka 197 000 t (17 000 t från outnyttjad kapacitet, 130 000 t från produktionsförändringar, 50 000 t från utökningar av nettokapaciteten) för tidskriftstryck. Parterna producerar [100 000–150 000 t] (*1) till marknaden. Dessutom kan RotoSmeets, Quebecor och Mondadori betraktas som seriösa potentiella konkurrenter som tyska tidskriftsförlag skulle kunna anlita om det gemensamma företaget skulle höja priserna.

3. Samordning på marknaden för tidskriftspublicering

(28)

Kommissionen har också i enlighet med artikel 2.4 i koncentrationsförordningen undersökt huruvida bildandet av ett gemensamt företag skulle leda till en samordning av Bertelsmann (inklusive G+J) och Springers konkurrensbeteende i senare led på marknaden för tidskriftspublicering. Med tanke på att tryckkostnaden utgör en relativt liten del av den totala kostnaden för en tidskrift och att parternas verksamhet inom tidskriftsbranschen är betydligt mer omfattande än deras rotogravyrtrycksverksamhet drog kommissionen slutsatsen att det inte var sannolikt att en samordning av tidskriftspubliceringen skulle ske.

III SLUTSATS

(29)

På grund av ovan anförda skäl konstaterade kommissionen att den planerade koncentrationen inte i någon betydande utsträckning hämmar en effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden eller en betydande del av denna, i synnerhet inte genom att en dominerande ställning skapas eller stärks, och att den inte begränsar konkurrensen i den mening som avses i artikel 2.4 i koncentrationsförordningen och artikel 81 i förordningen. Koncentrationen förklaras därför vara förenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 8.1 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2) EUT C 52, 2.3.2006, s. 2.

(3) EUT C 52, 2.3.2006, s. 3.

(*1) Delar av denna text har redigerats för att säkerställa att konfidentiell information inte avslöjas. Dessa delar ersätts med hakparentes och markeras med en asterisk.

(4) Inte ens på en hypotetisk tysk nationell marknad för kataloger och/eller reklam skulle det gemensamma företaget få mer än mellan 22 % och 35 % av marknadsandelarna och således vara mindre än Schlott, det ledande företaget på dessa marknader.