7.7.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 174/65


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1068/2005

av den 6 juli 2005

om ändring av förordning (EG) nr 824/2000 om fastställande av förfarandet och villkoren för interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 6 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1784/2003 föreskrivs inte längre någon intervention för råg från och med regleringsåret 2004/2005. Kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 (2) bör därför ändras med tanke på denna nya situation.

(2)

Vanligt vete och durumvete är spannmål för vilka det fastställts minimikrav för kvalitet med avseende på livsmedelsbruk och som måste uppfylla de hälsonormer som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (3). Övriga spannmål är huvudsakligen avsedda att användas som foder och skall vara förenliga med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (4). Det bör föreskrivas att dessa normer skall gälla när de berörda produkterna övertas inom ramen för den nuvarande interventionsordningen.

(3)

Vissa av dessa normer gäller från och med den 1 juli 2006 vid den första bearbetningen av produkterna. För att spannmål som övertagits för intervention vid ovannämnda datum skall kunna saluföras under förmånligast möjliga villkor den dag de levereras efter att ha tagits ur intervention, bör de produkter som erbjuds för intervention uppfylla kraven i dessa normer från och med regleringsåret 2005/2006.

(4)

Utvecklingsmöjligheterna för mykotoxiner visar sig vara knutna till särskilda förhållanden som i allt väsentligt kan fastställas på grundval av de klimatförhållanden som konstateras under spannmålens tillväxt, framför allt under blomningen.

(5)

Interventionsorganen kan, med hjälp av de uppgifter som lämnas av anbudsgivarna och sina egna analyskriterier, bedöma de inneboende riskerna för att den högsta tillåtna halten av främmande ämnen överskrids. I syfte att begränsa kostnaderna är det därför berättigat att före intervention inte kräva några andra analyser under interventionsorganens ansvar än sådana som grundar sig på en riskanalys som gör det möjligt att garantera produkternas kvalitet vid den tidpunkt då de övertas för intervention.

(6)

Ansvarsbestämmelser fastställs i artiklarna 2 och 5 i rådets förordning (EEG) nr 3492/90 av den 27 november 1990 om fastställande av de faktorer som skall beaktas i årsredovisningarna för finansiering av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring genom garantisektionen inom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (5). I nämnda artiklar fastställs särskilt att medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att produkter som har varit föremål för intervention förvaras på rätt sätt och att alla kvantiteter som försämrats på grund av de fysiska förhållandena vid lagring eller för lång lagring bokförs som utlagrade från interventionslagret den dag då kvalitetsförsämringen konstaterades. En produkt skall enligt dessa bestämmelser bedömas som försämrad om den inte längre uppfyller de kvalitetskrav som gällde vid uppköpet. Gemenskapsbudgeten täcker endast sådana försämringar som berörs av dessa bestämmelser. Ett olämpligt beslut med avseende på den riskanalys som krävs enligt den här lagstiftningen och som fattats av en medlemsstat vid uppköpet av en produkt, bör alltså leda till att medlemsstaten själv blir ansvarig om det i efterhand visar sig att produkten inte uppfyllde minimikraven. Ett sådant beslut gör det inte möjligt att garantera produktens kvalitet och därmed inte heller att se till att den bibehålls i gott skick. Villkoren för när medlemsstaten själv blir ansvarig bör därför fastställas.

(7)

I förordning (EG) nr 824/2000 finns en förteckning över de metoder som skall användas för att fastställa kvaliteten på spannmål som erbjuds för intervention. Bland dessa metoder har Internationella standardiseringsorganisationen ändrat den metod som rör bestämningen av falltal enligt Hagberg (amylasaktivitetstest). Därför måste hänvisningen i fråga ändras. Det har också visat sig lämpligt att ange de analysmetoder som rör iakttagandet av normerna för främmande ämnen.

(8)

För tydlighetens och exakthetens skull krävs att artikel 6 i förordning (EG) nr 824/2000 omarbetas, särskilt när det gäller den ordning i vilken bestämmelserna anges. Med hänsyn till den princip om riskanalys som fastställs för kontroll av mykotoxiner förefaller det motiverat att, bland de analyser som bekostas av anbudsgivaren, lägga till dem som rör fastställandet av halten av mykotoxiner.

(9)

Förordning (EG) nr 824/2000 bör därför ändras.

(10)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte avgett något yttrande inom den tid som dess ordförande bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 824/2000 ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 skall första stycket ersättas med följande:

”Varje innehavare av ett homogent parti på minst 80 ton vete, korn, majs eller sorghum eller 10 ton durumvete, skördade inom gemenskapen, skall vara berättigad att erbjuda partiet till interventionsorganet under de tidsperioder som anges i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1784/2003.”

2.

I artikel 2.2 skall första och andra stycket ersättas med följande:

”Spannmålen skall anses vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet om den har den typiska färgen för spannmålen i fråga, är fri från onormal lukt och levande skadedjur (inbegripet kvalster) i alla utvecklingsstadier, uppfyller minimikraven för kvalitet som anges i bilaga I, och om halten av främmande ämnen, inklusive radioaktivitet, inte överstiger de gränsvärden som fastställs i gemenskapsbestämmelserna. I detta sammanhang får följande gränsvärden för halten av främmande ämnen inte överskridas:

När det gäller vanligt vete och durumvete: De gränsvärden som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 315/93 (6), inte heller det gränsvärde för Fusarium-toxiner som fastställs i punkterna 2.4–2.7 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 (7),

När det gäller korn, majs och sorghum: De gränsvärden som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG (8).

Medlemsstaterna skall kontrollera halten av främmande ämnen, inklusive radioaktivitet, på grundval av en riskanalys, särskilt med beaktande av de uppgifter som lämnats av anbudsgivarna och med hänsyn till deras åtaganden i fråga om kravens uppfyllande, särskilt när det gäller anbudsgivarnas analysresultat. Vid behov skall den takt och den omfattning i vilka kontrollåtgärderna skall genomföras fastställas enligt förfarandet i artikel 25 i förordning (EG) nr 1784/2003, särskilt om situationen på marknaden riskerar att utsättas för allvarliga störningar på grund av de främmande ämnena.

3.

Artikel 3 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkt 3.7 skall ersättas med följande:

”3.7

Bestämning av falltal enligt Hagberg (amylasaktivitetstest) skall göras enligt ISO 3093:2004.”

b)

Följande punkt 3.10 skall läggas till:

”3.10

De provtagningsmetoder och referensanalysmetoder som skall användas för att fastställa halten av mykotoxiner skall vara de som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 466/2001.”

4.

Artikel 6 skall ersättas med följande:

”Artikel 6

1.   Interventionsorganet skall ansvara för att provernas fysiska och tekniska egenskaper analyseras inom 20 arbetsdagar från den dag det representativa provet togs.

2.   Anbudsgivaren skall stå för kostnaderna för

a)

bestämning av tanninhalten i sorghum,

b)

amylasaktivitetstest (Hagberg),

c)

bestämning av proteininnehållet i durumvete och vete,

d)

zeleny-test,

e)

test av maskinbearbetningsbarhet,

f)

analyserna av främmande ämnen.

3.   Om det av analyserna enligt punkt 1 framgår att den erbjudna spannmålen inte motsvarar den lägsta kvalitet som krävs för intervention, skall denna spannmål återtas på anbudsgivarens bekostnad. Anbudsgivaren skall även stå för samtliga uppkomna kostnader.

4.   Vid tvist skall interventionsorganet återigen låta utföra de tester som behövs på spannmålen i fråga, varvid kostnaderna skall bäras av den förlorande parten.”

5.

Artikel 9 skall ändras på följande sätt:

a)

Punkterna c och d skall ersättas med följande:

”c)

Om andelen sönderslagna kärnor överstiger 3 % för durumvete, vete och korn respektive 4 % för majs och sorghum, skall ett avdrag göras på 0,05 euro för varje ytterligare avvikelse på 0,1 procentenhet.

d)

Om andelen orenheter bestående av kärnor överstiger 2 % för durumvete, 4 % för majs och sorghum samt 5 % för vete och korn, skall ett avdrag göras på 0,05 euro för varje ytterligare avvikelse på 0,1 procentenhet.”

b)

Punkt f skall ersättas med följande:

”f)

Om andelen andra orenheter (Schwarzbesatz) överstiger 0,5 % för durumvete och 1 % för vanligt vete, korn, majs och sorghum, skall ett avdrag göras på 0,1 euro för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.”

6.

I artikel 10 skall följande punkt läggas till som punkt 3:

”3.   När de kontroller som föreskrivs enligt den här förordningen skall utföras på grundval av en riskanalys enligt artikel 2.2 andra stycket, är det medlemsstaten som har det yttersta ekonomiska ansvaret för de ekonomiska konsekvenserna av att gränsvärdena för halten av främmande ämnen inte iakttas. Detta ansvar gäller oberoende av medlemsstatens egna åtgärder mot anbudsgivare eller lagerhållare som inte har uppfyllt sina åtaganden eller skyldigheter.

När det gäller ochratoxin A och aflatoxin övergår det ekonomiska ansvaret till gemenskapsbudgeten, om den berörda medlemsstaten, på ett för kommissionen tillfredsställande sätt, kan bevisa att normerna har iakttagits vid inlagringen, att det har sörjts för normala lagringsförhållanden och att lagerhållaren har uppfyllt sina övriga skyldigheter.”

7.

I bilaga I skall kolumnen för råg utgå.

8.

Bilaga II skall ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1.2 a skall första stycket ersättas med följande:

”Kärnor som sedan alla övriga beståndsdelar som anges i denna bilaga avlägsnats från provet skall betraktas som skrumpna kärnor, om de passerar genom siktar med följande slitsbredd: vete 2,0 mm, durumvete 1,9 mm, korn 2,2 mm.”

b)

Punkt 2.3 skall utgå.

9.

I bilaga III skall punkt 1 ändras på följande sätt:

a)

Första stycket skall ersättas med följande:

”För vanligt vete, durumvete och korn, skall ett genomsnittsprov om 250 g siktas genom två siktar med 3,5 mm respektive 1 mm slitsbredd, i båda fallen under en halv minut.”

b)

Sjunde stycket skall ersättas med följande:

”Delprovet skall siktas under en halv minut i en sikt med slitsbredden 2,0 mm för vete, 1,9 mm för durumvete och 2,2 mm för korn. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt skall betraktas som skrumpna kärnor. Frostskadade samt omogna gröna kärnor hör till gruppen ’skrumpna kärnor”.”

10.

I fotnoten på sida 2 i bilaga IV skall andra stycket ersättas med följande:

”Ventilationen skall vara av sådan art att när alla prover av småkärnig spannmål (vanligt vete, durumvete, korn och sorghum) som skåpet rymmer torkas under två timmar, eller fyra timmar för majs, skall för prover av gryn eller eventuellt majs de resultat som uppnås vid torkning under två timmar inte skilja mer än 0,15 % från de resultat som uppnås vid torkning under tre timmar för småkärnig spannmål, eller fem timmar för majs.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

De bestämmelser rörande Fusarium-toxiner och metoden för kontroll av halten av främmande ämnen som föreskrivs i punkt 2 skall endast gälla spannmål som skördas och övertas för intervention från och med regleringsåret 2005/2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 juli 2005.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

(2)  EGT L 100, 20.4.2000, s. 31. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

(3)  EGT L 37, 13.2.1993, s. 1. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(4)  EGT L 140, 30.5.2002, s. 10. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/8/EG (EUT L 27, 29.1.2005, s. 44).

(5)  EGT L 337, 4.12.1990, s. 3.

(6)  EGT L 37, 13.2.1993, s. 1.

(7)  EGT L 77, 16.3.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 856/2005 (EUT L 143, 7.6.2005, s. 3).

(8)  EGT L 140, 30.5.2002, s. 10.”