1.7.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 170/12

(1)

Syftet med förordning (EG) nr 2160/2003 är att säkerställa att ändamålsenliga och effektiva åtgärder vidtas för att upptäcka och bekämpa salmonella och andra zoonotiska smittämnen vid alla relevanta led inom produktion, bearbetning och distribution – i synnerhet på primärproduktionsnivå – i syfte att minska deras förekomst och de risker de medför för folkhälsan.

(2)

Enligt förordningen skall ett gemenskapsmål fastställas för att minska prevalensen av samtliga serotyper av salmonella som är av betydelse för folkhälsan i avelsflockar av Gallus gallus på primärproduktionsnivå.

(3)

I förordning (EG) nr 2160/2003 föreskrivs att gemenskapsmålet skall omfatta ett tal som anger den högsta procentuella andel epidemiologiska enheter som får visa positiv reaktion och/eller den lägsta procentuella minskning av antalet epidemiologiska enheter som får visa positiv reaktion, den maximala tidsfrist inom vilken målet måste uppnås samt fastställande av de provtagningsprogram som är nödvändiga för att kontrollera om målet har uppnåtts. En definition av serotyper av betydelse för folkhälsan skall också omfattas när det är relevant.

(4)

I förordningen fastställs även att gemenskapsmålet för avelsflockar av Gallus gallus under en övergångsperiod på tre år skall omfatta de fem vanligast förekommande serotyperna av salmonella hos människor, vilka skall identifieras på grundval av data som insamlats genom gemenskapens övervakningssystem.

(5)

Data som insamlats genom gemenskapens övervakningssystem visar att de fem vanligast förekommande serotyperna av salmonella hos människor är Salmonella enteritidis, Salmonella hadar, Salmonella infantis, Salmonella typhimurium och Salmonella virchow. Det gemenskapsmål som fastställs i den här förordningen bör därför omfatta dessa serotyper.

(6)

För att kunna fastställa gemenskapsmålet bör det finnas jämförbara data om prevalensen av de ifrågavarande serotyperna av salmonella i avelsflockar av Gallus gallus i medlemsstaterna. Minimikraven för bekämpning av salmonella enligt rådets direktiv 92/117/EEG (2) har använts som grund för insamlingen av relevanta data om prevalensen i medlemsstaterna. Sådana uppgifter samlades in under en skälig tidsperiod under 2004 i samtliga medlemsstater.

(7)

För att man skall kunna kontrollera om målet har uppnåtts och med hänsyn till den relativt låga prevalensen av de relevanta serotyperna av salmonella i avelsflockar av Gallus gallus i gemenskapen är det nödvändigt att organisera upprepad provtagning på ett representativt antal flockar av tillräcklig storlek, vilket bör vara minst 250 fåglar, enligt kravet i direktiv 92/117/EEG.

(8)

Det testprogram som är nödvändigt för att kontrollera om gemenskapsmålet har uppnåtts skiljer sig påtagligt från och är troligen mer känsligt än det program som användes för att i enlighet med direktiv 92/117/EEG samla in jämförbara data i medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att föreskriva att gemenskapsmålet skall tas upp till översyn högst ett år efter det att motsvarande nationella kontrollprogram har börjat tillämpas.

(9)

Till följd av denna period för insamling av uppgifter fanns inga jämförbara data att tillgå inom den tidsfrist för fastställandet av gemenskapsmålet som fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 2160/2003 vad gäller avelsflockar av Gallus gallus. Tidsfristen för att fastställa målet bör därför förlängas med sex månader och förordning (EG) nr 2160/2003 ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i artikel 4.5 i förordning (EG) nr 2160/2003 för fastställandet av gemenskapsmålet för avelsflockar av Gallus gallus under övergångsperioden grundar sig på den metod för kontroll av salmonella som redan fastställts enligt direktiv 92/117/EEG och de återstående aspekterna av åtgärderna hänför sig till riskhantering. De i den här förordningen föreskrivna åtgärderna har utarbetats i en arbetsgrupp i samarbete med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Utan att det påverkar tillämpningen av kravet i artikel 15 i förordning (EG) nr 2160/2003 på att samråda med EFSA i alla frågor som skulle kunna ha en avgörande inverkan på folkhälsan behövs det inget formellt samråd med EFSA i detta skede.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

Kläckeriet.

b)

Anläggningen.

a)

Rutinprovtagning var sextonde vecka på kläckeriet som när den genomförs ersätter motsvarande provtagning på företagarens initiativ.

b)

Rutinprovtagning på anläggningen vid två tillfällen under produktionscykeln: första gången inom fyra veckor efter det att värpperioden börjat eller efter flyttning till äggproduktionsanläggningen och andra gången mot slutet av värpperioden, men tidigast åtta veckor före produktionscykelns slut.

c)

Kontrollprov på anläggningen när relevant salmonella har påvisats vid provtagning i kläckeriet.

a)

Inom fyra veckor efter det att värpperioden börjat eller efter flyttning till äggproduktionsanläggningen.

b)

Mot slutet av värpperioden, men tidigast åtta veckor före produktionscykelns slut.

c)

Under produktionen vid en tidpunkt på tillräckligt avstånd till den provtagning som avses i a och b.

a)

Poolad träck som består av separata prov av färsk träck som vart och ett väger minst 1 g och som tagits slumpmässigt från ett antal platser i den byggnad där fåglarna hålls, eller från varje byggnadskomplex på den anläggning där fåglarna hålls, om fåglarna kan röra sig fritt i mer än en byggnad på en viss anläggning. Träckproverna får poolas till minst två prov.

Det antal platser från vilka separata träckprov skall tas för ett poolat prov framgår av följande:

b)

Fem par sockprov:

De sockprov som används skall ha tillräckligt hög absorptionsförmåga för att kunna suga upp fukt. ”Sockor” av gasväv godtas också.

Ytan på sockorna skall fuktas med förtunningsmedel (t.ex. 0,8 % natriumklorid med 0,1 % pepton i sterilt avjoniserat vatten eller endast sterilt vatten).

Det skall gås omkring på ett sådant sätt att ett representativt prov av alla delar av sektorn tas, inklusive strö- och spaltytor om stavarna är säkra att gå på. Samtliga enskilda utrymmen i ett stall skall provtas. Efter avslutad provtagning i en sektor skall sockproven avlägsnas försiktigt så att inte vidhäftat material lossnar.

Sockproven får poolas till minst två prov.

c)

För avelsflockar i burhållning får proverna bestå av naturligt blandad träck från gödselmattor, skrapor eller gödselkällare, beroende på typ av stall. Två prover på minst 150 g skall samlas in för individuell testning.

Det finns vanligen flera burrader i ett stall. Poolad träck från varje burrad skall ingå i det totala poolade provet. Två poolade prov skall tas från varje flock enligt beskrivningen nedan:

I system med band eller skrapor skall dessa köras på dagen för provtagningen innan provtagningen påbörjas.

I system med deflektorplåtar under burarna och skrapor skall den poolade träck som fastnat på skrapan efter det att skrapan har körts samlas in.

I system med trappstegsburar som saknar system med band eller skrapor är det nödvändigt att samla in den poolade träcken från gödselkällaren.

System med gödselmattor: poolad träck från bandens ändar där tömningen sker skall samlas in.

a)

Rutinprovtagning enligt beskrivningen i punkt 2.2.2.1.

b)

Kontrollprovtagning skall ske enligt följande när relevant salmonella har påvisats vid provtagning i kläckeriet.

Provtagningen kan utöver det som beskrivs i punkt 2.2.2.1 omfatta ett prov från slumpmässigt valda fåglar från varje stall på anläggningen, vanligen upp till fem fåglar per stall, såvida inte myndigheten anser det nödvändigt att provta ett större antal fåglar. Undersökningen skall omfatta ett test för påvisande av antimikrobiella ämnen eller bakterietillväxthämmande effekt. Ett test anses underkänt om ett prov från någon av fåglarna är positivt.

Om förekomst av relevant salmonella inte påvisas men däremot antimikrobiella ämnen eller bakterietillväxthämmande effekt, skall provtagning av flocken för relevant salmonella och bakterietillväxthämmande effekt upprepas till dess att ingen bakterietillväxthämmande effekt påvisas eller till dess att avelsflocken destrueras. I det senare fallet skall avelsflocken redovisas som infekterad avelsflock i samband med gemenskapsmålet.

c)

Misstänkta fall

I undantagsfall då den behöriga myndigheten har anledning att misstänka falska negativa resultat vid den första officiella provtagningen på anläggningen, kan en andra officiell kontrollprovtagning ske av träckprov eller fåglar (för påvisande av salmonella i organ).

I undantagsfall då den behöriga myndigheten har anledning att misstänka falska positiva resultat vid provtagning på företagarens initiativ på anläggningen, kan uppföljande officiell provtagning ske.

a)

Lägg proverna i 1 liter buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur och blanda försiktigt.

b)

Fortsätt odlingen av provet med detektionsmetoden i 3.2.

a)

Packa upp sockproverna (eller ”sockorna”) försiktigt för att undvika att vidhäftad träck lossnar och lägg dem i 225 ml buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur.

b)

Om fem par sockprov har poolats till två prov, lägg fem enskilda prov, i minst 225 ml buffrat peptonvatten och se till att samtliga prov täcks av buffrat peptonvatten.

c)

Rör om så att provet blir helt mättat och fortsätt sedan odlingen enligt detektionsmetoden i 3.2.

a)

Lägg i laboratoriet varje prov (eller eventuellt poolat prov) i lika vikt buffrat peptonvatten och blanda försiktigt.

b)

Låt provet mjukna under 10–15 minuter och blanda sedan försiktigt.

c)

Avlägsna 50 g av blandningen omedelbart efter blandning och tillsätt 200 ml buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur.

d)

Fortsätt odlingen av provet med detektionsmetoden i 3.2.

a)

Närmare beskrivning av val av metod för provtagning och typ av prov som tagits.

b)

Antal existerande avelsflockar och antal avelsflockar som provtagits.

c)

Resultatet av testning.

d)

Förklaringar till resultaten, särskilt vad gäller undantagsfallen.