30.4.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 110/48

(1)

Genom en skrivelse, daterad den 14 december 2001, begärde kommissionen uppgifter från de spanska myndigheterna om ett stödsystem som beviljats till företag som tillverkar olivolja av pressrester.

(2)

Genom en skrivelse av den 4 januari 2002 lämnade de spanska myndigheterna uppgifter till kommissionen om det stödsystem som beviljats till företag som tillverkar olja av pressrester, avseende beslutet om inledande av det förfarande som anges i artikel 88.2 i fördraget.

(3)

Eftersom stödet redan hade antagits, registrerades det som ej anmält stöd (stöd nr NN 14/02).

(4)

Genom en skrivelse av den 12 mars 2002 underrättade kommissionen Spanien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i fördraget avseende ovannämnda stöd.

(5)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska gemenskapens officiella tidning  (2). Kommissionen uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter på åtgärderna i fråga.

(6)

Genom en skrivelse av den 15 april 2002 inkom Spanien med en rad synpunkter. Spanien lämnade kompletterande upplysningar i en skrivelse daterad den 2 april 2004.

(7)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(8)

Stödbenämning: stöd till företag som tillverkar olivolja av pressrester.

(9)

Budget: Det beräknade maximala budgetbeloppet är 1 202 024,21 euro.

(10)

Varaktighet: ett år.

(11)

Stödmottagare: företag som utvinner, raffinerar och tappar olivolja av pressrester.

(12)

Mål med åtgärderna: att finansiera anpassning av företagens produktionsprocesser till de nya specifikationer som anges i en kungörelse från premiärministerns kansli av den 25 juli 2001, genom vilken gränser för vissa polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i olivolja av pressrester fastställs (3), i syfte att garantera att utvinningsindustrin fungerar normalt under säsongen 2001–2002.

(13)

Möjliga följder av åtgärderna: snedvridning av konkurrensen, genom att viss produktion av olivolja av pressrester gynnas, samt överträdelse av bestämmelserna för den gemensamma organisationen av marknaden för denna sektor.

(14)

Stödintensitet, subventionerbara kostnader, ackumulering: räntesubventioner för lån och subventioner av säkerheterna för dessa lån. Lånebeloppen varierar mellan stödmottagarna.

(15)

De skäl som har motiverat inledandet av detta förfarande beskrivs nedan.

(16)

Kungörelse från ministeriet för jordbruk, fiske och livsmedel (nedan kallat ”jordbruksministeriet”), av den 14 november 2001, i vilken ett stödsystem fastställs för utvinningsindustrin, raffinaderier och tappning på flaska av olivolja av pressrester (4), som består av lån till ett högsta totalbelopp på 5 miljarder spanska pesetas (30 050 000 euro), med statlig räntesubvention från jordbruksministeriet, som också kan subventionera säkerheterna för lånen.

(17)

Lånen är avsedda att finansiera anpassningen av företagens produktionsprocesser till de nya specifikationer som fastställs i en kungörelse från premiärministerns kansli av den 25 juli 2001, för att garantera att utvinningsindustrin fungerar normalt under säsongen 2001–2002.

(18)

De högsta totalbeloppen för lånen kommer att vara de som anges i det erkännande av rättigheter som har utfärdats av jordbruksministeriets byrå för olivolja. När rättigheterna fastställdes togs hänsyn till den bekräftade mängd olja som fanns i lager den 3 juli 2001 i alla industriella faser, inom varje industri, den mängd olja som hade lämnats till tappningsföretagen för kommersiell distribution från detta datum fram till ikraftträdandet av jordbruksministeriets kungörelse av den 14 november 2001, och ett maximalt standardpris på 125 pesetas (0,761266 euro) per kilo i lager.

(19)

Stödmottagarna bör ha anpassat eller börjat anpassa sina produktionsprocesser till de nya specifikationerna innan den första förfallodagen för räntebetalningar infaller, och produktionsmängden för säsongen 2001–2002 bör ligga i linje med produktionsmängden under de tre senaste säsongerna.

(20)

De maximala lånebeloppen för de olika sektorerna är följande:

(21)

Det officiella kreditinstitutet ICO (Instituto de Crédito Oficial) erbjuder lån genom finansinstitut enligt följande villkor:

(22)

Jordbruksministeriet kan också fastställa subventioner för de säkerheter som statens garantiinstitut för jordbruket [Sociedad Estatal de Caución Agraria] kan ge när detta är nödvändigt för beviljande av ett lån. Syftet med subventionen är att betala kostnaderna för förvaltning av säkerheter till ett belopp som inte överstiger 1 procent av det utestående lån som säkerheten ges för.

(23)

När kommissionen inledde förfarandet tog den hänsyn till följande överväganden.

(24)

Räntesubventionerna för lånen utgör ett statligt stöd till utvinningsindustrin, raffinaderier och tappning på flaska av olivolja av pressrester. Dessutom kan vissa företag beviljas ett annat statligt stöd, som består av en subvention av en del av förvaltningskostnaderna för de säkerheter som ges för dessa lån.

(25)

Lånen är delvis avsedda att finansiera anpassningen av produktionsprocesserna till de nya bestämmelser och specifikationer som fastställs i kungörelsen från premiärministerns kansli av den 25 juli 2001. De subventionerade lånens och stödens belopp är dock inte kopplade till kostnaderna för att anpassa produktionsprocesserna. Det högsta tillåtna lånebeloppet per låntagare är det som jordbruksministeriets byrå för olivolja har erkänt att låntagarna har rätt till, vilket grundas på varje företags bekräftade mängd lagrad olivolja i alla bearbetningsfaser den 3 juli 2001 och den mängd olja som levereras till tappningsföretag för kommersiell distribution. I detta skede hade kommissionen ingen information som visade att detta stöd var kopplat till investeringar som uppfyllde villkoren för de stödberättigade utgifter som anges i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn (5).

(26)

På grundval av tillgänglig information ansåg kommissionen därför att det planerade stödet i form av räntesubventioner för lån och ett stöd för att täcka en del av kostnaderna för säkerheterna utgjorde statligt stöd som syftade till att förbättra producenternas finansiella situation, men som inte på något sätt bidrog till sektorns utveckling (punkt 3.5 i gemenskapens riktlinjer för offentligt stöd till jordbrukssektorn). I detta skede föreföll följaktligen alla stöd som kunde ha beviljats vara driftsstöd, vilka är oförenliga med den gemensamma marknaden. Detta stöd har ingen varaktig verkan på den berörda sektorns utveckling, och dess omedelbara effekter försvinner med själva åtgärden (se förstainstansrättens dom av den 8 juni 1995 i mål T-459/93, Siemens SA mot kommissionen (6). Den direkta följden av dessa stödåtgärder blir att stödmottagarnas produktions- och marknadsföringsmöjligheter förbättras i förhållande till andra operatörer som inte tar emot jämförbara stöd (såväl i den berörda medlemsstaten som i andra medlemsstater).

(27)

Dessutom är detta stöd till utvinningsindustrin, raffinaderier och tappning på flaska av olivolja av pressrester avsett för en produkt, olivolja, som är underställd en gemensam marknadsorganisation i enlighet med rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (7), och det finns gränser för hur mycket medlemsstaterna kan ingripa i det sätt på vilket marknadsorganisationen fungerar, vilket är gemenskapens exklusiva ansvar. EG-domstolen har konsekvent ansett (se bl.a. domen av den 26 juni 1979 i mål 177/78 – Pigs and Bacon Commission mot McCarren and Company Limited (8)) att gemensamma marknadsorganisationer skall anses vara fullständiga och uttömmande system, och medlemsstaterna får följaktligen inte göra några undantag eller vidta några åtgärder som strider mot dessa. I detta skede föreföll det därför som att stödet stred mot den gemensamma marknadsorganisationen och följaktligen mot gemenskapens bestämmelser.

(28)

Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att stödet kunde anses utgöra driftsstöd och att det följaktligen var oförenligt med den inre marknaden och inte föreföll uppfylla villkoren för något av de undantag som fastställs i artikel 87.3 i fördraget. Kommissionen beslutade följaktligen att inleda det förfarande som fastställs i artikel 88.2 i fördraget.

(29)

Genom en skrivelse av den 15 april 2002 lade Spanien fram följande synpunkter.

(30)

Den 3 juli 2001 fattade den spanska regeringens ministerium för hälso- och sjukvård och konsumentfrågor ett beslut om att dra tillbaka alla partier av olivolja som var framställda av pressrester och som vid dåvarande tidpunkt befann sig på den spanska marknaden i livsmedelskedjans olika led.

(31)

Beslutet om stopp av och förbud mot försäljning av olivolja av pressrester till allmänheten fattades enbart för att skydda konsumenternas intressen, eftersom de kvalitetskontroller som genomförts dagarna innan förbudet av de olika organ som ansvarar för att hälsostandarderna följs hade visat att åtminstone en del av den olivrestolja som fanns på marknaden innehöll vissa sammansättningar ur gruppen polycykliska aromatiska kolväten i koncentrationer som kunde utgöra en risk för konsumenterna.

(32)

Detta ledde till att den spanska regeringen genom premiärministerns kansli offentliggjorde kungörelsen av den 25 juli 2001, i vilken gränser för vissa polycykliska aromatiska kolväten i de berörda oljorna och standardiserade arbetsförfaranden för produktion av olja av olivrestprodukter fastställdes.

(33)

De berörda lagren av olivolja av pressrester beräknades uppgå till 30 000 ton, som var lagrade vid de 56 verksamma utvinningsanläggningarna i Spanien, 12 000 ton vid de sju raffinaderierna och ytterligare 8 000 ton vid Spaniens 150 tappningsanläggningar.

(34)

Jordbruksministeriet insåg att stora svårigheter skulle uppstå när 50 000 ton stoppades mitt i olivoljeproduktionssäsongen, eftersom skörden detta år förväntades överstiga 1 miljon ton, och över 80 000 ton olivolja av pressrester skulle produceras. I början av 2002 skulle producenterna ha 130 000 ton olivrestolja, och det skulle bli svårt att få ut den på marknaden.

(35)

Det är utvinningsföretagen som avlägsnar de biprodukter som uppstår i produktionen av olivolja av pressrester och olivpressmassa (alperujos), och med hänsyn till den allvarliga krisen var det osäkert om utvinningsföretagen skulle transportera olivrestolja och restoljeblandningar från pressarna till sina egna anläggningar för att producera olja av olivrestprodukter. Detta skulle ha orsakat en miljökatastrof av oöverskådlig omfattning eftersom oljepressarna inte är utrustade för obegränsad lagring av biprodukter och inte heller går att sanera.

(36)

Utvinningsföretagen avlägsnar biprodukterna från pressningen av olivrestolja, vilket fullständigt löser de miljöproblem som produktionsprocessen av olivolja orsakar. Likaså fyller distributionskedjan – utvinning, raffinering och tappning – en avgörande funktion i sektorns ekonomiska aktivitet (10 procent av Spaniens slutliga jordbruksproduktion).

(37)

Om produktionen av olivolja upphörde skulle det vara omöjligt att finansiera den nya säsongen, och sektorn skulle därför lamslås på grund av att finansieringskostnaderna för föregående års produktion inte hade betalats till fullo, vilket i sin tur skulle leda till att finansinstituten skulle vara ovilliga att finansiera den nya säsongen.

(38)

Regeringens mål var att hjälpa de företag som hade förlorat inkomster från sin vanliga försäljning till följd av livsmedelsvarningen att betala kostnaderna för den föregående säsongen och på så vis återvinna kreditvärdighet hos låneinstituten innan den nya säsongen inleddes, och även att främja fullständigt hälsosäkra produktionsprocesser och återupprätta konsumenternas förtroende.

(39)

Till följd av att de spanska myndigheterna stängde marknaden av livsmedelssäkerhetsskäl stod sektorn inför en exceptionell situation, även om inga maximala gränsvärden för de påträffade substanserna fastställts i gemenskapens eller Spaniens lagstiftning. Det är en mindre åtgärd som syftar till att mildra effekterna av en exceptionell händelse, dvs. stängning av en marknad, vilken kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för hela den spanska olivoljesektorn.

(40)

Stödet beviljas på villkor att stödmottagarna gör ett antal åtaganden. Ett första krav är att de skall ha inlett anpassning av produktionsprocessen för att uppfylla de nya spanska bestämmelserna om förekomst av vissa polycykliska aromatiska kolväten i olja av olivrestprodukter, som tidigare inte omfattades av gemenskapens eller Spaniens lagstiftning. Stödmottagarna måste också förbinda sig att nå en lika hög produktionsnivå under säsongen 2001–2002 som under de tre föregående säsongerna. Följaktligen garanteras både sektorns utveckling och avlägsnande av det giftiga avfallet.

(41)

Målet med detta stöd är inte att enbart förbättra producenternas finansiella situation, utan att bidra till sektorns utveckling. Stödet är förenligt med den inre marknaden på grund av att stödet utgör en stimulansåtgärd som kräver att stödmottagarna ger något i gengäld. Vidare är det fel att göra gällande att stöden endast beviljas på grundval av pris, kvantitet, produktionsenhet eller per enhet produktionsmedel. Förutom en kvantitativ faktor för att beräkna lånens storlek, måste stödmottagarna uppfylla en rad obligatoriska krav.

(42)

I kommissionens meddelande om statliga stödåtgärder i form av kortfristiga krediter med subventionerad ränta inom jordbruket (driftskrediter)  (9), erkänns det att jordbrukssektorn kan missgynnas jämfört med andra sektorer när det gäller beviljande eller finansiering av kortfristiga lån. Om medlemsstaterna underlättar tillgången till lån för jordbrukssektorns aktörer utgör detta statliga lån som regleras av gemenskapens lagstiftning. Dessa lån får inte gynna vissa aktörer eller segment inom jordbrukssektorn, vilket inte bara beror på dessa svårigheter. Medlemsstaten kan dock bevilja riktade lån om det kan visas att de aktörer som utesluts har mindre svårigheter att få kortfristiga lån.

(43)

Sammanfattningsvis anser Spanien följande:

(44)

Spanien inkom med ytterligare upplysningar i en skrivelse av den 2 april 2004. Enligt dessa upplysningar var det nödvändigt att dra tillbaka all olja av olivrestprodukter från marknaden till följd av en livsmedelsvarning och på grund av att de statliga myndigheterna antog nya bestämmelser. Oljan återsändes till tappningsföretagen för att återraffineras i syfte att avlägsna polycykliska aromatiska kolväten och därefter tappas och märkas om innan den fördes ut på marknaden igen.

(45)

De lager av olivrestolja som berördes av myndigheternas åtgärd beräknades uppgå till 50 000 ton. Eftersom den maximala budgeten var beräknad till 1 202 024,21 euro, skulle stödet per ton uppgå till 24 euro. Kostnaden för ett ton olivrestolja är 600 euro, och följaktligen motsvarar stödbeloppet 4 procent av kostnaden för oljan.

(46)

Sektorns kostnader för att dra tillbaka oljan, tappa ur den, behandla den igen och tappa om den för att föra ut den på marknaden har varit mycket höga och har orsakat sektorns bearbetningsföretag betydande förluster. Kostnaderna är mycket högre än det beviljade stödet.

(47)

Räntesubventionerna för lånen omfattar statligt stöd för utvinningsindustrin, raffinaderier och tappning på flaska av olivolja av pressrester. Dessutom kommer vissa företag även att ta emot statligt stöd i form av en subvention för att täcka en del av förvaltningskostnaderna för de säkerheter som ges för de subventionerade lånen. Kommissionen anser följaktligen att dessa åtgärder är att betrakta som selektivt statligt stöd.

(48)

Artiklarna 87 och 88 i fördraget tillämpas för alla jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget som är föremål för en gemensam marknadsorganisation. Industrianläggningar för utvinning, raffinering och tappning av olivolja av pressrester avser en produkt som är föremål för en gemensam marknadsorganisation. Artiklarna 87 och 88 är följaktligen tillämpliga för dessa stöd.

(49)

Enligt artikel 87.1 är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden.

(50)

I detta fall ger stödet stödmottagarna en fördel som mildrar den normala bördan på deras budget. Det beviljas av staten eller ges med hjälp av statliga medel. Det är specifikt eller selektivt eftersom det gynnar vissa företag eller produkter, i detta fall industrianläggningar för utvinning, raffinering och tappning av olivolja av pressrester.

(51)

För att omfattas av artikel 87.1 måste stödet även påverka konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna. Detta kriterium förutsätter att stödmottagarna måste bedriva en ekonomisk verksamhet. I befintlig rättspraxis som berör denna bestämmelse har det upprepade gånger fastställts att den internationella handeln påverkas när det stödmottagande företaget bedriver en ekonomisk verksamhet som medför handel mellan medlemsstaterna. Stödet kan anses påverka handeln på grund av att det stärker det stödmottagande företagets ställning i förhållande till andra företag som konkurrerar i handeln inom gemenskapen.

(52)

I detta fall bedriver stödmottagarna en ekonomisk verksamhet, nämligen utvinning, raffinering och tappning av olivolja av pressrester, som är föremål för handel mellan medlemsstaterna. Spanien levererade olivolja av pressrester till ett värde av 7 160 250 euro till övriga gemenskapen under 2000 och mottog leveranser till ett värde av 2 941 310 euro (10).

(53)

Stödmottagarna är i själva verket verksamma i en sektor som är särskilt öppen för konkurrens. Det skall betonas att det finns en stark konkurrens i olivoljesektorn mellan producenter från medlemsstaterna vars produkter är föremål för handel inom gemenskapen. Spanska producenter deltar fullständigt i denna konkurrens genom att leverera avsevärda kvantiteter olivolja till andra medlemsstater.

(54)

Dessa stödåtgärder kan följaktligen påverka handeln med olivolja mellan medlemsstaterna, vilket sker när stöd ger en fördel till aktörer i en medlemsstat till nackdel för aktörer i andra medlemsstater. De berörda åtgärderna har en direkt och omedelbar effekt på produktionen av olivolja av pressrester i Spanien. De spanska företagen får därför en ekonomisk fördel framför företag i andra medlemsstater, som inte har tillgång till jämförbart stöd. Kommissionen anser följaktligen att detta stöd snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen.

(55)

Med tanke på ovanstående måste stödet i fråga anses vara ett statligt stöd, eftersom det uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 87.1. Det finns emellertid några undantag till principen om oförenlighet, som fastställs i artikel 87.1.

(56)

Enligt artikel 87.2 b är stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser förenligt med den gemensamma marknaden. Enligt Spanien är dessa stödåtgärder motiverade med anledning av att de syftar till att avhjälpa en skada som har orsakats av en exceptionell händelse.

(57)

Spanien hävdar att de spanska myndigheternas stängning av marknaden av livsmedelssäkerhetsskäl utgör en exceptionell händelse, och att stödet därför kan vara förenligt med den inre marknaden enligt artikel 87.2 b.

(58)

När kommissionen överväger undantag från den allmänna princip som fastställs i artikel 87.1 om att statligt stöd är oförenligt med den inre marknaden, anser den att begreppet ”exceptionell händelse” i artikel 87.2 b måste tolkas restriktivt. Som exceptionella händelser har kommissionen hittills godtagit krig, inre oroligheter eller strejker samt, med vissa förbehåll och beroende på deras omfattning, större kärnkraftsolyckor eller industriella olyckor och bränder som resulterar i omfattande förluster. På grund av de uppenbara svårigheterna att förutse sådana händelser bedömer kommissionen förenligheten av sådant stöd från fall till fall, och beaktar sin tidigare praxis och omfattningen av händelsen i fråga (punkt 11.2.1 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn).

(59)

Enligt de spanska myndigheterna beviljades stödet i detta fall till följd av att de hade stängt marknaden för olivolja av pressrester på grund av livsmedelssäkerhetsskäl, efter de åtgärder som vidtagits av de statliga myndigheterna. Spanien har emellertid inte kunnat bevisa att stängningen av marknaden utgör en exceptionell händelse enligt det som avses i artikel 87.2 b i fördraget.

(60)

Dessa stöd uppfyller följaktligen inte villkoren för undantagen i artikel 87.2 b som stöd för att avhjälpa skador som har orsakats av exceptionella händelser.

(61)

De undantag som fastställs i artikel 87.3 kan endast beviljas när kommissionen fastställer att stödet är nödvändigt för att nå något av de uppräknade målen. Att tillåta undantag för åtgärder som inte uppfyller detta villkor skulle vara detsamma som att tillåta överträdelser av bestämmelserna om handeln mellan medlemsstaterna och snedvridning av konkurrensen utan något motiverat skäl i gemenskapens intresse, och skulle följaktligen ge olagliga fördelar till aktörer i vissa medlemsstater.

(62)

Kommissionen anser att stödåtgärderna i fråga inte var avsedda som regionalt stöd för att gynna nya investeringar eller skapande av arbetstillfällen, och inte heller att kompensera för nackdelar i fråga om infrastruktur som berör alla producenter i en region, utan som ett stöd till jordbrukssektorn. Detta stöd är följaktligen i högsta grad sektoriellt och måste utvärderas enligt artikel 87.3 c.

(63)

I artikel 87.3 c fastställs att stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, kan anses vara förenliga med den gemensamma marknaden.

(64)

Anpassning av produktionsprocesser till de specifikationer som fastställs i kungörelsen från premiärministerns kansli av den 25 juli 2001 är ett villkor för att ta emot stödet. Dock är varken de subventionerade lånens eller stödets storlek kopplade till kostnaderna för att anpassa produktionsprocesserna. I själva verket är det högsta tilllåtna lånebeloppet per stödmottagare det som jordbruksministeriets byrå för olivolja har godkänt, som grundas på den bekräftade mängden av olivolja i lager i alla faser av produktionsprocessen i varje del av industrin den 3 juli 2001 och den mängd olja som hade levererats till tappningsanläggningar för kommersiell distribution. De spanska myndigheterna har inte lämnat några upplysningar som visar att stödet är kopplat till investeringar som uppfyller de stödberättigade utgifter som anges i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn. Under förutsättning att stödet skulle vara kopplat till investeringar har Spanien inte heller lämnat någon information för att visa att detta investeringsstöd uppfyller de villkor som fastställs i ovannämnda riktlinjer.

(65)

I sina kommentarer hänvisar Spanien till kommissionens meddelande om statliga stödåtgärder i form av kortfristiga krediter med subventionerad ränta inom jordbruket (driftskrediter), men har inte lämnat några upplysningar för att visa att detta stöd uppfyller de villkor som fastställs i detta meddelande.

(66)

Detta stöd måste i synnerhet vara tillgängligt utan åtskillnad för alla ekonomiska aktörer i jordbrukssektorn. Om en viss ekonomisk verksamhet undantas måste medlemsstaten visa att detta är vederbörligen motiverat. Spanien har inte lämnat några uppgifter som visar på detta. Stödet skall begränsas till det belopp som är absolut nödvändigt för att kompensera för nackdelarna i fråga, vilka medlemsstaterna måste kvantifiera. Spanien har inte lämnat några upplysningar om detta. Dessa stöd uppfyller följaktligen inte de villkor som fastställs i ovannämnda meddelande.

(67)

Spanien förklarade i sin skrivelse av den 2 april 2004 att stängningen av marknaden efter en livsmedelsvarning beordrades av de spanska myndigheterna den 3 juli 2001 av livsmedelssäkerhetsskäl. Producenterna var skyldiga att dra tillbaka all olivolja av pressrester och returnera den till industrianläggningarna, där den återraffinerades för att avlägsna polycykliska aromatiska kolväten. Därefter tappades och märktes oljan om för att åter föras ut på marknaden.

(68)

Sektorns kostnader för att dra tillbaka oljan, tappa ur, raffinera och märka om den för att föra ut den på marknaden igen var mycket högre än det beviljade stödet.

(69)

Livsmedelsvarningen tillkännagavs efter flera kontroller som visade förekomst av höga värden av polycykliska aromatiska kolväten i olivolja av pressrester, däribland bensopyren, som enligt Världshälsoorganisationen är cancerframkallande. Eftersom det inte fanns någon särskild lagstiftning antog premiärministerns kansli en officiell kungörelse, som fastställer gränser för vissa polycykliska aromatiska kolväten i olivolja av pressrester.

(70)

Generellt anser kommissionen att det är de berörda företagen som ansvarar för att uppfylla de kvalitets- och säkerhetskrav för olja som fastställs i gemenskapens lagstiftning och i de nationella lagstiftningarna. De förluster som uppkommer i och med att olivolja av pressrester måste återraffineras för att föras ut på marknaden igen måste anses ingå i den normala entreprenörsrisk som de företag som är verksamma i sektorn tar på sig. I regel anser kommissionen följaktligen inte att utbetalning av stöd för sådana förluster kan anses vara förenlig med det gemensamma intresset.

(71)

I föreliggande fall har kommissionen emellertid tagit hänsyn till det faktum att det fram till juli 2001 inte hade fastställts någon gräns för vissa polycykliska aromatiska kolväten i olivolja av pressrester i gemenskapens lagstiftning eller i den nationella lagstiftningen. Under dessa omständigheter genomfördes inga rutinmässiga kontroller av förekomsten av polycykliska aromatiska kolväten som en del av de normala kontroller som utförs i den berörda sektorn. Det faktum att de flesta företag som är verksamma inom sektorn åsamkades förluster som orsakats av återkallande, urtappning, återraffinering, omtappning och ommärkning av oljan för att föra ut den på marknaden igen tyder på att de förluster som uppkommit i detta särskilda fall ligger utanför den normala entreprenörsrisken.

(72)

Det är möjligt att dra en parallell till punkt 11.4 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn, i vilken det fastställs att kommissionen beviljar stöd på upp till 100 procent av de faktiska kostnaderna för åtgärder för att bekämpa djur- och växtsjukdomar som ingår i ett normalt program på gemenskapsnivå eller på nationell eller regional nivå för att förebygga, kontrollera eller utrota sjukdomar. Det måste finnas gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser, vare sig det är i form av lagar eller andra författningar eller administrativa åtgärder, enligt vilka de berörda nationella myndigheterna måste vidta åtgärder mot de aktuella sjukdomarna. Det är bara sjukdomar som de offentliga myndigheterna har anledning att befatta sig med och inte åtgärder som jordbrukare rimligen själva måste ta ansvar för som kan komma i fråga för stödåtgärder. Målet med stödåtgärderna kan antingen vara förebyggande eller kompenserande, eller en kombination av båda. I fallet i fråga fanns det varken sådana nationella bestämmelser eller gemenskapsbestämmelser vid den tidpunkt problemet uppstod, men det snabba antagandet i juli 2001 av åtgärder för att fastställa gränser för vissa polycykliska aromatiska kolväten i olivolja av pressrester visade tydligt på att allmänheten var oroad över detta problem.

(73)

Inom ramen för detta har kommissionen på grundval av artikel 87.3 c i fördraget beviljat stöd för destruktion av djurfoder som kontaminerats med dioxin (stöd nr NN 105/1998). Detta stöd begränsades till kostnader för transport och destruktion av kontaminerade citruspellets och djurfoder på ett sätt som tar hänsyn till miljön och folkhälsan. Innan dess hade ingen övre gräns fastställts i gemenskapens lagstiftning för förekomst av dioxin i material som är avsett att användas i framställning av djurfoder.

(74)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att detta stöd underlättar utveckling av näringsverksamhet i sektorn för olivolja av pressrester. När det gäller det faktum att sektorns kostnader för att dra tillbaka olivolja av pressrester från marknaden och återlämna den till industrianläggningarna för att återraffinera oljan i syfte att avlägsna polycykliska aromatiska kolväten och sedan tappa och märka om oljan för att föra ut den på marknaden var högre än det beviljade stödet, anser kommissionen dessutom att beviljande av detta stöd inte kommer att påverka handelsförhållandena i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(75)

Kommissionen konstaterar att Spanien olagligen har genomfört stödet i fråga, och därmed har brutit mot artikel 88.3 i fördraget. Beviljandet av stödet var olagligt, mot bakgrund av att det skedde innan kommissionen kunde besluta om dess förenlighet med den gemensamma marknaden. Stödet är emellertid förenligt med den gemensamma marknaden och uppfyller villkoren för det undantag som fastställs i artikel 87.3 c i fördraget som en åtgärd som är avsedd att underlätta utvecklingen av sektorn.