18.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/10

(1)

Den 1 december 1997 antog rådet en uppförandekod för företagsbeskattning (2) och anmodade kommissionen att granska eller ånyo granska gällande skatteordningar i medlemsstaterna. Den 11 november 1998 antog kommissionen ett meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag (3).

(2)

I den kungliga belgiska förordningen nr 187 av den 30 december 1982 föreskrivs ett undantag från det allmänna skattesystemet för på förhand godkända samordningscentra (nedan kallade ”samordningscentra” eller ”centra”). Den arbetsgrupp som inrättades av rådet enligt punkt H i uppförandekoden för företagsbeskattning (nedan kallad ”arbetsgruppen för rådets uppförandekod”) har under sitt arbete fastslagit att denna ordning är en åtgärd som innebär en skadlig skattekonkurrens. Den 27 februari 2002 inledde kommissionen också ett formellt granskningsförfarande i denna sak. Förfarandet avslutades den 17 februari 2003 genom kommissionens negativa slutliga beslut 2003/755/EG (4).

(3)

I enlighet med artikel 88.3 i fördraget anmälde Belgien genom en skrivelse av den 16 maj 2002 den del av en preliminär lagändring av den kungliga förordningen nr 187 som syftade till att skapa överensstämmelse med de kriterier som fastställts av arbetsgruppen för rådets uppförandekod. Ändringen gäller en ny ordning för samordningscentra som skall ersätta ordningen från 1983. Lagändringen antogs den 24 december 2002 och innebär förändringar i beskattningen av företagsintäkter och inför ett system för förhandsbesked i skattefrågor (5). Enligt artikel 32 i lagen skall datum för ikraftträdande av artikel 29, som innehåller ändringarna av den kungliga förordningen nr 187, fastställas senare i en annan kunglig förordning.

(4)

Den 23 april 2003 uttalade sig kommissionen om den anmälda ordningen, efter viss skriftväxling och flera möten för att få kompletterande uppgifter (6). Genom kommissionens beslut godkändes vissa delar av ordningen och beträffande tre andra delar inleddes ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget. Godkännandet avsåg 1) principen om förhandsgodkännande av centrumen som gäller i tio år, 2) principen om att bevilja centrumen förhandsbesked som gäller i fem år och 3) principen om att tillämpa schablonmetoden cost plus vid beräkning av skatteunderlaget, om metoden garanterar en taxering som är jämförbar med ett oberoende företags taxering med tillämpande av de allmänna skattereglerna (7). Det inledda förfarandet avsåg 1) särskild befrielse från kupongskatt, 2) särskild befrielse från skatt på kapitaltillskott och 3) de befrielser som centrumen åtnjuter i fråga om extraordinära och frivilliga förmåner.

(5)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (8). Kommissionen har gett berörda parter tillfälle att yttra sig om åtgärden i fråga.

(6)

Genom en skrivelse av den 15 juli 2003, översänd av Belgiens ständiga representation vid Europeiska unionen den 27 juli, lämnade de belgiska myndigheterna sina synpunkter inom den tid som förlängts på dessas begäran.

(7)

Genom en skrivelse av den 17 oktober 2003 översände kommissionen de berörda parternas synpunkter till Belgien. Belgiens kommentarer mottogs i en skrivelse av den 14 november 2003.

(8)

Genom en skrivelse av den 24 november 2003 översände kommissionen sina preliminära kommentarer till de belgiska myndigheterna. Efter fyra tekniska möten (9) mellan företrädare för kommissionen och det belgiska finansminsteriet lade de belgiska myndigheterna fram nya förslag. Ett ytterligare möte hölls den 6 maj 2004 med den belgiske premiärministern och finansminstern samt kommissionsledamoten med ansvar för konkurrensfrågor.

(9)

Genom en skrivelse av den 7 juni 2004 bekräftade Belgien de formulerade åtagandena från den 6 maj.

(10)

I avsnitt I sammanfattas förfarandet, och det framgår här att ordningen anmäldes till kommissionen den 16 maj 2002. Den 23 april 2003 godkände kommissionen delar av ordningen och inledde ett förfarande mot befrielsen från kupongskatt, befrielsen från skatt på kapitaltillskott och befrielser i fråga om extraordinära och frivilliga förmåner.

(11)

Efter diskussionerna med kommissionen åtog sig Belgien att slopa samordningscentrumens särskilda befrielse från kupongskatt och skatt på kapitaltillskott enligt lagen av den 24 december 2002. Belgien anser vidare att de alternativa åtgärder som man överväger för kupongskatt och skatt på kapitaltillskott är generella åtgärder – med en vidare tillämpning än på samordningscentrumen – som inte behöver anmälas till kommissionen enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. Vad gäller centrumens beviljade extraordinära och frivilliga förmåner, åtar sig Belgien att ändra lagen av den 24 december 2002 så att dessa beviljade förmåner ges samma skattemässiga behandling som liknande förmåner för andra i Belgien etablerade företag.

(12)

För det här beslutet begränsar sig kommissionen till att sammanfatta de ursprungliga åtgärderna i lagen av den 24 december 2002 och hänvisar för ytterligare uppgifter till beslutet om att inleda förfarandet. Beträffande de alternativa åtgärder som Belgien överväger, kommer endast de åtgärder att beskrivas som avser att anpassa ordningen för samordningscentra när det gäller extraordinära och frivilliga förmåner. De åtgärder som övervägs för kupongskatt och skatt på kapitaltillskott är mer generella åtgärder och innebär alltså inte någon ändring av ordningen för samordningscentra. Då dessa åtgärder inte anmälts, blir de inte föremål för någon närmare beskrivning eller bedömning i det här beslutet.

(13)

Den anmälda ordningens rättsliga grund är den kungliga förordningen nr 187 av den 30 december 1982, senast ändrad genom artikel 29 i lagen av den 24 december 2002 (10). Enbart centra som godkänts på förhand och individuellt i enlighet med den kungliga förordningen får omfattas av ordningen. För att kunna godkännas måste ett centrum tillhöra en multinationell koncern och dessutom uppfylla vissa storlekskriterier. Ett samordningscentrum får bara utöva viss verksamhet, och detta till förmån för dem som ingår i koncernen. Godkännande eller förlängning beviljas efter ansökan och för en period av tio år. Godkännandet kan lagligen återkallas när ett centrum inte längre uppfyller villkoren för godkännande.

(14)

I den kungliga belgiska förordningen nr 187 föreskrivs ett undantag från det allmänna skattesystemet (11) som innebär att de godkända samordningscentrumens beskattningsbara inkomst skall fastställas schablonmässigt och motsvara en procentandel av summan av utgifter och driftskostnader enligt cost plus-metoden. Extraordinära och frivilliga förmåner (12) är bidrag som centrumet lämnar dem som ingår i koncernen och undantas från det med ”cost plus”-metoden beräknade skatteunderlaget. Inte desto mindre beräknas ett alternativt underlag där dessa förmåner inkluderas, i syfte att begränsa onormala vinstöverföringar till belgiska samordningscentra. För sin vinst beskattas centrumen fullt ut enligt skattereglerna för företag. Rent praktiskt tillämpas cost plus-metoden på centrumen var för sig, i enlighet med ett individuellt förhandsbesked från det federala finansminsteriet. Med förhandsbesked menas den rättshandling där det federala finansminsteriet utifrån gällande bestämmelser fastställer hur lagen skall tillämpas i en av skattebetalaren beskriven situation eller på en viss åtgärd, innan detta fått några skattekonsekvenser. Beslutet gäller i fem år och offentliggörs utan nämnande av namn. Det binder sedan skatteförvaltningen. Den kan nämligen varken genomdriva skattebefrielse eller skattelättnad. Systemet med förhandsbesked regleras i artiklarna 20–28 i lagen av den 24 december 2002.

(15)

Utöver den ovan beskrivna schablonberäkningen ingick även följande befrielser i de anmälda bestämmelserna: 1) kupongskatten betalas inte på utdelningar, intäkter från fordringar eller lån eller avkastning på överlåtelse av immateriell lös egendom med centrumet som gäldenär och 2) tillskott och ökningar av centrumens kapital är befriade från proportionell registreringsskatt (”skatt på kapitaltillskott”).

(16)

I sitt beslut om att inleda förfarandet godkände kommissionen principerna för förhandsbeskeden utifrån cost plus-systemet. Kommissionen ansåg att det regelverk som föreskrivs i lagen av den 24 december 2002 i sig inte utgör statligt stöd.

(17)

Det var mot tre andra delar av den nya ordningen för samordningscentra som kommissionen inledde förfarandet. För det första ansåg kommissionen att samordningscentrumen och de koncerner som de tillhör verkar ges en särskild fördel genom att befrias från kupongskatt, något inte alla företag kan få med hänvisning till de allmänna skattereglerna. För det andra ansåg kommissionen att samordningscentrumens befrielse från proportionell skatt på kapitaltillskott föreföll ge dem en ekonomisk fördel i förhållande till företag som i motsvarande situation inte befrias från den. För det tredje ansåg kommissionen att samordningscentrumen, utöver effekten av den tillämpade cost plus-metoden, verkar ges en särskild fördel genom att extraordinära och frivilliga förmåner undantas vid beräkningen av dessas skatteunderlag. Denna fördel ges inte företag vars skatteunderlag beräknas med den traditionella analytiska metoden (intäkter minus kostnader).

(18)

Kommissionen ansåg avslutningsvis att dessa särskilda förmåner inte framstod som motiverade av det belgiska skattesystemets utformning och struktur och innebar en snedvridning av konkurrensen och inverkade på handeln inom gemenskapen. De nämnda åtgärderna framstod därför som stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Då undantagen enligt artikel 87.2 och 87.3 heller inte är tillämpliga, drog kommissionen slutsatsen att stödet på detta stadium framstod som oförenligt med den gemensamma marknaden.

(19)

Med anledning av beslutet om att inleda förfarandet preciserade Belgien sin tolkning av kommissionens godkännande av cost plus-metoden och förband sig att anpassa reglerna för kupongskatt, skatt på kapitaltillskott samt erhållna extraordinära och frivilliga förmåner.

(20)

Belgien förbinder sig att avskaffa den för samordningscentrumen särskilda befrielsen från kupongskatt enligt lagen av den 24 december 2002. Belgien har meddelat att man skall ersätta denna särskilda skattebefrielse med en generell åtgärd, som bibehåller centrumens skattebefrielse samtidigt som den utvidgas till att omfatta andra i Belgien etablerade företag.

(21)

Belgien förbinder sig att avskaffa den för samordningscentrumen särskilda befrielsen från skatt på kapitaltillskott enligt lagen av den 24 december 2002. Belgien har meddelat att man skall ersätta denna särskilda skattebefrielse med en generell minskning av skatten på kapitaltillskott.

(22)

Belgien förbinder sig att anpassa ordningen för samordningscentra så att dessas erhållna extraordinära och frivilliga förmåner omfattas av samma skatteregler som motsvarande förmåner för andra i Belgien etablerade företag. I gällande lagstiftning skall alla erhållna extraordinära och frivilliga förmåner läggas till de beskattningsbara intäkterna enligt cost plus-metoden. Det alternativa skatteunderlag som just baseras på extraordinära och frivilliga förmåner (se punkt 15 i beslutet om att inleda förfarandet) skall avskaffas.

(23)

Tre sammanslutningar eller federationer har lämnat synpunkter för de företag de företräder. Dessa är Fédération des entreprises de Belgique (FEB), Chambre de commerce américaine (AmCham) och Fédération des centres de coordination, distribution, service et call centres (Forum187).

(24)

Utöver dessa tre sammanslutningar har 53 centra eller koncerner med samordningscentra lämnat enskilda synpunkter till kommissionen. I allmänhet beskriver dessa centra sin egen situation och hänvisar i övrigt till synpunkterna från Forum187.

(25)

De berörda parter som uttalat sig anser att åtgärderna enligt den nya ordningen för samordningscentra inte uppfyller något av de fyra kriterierna på stödåtgärder och hänvisar generellt till de synpunkter som redan formulerats i samband med förfarandet C 15/2002, som avslutades med beslut 2003/755/EG. Sammanfattningsvis anser de att ordningen inte innebär särskilda fördelar som kan hämma konkurrensen, eftersom alla multinationella koncerner – och alltså även deras konkurrenter – kan inrätta ett belgiskt samordningscentrum eller motsvarande i annat land och alltså utnyttja motsvarande regler.

(26)

Belgien har beslutat avskaffa befrielsen från kupongskatt och skatt på kapitaltillskott som föreskrivs i lagen av den 24 december 2002 och som det här förfarandet riktar sig mot. Kommissionen anser det därför onödigt att mer detaljerat redovisa de argument som de berörda parterna anfört på denna punkt.

(27)

Om behandlingen av extraordinära och frivilliga förmåner anser de berörda parterna att det är normalt att de inte beaktas med cost plus-metoden. Motivet är att det inte handlar om kostnader, att det är en marginell del av ordningen för samordningscentra, att det är en teoretisk fördel som kanske inget centrum kan utnyttja samt att eventuella fördelar rättas till genom verkan av de internationella avtal om undvikande av dubbelbeskattning som Belgien slutit med sina viktigaste handelspartner.

(28)

Belgien har velat ge sin egen tolkning av den del av beslutet om att inleda förfarandet som tillåter cost plus-metoden. Kommissionen kommer inom kort att brevledes svara de belgiska myndigheterna angående deras tolkning.

(29)

Det här beslutet avser endast de åtgärder som kommissionen uttryckt tvivel om i beslutet om att inleda förfarandet. Det avser således inte cost plus-metoden. På den punkten hänvisar kommissionen till nämnda beslut och påminner om att dess tillåtelse förutsätter att i beslutet angivna principer och villkor följs.

(30)

En åtgärd utgör stöd om den motsvarar de fyra typiska kriterier som anges i artikel 87.1 i EG-fördraget: 1) åtgärden skall innebära en fördel som minskar de normala kostnaderna i företagens budget, 2) fördelen skall ges med hjälp av statliga medel, 3) den skall påverka konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna och 4) den skall ges selektivt eller specifikt, dvs. gynna vissa företag eller viss produktion.

(31)

Sedan det formella granskningsförfarandet avslutats anser kommissionen, med hänsyn till de argument som framkom redan vid beslutet om att inleda förfarandet, att de tvivel kvarstår som inledningsvis framfördes om de anmälda åtgärderna i lagen av den 24 december 2002 och att åtgärderna i fråga utgör stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. I praktiken handlar det här om fördelar (skattebefrielser) som bara vissa företag kan utnyttja (godkända samordningscentra eller koncerner med sådant centrum). De ges också med statliga medel (avkall på skattemedel) och påverkar konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna (då vissa centra eller koncerner som dessa tillhör definitionsmässigt har en internationall verksamhet och verkar eller kan verka inom sektorer där handel mellan medlemsstaterna förekommer).

(32)

Samtidigt har Belgien förbundit sig att upphäva de särskilda bestämmelserna för samordningscentra och ersätta dem med alternativa åtgärder som är mer långtgående än en ändring av den anmälda ordningen. Kommissionen anser inte att den i detalj behöver motivera sin bedömning av de ursprungligen anmälda åtgärderna. I det här beslutet bedöms bara de föreslagna ändringarna av ordningen.

(33)

I lagen av den 24 december 2002 skall befrielsen från kupongskatt och skatt på kapitaltillskott avskaffas (se skälen (20) och (21) i det här beslutet) och ersättas med befrielser eller lättnader som de belgiska myndigheterna betraktar som generella. I det fallet ges godkända samordningscentra inte längre någon särskild ekonomisk fördel och dessa centra beviljas inte längre stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(34)

Ändringen av lagen av den 24 december 2002 – se skäl (22) i det här beslutet – gör att ett samordningscentrums samtliga extraordinära och frivilliga förmåner blir beskattningsbara, på samma sätt som för företag som omfattas av de allmänna skattereglerna. I det gällande allmänna skattesystemet innebär detta att samtliga extraordinära och frivilliga förmåner skall läggas till det belopp som erhålles med cost plus-metoden. Mot denna bakgrund anser kommissionen att inga specifika ekonomiska förmåner längre ges godkända samordningscentra när det gäller beskattningen av erhållna extraordinära och frivilliga förmåner. Följaktligen föreligger inget stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(35)

Belgien har meddelat att man dessutom kan införa nya rättsregler som i vissa fall medger skattebefrielse för intäkter i form av extraordinära och frivilliga förmåner. Kommissionen påminner här Belgien om att villkoren för sådan skattebefrielse måste utformas så att den inte särskilt gynnar vissa företag eller viss produktion och att i tillämpliga fall sådana åtgärder måste anmälas om de kan utgöra stöd.

(36)

Belgien har förbundit sig att avskaffa den befrielse från kupongskatt och skatt på kapitaltillskott som föreskrivs i artikel 29 i lagen av den 24 december 2002 och avser samordningscentra som godkänts i enlighet med den kungliga förordningen nr 187. Dessa skall ersättas med generella regler om befrielser eller lättnader som inte särskilt gynnar dessa centra i förhållande till andra i Belgien etablerade företag.

(37)

Belgien har också förbundit sig att anpassa sina rättsliga och/eller administrativa regler så att samordningscentras samtliga extraordinära och frivilliga förmåner beskattas på samma sätt som för företag som omfattas av det allmänna skattesystemet.

(38)

Dessa ändringar kommer att avskaffa samordningscentrumens särskilda förmåner i förhållande till andra företag och att de beviljas stöd i den mening som avses i artikel 87 i EG-fördraget.

a)

att godkända samordningscentras befrielse från kupongskatt och skatt på kapitaltillskott skall avskaffas,

b)

att ordningen för godkända samordningscentra skall ändras så att samordningscentras alla erhållna extraordinära och frivilliga förmåner beskattas på samma sätt som för andra i Belgien etablerade företag som omfattas av den allmänna skattelagstiftningen.