7.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 55/9

RÅDETS YTTRANDE

av den 24 januari 2006

om Danmarks uppdaterade konvergensprogram, perioden 2005–2010

(2006/C 55/03)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGETT DETTA YTTRANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 9.3,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE

(1)

Den 24 januari 2006 granskade rådet Danmarks uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2005-2010.

(2)

Under det senaste årtiondet har den genomsnittliga BNP-tillväxten legat runt 2 procent, medan inflationen i stort sett har följt inflationen i euroområdet. Sysselsättningstillväxten har ökat under senare år och arbetslösheten är nära sin lägsta nivå på tio år. Enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet förväntas den reala BNP-tillväxten bli 2,4 % 2006 och 1,6 % i genomsnitt under resten av programperioden. Efter en bedömning på grundval av den information som för närvarande finns tillgänglig, förefaller detta scenario försiktigt, särskilt de tekniska antagandena om tillväxttakten för åren 2007 och 2008. Inflationsberäkningarna i programmet verkar vara realistiska.

(3)

Den 17 februari 2005 godkände rådet i sitt yttrande den budgetstrategi som lades fram i 2004 års uppdatering av Danmarks konvergensprogram. Genomförandet av budgeten under 2005 utgick från målet i 2004 års uppdatering, som var ett överskott i den offentliga sektorns finanser på 2,2 % av BNP, medan överskottet enligt den nuvarande uppdateringen förväntas bli 3,6 %, med en oförändrad prognos för BNP-tillväxten. Intäkterna har blivit högre än förväntat, vilket inbegriper intäkter från avkastningsskatten från pensionsfonderna samt från utvinning av olja och naturgas.

(4)

Programmet motsvarar i stort sett den modellstruktur och det informationskrav för stabilitets- och konvergensprogram som anges i den nya uppförandekoden (2).

(5)

 Budgetstrategin syftar till att bibehålla strukturella överskott mellan 1

Formula

 % och 2

Formula

 % årligen under programperioden, vilket kommer att innebära att den offentliga sektorns skuldkvot minskar betydligt och därigenom ger en sund utgångspunkt för de förhållanden som kommer att råda till följd av den åldrande befolkningen. Strategin bygger på återhållsamhet med utgifterna, med målet att hålla den reala årliga offentliga konsumtionstillväxten på 0,5 % samt bibehålla frysningen av skattenivån och kravet på budgetbalans för de lokala myndigheterna. Enligt uppdateringen kommer det offentliga överskottet att minska från 3,6 % av BNP 2005 till 3,1 % 2006 och 3,2 % 2007, därefter minska något för att nå 2,9 % av BNP i slutet av programperioden. De beräknade offentliga överskotten i denna rapport är betydligt högre än vid den förra uppdateringen, medan den beräknade BNP-tillväxten är i stort sett oförändrad.

(6)

 Som medelfristigt budgetmål anges i programmet ett strukturellt saldo (med beaktande av att övergångsperioden i det ovannämnda Eurostatbeslutet utnyttjas) på mellan 1

Formula

 % och 2

Formula

 % av BNP under programperioden. I strukturella termer (dvs. konjunkturrensade termer efter avdrag för emgångsåtgärder och tillfälliga åtgärder) minskar överskottet från toppnoteringen 3,6 % av BNP 2005 till runt 2

Formula

 % av BNP 2006 och ökar därefter åter till 3

Formula

% av BNP. Den beräknade nedgången av överskottet 2006 med 0,8 procentenheter av BNP återspeglar dock en normalisering av de förväntade skatteintäkterna från pensionsfonderna, vilka var ovanligt höga under 2005. Korrigerat för de temporärt högre inkomsterna under 2005 förblir det strukturella överskottet i stort sett oförändrat från 2005 till 2006.

(7)

 Eftersom det medelfristiga budgetmålet är mer långtgående än den fastställda miniminivån (beräknad till ett underskott på runt

Formula

 % av BNP), bör målsättningen att ha en säkerhetsmarginal mot uppkomsten av ett alltför stort underskott vara tillgodosett. Programmets medelfristiga budgetmål ligger också inom det intervall som i stabilitets- och tillväxtpakten och uppförandekoden fastställs för euroområdet och de medlemsstater som ingår i ERM II och är betydligt mer ambitiöst än vad som krävs med tanke på skuldkvoten och den genomsnittliga potentiella produktionstillväxten på lång sikt. I programmet förklaras att budgetmålet har fastställts till en mer ambitiös nivå än vad som krävs enligt pakten i syfte att skapa en sund bas för finansernas hållbarhet på lång sikt genom en snabb minskning av skulden.

(8)

På det hela taget förefaller riskerna för avvikelse från budgetprognoserna i det uppdaterade programmet ligga på denpositiva sidan, framför allt genom att BNP-tillväxten kan bli större än väntat, främst genom de tekniska antagandena om låg BNP-tillväxt 2007 och 2008 till följd av att produktionsgapet successivt avlägsnas, enligt de danska myndigheternas beräkning. BNP-tillväxten och budgetutfallet kan under dessa år således bli bättre än enligt programmets beräkningar. En negativ risk ligger i möjligheterna att uppnå målet att begränsa tillväxten av real offentlig konsumtion, mot bakgrund av det blandade resultatet hittills i detta avseende.

(9)

Mot bakgrund av denna riskbedömning förefaller inriktningen på budgeten i programmet tillräckligt väl utformad för att programmets medelfristiga budgetmål skall kunna uppfyllas under hela programperioden. Det finns också en tillräcklig säkerhetsmarginal för att hålla underskottet inom tröskelvärdet på 3 % av BNP vid normala makroekonomiska svängningar varje år. Den finanspolitiska inriktningen i programmet ligger också i linje med stabilitets- och tillväxtpakten så till vida att den inte är konjunkturförstärkande under ekonomiskt goda tider – efter det att man på lämpligt sätt har beaktat de exceptionellt höga inkomsterna från avkastningsskatten från pensionsfonderna samt från utvinning av olja och naturgas, vilka späder på det förväntade överskottet 2005 – vilket är viktigt med tanke på konjunkturläget i den danska ekonomin. Omklassificeringen av andra pelarens pensionssystem från och med våren 2007 (när övergångsperioden för genomförandet av Eurostats beslut av den 2 mars 2004 löper ut) kommer att minska överskotten i Danmark med runt 1 % av BNP varje år, men inte på något avgörande sätt ändra denna bedömning.

(10)

Skuldkvoten beräknas 2005 uppgå till 36 % av BNP, betydligt lägre än de 60 % som är fördragets referensvärde. I programmet beräknas skuldkvoten minska med runt 14 procentenheter under programperioden.

(11)

När det gäller de offentliga finansernas hållbarhet, förefaller Danmark p.g.a. landets solida offentliga finanser löpa begränsad risk vad gäller de beräknade budgetkostnaderna till följd av den åldrande befolkningen, under förutsättning att den förväntade ökningen av sysselsättningen och låga tillväxten i den offentliga konsumtionen åstadkoms, vilket kräver ytterligare arbetsmarknadsreformer och begränsade utgifter. Strategin att placera hållbarhet som centralt i planeringen av finanspolitiken, bl.a. genom att hålla tillbaka pensionsutgifterna och främja ackumulering av tillgångar, bidrar positivt till de offentliga finansernas utveckling på lång sikt. De offentliga finansernas för närvarande starka ställning bidrar till att finansiera de framtida effekterna på finanserna av den åldrande befolkningen och de medelfristiga budgetmålen är förenliga med hållbara offentliga finanser (3).

(12)

De finanspolitiska åtgärder som planeras är i stort sett förenliga med de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005-2010. Danmark respekterar framför allt sitt medelfristoga budgetmål. Inga nya specifika åtgärder för hur den antagna ökningen av sysselsättningen med nästan 2 % av arbetsstyrkan skall kunna uppnås fram till 2010 beskrivs emellertid.

(13)

I Danmarks nationella reformprogram, som lades fram den 26 oktober 2005 inom ramen för den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, läggs tonvikten vid behovet av att förbättra tillgången på arbetskraft för att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt samt vid behovet av att förbättra den offentliga sektorns effektivitet. Effekterna på de offentliga finanserna av de åtgärder som anges i det nationella reformprogrammet återspeglas till fullo i konvergensprogrammets budgetberäkningar. De finanspolitiska åtgärderna i konvergensprogrammet ligger i linje med åtgärderna i det nationella reformprogrammet.

Rådet anser att de offentliga finanserna på det hela taget är sunda och att budgetstrategin utgör ett gott exempel på en finanspolitik som drivs i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten.

Jämförelse mellan beräkningar av makroekonomiska och budgetmässiga nyckeltal (4)

 

2004

2005

2006

2007

2008

2010

Real BNP

(förändring i procent)

KP nov. 2005

2,0

2,4

2,4

1,1

1,6

2,1

KOM nov 2005

2,1

2,7

2,3

2,1

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KP nov. 2004

2,2

2,5

1,3

1,9

1,8

1,8

HIKP-inflation KP nov.

(% av potentiell BNP)

KP nov. 2005

0,9

1,6

2,0

1,3

1,9

1,8

KOM nov 2005

0,9

1,7

2,0

1,9

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KP nov. 2004

1,2

1,7

1,6

1,7

Uppgift saknas

1,6

Produktionsgap

(% av potentiell BNP)

KP nov. 2005 (5)

– 0,8

– 0,3

0,1

– 0,7

– 0,9

– 0,6

KOM nov. 2005 (9)

– 1,3

– 0,6

– 0,4

– 0,4

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KP nov. 2004 (5)

– 0,6

– 0,1

– 0,5

– 0,4

Uppgift saknas

– 0,4

Saldo i de offentliga finanserna

(% av BNP)

KP nov. 2005

2,3

3,6

3,1

3,2

2,7

2,9

KOM nov. 2005

2,9

3,7

3,0

2,7

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KP nov. 2004

1,4

2,2

1,8

1,9

2,2

2,2

Primärt saldo

(% av BNP)

KP nov. 2005

4,7

5,6

4,7

4,1

3,5

3,7

KOM nov. 2005

5,3

5,8

4,9

4,4

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KP nov. 2004

4,5

4,8

4,5

4,6

Uppgift saknas

4,4

Konjunkturrensat saldo

(% av BNP)

KP nov. 2005 (5)

2,8

3,8

3,0

3,6

3,3

3,3

KOM nov. 2005

3,8

4,1

3,3

3,0

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KP nov. 2004 (5)

1,7

2,0

2,0

2,0

Uppgift saknas

2,3

Strukturellt saldo (6)

(% av BNP)

KP nov. 2005 (7)

2,6

3,6

2,7

3,3

3,3

3,3

KOM nov. 2005 (8)

3,6

3,9

3,0

2,7

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KP nov. 2004

Uppgift saknas

Uppgift saknas

Uppgift saknas

Uppgift saknas

Uppgift saknas

Uppgift saknas

Offentliga sektorns bruttoskuld

(% av BNP)

KP nov. 2005

42,3

35,6

31,7

28,9

26,5

21,5

KOM nov. 2005

43,2

36,0

33,0

31,5

Uppgift saknas

Uppgift saknas

KP nov. 2004

42,3

39,4

37,4

35,3

33,1

28,8

Konvergensprogram (KP), kommissionens ekonomiska höstprognos från 2005(KOM), beräkningar av kommissionens avdelningar.

(1)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1055/2005 (EUT L 174, 7.7.2005, s. 1). De dokument som det hänvisas till i texten återfinns på webbplatsen

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm

(2)  Programmet har dock luckor i de obligatoriska uppgifterna och tillhandahåller inte alla de frivilliga uppgifter som föreskrivs i koden (specifikt saknas beräknad BNP-tillväxt på global nivå och EU-nivå för vissa år).

(3)  Mer detaljerad information om hållbarhet på lång sikt ges i kommissionens tekniska bedömning av programmet, som kommer att offentliggöras på webbplatsen

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm

(4)  Budgetberäkningarna beaktar inte effekten av Eurostats beslut av den 2 mars 2004 om klassificeringen av fonderade pensionssystem, som skall tillämpas från och med vårrapporten 2007. Om dessa effekter räknas in, kommer saldot i de offentliga finanserna att bli 1,3 % av BNP 2004, 2,7 % 2005, 2,1 % 2006, 2,2 % 2007, 1,7 % 2008 och 1,9 % 2009, medan den offentliga bruttoskulden skulle bli 43,5 % av BNP 2004, 36,8 % 2005, 32,9 % 2006, 30,1 % 2007, 27,7 % 2008 och 22,7 % 2010.

(5)  Kommissionens beräkningar på grundval av uppgifterna i programmet.

(6)  Konjunkturrensat saldo (som i raderna ovanför) efter avdrag för engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder.

(7)  Engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder hämtade från programmet (0,2 % av BNP 2004 och 2005 och 0,3 % 2006 och 2007, samtliga underskottsminskande).

(8)  Engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder hämtade från kommissionens höstprognos 2005 (0,2 % av BNP 2004 och 2005 och 0,3 % 2006 och 2007, samtliga underskottsminskande).

(9)  Grundat på en beräknad potentiell tillväxt på 1,9 %, 2,1 % respektive 2,1 % under perioden 2004–2007.

Källa:

Konvergensprogram (KP), kommissionens ekonomiska höstprognos från 2005(KOM), beräkningar av kommissionens avdelningar.