(1)

Den 13 november 2002 avslutade kommissionen genom beslut 2003/599/EG (2) det förfarande som anges i artikel 88.2 i fördraget med avseende på det likviditetslån på 450 miljoner euro som Frankrike beviljat Bull, på villkor att stödet betalades tillbaka senast den 17 juni 2003. Den 26 november 2003 hänsköt kommissionen ärendet till Europeiska gemenskapernas domstol, eftersom Frankrike underlät att rätta sig efter beslutet (3). Under slutet av 2003 och början av 2004 ägde flera möten rum under vilka de franska myndigheterna och företaget Bull förklarade innehållet i omstruktureringsplanen för Bull, särskilt den tredje etappen, nämligen tillskott av nytt kapital. Frankrike anmälde den 20 februari 2004 skriftligen det stödförslag som är föremål för det här beslutet.

(2)

Genom en skrivelse av den 16 mars 2004 underrättade kommissionen Frankrike om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i fördraget avseende detta stöd.

(3)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (4). Kommissionen inbjöd berörda parter att inkomma med synpunkter på det berörda stödet.

(4)

Kommissionen har mottagit synpunkter i detta ärende från arbetstagarföreträdarna hos Bull. Ett möte mellan en delegation för dessa företrädare och kommissionen ägde rum den 8 juni 2004, varefter de överlämnade kompletterande upplysningar till kommissionen. Kommissionen överlämnade upplysningarna till Frankrike för synpunkter och ställde samtidigt frågor om olika aspekter av ärendet. Kommissionen mottog Frankrikes kommentarer och svar genom skrivelser av den 28 maj 2004 och den 29 juli 2004. Ett möte mellan kommissionen, de franska myndigheterna och Bull ägde rum den 10 september 2004.

(5)

Bull är en internationell datakoncern med säte i Europa och verksamhet i fler än 100 länder (5). Koncernen är främst verksam inom följande två områden:

(6)

Under 2003 uppgick Bulls omsättning till 1 265 miljoner euro, som fördelades mellan dess olika verksamhetsområden enligt följande: produkter 46 %, underhåll 27 % och tjänster 27 %.

(7)

Bull är ett aktiebolag som lyder under fransk lagstiftning. Dess aktieägare utgörs, efter kapitaltillskottet i juli 2004 och efter det att konvertibla skuldebrev gjorts om till aktier för de tidigare innehavarna, av France Télécom och NEC, var och en med 10,1 %, Axa Private Equity och Artemis med 8,6 %, höga chefer hos Bull med 5,1 %, Motorola med 3,0 % och Debeka med 2,9 %. Franska staten äger inte mer än 2,9 %, medan de återstående 57,3 % ägs av fluktuerande aktieägare.

(8)

För att lösa de svårigheter som företaget ställdes inför i början på 1990-talet har Bull sedan 1994 genomfört de åtgärder som rekommenderades i en föregående omstruktureringsplan i överensstämmelse med Frankrikes åtaganden. Denna plan utgjorde underlag för kommissionens beslut 94/1073/EG av den 12 oktober 1994 rörande ett statligt stöd från Frankrike till koncernen Bull i form av en icke-anmäld kapitalökning (6). Bland annat överlät man Zenith Data Systems och avvecklade divisionen OSS (Open Systems and Software). Dessutom påbörjade Frankrike privatiseringen av Bull genom att börja sälja andelar. Från och med 1999 tvingades Bull åter att sälja ut tillgångar och friställa personal. En plan som genomfördes under 2000 ledde till en strategisk omställning, till utförsäljning av icke-strategiska tillgångar samt till en minskning av kostnaderna. I slutet av 2001 hade Bull bara cirka 9 500 anställda i hela Europa, jämfört med 11 500 år 1999.

(9)

Trots de åtgärder som beskrivs i skäl 8 misslyckades planen 2001. För det första hindrade börsnedgången för aktier inom teknikområdet Bull från att sälja ut sin division Integris, som gått med stor förlust. För det andra inverkade krisen inom Internetsektorn mycket negativt på verksamheten avseende Internetteknik. Raset på telemarknaden, IT-bubblan som sprack, företagens minskade vinster samt internationella spänningar ledde till en stark nedgång i efterfrågan. Näringslivets utgifter för datorer sjönk kraftigt under 2002 (– 25 % för servrar med medelhög och hög kapacitet). Tjänstemarknaden fick vidkännas en dramatisk nedgång jämfört med den tidigare uppgången i samband med övergången till år 2000 och eurons införande. Försämringen av den ekonomiska situationen till följd av händelserna den 11 september 2001 förvärrade situationen ytterligare för Bull.

(10)

Bull hade sedan flera år tillbaka gjort stora investeringar i Internetteknik genom att rikta in sitt affärsutbud på e-tjänster och nätinfrastruktur. Krisen inom Internetsektorn visade att Bull i detta sammanhang hade gjort en felsatsning när det gällde teknik och hade koncentrerat sig på marknader där företaget inte hade haft någon framgång. Dessutom visade Bull prov på avsevärda brister i sambandet mellan ambitionerna när det gäller de marknader man inriktat sig på och de produkter man erbjudit, å ena sidan, och de investeringar i teknisk utveckling man gjort samt de ekonomiska och administrativa utgifter man haft, å andra sidan.

(11)

Koncernen drabbades också av effekterna av mycket höga kostnader för pensionssystemen för sina anställda i Förenta staterna. Enligt de amerikanska reglerna ingick i den konsoliderade balansräkningen även kostnaden för framtida pensionsutbetalningar, som utgjorde överskottet i balansräkningen för pensionsfonderna (det aktuella marknadsvärdet) jämfört med skulden för de förväntade pensionsrättigheterna. Bull beslutade 2002 att föra över sina samlade pensionsskyldigheter till försäkringsbolag. Tillsammans med nedgången på börsen ledde detta beslut till en finansiell förlust på sammanlagt 87 miljoner euro för åren 2002 och 2003.

(12)

Osäkerheten om företagets ekonomiska kapacitet ledde till osäkerhet från kundernas sida när det gällde att påbörja stora projekt, eftersom kunderna inte längre kände sig säkra på att företaget skulle kunna uppfylla sina framtida åtaganden. Leverantörerna fordrade strängare betalningsvillkor, samtidigt som Bull inte längre beviljades några bankgarantier.

(13)

Den 2 december 2001 utnämndes en ny verkställande direktör för Bull. Företagets omstruktureringsplan, som antogs av styrelsen i mars 2002, omfattar en kraftig sänkning av allmänna utgifter och en reducering av arbetsstyrkan samt förnyad strategisk fokusering på företagets kärnkompetens genom stora överlåtelser av industriella tillgångar. Bulls utvecklingsstrategi bygger på följande tre huvudinslag:

(14)

Finansieringsdelen av planen innehåller följande huvudinslag:

(15)

Efter genomförandet av samtliga dessa åtgärder bör kapitalet i Bull uppgå till 59,2 miljoner euro. Tabellen innehåller de ekonomiska prognoser som planen bygger på.

Tabell

(16)

Det anmälda stödet kommer att ges i form av en utbetalning på 517 miljoner euro som kommer att göras tidigast den 31 december 2004. Detta belopp motsvarar det undsättningsstöd som beviljades genom beslut 2003/599/EG, inbegripet ränta sedan utbetalningarna i december 2001 och juni 2002. Det nya stödet kommer inte att betalas ut förrän Bull har återbetalat detta undsättningsstöd. I gengäld har franska staten infört en klausul om återbetalning efter återgång till lönsam drift, vilket innebär att Bull till staten skall betala in 23,5 % av sitt konsoliderade årsresultat före skatt under en period på åtta år från och med det räkenskapsår som avslutas den 31 december 2005.

(17)

Enligt de franska myndigheterna motsvarar denna klausul ett nuvärde på mellan 50 och 60 miljoner euro. Det maximala stödet uppgår följaktligen till 467 miljoner euro, dvs. ca 90 % av de existerande fordringarna. På detta sätt försöker de franska myndigheterna att garantera samma villkor som gäller för innehavarna av konvertibla skuldebrev, som även de avstår från ca 90 % av sina fordringar.

(18)

Beslutet om att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i fördraget omfattade en preliminär granskning av stödåtgärden, bl.a. mot bakgrund av Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (8) (nedan kallade ”riktlinjerna”). När det beslutet fattades tvivlade kommissionen på att planen kunde garantera att företaget åter skulle bli lönsamt. De senaste ekonomiska beräkningarna visade att företaget skulle bli lönsamt igen om balansräkningen gick ihop, men kommissionen ansåg att ett år var en alltför begränsad tidsperiod för att återgången till lönsam drift verkligen skulle kunna bevisas. Prognoserna för de berörda marknaderna var inte särskilt detaljerade, de var inte alltid samstämmiga och det verkade som om åtskilliga marknader skulle förbli svårbearbetade, åtminstone på kort sikt. Ett mer grundläggande problem var att den information som lämnats av de franska myndigheterna inte var tillräcklig för att det skulle vara möjligt att avgöra om Bull skulle kunna dra nytta av en eventuell marknadsuppgång, eftersom koncernens återstående verksamhet i hög grad vilar på tillverkningen av sådana system som är utsatta för skarp konkurrens. Rekapitaliseringsplanen omfattade inte heller någon ny partner utöver de operatörer som redan var involverade, nämligen France Télécom och NEC.

(19)

Med tanke på hur stort stödbeloppet var tvivlade kommissionen även på att snedvridningar av konkurrensen skulle kunna förhindras, att stödet var begränsat till den miniminivå som är nödvändig och att stödet inte försåg företaget med ett överskott av likvida medel som skulle kunna användas för aggressiva verksamheter som snedvrider marknaden och som inte har anknytning till omstruktureringen. Det framgick exempelvis inte tydligt vad måtten på solvens och likviditet skulle visa efter det att stödet har betalats ut och hur detta skulle förhålla sig i jämförelse med konkurrenterna på de relevanta marknaderna.

(20)

Frankrike har lämnat över uppdaterade prognoser över utvecklingen på de berörda marknaderna, närmare upplysningar om de största konkurrenterna samt ekonomiska uppgifter och åtgärder under de senaste månaderna, bl.a. det lyckade genomförandet av rekapitaliseringen.

(21)

Frankrike betonar att stödet har åtföljts av betydande ekonomiska åtaganden från vissa aktieägare och privata fordringsägare. Ur konkurrenssynpunkt verkar undsättningen av Bull mer gynna än hämma konkurrensen på den europeiska marknaden. Bulls ställning på marknaden kommer inte att tillåta företaget att spela rollen som prisledande. Företaget kommer snarare att spela rollen som outsidern som skulle främja konkurrensen. Genomförandet av Bulls strategi med fokus på Itanium och programvara med öppen källkod kommer att förstärka denna roll i framtiden.

(22)

Frankrike konstaterar att resultatet för företaget varit betydligt bättre under hela 2003 trots den dåliga konjunkturen. Prognoserna för 2004, då omständigheterna förmodas bli fortsatt svåra, tyder på ett driftsresultat liknande det för 2003: inkomster före ränta och skatt på 17 miljoner euro och ett nettoresultat på 2 miljoner euro för första halvåret 2004. Detta visar att företaget lyckats vända sitt dödläge väsentligt. Under dessa omständigheter kommer den omsättningsökning som väntas från och med nästa år på grund av det förväntade uppsvinget på marknaden under 2005, lanseringen av Bulls nya erbjudanden och den förbättrade ekonomiska situationen, inte kunna undgå att visa sig i en ytterligare förbättrad lönsamhet. Genom verksamhetsplanen för 2004–2007 ges också säkerhet för att företaget åter skall bli varaktigt livsdugligt.

(23)

Bull har också genom att basera sin utveckling på servrar med 64-bitars Intelprocessorer valt tekniska lösningar som motsvarar kundernas framtida behov. Dessutom öppnar användningen av denna teknik i Bulls servrar nya tillväxtmarknader, särskilt inom området vetenskapliga beräkningar.

(24)

På serviceområdet ingår tre skilda kompetensområden och tre prioriterade sektorer i Bulls strategi. Kompetensområdena är följande: 1) integrering och utveckling av öppna infrastrukturer, 2) säkerhet i informationssystem och 3) dataförvaltning av distribuerade system. De prioriterade sektorerna är de där Bulls trognaste kunder är verksamma: offentlig förvaltning, teleoperatörer och allmännyttiga tjänster (utilities).

(25)

Dessa kompetensområden och val av sektorer stämmer väl överens med de djupgående tendenser på marknaden som lyfts fram i expertanalyserna: optimering och minskning av kostnaderna för infrastrukturer (vilket skapar behov av utveckling av öppna infrastrukturer), urbanisering och konsolidering av informationssystem (Bulls specialområden), administation och säkerhet (där Bull agerar på olika sätt – genom att tillhandahålla utrustning för kryptografi, som programvaruleverantör och genom integreringstjänster). Bull har också mycket snabbt skaffat sig en stark position på vissa nya marknader: mobila plattformar, elektronisk administration och den snabba tillväxten av elektronisk identifiering och elektroniska signaturer.

(26)

Eftersom Bulls betydelse är relativt liten och koncentrationsgraden på den berörda marknaden är mycket hög kan stödet till Bull inte leda till någon snedvridning av konkurrensen. På vissa specifika marknader är Bulls utbud det enda trovärdiga alternativet till IBM. Vidare kan Bulls strategi, som inriktas på öppen källkod, stimulera konkurrensen på servermarknaden under kommande år.

(27)

Stödet skall begränsas så långt som möjligt. Om företaget skall bli lönsamt måste det bygga upp eget kapital på nytt, och då är stöd och skuldfrihet av avgörande betydelse. De olika investerarna skulle inte ha accepterat att investera i Bull om en del av återuppbyggnaden av företagets lönsamhet hade finansierats genom lån.

(28)

Bull kommer troligen inte att ha något överskott av likvida medel sedan stödet utbetalats. Stödet skall användas för att återställa det egna kapitalet till en rimlig nivå, utan några överdrifter. Förhållandet mellan skulder och eget kapital och omsättningstillgångarnas täckning av de kortfristiga skulderna bör bli jämförbara med de huvudsakliga konkurrenterna.

(29)

Vad gäller det privata bidraget till omstruktureringsplanen bör tre faktorer läggas samman: de ansträngningar som gjorts inom företaget under perioden 2002–2003, kapitalökningen och bidragen från innehavarna av konvertibla skuldebrev.

(30)

Frankrike påminner om att kommissionen i skäl 60 och 70 till beslut 2003/599/EG, genom vilket en utbetalning av undsättningsstöd till Bull tilläts, uttryckligen angav att Frankrike inte fick utbetala något omstruktureringsstöd till Bull före den 31 december 2004.

(31)

Arbetstagarföreträdarna hos Bull stödjer omstruktureringsplanen och framhåller att stödet är viktigt för att se till att företaget och de befintliga arbetstillfällena bevaras. De bekräftar de franska myndigheternas uppgifter och har lämnat in kompletterande upplysningar och hänvisningar, särskilt avseende företagets framtidsutsikter och konkurrensställning. Deras synpunkter har vidarebefordrats till de franska myndigheterna, som instämmer i dem.

(32)

Enligt artikel 87.1 i fördraget är ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

(33)

Den åtgärd som anmälts av Frankrike utgör ett stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget. Det ges av staten, finansieras med statliga medel och utdelas till ett specifikt företag, nämligen Bull. Det är inte förenligt med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. Det går framför allt inte att hävda att staten ingriper på samma sätt och på samma villkor som innehavarna av konvertibla skuldebrev, eftersom Frankrikes fordran avser ett statligt undsättningsstöd där sista återbetalningsdag passerats. En avskrivning av en sådan fordran eller en tilldelning av ett nytt stöd är inte åtgärder som vidtas av en investerare, och dessa åtgärder kan därför inte bedömas enligt principen om en privat investerare. Dessutom skiljer sig den anmälda åtgärden från finansiella åtgärder som vidtas av aktieägare och innehavare av konvertibla skuldebrev både till formen och i fråga om villkoren. Under alla omständigheter åtföljs den anmälda åtgärden inte av några jämförbara finansiella åtaganden från övriga aktieägares sida. Stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna och snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen eftersom Bull är ett internationellt företag och dess produkter är föremål för internationell handel. Dessutom har Bull konkurrenter på den gemensamma marknaden, t.ex. IBM, Fujitsu/Siemens, Sun och HP. De franska myndigheterna ifrågasätter inte denna bedömning.

(34)

Den anmälda åtgärden skall bedömas i egenskap av tillfälligt statligt stöd. I artikel 87.2 och 87.3 i fördraget föreskrivs undantag från den allmänna bestämmelsen om oförenlighet i artikel 87.1.

(35)

Enligt artikel 87.3 c i fördraget kan statligt stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, anses som förenliga med den gemensamma marknaden. På grundval av denna bestämmelse har kommissionen antagit specifika riktlinjer för att bedöma stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (9). Med hänsyn till uppgifterna om det egna kapitalet är det uppenbart att företaget Bull bör anses som ett företag i svårigheter i den mening som avses i punkt 5 a i riktlinjerna, och att även hela koncernen är i svårigheter i den mening som avses i punkterna 4–8 (10). Efter granskning anser kommissionen att det inte finns någon annan gemenskapsram eller bestämmelse som i det här fallet skulle kunna tillämpas för att förklara stödet förenligt med den gemensamma marknaden. Frankrike har för övrigt inte åberopat något annat undantag från fördraget, och har grundat sin argumentation enbart på riktlinjerna för att hävda stödets förenlighet med den gemensamma marknaden. Kommissionen har således granskat stödet mot bakgrund av riktlinjerna.

(36)

Enligt riktlinjerna måste fyra villkor uppfyllas för att ett omstruktureringsstöd skall tillåtas: en plan som garanterar lönsamheten på lång sikt, förebyggande av snedvridningar av konkurrensen, begränsning av stödet till den miniminivå som är nödvändig och fullständigt genomförande av omstruktureringsplanen. Dessutom skall principen om ”en enda gång” och den rättspraxis som formulerats i Deggendorfmålet (11) tillämpas.

(37)

Enligt riktlinjerna får stöd beviljas endast under förutsättning att den omstruktureringsplan som kommissionen skall ha godkänt för varje enskilt stöd genomförs. Omstruktureringsplanen, som skall ha en så kort varaktighet som möjligt, skall göra det möjligt att återställa företagets långfristiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten. Omstruktureringsstödet måste således knytas till en genomförbar omstruktureringsplan som medlemsstaten förbinder sig att följa.

(38)

Det stöd som behandlas här är knutet till omstruktureringsplanen från mars 2002 och till planens finansieringsdel som fastställdes när stödet anmäldes. Denna plan löper fram till slutet av 2007, då den ekonomiska situationen bör ha förbättrats och den nya strukturen ha byggts upp. Huvuddelen av åtgärderna har redan vidtagits och kapitaltillskottet har redan gjorts. Perioden fram till slutet av 2007 kan dock anses som en rimlig och nödvändig tidsfrist för att omstrukturera företagets utbud och för att anpassa dess verksamhet till utvecklingen på de relevanta marknaderna.

(39)

Planen förefaller vara grundad på realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten. Den tar hänsyn till den långsamma återhämtningen av marknaderna och förefaller inte överdrivet optimistisk. I planen återfinns tre hypoteser avseende resultatet av kapitaltillskottet. Det är den mest optimistiska hypotesen som ligger närmast resultatet i dagsläget. I planen framhålls vikten av att återupprätta sambandet mellan företagets strategi, dess starka sidor, kundernas behov och den tekniska utvecklingen. Med tanke på osäkerheten i tekniska och ekonomiska frågor framstår planen tillräckligt exakt med beaktande av de kompletterande uppgifter som lämnats in av de franska myndigheterna.

(40)

Förbättringen av lönsamheten har i första hand uppnåtts genom interna åtgärder, särskilt genom att man upphört med den verksamhet som inte tillhör företagets kärnverksamhet, omstrukturerat utbudet och minskat de allmänna omkostnaderna.

(41)

Företagets svårigheter har framför allt orsakats av dåliga beslut i tekniska frågor och av att man koncentrerat sig på marknader där Bull inte varit framgångsrikt. Denna verksamhet har upphört, inklusive servicenätet i flera europeiska länder. Flera av de åtgärder som gett upphov till specifika förluster, t.ex. i samband med pensionssystemet, var av engångskaraktär. De flesta av de högsta cheferna har bytts ut. Bull har på nytt koncentrerat sig på sina starka sidor.

(42)

Under åren 2000–2002 låg bruttomarginalen på mellan 21 % och 25 % av omsättningen. De sammanlagda kostnaderna för forskning och utveckling, kommersiella utgifter och administrativa kostnader låg dock ungefär 100 miljoner euro över bruttomarginalen varje år. Enligt omstruktureringsplanen skall denna obalans korrigeras: utgifterna för forskning och utveckling skall sänkas från 160 miljoner euro 2000 till […]* miljoner euro under åren 2005–2007. Kommersiella utgifter och administrativa kostnader skall sänkas från 706 miljoner euro 2000 till […]* miljoner euro under åren 2006–2007. I prognoserna tar man hänsyn till avsättningarna för eventuella domstolsbeslut (contingency). Denna budgetpost kommer att öka upp till […]* % av omsättningen 2007. På grundval av dessa prognoser uppskattas Bulls framtida inkomster före ränta och skatt till […]* % efter contingency. De faktiska kostnaderna under 2003 och första halvåret 2004 bekräftar prognoserna. Ur denna synvinkel anser kommissionen att omstruktureringsplanen leder till en tillfredsställande effektiv drift.

(43)

I framtiden förmodar man att efterfrågan kommer att öka i en mer måttlig takt än under förra decenniet, pga. flera olika faktorer sammantagna: minskade kommunikationskostnader, utveckling av bredbandsnät, framväxten av e-tjänster inom den offentliga sektorn, ökade möjligheter att dela tillämpningar via Internet, ökad rörlighet och större hänsynstagande till säkerhetskrav, samt slutligen utbredningen av digital teknik som överallt kommer att ersätta tidigare, analoga verktyg. Enligt IDC:s (International Data Corporation) senaste prognoser för åren 2003–2007 bör servermarknadens volym i Europa öka med 44 %, och marknaden för servrar med medelhög och hög kapacitet med 39 %. Marknaden för servrar med 64-bitars Intelprocessorer, som är ett av Bulls viktigaste utvecklingsområden, bör öka betydligt. Man uppskattar att denna marknad kommer att vara värd nästan 2,4 miljarder dollar år 2007, vilket motsvarar 16 % av den totala servermarknaden (vilket skall jämföras med mindre än 1 % år 2003).

(44)

I en undersökning från december 2002 förutser IDC att företagen i Västeuropa kommer att öka sina utgifter för tjänster med 30 % och utgifterna för servrar med nästan 20 % fram till 2006. De senaste prognoserna från Gartner (november 2003) för tjänsterna i Västeuropa visar på en ökning med 3 % under 2004 och en genomsnittlig årlig tillväxt på 6,2 % mellan 2002 och 2007. För servrarna varierar tillväxten framför allt i förhållande till den teknik som används. Intels Itaniumkomponenter, som ligger till grund för Bulls nya serverutbud och som började användas 2003, bör nå en omsättning på 8 miljarder euro år 2008. Tjänstemarknaden är mycket splittrad och under ständig omstrukturering, med hård konkurrens, men på medellång till lång sikt kommer tillväxten att vara snabbare än på produktmarknaden. Sammanfattningsvis är förhållandena på de relevanta marknaderna inte sådana att de hotar återställandet av lönsamheten, och de är förenliga med den ökning av tjänsternas andel i den sammanlagda försäljningen och bruttomarginalen som fastställts i omstruktureringsplanen.

(45)

Tillväxtprognoserna för de marknadsnischer som Bull inriktar sig på liksom framtidsutsikterna för den teknik som valts bekräftas i flera undersökningar (12).

(46)

De befintliga GCOS-servrarna med hög kapacitet hos dagens kunder är en viktig inkomstkälla. Efter […]* kommer dock GCOS-servrarna att i stor utsträckning ha ersatts. Då måste Bull konfrontera konkurrensen och genomföra även blygsamma ambitioner på andra villkor. På denna punkt har kommissionen särskilt noterat det som följer under skälen 47–54.

(47)

Genom att inrikta sig på lösningar som grundas på 64-bitars Intelprocessorer, på programvaror med öppen källkod och på att dra fördel av standardiseringen av komponenter (commoditisation), förefaller Bull utvecklas i rätt riktning på det tekniska planet, en riktning som följer utvecklingen på marknaden och kundernas behov. Denna utveckling kommer att intensifiera konkurrensen på servermarknaderna och tjänstemarknaderna, men tack vare sin storlek kan Bull investera betydande summor i FoU och erbjuda ett bredare och mer sammanhängande sortiment än nya IT-företag och små, mer specialiserade företag. Bulls storlek kan också inge visst förtroende hos kunderna, som anser att valet av serverleverantör är strategiskt viktigt. Jätteföretagen IBM, HP och Dell är däremot specialiserade på massproduktion av varor som har ett större tillämpningsområde och för vilka kunderna inte behöver skräddarsydda produkter.

(48)

Planen inriktas på de sektorer där kunderna är trognast: den offentliga sektorn, försvar och säkerhet samt teleoperatörer. Bulls ambitioner är begränsade till att vara en nischaktör.

(49)

Införandet på marknaden av de nya NovaScale-servrarna, som skall ersätta GCOS-systemen, har bedömts positivt av oberoende experter (13). Bull har bl.a. skaffat sig viktiga referenskunder och denna produktlinje förväntas skilja sig från konkurrerande produkter i fråga om kostnad, tillförlitlighet, enkel användning och skalbarhet.

(50)

Genom omstruktureringen kan Bull återupprätta sambandet mellan know-how, utbud, organisation och kortsiktiga mål. Avsaknaden av detta samband var en viktig orsak till företagets svårigheter. Föryngringen av personalen, som till stor del genomfördes under 2002, och det stora urvalet strategiska partnerskap bör säkra framtida tekniska fördelar.

(51)

De nya servrarna med Intelprocessorer, särskilt 64-bitarsprocessorn, har en mycket viktig roll att spela: år 2007 förmodas omsättningen att uppgå till […]* % av den sammanlagda försäljningen, med en bruttomarginalvinst på […]* %. Eftersom det inte längre handlar om en egen teknik är det logiskt att marginalvinsten inte når samma nivå som för de gamla GCOS-servrarna. 64-bitarsservrarna kan användas för mer komplicerade och större system, men de är naturligtvis dyrare än standardservrarna på 32 bitar. Bull kommer att försöka skapa förtroende hos sina kunder med hjälp av 64-bitarsservrarnas tekniska kvalitet, i samverkan med företagets serviceutbud, vars specialkompetens är erkänd, runt dessa produkter. Bull kommer att inrätta ett samarbete mellan sin egen personal och kundernas. Kommissionen erkänner att denna strategi är en logisk följd av Bulls koncentration på vissa sektorer.

(52)

Vad gäller servicesegmentet bör vissa slutsatser ur den ovan nämnda Forrester-rapporten noteras (14). I fråga om tjänsterna kopplade till öppen källkod anses Bulls sakkunskap bättre än den hos andra stora generalistföretag som IBM. Bland de stora och medelstora generalistföretagen är Bull det enda som har en fullständig teknisk täckning. I rapporten nämns bara ett enda litet företag som är specialiserat på öppen källkod som har samma täckning.

(53)

I planerna för kapitaltillskottet ingår inga nya näringslivspartner utöver de som redan finns med, nämligen France Télécom och NEC. Att försäkringsbolaget Debeka deltar är dock en bekräftelse på strategin att inrikta sig på ett begränsat antal sektorer. Vidare är Bull delaktigt i flera partnerskap och engagerat i flera projekt för utveckling av nyckelteknik inför framtida verksamhet. Slutligen bör man som exempel nämna undertecknandet av ett första Original Equipment Manufacturer-avtal med Kraftway, den ledande ryska konstruktören av Intelbaserade processorer. Ett annat avtal gäller distribution av servrar i Kina.

(54)

Sammanfattningsvis anser kommissionen att omstruktureringsplanen gör det möjligt för Bull att skaffa sig en tillfredsställande position. Trots de tekniska och handelsmässiga risker som är en del av de berörda marknaderna anser kommissionen att återställandet av lönsamheten garanteras tillräckligt.

(55)

För att ett omstruktureringsstöd skall tillåtas av kommissionen måste det uppfylla ett andra villkor, nämligen att åtgärder måste vidtas för att i största möjliga mån mildra de negativa följderna av stödet för konkurrenterna.

(56)

Som Frankrike framhållit har Bull en mycket liten marknadsandel avseende såväl tjänster som servrar. På serverområdet torde den geografiska marknad som är aktuell omfatta hela världen eller åtminstone Europa. År 2002 hade Bull en andel av hela servermarknaden i EU-15 på ungefär 3 %. På marknadssegmentet för servrar med medelhög och hög kapacitet hade Bull bibehållit en andel på ungefär 5 %, vilket var långt mindre än de viktigaste konkurrenterna, nämligen IBM (40 %), HP-Compaq (24 %), Sun (17 %) och Fujitsu (9 %). I fråga om högkapacitetsservrar kommer marknadsandelen att bli större. Bull vill inta positionen som marknadsledare i Europa för servrar med 64-bitars Intelprocessorer och programvara med öppen källkod på de marknader man inriktar sig på. Marknaden för servrar med 64-bitars Intelprocessorer uppskattas bli värd nästan 2,4 miljarder dollar år 2007, vilket då bör motsvara 16 % av servermarknaden (vilket skall jämföras med mindre än 1 % år 2003).

(57)

På tjänsteområdet finns det indikationer på att den relevanta geografiska marknaden i det här fallet bör anses vara europeisk, även om man inte kan utesluta förekomsten av regionala eller nationella marknader. På tjänstemarknaden i EU-15 hade Bull 2002 en marknadsandel på ungefär 0,4 %. Sedan dess har Bull inriktat sig ännu mer på infrastrukturtjänster och andra specialområden, vilket inneburit att omsättningen avseende andra tjänster minskat betydligt. Enligt en undersökning från september 2003 som publicerades av Gartner-institutet förekom inte Bull bland de tio främsta konkurrenterna på världsmarknaden för IT-tjänster och låg bara på 22:a plats på den europeiska marknaden år 2002. Konkurrensen på denna marknad är dessutom hård, vilket kan illustreras av att kommissionen kunnat tillåta koncentrationer som gällt flera av Bulls konkurrenter (HP/Compaq (15), Cap Gemini/Transiciel (16), Atos Origin/Sema (17) med motiveringen att dessa koncentrationer inte försämrar konkurrensförhållandena på marknaderna för IT-tjänster.

(58)

Företagets marknadsandel är självklart större inom vissa geografiska områden, bl.a. i Frankrike. Men konkurrensen är fortfarande omfattande, även inom dessa områden.

(59)

För vissa marknadssegment för servrar i Europa kommer Bulls fortlevnad snarare att öka konkurrensen på marknaden. Det gäller bl.a. de marknadssegment där IBM har en framskjuten position. Vad gäller t.ex. marknaden för högkapacitetssystem verkar Bulls utbud vara det enda alternativet till IBM för alla de kunder som inte enkelt kan gå över till Sun, HP eller Wintel-lösningar (banker, försäkringsbolag, sociala organisationer, socialförvaltningar osv.). […]*, vilket visar att den här typen av kunder vill att Bulls utbud skall finnas kvar. Det handlar dock om mycket specifika marknadsnischer, och Bulls fortlevnad påverkar inte i någon högre grad konkurrensen inom hela marknadssegmentet för högkapacitetsservrar.

(60)

Kommissionen tar också hänsyn till att Bulls strategi inriktas på programvara med öppen källkod. Vidare deltar huvuddelen av konkurrenterna samtidigt som partner i olika utvecklingsprojekt. Ingen konkurrent uttalade sig om snedvridning av konkurrensen när förfarandet inleddes.

(61)

Det finns inga planer på expansion, förutom att värva högkompetenta medarbetare, vilket är vanligt inom sektorn. Bull anser att omfattande företagsköp skulle strida mot strategin bakom omstruktureringsplanen och leda till integrationsproblem.

(62)

Bull har sålt ut en betydande del av sina tillgångar. Vad gäller produkter har Bull sålt av hela den verksamhet som gällde bankautomater, betalterminaler, smartkort och en stor andel av sina middleware-produkter. På tjänstemarknaden har Bull överlåtit den större delen av sitt försäljningsnät utanför Frankrike och Italien genom att sälja Integris-divisionen till Steria. Enligt omstruktureringsplanen skall företaget koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Detta innebär även att stödets negativa påverkan på konkurrensen mellan medlemsstaterna begränsas. Det är viktigt att denna strategi, som fastslås i omstruktureringsplanen, verkligen följs.

(63)

Med beaktande av ovanstående bedömer kommissionen att otillbörlig störning av konkurrensen förhindras. Bulls position på de relevanta marknaderna gör att inga ytterligare motprestationer behövs, under förutsättning att man följer omstruktureringsplanen och fortsätter med den nya inriktningen.

(64)

För att stödet skall tillåtas måste ett tredje villkor uppfyllas. Detta villkor innebär att stödbeloppet och stödnivån skall begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering med hänsyn till de finansiella resurser som företaget, aktieägarna eller den koncern företaget tillhör har. De stödmottagande företagen skall i väsentlig utsträckning bidra till omstruktureringen med egna medel. Det skall alltid visas för kommissionen att stödet endast syftar till att återställa företagets lönsamhet och att det inte gör det möjligt för mottagaren att under loppet av omstruktureringen öka sin produktionskapacitet.

(65)

Stödmottagarens och aktieägarnas bidrag till omstruktureringen är väsentligt. Sedan den 31 december 2001 har Bull bidragit med 160 miljoner euro till omstruktureringen genom att under 2002 och första halvåret 2003 sälja tillgångar som inte tillhörde kärnverksamheten. Dessutom hade företaget avsatt 94 miljoner euro för omstruktureringen av sina likvida tillgångar den 31 december 2001 (18). Befintliga och nya aktieägare har bidragit med nytt kapital på 44,2 miljoner euro, vilket är ett väsentligt bidrag. Detta faktum påverkas inte av att kapitalinvesteringarna delvis gjorts av företag som arbetar i partnerskap med Bull (France Télécom, NEC), kunder (Debeka) och höga chefer inom Bull-koncernen. Kommissionen kan även beakta det kapital på 17 miljoner euro som tillfördes när de konvertibla skuldebreven gjordes om till aktier, eftersom innehavarna inte var tvungna att välja detta alternativ.

(66)

Efter utbetalning av stödet, och om man anser stödet som en skuld, ligger måtten på solvens och likviditet ungefär på samma nivå som för konkurrenterna. Genom en förbättrad finansiell situation kommer man framför allt att kunna få bankgarantier för den löpande verksamheten. Det är planerat att Bull även i fortsättningen skall använda sig av kortfristig externfinansiering grundad på värdepapperiseringen av fordringarna, i storleksordningen […]* till […]* miljoner euro. Med beaktande av riskerna på marknaderna och Bulls strategi som nischaktör framstår det som föga troligt att något finansinstitut skulle vara berett att ge nya lån för aggressiv verksamhet som inte är kopplad till omstruktureringen.

(67)

Enligt de franska myndigheterna skulle övriga partner inte ha accepterat att investera om stödet varit mindre. Innehavarna av de konvertibla skuldebreven skulle inte heller ha accepterat att byta sina fordringar mot nya aktier. I fråga om det viktigaste alternativet, som föreslagits av en amerikansk investeringsfond och som inte valts, har de franska myndigheterna på ett tillfredsställande sätt visat att det inte skulle ha lett till ett lägre stödbelopp. Fonden erbjöd ett större kapitaltillskott än de 33 miljoner euro som investerargruppen avsåg att tillföra, men garantin på 11 miljoner euro från innehavarna av konvertibla skuldebrev täcker skillnaden.

(68)

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att stödet inte leder till att företaget får ett överskott av likvida medel som skulle kunna användas för aggressiva verksamheter som snedvrider marknaden och som inte har anknytning till omstruktureringen.

(69)

För att undvika stödmissbruk föreskrivs i punkt 48 i riktlinjerna att omstruktureringsstöd endast får beviljas en enda gång. Om företaget tidigare har mottagit ett omstruktureringsstöd och det är mindre än tio år sedan omstruktureringsperioden löpte ut tillåter kommissionen i allmänhet inte att ytterligare omstruktureringsstöd beviljas utom om sådana exceptionella och oförutsebara förhållanden råder som företaget inte ansvarar för. Det stöd som anmälts i det aktuella fallet kommer att betalas ut tidigast den 31 december 2004. År 1993 och 1994 beviljade franska staten omstruktureringsstöd till Bull som godkändes av kommissionen i slutet av 1994. Omstruktureringsplanen löpte dock fram till slutet av 1995. I beslut 2003/599/EG, genom vilket kommissionen godkände undsättningsstödet (19), anges i skäl 60 att ett nytt omstruktureringsstöd kan beviljas fr.o.m. den 31 december 2004. Detta är felaktigt. I det aktuella fallet är således tioårsgränsen inte nådd.

(70)

Principen om ”en enda gång” kan dock inte tillämpas strikt. Enligt domstolens rättspraxis (20), som visserligen utformats inom ramen för EKSG-fördraget men som är minst lika tillämplig inom ramen för EG-fördraget, syftar bestämmelserna om stöd till att ge kommissionen behörighet för att den skall kunna bemästra oförutsedda situationer, med beaktande av att marknadsvillkoren är föränderliga. Om principen om ”en enda gång” skulle tillämpas strikt skulle den grupp av stöd som kan anses nödvändiga enligt denna bestämmelse begränsas på ett orimligt sätt och kommissionen skulle förhindras att i varje enskilt fall bedöma huruvida planerat stöd till en omstrukturering är nödvändigt för att uppnå fördragets mål. På samma sätt kan kommissionen i princip inte avslå ytterligare stöd till en mottagare enbart på grund av att ett tidigare beslut tagits (21).

(71)

Det är mot bakgrund av detta som det i riktlinjerna ges möjlighet att göra undantag från principen om ”en enda gång” i samband med exceptionella och oförutsebara förhållanden som företaget inte ansvarar för. Det bör noteras att 2001 års kris inom sektorn för informations- och kommunikationsteknik visserligen var varken exceptionell eller oförutsebar, men att dess omfattning, särskilt inom marknadssegmenten för Internet- och teleteknik, var exceptionell och oförutsebar och att Bull inte hade ansvar för den. En annan faktor som bör beaktas i det aktuella fallet är den mycket snabba tekniska utvecklingen inom den berörda sektorn.

(72)

Vidare bör det i detta sammanhang framhållas att både Bull och den franska staten noga följt den tidigare omstrukturingsplanen, bl.a. i fråga om privatiseringen, partnerskapet med NEC och France Télécom samt överlåtelsen av flera tillgångar i enlighet med det förslag som lagts fram av en oberoende expert och som kommissionen följt. Den omstruktureringsplanen kunde inte förebygga de svårigheter som nu är aktuella. När planen beslutades var de ekonomiska svårigheterna till stor del kopplade till divisioner och dotterbolag som överlåtits inom ramen för omstruktureringsplanen, bl.a. Zenith Data Systems inom mikrodatorsektorn och OSS-divisionen. Bull genomförde verkligen den första omstruktureringen och försökte anpassa sig till de yttre omständigheterna. Minskningen av personalstyrkan återspeglar den radikala förändringen: antalet anställda gick från 44 500 år 1990 via 24 000 år 1995 till 11 500 år 1999. Dagens svårigheter som beskrivs i skälen 9–12 är av en annan art än de som ledde till omstruktureringarna under perioden 1993–1995.

(73)

Därav följer att den tanke som ligger bakom principen om ”en enda gång”, nämligen att undvika stödmissbruk, respekteras i det aktuella fallet. Staten har inte hållit Bull flytande på konstlad väg trots återkommande svårigheter. Tvärtom syftar det stöd som behandlas i detta beslut till att tackla nya svårigheter.

(74)

Dessutom kan det tilläggas att tioårsperioden nästan löpt ut.

(75)

Sammanfattningsvis anser kommissionen i det aktuella fallet att principen om ”en enda gång” inte är ett hinder för att tillåta det anmälda stödet.

(76)

Enligt domstolens rättspraxis i målet Deggendorf (22) skall kommissionen när den undersöker ett stöds förenlighet med bestämmelserna ta hänsyn till alla relevanta fakta, och särskilt eventuella kumulerade följder av detta stöd och andra stöd som inte återbetalats. I det aktuella fallet har Bull fått undsättningsstöd som tillåtits under förutsättning att Bull skulle återbetala det senast den 17 juni 2003. Enligt de franska myndigheterna kommer det anmälda stödet inte att utbetalas förrän undsättningsstödet återbetalats. På så sätt följs Deggendorfprincipen, men kommissionen måste försäkra sig om att detta verkligen sker.

(77)

Enligt punkt 43 i riktlinjerna skall den omstruktureringsplan som meddelats till kommissionen, och som finslipats och kompletterats, genomföras i sin helhet.

(78)

I enlighet med punkterna 45 och 46 i riktlinjerna skall årliga rapporter läggas fram för kommissionen.

(79)

Kommissionen bedömer att det omstruktureringsstöd till företaget Bull som Frankrike meddelat kan förklaras vara förenligt med den gemensamma marknaden under förutsättning att alla Frankrikes åtaganden fullgörs och att alla villkor som ställs uppfylls.