8.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 34/3

(1)

I kommissionens förordning nr 466/2001 (2) fastställs högsta tillåtna halter av vissa främmande ämnen i livsmedel, inklusive de livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn som omfattas av direktiv 91/321/EEG av den 14 maj 1991 om modersmjölksersättning och tillskottsnäring (3) och kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (4).

(2)

En del medlemsstater har antagit gränsvärden för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i vissa livsmedel. Med tanke på de skillnader som finns mellan medlemsstaterna, och den risk för konkurrenssnedvridning som följer av detta, är åtgärder på gemenskapsnivå nödvändiga för att säkerställa en enhetlig marknad, samtidigt som proportionalitetsprincipen måste beaktas.

(3)

I sitt yttrande av den 4 december 2002 drog Vetenskapliga kommittén för livsmedel slutsatsen att vissa PAH är genotoxiska carcinogener. Vid laboratorieförsök har man funnit att de nivåer som förorsakar experimentella tumörer var åtskilliga gånger högre än de som man kan förvänta sig förekommer i livsmedel och som kan komma att konsumeras. Med tanke på att det emellertid inte finns några tröskelvärden för effekterna av de genotoxiska ämnena, bör PAH-nivåerna sänkas så lågt som rimligtvis är möjligt.

(4)

Enligt Vetenskapliga livsmedelskommittén kan benso(a)pyren användas som markör när det gäller förekomst och effekter av carcinogena PAH i livsmedel, inklusive bens[a]antracen, benso(b)fluoranten, benso(j)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(g,h,i)perylen, krysen, cyklopenta(c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen, dibenso(a,e)pyren, dibenso(a,h)pyren, dibenso(a,i)pyren, dibenso(a,l)pyren, indeno(1,2,3-cd)pyren och 5-metylkrysen. Ytterligare analyser av de relativa proportionerna av dessa PAH i livsmedel skulle behövas som underlag för en framtida översyn av lämpligheten i att behålla benso(a)pyren som markör.

(5)

PAH kan kontaminera livsmedel under sådan upphettnings- och torkningsbearbetning som gör det möjligt för förbränningsprodukter att komma i direkt kontakt med livsmedlet. Direkt torkning och upphettning med öppen låga som används vid tillverkning av matoljor, t.ex. olivolja av pressrester, kan resultera i höga nivåer av PAH. Aktivt kol kan användas för att avlägsna benso(a)pyren under raffineringen av oljorna. Om raffineringsprocessen effektivt avlägsnar alla oönskade PAH är oklart. Sådana produktions- och bearbetningsmetoder skall användas som förhindrar den ursprungliga kontamineringen av oljor med PAH.

(6)

För att skydda folkhälsan är det nödvändigt med gränsvärden för benso(a)pyren i vissa livsmedel som innehåller fett och olja och i livsmedel där röknings- och torkningsbearbetning kan förorsaka höga kontamineringsnivåer. Särskilda lägre gränsvärden är nödvändiga för barnmat, vilka kan uppnås genom noggrann kontroll av framställning och paketering av modersmjölksersättning, tillskottsnäring, barnmat och spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn. Gränsvärden är också nödvändiga i livsmedel där miljöföroreningar kan leda till höga kontamineringsnivåer, särskilt i fisk och fiskprodukter, som t.ex. förorsakats av oljespill från fartyg.

(7)

I vissa livsmedel, som t.ex. i torkad frukt och kosttillskott, har man funnit benso(a)pyren, men tillgängliga uppgifter är oklara när det gäller vilka nivåer som rimligtvis kan uppnås. Ytterligare undersökningar krävs för att klarlägga vilka nivåer som rimligtvis kan uppnås i dessa livsmedel. Fram till dess skall gränsvärden för benso(a)pyren i relevanta ingredienser gälla, som t.ex. i olja och fett som används i kosttillskott.

(8)

Förordning (EG) nr 466/2001 bör därför ändras.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.