26.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/1

(1)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång införde rådet i mars 2004 genom förordning (EG) nr 398/2004 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av kisel med ursprung i Kina. Den slutgiltiga tullsats som infördes på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, var 49 %.

(2)

Den 20 mars 2004 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (3) i Europeiska unionens officiella tidning att en partiell interimsöversyn av de åtgärder som tillämpas på importen av bl.a. kisel med ursprung i Kina inletts i enlighet med artikel 11.3 och artikel 22 c i grundförordningen.

(3)

Översynen inleddes på initiativ av kommissionen för att undersöka huruvida det med hänsyn till gemenskapens intresse fanns ett behov av att anpassa dessa åtgärder för att undvika en plötslig och ytterligt negativ inverkan på berörda parter, däribland användare, distributörer och konsumenter, till följd av utvidgningen av Europeiska unionen den 1 maj 2004 (nedan kallad ”utvidgningen”).

(4)

Den berörda produkten är densamma som i den undersökning som ledde till de gällande åtgärderna, dvs. kisel med ursprung i Kina som klassificeras enligt KN-nummer 2804 69 00 (innehållande mindre än 99,99 viktprocent kisel). Enbart på grund av den nuvarande klassificeringen i tullnomenklaturen bör den betecknas ”kisel”. Kisel med högre renhetsgrad, dvs. minst 99,99 viktprocent kisel, som i huvudsak används i den elektroniska halvledarindustrin, klassificeras enligt ett annat KN-nummer och omfattas inte av detta förfarande.

(5)

Kommissionen underrättade officiellt de importörer, användare och exportörer som den visste var berörda samt deras intresseorganisationer, företrädarna för det berörda exportlandet och producenterna i gemenskapen om att undersökningen hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(6)

Den kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineral och kemikalier, intresseorganisationen för gemenskapsindustrin (Euroalliages), importörer/handlare, myndigheterna i några av de nya medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 (nedan kallade ”EU-10”) och användare av kisel i EU-10 lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som inom den angivna tidsfristen begärde att bli hörda och visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(7)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för att avgöra om de gällande åtgärderna var lämpliga.

(8)

Undersökningen visade att importvolymen av kisel från Kina till EU-10 enligt uppgifter från Eurostat i genomsnitt ökade med omkring 13 % per år under 2001 och 2002. Under 2003 steg importvolymen med cirka 54 % till följd av den betydande uppgången under perioden oktober–december.

(9)

Vidare konstaterades en onormalt stor ökning av importvolymen (omkring 120 %) ha ägt rum under perioden strax före utvidgningen, dvs. januari–april 2004, jämfört med samma period under det föregående året.

(10)

Undersökningen visade också att importen av kisel från Kina till EU-10 minskade efter utvidgningen. Denna nedgång kan möjligen förklaras av den onormalt stora ökningen av importvolymen före utvidgningen.

(11)

Statistiken över importen till EU-10 efter utvidgningen visar att minskningen av importvolymen från Kina sammanfaller med en successiv ökning av importen från Norge och Brasilien och av försäljning från de 15 länder som var medlemsstater i EU före utvidgningen (nedan kallade ”EU-15”).

(12)

Efterfrågan på kisel i EU-10 beräknades på grundval av siffrorna för den sammanlagda importen minus den sammanlagda exporten. Det bör noteras att någon produktion av kisel i EU-10 inte har uppgivits.

(13)

Med hänsyn till den onormalt stora ökningen av importvolymen från Kina före utvidgningen ansågs det nödvändigt att något justera importvolymerna för 2003 och 2004 för att kunna avgöra hur stor importen normalt skulle ha varit under dessa år om utvidgningen inte hade ägt rum.

(14)

I detta avseende hade det konstaterats att importvolymerna från Kina under 2001 och 2002 ökade med i genomsnitt 13 % per år. Omfattningen av den normala importen från Kina under 2003 och 2004 beräknades med utgångspunkt i detta genom att importvolymerna under tidigare år ökades med 13 % per år, vilka nivåer normalt sett kunde ha förväntats föreligga under dessa år om utvidgningen inte hade ägt rum.

(15)

Enligt samma metod uppskattades exporten från EU-10 under 2004 genom att den sammanlagda exporten under 2003 utökades med 80 %, vilket procenttal konstaterades motsvara den genomsnittliga årliga ökningen av exportvolymerna under 2002 och 2003.

Tabell 1

Efterfrågan på kisel i EU-10

(16)

Mot denna bakgrund konstaterades efterfrågan i EU-10 motsvara omkring 6 % av efterfrågan i EU-15 så som den uppskattats i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång beträffande antidumpningsåtgärder mot import av kisel med ursprung i Kina enligt förordning (EG) nr 398/2004.

(17)

Undersökningen visade att det utöver Kina finns tillräckligt med potentiella försörjningskällor för att efterfrågan i EU-10 skall kunna tillfredsställas även om utvidgningen av antidumpningstullen från att bara omfatta EU-15 till att även omfatta EU-10 fullständigt skulle undanröja eller leda till en minskning av importen från Kina.

(18)

Det potentiella utbudet av kisel från EU-15 uppgår till omkring 18 000 ton. Denna siffra grundar sig på den senaste översynen vid giltighetstidens utgång beträffande antidumpningsåtgärder mot import av kisel med ursprung i Kina. Det konstaterades att produktionen i EU-15 av kisel uppgick till cirka 148 000 ton under 2001. Vid samma översyn vid giltighetstidens utgång konstaterades även att produktionskapaciteten i EU-15 motsvarade omkring 166 000 ton, vilket innebär att det fanns en ledig kapacitet på omkring 18 000 ton.

(19)

Övriga potentiella försörjningskällor i fråga om kisel (som inte omfattas av antidumpningstullar) är bland andra Norge (med ledig kapacitet på 18 000 ton), Brasilien, Kanada och Förenta staterna.

(20)

Som det beskrivs i skäl 11 konstaterades det också att importen från andra källor, särskilt Norge och Brasilien men även EU-15, under perioden efter utvidgningen, dvs. perioden maj–november 2004 för vilken tillförlitliga uppgifter redan hade rapporterats av Eurostat, hade ökat successivt. Försäljningen från EU-15 steg fyrfaldigt, importvolymen från Norge steg femfaldigt och från Brasilien sexfaldigt, jämfört med samma period 2003.

Tabell 2

Importvolymer till EU-10 från Norge och Brasilien och försäljning från EU-15

(21)

Mot bakgrund av detta anses det inte föreligga några tvingande skäl för att anta att det kommer att uppstå en brist på kisel på marknaden i EU-10.

(22)

Enligt uppgifter från olika berörda parter är kisel en mellanprodukt som används av blott ett litet antal bearbetningsindustrier i de nya medlemsstaterna, i synnerhet vid produktionen av sekundära aluminiumlegeringar.

(23)

Aluminiumproducenter i EU-10 bekräftar att den genomsnittliga andel kisel som förbrukas vid produktionen av sekundära aluminiumlegeringar varierar mellan 3 % och 13,5 %.

(24)

Undersökningen visade att en ökning av priset på kisel i EU-10 eller en övergång till alternativa försörjningskällor sannolikt skulle ha en obetydlig inverkan på produktionskostnaderna för användarna i EU-10.

(25)

Med hänsyn till de ovannämnda procentandelarna avseende förbrukning av kisel vid produktion av sekundära aluminiumlegeringar och till antidumpningstullen på 49 % vid import av kisel från Kina skulle kostnadseffekterna för producenterna av sekundära aluminiumlegeringar endast motsvara mellan 1,47 % och 6,6 % av den sammanlagda produktionskostnaden för sekundära aluminiumlegeringar.

(26)

Några berörda parter uppgav att de vid utvidgningen av antidumpningsåtgärderna till att även omfatta import till EU-10 hade sökt alternativa försörjningskällor i fråga om kisel, men att dessa alternativa källor hade medfört att kostnaderna för kisel hade stigit med cirka 34 %. Det konstaterades att kostnadseffekterna för producenter av sekundära aluminiumlegeringar i så fall skulle vara ännu mindre och motsvara mellan 1 % och 4,6 % av den sammanlagda produktionskostnaden för sekundära aluminiumlegeringar.

(27)

Flera importörer och användare gjorde gällande att utbudet av kisel på marknaden i EU-10 skulle komma att bli otillräckligt. Som det dock sägs i skälen 11, 19 och 20 håller importen från Kina till EU-10 efter utvidgningen successivt på att ersättas med kisel med ursprung i EU-15, Norge och Brasilien. Det finns följaktligen ingen anledning att anta att det kommer att uppstå en brist på kisel på marknaden i EU-10.

(28)

En av användarna i EU-10 samt Slovakiens och Sloveniens myndigheter hävdade att kisel från andra källor skulle skilja sig kvalitetsmässigt från kisel med ursprung i Kina. Härvid bör det noteras att det i förordning (EG) nr 398/2004, genom vilken översynen vid giltighetstidens utgång beträffande antidumpningsåtgärder mot import av kisel med ursprung i Kina avslutades, fastställdes att den kisel som producerades i Kina och exporterades till gemenskapen, den kisel som producerades i Norge och den kisel som gemenskapsproducenterna producerade i gemenskapen hade samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden. Dessa produkter ansågs därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen. Det konstaterades också att några justeringar för produktkvalitet inte hade gjorts. Det finns följaktligen inga skäl för att förmoda att det skulle förekomma kvalitetsskillnader mellan de kinesiska produkter som importeras till EU-10 och de produkter från andra ovannämnda länder som håller på att ersätta de kinesiska produkterna. Ökningen av importen från andra länder, enligt vad som sägs i skälen 11, 19 och 20 i den här förordningen, tyder dessutom på att produkterna är utbytbara.

(29)

Samma användare anförde även att kostnadseffekterna för producenter av sekundära aluminiumlegeringar inte skulle vara försumbara med tanke på den industrins låga vinstmarginaler. När det gäller detta drogs i skälen 25 och 26 slutsatsen att utvidgningen av antidumpningsåtgärderna kommer att få en begränsad effekt för kiselanvändarna i EU-10, i det att den sammanlagda kostnaden för produktionen av sekundära aluminiumlegeringar kommer att stiga med högst 6,6 %. Detta ansågs dock inte vara ett tillräckligt tvingande skäl för att ändra de gällande åtgärderna genom att införa övergångsbestämmelser. Denna effekt skilde sig inte i väsentlig grad från den effekt som väntades uppstå i EU-15 genom införandet av de slutgiltiga åtgärderna 2004, enligt vad som konstaterades i den undersökning som låg till grund för införandet av de åtgärderna och i vilken slutsatsen drogs att de gällande åtgärderna inte skulle få några betydande effekter för användarna.

(30)

Med hänsyn till tullens begränsade inverkan på kostnaden för att producera aluminiumlegeringar i EU-10 och förekomsten av alternativa försörjningskällor för EU-10 dras slutsatsen att utvidgningen av de gällande åtgärderna från att bara omfatta EU-15 till att även omfatta EU-10 sannolikt inte kommer att ha en plötslig och ytterligt negativ inverkan på berörda parter, däribland användare, distributörer och konsumenter. Några övergångsbestämmelser behövs därför inte.