(1)

Den 28 januari 2004 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (2) (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”) i Europeiska unionens officiella tidning att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av högstyrkegarn av polyesterfilament med ursprung i Sydkorea, Taiwan och Vitryssland.

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs i december 2003 av Internationella kommittén för rayon och syntetfiber (CIRFS) (nedan kallad ”den klagande”) såsom företrädare för gemenskapstillverkare som svarade för en betydande del, i detta fall över 70 %, av gemenskapens totala tillverkning av högstyrkegarn av polyesterfilament. Klagomålet innehöll bevisning för att den berörda produkten dumpades och att denna dumpning vållade väsentlig skada. Bevisningen bedömdes tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

(3)

En av de klagande tillverkarna, KoSa, drog tillbaka sitt stöd för klagomålet den 8 mars 2004. Innan dess hade en spansk tillverkare, Brilén, uppgivit sig vara villig att samarbeta i förfarandet och givit sitt stöd till klagomålet. Den 16 juni 2004 drog CIRFS tillbaka sitt klagomål med motiveringen att den allvarligt betvivlade att förfarandet kunde lösa problemet med dumpning och den därav följande skadan för alla gemenskapstillverkare på ett tillfredsställande sätt. Den viktigaste gemenskapstillverkaren (Acordis) begärde dock att förfarandet skulle fortsätta. Eftersom Acordis och Brilén tillsammans svarade för 40 % av den totala gemenskapstillverkningen av högstyrkegarn av polyesterfilament ansågs det fortfarande finnas tillräckliga grunder för att fortsätta förfarandet.

(4)

Kommissionen underrättade officiellt den klagande och de gemenskapstillverkare som såvitt känt var berörda, de exporterande tillverkarna i Sydkorea, Taiwan och Vitryssland, myndigheterna i dessa länder, importörer och användare i gemenskapen som i klagomålet uppgivits vara berörda samt företrädare för dessa om att ett förfarande hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(5)

Skriftliga synpunkter lämnades av en exporterande tillverkare i Vitryssland, tre exporterande tillverkare i Sydkorea och två exporterande tillverkare i Taiwan samt tre tillverkare i gemenskapen, fyrtio användare, två intresseorganisationer för användare och tre importörer. Kommissionen hörde alla parter som inom föreskriven tid begärt detta och visat att det fanns särskilda skäl att höra dem.

(6)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att tillämpa ett stickprovsförfarande, eftersom ett stort antal exportörer/tillverkare i Sydkorea och importörer i gemenskapen föreföll vara berörda av förfarandet. Med hänsyn till att ett lägre antal exporterande tillverkare i Sydkorea och importörer i gemenskapen än väntat hade uttryckt vilja att samarbeta beslutades det emellertid att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(7)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som givit sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(8)

Sex exporterande tillverkare (en från Vitryssland, tre från Sydkorea och två från Taiwan), en klagande gemenskapstillverkare och ytterligare två tillverkare i gemenskapen, fem användarföretag och tre importörer besvarade frågeformuläret.

(9)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde som nödvändiga för ett fastställande i fråga om dumpning, skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök företogs på plats hos följande företag:

(10)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2003–31 december 2003 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller i tabeller ”UP”). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för skadebedömningen omfattade perioden från och med januari 2000 till utgången av undersökningsperioden (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(11)

Den produkt som enligt klagomålet dumpas är högstyrkegarn av polyestrar (annat än sytråd), inte i detaljhandelsuppläggningar, inbegripet monofilament av syntetmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex, med ursprung i Sydkorea, Taiwan och Vitryssland (nedan kallad ”den berörda produkten”), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 5402 20 00 .

(12)

Den berörda produkten har speciella egenskaper och har ett antal olika användningsområden. Dessa omfattar förstärkning av mekaniska gummivaror, t.ex. transportband, drivremmar, slangar och radialdäck, av överdragen och icke överdragen väv, t.ex. presenningar, anslagstavlor, geotextilier, skyddskläder och säkerhetsbälten samt av draghållfastheten hos, t.ex. rep, nät och band.

(13)

Inga skillnader kunde konstateras mellan den berörda produkten som exporterades till gemenskapen från Sydkorea, Taiwan och Vitryssland och den berörda produkten som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Sydkorea och Taiwan. Dessa produkter har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden.

(14)

Den vitryska exporterande tillverkaren hävdade att de produkter företaget exporterar till gemenskapen inte liknar de produkter som tillverkas och säljs i gemenskapen och att de därför inte kan anses vara likadana produkter. Detta påstående grundade sig på påstådda skillnader i kvalitet och påstått olika användningsområden för de produkter som denna exporterande tillverkare exporterade till gemenskapen och jämförbara modeller tillverkade av gemenskapstillverkare. Det framgick emellertid av undersökningen att produkter som tillverkades av gemenskapstillverkarna och såldes på gemenskapsmarknaden hade samma grundläggande fysiska egenskaper och användningsområden som de produkter som exporterades till gemenskapen av den berörda exporterande tillverkaren.

(15)

De produkter som exporterades till gemenskapen från Sydkorea, Taiwan och Vitryssland, de produkter som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Sydkorea och Taiwan och de produkter som tillverkades och såldes i gemenskapen av gemenskapstillverkarna konstaterades ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(16)

Den allmänna metod som beskrivs här har tillämpats för alla exporterande tillverkare i Sydkorea, Taiwan och med tillämpning av begreppet jämförbart land, även för den exporterande tillverkaren i Vitryssland. Undersökningsresultaten rörande dumpning för varje berört land beskriver följaktligen endast vad som är specifikt för det berörda exportlandet.

(17)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida varje exporterande tillverkares inhemska försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ, dvs. huruvida den totala inhemska försäljningsvolymen motsvarade minst 5 % av den sammanlagda volymen av exportförsäljning till gemenskapen.

(18)

Därefter identifierade kommissionen de typer av den likadana produkten som såldes på den inhemska marknaden av de företag vars försäljning på den marknaden var representativ totalt sett, och som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen.

(19)

För varje produkttyp som den exporterande tillverkaren sålde på den inhemska marknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den typ som såldes på export till gemenskapen fastställdes dessutom om den inhemska försäljningen var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs tillräckligt representativ om den totala inhemska försäljningen av den produkttypen under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för den jämförbara produkttyp som såldes på export till gemenskapen.

(20)

Kommissionen undersökte därefter om respektive företags inhemska försäljning kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta skedde genom att andelen lönsam inhemsk försäljning till oberoende kunder fastställdes för varje exporterad produkttyp. a) För de produkttyper för vilka mer än 80 % av försäljningsvolymen på den inhemska marknaden skedde till ett pris som inte var lägre än kostnaden per enhet och där det vägda genomsnittliga försäljningspriset var lika med eller högre än kostnaden per enhet fastställdes normalvärdet, per produkttyp, till det vägda genomsnittet av alla inhemska försäljningspriser för den berörda produkttypen. b) För de produkttyper för vilka minst 10 % men högst 80 % av försäljningsvolymen på den inhemska marknaden skedde till ett pris som inte var lägre än kostnaden per enhet fastställdes normalvärdet, per produkttyp, till det vägda genomsnittet av alla de inhemska försäljningspriser för den berörda produkttypen som var lika med eller högre än kostnaden per enhet. c) För de produkttyper för vilka mindre än 10 % av försäljningsvolymen på den inhemska marknaden skedde till ett pris som inte var lägre än kostnaden per enhet ansågs det att försäljningen inte skedde vid normal handel.

(21)

När det gällde försäljningen av de produkttyper som inte sålts vid normal handel eller som inte sålts i representativa volymer på den inhemska marknaden fick normalvärdet konstrueras.

(22)

I syfte att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.3 i grundförordningen adderades de berörda samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vägda genomsnittliga vinst för den inhemska försäljningen av den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden med dessa tillverkares genomsnittliga tillverkningskostnad under undersökningsperioden. Där så behövdes korrigerades de uppgivna tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna innan de användes för att fastställa om försäljning skett vid normal handel och för att konstruera normalvärden.

(23)

I samtliga fall där den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(24)

I de fall där försäljningen skedde via en närstående importör konstruerades exportpriset på grundval av återförsäljningspriset till oberoende kunder i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris fritt fabrik justerades återförsäljningspriset till första oberoende kund i gemenskapen för alla kostnader, inklusive tullar och skatter, som tillkommit mellan import och återförsäljning. Dessa kostnader omfattar transport, hantering, lastning, försäkring och därmed sammanhängande kostnader samt försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som den närstående importören haft. Återförsäljningspriset justerades dessutom för att ta hänsyn till en rimlig vinstmarginal, dvs. den vinstmarginal som i undersökningen konstaterats för oberoende importörer av den berörda produkten.

(25)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik. För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som inverkade på priserna och prisjämförbarheten. Lämpliga justeringar beviljades i samtliga fall där framställningarna härom konstaterades vara skäliga, korrekta och väl underbyggda.

(26)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes för varje samarbetsvillig exporterande tillverkare det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset.

(27)

Eftersom Vitryssland inte är en marknadsekonomi i den mening som avses i artikel 2.7 i grundförordningen fick normalvärdet fastställas på grundval av uppgifter som erhålls i ett lämpligt tredje land med marknadsekonomi i vilket produkten tillverkas och marknadsförs. I tillkännagivandet om inledande föreslog kommissionen Förenta staterna som lämpligt tredje land med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet för Vitryssland.

(28)

Den enda exporterande tillverkaren i Vitryssland, dvs. JSC ”Mogilevkhimvolokno”, och de vitryska myndigheterna motsatte sig detta och föreslog Taiwan i stället. Följande relevanta argument framfördes:

(29)

Kommissionen kontaktade alla kända tillverkare av högstyrkegarn av polyesterfilament i Förenta staterna. Trots att kommissionen ansträngde sig väsentligt för att få dessa företag att samarbeta visade inget av dem något sådant intresse inom de tidsfrister som fastställts för detta ändamål. Kommissionen ansåg det därför inte lämpligt att använda Förenta staterna som jämförbart land i denna undersökning.

(30)

Med hänsyn till undersökningens tidsfrister och den bristande samarbetsviljan hos de amerikanska företagen undersökte kommissionen om något av de exporterande länder som omfattas av undersökningen (dvs. Sydkorea och Taiwan) eventuellt kunde vara ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi för fastställandet av normalvärdet.

(31)

Båda länder var lämpliga, eftersom deras ekonomiska utvecklingsnivå och produktionsvolymer är likartade. I valet mellan Sydkorea och Taiwan ansågs Sydkorea dock lämpligast, eftersom detta lands slutprodukter mer liknar de vitryska slutprodukterna än vad de taiwanesiska gör. Det är även att märka att fler aktörer deltar i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten i Sydkorea än vad det gör i Taiwan och att den sydkoreanska marknaden för den berörda produkten är mer representativ än den taiwanesiska marknaden, både när det gäller totalt värde och total volym.

(32)

På denna grundval beslutade kommissionen, i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen, att använda Sydkorea som jämförbart land.

(33)

Efter det att Sydkorea valts som jämförbart land beräknades normalvärdet på grundval av uppgifter som kontrollerats på plats hos de sydkoreanska exporterande tillverkare som samarbetade fullt ut i undersökningen. Normalvärdet grundades på priser som faktiskt betalades eller skulle betalas på den inhemska marknaden i Sydkorea för jämförbara produkttyper, vilka sålts i representativa mängder och vid normal handel. Detta gällde för ett antal exporterade produkttyper.

(34)

För övriga exporterade produkttyper, vilka antingen inte sålts vid normal handel i Sydkorea eller inte sålts i representativa mängder av de sydkoreanska tillverkarna på deras inhemska marknad, användes konstruerade normalvärden. Normalvärdena konstruerades i enlighet med skäl 22.

(35)

Eftersom de kvantiteter och det värde som den enda exporterande tillverkaren i Vitryssland, dvs. JSC ”Mogilevkhimvolokno”, uppgivit för sin exportförsäljning överensstämde med Eurostats uppgifter rörande den samlade importen av den berörda produkten från Vitryssland, ansågs det lämpligt att använda den rapporterade exportförsäljningen för denna enda exporterande tillverkare trots att dessa uppgifter inte kontrollerats på plats.

(36)

All exportförsäljning från JSC ”Mogilevkhimvolokno” skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas.

(37)

För att det skulle kunna göras en rättvis jämförelse togs det i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter i faktorer som påverkade prisjämförbarheten. Således gjordes i tillämpliga och motiverade fall justeringar för olikheter i transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, importavgifter, indirekta skatter, kreditkostnader, kostnader efter försäljning, provisioner, rabatter och avdrag.

(38)

JSC ”Mogilevkhimvolokno” hävdade att om dess produkter, trots de argument som framförs i skäl 14, skulle anses vara likadana produkter bör en justering göras för att ta hänsyn till de påstådda olikheterna i kvalitet och användningsområden. Eftersom detta påstående inte kunde styrkas avvisades det.

(39)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det justerade vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för varje produkttyp i det jämförbara landet med det justerade vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande produkttyp av den berörda produkten med ursprung i Vitryssland. På grundval av denna jämförelse konstaterades det att dumpningsmarginalen för exporten från Vitryssland till gemenskapen var noll.

(40)

Den samarbetsvilliga exportören i Vitryssland svarade för all tillverkning och all export av den berörda produkten från Vitryssland. Därför konstaterades det att även den landsomfattande dumpningsmarginalen var noll. Med hänsyn till att den landsomfattande dumpningsmarginalen var noll drogs slutsatsen att underökningen borde avslutas utan vidtagande av åtgärder beträffande importen med ursprung i Vitryssland.

(41)

För vissa produkttyper som sålts på export till gemenskapen av alla tre undersökta företag konstaterades det att den inhemska försäljningen hade skett i representativa mängder och vid normal handel. Normalvärdet för dessa produkttyper fastställdes i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betaladts eller skulle betalas av oberoende kunder på den inhemska marknaden i Sydkorea under undersökningsperioden.

(42)

När det gällde försäljningen av de produkttyper som inte sålts vid normal handel eller som inte sålts i representativa volymer på den inhemska marknaden fick normalvärdet konstrueras. Alla de tre undersökta företagen hade sålt vissa sådana produkttyper för export till gemenskapen. Normalvärdena konstruerades i enlighet med skäl 22.

(43)

En exporterande tillverkares hela exportförsäljning och en del av en annan exporterande tillverkares exportförsäljning skedde direkt till närstående importörer i gemenskapen. Följaktligen fastställdes exportpriset på grundval av de priser till vilka produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen och med användande av den metod som anges i skäl 24.

(44)

Den övriga exporten av den berörda produkten från två exporterande tillverkare skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen. För denna försäljning fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalades eller skulle betalas.

(45)

För att det skulle kunna göras en rättvis jämförelse togs det i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter i faktorer som påverkade prisjämförbarheten. För alla undersökta exporterande producenter gjordes i tillämpliga och motiverade fall justeringar för olikheter i transportkostnader, sjöfrakt- och försäkringskostnader, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, indirekta skatter, kreditkostnader, kostnader efter försäljningen, provisioner, rabatter och avdrag.

(46)

En exporterande tillverkare begärde justering för en mängdrabatt med avseende på sin närstående importörs återförsäljningspris till första oberoende kund med hänvisning till att återförsäljningspriserna till vissa kunder som hade kvartalskontrakt var lägre än priserna till de kunder som gjorde enstaka inköp. Företaget hävdade vidare att sådana kontrakt inte ingås med inhemska kunder och att en rättvis jämförelse mellan exportpriset och normalvärdet således förutsatte en justering av exportpriset.

(47)

Kommissionen undersökte om den begärda justeringen var befogad. Det framgick av undersökningen att vissa kunder i gemenskapen faktiskt hade kvartalskontrakt med den närstående importören. Eftersom det kunde konstateras att inhemska kunder inte hade sådana kontrakt undersöktes det om normalvärdet och exportpriset låg på en jämförbar nivå. Det kunde inte fastställas att den påstådda rabatten ingick i priserna till kunderna i gemenskapen. Dessutom hade den påstådda rabatten inte angivits i fakturorna och inga kreditnotor hade utfärdats för den. Inte heller fanns den påstådda rabatten angiven vare sig i tillverkarens eller i den närstående importörens bokföring. Justeringar för mängdrabatter är endast tillåtna när de avser kvantitetsskillnader i samband med sådan försäljning som är föremål för undersökning. I detta fall kunde det dock inte fastställas att det berörda företaget givit några sådana rabatter. Av denna orsak och med hänsyn till att normalvärdet och exportpriset konstaterats ligga på en jämförbar nivå avvisades begäran om en justering för mängdrabatt.

(48)

Samtliga tre undersökta företag begärde en justering för tullrestitution i enlighet med artikel 2.10 b i grundförordningen, med motiveringen att importavgifter togs ut på den likadana produkten när denna var avsedd för förbrukning i exportlandet, men återbetalades eller inte betalades när produkten såldes för export till gemenskapen.

(49)

Detta påstående ansågs sakna grund, eftersom inget av de tre företagen kunde visa att de importavgifter som restituerats till dem sammanhängde med export av den berörda produkten till gemenskapen.

(50)

Ett företag begärde en justering i enlighet med artikel 2.10 f i grundförordningen för olikheter i kostnader som är direkt sammanhängande med förpackning av produkten i fråga mellan de exporterade produkterna och de produkter som såldes på den inhemska marknaden. Företaget kunde i detta sammanhang inte påvisa några sådana olikheter i förpackningskostnaderna mellan den berörda produkten och den likadana produkten såld av de samarbetsvilliga sydkoreanska exportörerna som skulle kunna påverka prisjämförbarheten. Denna begäran avvisades därför.

(51)

För varje företag jämfördes det justerade vägda genomsnittliga normalvärdet för varje produkttyp med det justerade vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande produkttyp, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen.

(52)

På denna grundval fastställdes dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull, till följande:

(53)

När det gäller import med ursprung i Sydkorea svarar de tre exporterande tillverkarna ovan för all sådan export enligt Eurostats uppgifter. För att bedöma huruvida den landsomfattande dumpningsmarginalen understeg miniminivån fastställdes en vägd genomsnittlig landsomfattande dumpningsmarginal. Det konstaterades att denna marginal, till följd av Hyosungs och Kolons stora andel av exporten jämfört med Honeywells andel, understeg miniminivån. Med hänsyn till att den landsomfattande dumpningsmarginalen understeg miniminivån drogs slutsatsen att underökningen i enlighet med artikel 9.3 i grundförordningen borde avslutas utan införande av antidumpningsåtgärder beträffande importen med ursprung i Sydkorea.

(54)

För det stora flertalet av de produkttyper som sålts på export till gemenskapen av de båda undersökta taiwanesiska företagen konstaterades det att den inhemska försäljningen hade skett i representativa mängder och vid normal handel. Normalvärdet för dessa produkttyper fastställdes i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas av oberoende kunder på den inhemska marknaden i Taiwan under undersökningsperioden.

(55)

När det gällde försäljningen av de produkttyper som inte sålts vid normal handel eller som inte sålts i representativa mängder på den inhemska marknaden fick normalvärdet konstrueras. Båda de undersökta företagen hade sålt begränsade mängder av vissa sådana produkttyper för export till gemenskapen. Normalvärdena konstruerades i enlighet med skäl 22.

(56)

All försäljning av den berörda produkten som gjordes av de båda exporterande tillverkarna på gemenskapsmarknaden skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen. Exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalades eller skulle betalas.

(57)

För att det skulle kunna göras en rättvis jämförelse togs det i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter i faktorer som påverkade prisjämförbarheten. För båda de undersökta exporterande tillverkarna gjordes i tillämpliga och motiverade fall justeringar för olikheter i transportkostnader, sjöfrakt- och försäkringskostnader, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, importavgifter, indirekta skatter, kreditkostnader, kostnader efter försäljningen, provisioner, rabatter och avdrag.

(58)

För varje företag jämfördes det justerade vägda genomsnittliga normalvärdet för varje produkttyp med det justerade vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande produkttyp, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen.

(59)

På denna grundval fastställdes dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull, till följande:

(60)

Eftersom samarbetsviljan var stor (mer än 80 % av exporten från Taiwan till gemenskapen av den berörda produkten) fastställdes dumpningsmarginalen för övriga företag till samma nivå som för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren Far Eastern Textiles Corporation, nämligen 5,5 %.

(61)

Inom gemenskapen tillverkas den likadana produkten av sex tillverkare, dvs. de två företag på vilkas vägnar klagomålet ingavs (Acordis och KoSa) samt fyra andra tillverkare. Som nämns i skäl 3 ovan drog KoSa tillbaka sitt stöd för klagomålet den 8 mars 2004.

(62)

Efter inledandet av förfarandet gav sig en av de fyra övriga gemenskapstillverkarna av den likadana produkten, det spanska företaget Brilén, till känna för att stödja klagomålet, och samarbetade till fullo under undersökningen.

(63)

En annan gemenskapstillverkare, Honeywell, som har produktionsanläggningar i bland annat Frankrike, besvarade frågeformuläret. Efter att ha lämnat in frågeformuläret beslutade Honeywell att motsätta sig förfarandet.

(64)

De två gemenskapstillverkare som stödjer undersökningen, Acordis och Brilén, stod tillsammans för runt 40 % av gemenskapstillverkningen av den berörda produkten under undersökningsperioden. De anses därför utgöra gemenskapsindustrin enligt artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kallas nedan ”gemenskapsindustrin”.

(65)

Eftersom gemenskapsindustrin endast omfattar två tillverkare var det nödvändigt att indexera uppgifterna om dessa, i syfte att skydda konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(66)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av alla tillverkares tillverkning av den likadana produkten i gemenskapen enligt den klagandes beräkningar, plus import från alla länder enligt uppgifter från Eurostat, minus export till alla länder enligt uppgifter från Eurostat.

(67)

Det konstaterades att förbrukningen i gemenskapen i stort sett varit stabil under skadeundersökningsperioden eftersom den endast ökade med 1 %. För närmare uppgifter se tabellen nedan.

(68)

Då det endast var en taiwanesisk exporterande tillverkare som konstaterades bedriva dumpning under undersökningsperioden var det nödvändigt att indexera uppgifterna om import av den berörda produkten, i syfte att skydda konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(69)

Uppgifterna om dumpade importvolymer för perioden mellan 2000 och undersökningsperioden grundas på dem som tillhandahölls av den samarbetsvilliga exporterande tillverkare som konstaterades bedriva dumpning under undersökningsperioden. Dumpad import med ursprung i Taiwan minskade med 16 % mellan 2000 och 2001, men ökade betydligt under 2002 och under undersökningsperioden. Sammanlagt ökade den med 112 % under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för den dumpade importen med ursprung i Taiwan följde ungefär samma utveckling. Det bör noteras att denna marknadsandel var begränsad under skadeundersökningsperioden och alltid låg under 4 %.

(70)

Uppgifterna om priser på dumpad import för perioden mellan 2000 och undersökningsperioden grundas på dem som tillhandahölls av den samarbetsvilliga exporterande tillverkare som konstaterades bedriva dumpning under undersökningsperioden.

(71)

Enligt de uppgifter som samlats in under undersökningen minskade importpriserna från Taiwan kontinuerligt med sammanlagt 29 % under skadeundersökningsperioden.

(72)

Det gjordes en jämförelse mellan de exporterande tillverkarnas och gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser i gemenskapen för jämförbara modeller av den berörda produkten. I detta syfte jämfördes gemenskapsindustrins priser fritt fabrik till icke-närstående kunder, efter avdrag och skatter, med de priser som den taiwanesiska exporterande tillverkare som konstaterades bedriva dumpning under undersökningsperioden tillämpade cif vid gemenskapens gräns, efter justeringar för kostnader efter import. Jämförelsen visade att priset för den berörda produkten med ursprung i Taiwan som såldes i gemenskapen under undersökningsperioden underskred gemenskapsindustrins priser med 25–30 %.

(73)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd.

(74)

Efter att ha legat på en relativt stabil nivå mellan 2000 och 2002 ökade gemenskapsindustrins tillverkning av den berörda produkten med 4 % under undersökningsperioden. Produktionskapaciteten under skadeundersökningsperioden ökade med sammanlagt 8 %.

(75)

Kapacitetsutnyttjandet minskade inledningsvis med 7 % mellan 2000 och 2001 men ökade sedan med 3 % till och med 2003, vilket innebär en sammanlagd minskning på 4 % under skadeundersökningsperioden.

(76)

Lagervolymerna av den berörda produkten kunde endast analyseras för perioden 2001–2003 eftersom gemenskapsindustrin inte kunde lämna tillförlitliga uppgifter för den föregående perioden. Detta berodde på att den ena gemenskapstillverkaren inte inledde sin verksamhet förrän 2001 och därför inte hade något lager före det året, och att den andra gemenskapstillverkaren inte kunde lämna tillförlitliga uppgifter på grund av interna omorganiseringar.

(77)

Lagervolymen sjönk med 14 % mellan 2001 och 2002 och låg på en någorlunda stabil nivå under undersökningsperioden. Sammanlagt minskade den med 12 % mellan 2001 och undersökningsperioden.

(78)

Försäljningen på gemenskapsmarknaden av den berörda produkten som tillverkats av gemenskapsindustrin minskade med 2 % från 2000 till 2002 men ökade med 5 % under undersökningsperioden, vilket innebär en sammanlagd ökning med 3 % under skadeundersökningsperioden. Samtidigt minskade marknadsandelen med 3 % mellan 2000 och 2002, men ökade sedan med 5 % under undersökningsperioden, vilket innebär en sammanlagd ökning med 2 % under skadeundersökningsperioden. Gemenskapsindustrin hade en marknadsandel på 20–30 % under skadeundersökningsperioden.

(79)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna för alla typer av den likadana produkten ökade inledningsvis med 4 % mellan 2000 och 2001. Priserna sjönk sedan med 12 % under 2002 och därefter med ytterligare 5 % under undersökningsperioden. Sammanlagt sjönk de med 13 % under skadeundersökningsperioden.

(80)

Tillverkningskostnaderna beräknades på grundval av det vägda genomsnittet för alla typer av den likadana produkten som tillverkades av gemenskapsindustrin under respektive år.

(81)

Tillverkningskostnaderna ökade mellan 2000 och 2001, men sjönk under 2002 och låg kvar på en relativt stabil nivå under undersökningsperioden. De följde inte försäljningsprisernas minskning i samma utsträckning under 2002 och undersökningsperioden.

(82)

Gemenskapsindustrins sammanlagda lönsamhet när det gäller den berörda produkten låg inledningsvis mellan 10 % och 15 % under 2000. Därefter försämrades lönsamheten och övergick till förlust under undersökningsperioden. Lönsamheten gäller alla typer av den berörda produkten som tillverkats och sålts av gemenskapsindustrin i gemenskapen. Briléns lönsamhet under det första verksamhetsåret (2001) togs dock inte i beaktande, eftersom företagets stora negativa lönsamhet under den inledande tillverkningsperioden av den likadana produkten skulle ha gett en felaktig bild av situationen.

(83)

Det bör noteras att ett företag påstod att deras lönsamhet skulle ha varit betydligt lägre om hänsyn hade tagits till kostnaderna för underutnyttjandet av deras produktionsanläggning. Dessa extra kostnader kunde dock inte beaktas eftersom de inte var tillräckligt underbyggda och därför inte kunde verifieras.

(84)

Investeringar i den verksamhet som avser den berörda produkten minskade betydligt under skadeundersökningsperioden. Det bör noteras att de stora investeringarna under 2000 berodde på en gemenskaptillverkares utgifter för att bygga en ny fabrik, vilket motsvarade ungefär 50 % av alla investeringar under det året. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(85)

Räntabiliteten fortsatte att sjunka under skadeundersökningsperioden och blev negativ under undersökningsperioden. Denna försämring ligger i linje med försämringen av den totala lönsamheten under skadeundersökningsperioden.

(86)

Kassaflödet i gemenskapsindustrin låg på en relativt stabil nivå under 2000 och 2001, men försämrades under 2002 och undersökningsperioden, både i absoluta tal och uttryckt i procent av omsättningen. Denna utveckling ligger i linje med utvecklingen av den totala lönsamheten under skadeundersökningsperioden.

(87)

Båda gemenskapstillverkarna anskaffar kapital internt inom företagsgruppen. Utgifterna för investeringar och FoU påverkades inte i någon större utsträckning av denna negativa lönsamhet.

(88)

Sysselsättningen minskade 10 % under undersökningsperioden. Eftersom tillverkningen ökade under skadeundersökningsperioden innebär den minskade sysselsättningen att produktiviteten, uttryckt som produktionsvolym per anställd, ökade avsevärt med 16 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen i lönekostnad per anställd är resultatet av kollektiva förhandlingar på branschnivå och den var lägre än den genomsnittliga inflationstakten i gemenskapen, vilken låg på 6,4 % under skadeundersökningsperioden.

(89)

Med hänsyn till priserna på import från Taiwan kan den faktiska dumpningsmarginalens inverkan på gemenskapsindustrin inte anses vara försumbar, trots att importvolymerna var begränsade.

(90)

Det finns inga uppgifter om att det skulle ha förekommit någon dumpning eller subventionering innan den situation som bedöms i det här förfarandet uppkom. Denna fråga är därför irrelevant.

(91)

Mellan 2000 och undersökningsperioden ökade de dumpade importvolymerna av den berörda produkten med ursprung i Taiwan med 112 %. Eftersom importen från Taiwan är relativt liten sett i absoluta tal ökade importens del av gemenskapens marknad med mindre än 2 %. Genomsnittspriserna för dumpad import från Taiwan var genomgående lägre än gemenskapsindustrins genomsnittspriser under skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden underskred dessutom priserna på importen från Taiwan gemenskapsindustrins priser. Prisunderskridandet var under undersökningsperioden nära 30 %, beräknat som ett vägt genomsnitt.

(92)

Vissa indikatorer visar på en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden. Tillverkningen ökade med 4 % och produktionskapaciteten med 8 % samtidigt som lagervolymen minskade med 12 %. Försäljningen i gemenskapen ökade med 3 %, vilket ledde till att gemenskapsindustrins marknadsandel ökade med 2 %. Produktionen per anställd ökade med 16 % medan lönekostnaderna per anställd endast ökade med 4 % (vilket är mindre den genomsnittliga inflationstakten i EU på 6,4 % under skadeundersökningsperioden).

(93)

Andra indikatorer visar på en försämring av gemenskapsindustrins situation under skadeundersökningsperioden. Under denna period sjönk försäljningspriset per enhet med 13 % medan produktionskostnaden per enhet sjönk med 2 %, vilket ledde till negativ lönsamhet. Räntabiliteten och kassaflödet för verksamheten följde samma negativa utveckling. Sysselsättningen minskade med 10 % och investeringarna med 49 % (till största del beroende på byggandet av en ny fabrik, vilket utgjorde omkring 50 % av de sammanlagda investeringarna det året).

(94)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.1 och 3.5 i grundförordningen.

(95)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen från Taiwan har vållat gemenskapsindustrin skada i en sådan utsträckning att denna kan betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer än den dumpade importen vilka samtidigt skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, så att den eventuella skada som dessa andra faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

(96)

Under skadeundersökningsperioden ökade den dumpade importvolymen med 112 % och priserna på dumpad import från Taiwan minskade med 29 %. Gemenskapsindustrins priser sjönk med 13 % under samma period, samtidigt som illverkningskostnaderna ökade med 2 % och därmed ledde till en försämrad lönsamhet (cirka 10–15 procentenheter under skadeundersökningsperioden). Gemenskapsindustrin gick alltså med förlust under undersökningsperioden. Dessutom låg prisunderskridandet på cirka 30 % i genomsnitt under undersökningsperioden. Följaktligen konstaterades det att den dumpade importen utövade ett visst tryck på gemenskapsindustrins priser och hade en viss negativ inverkan på gemenskapsindustrins situation.

(97)

Vid bedömningen av den dumpade importens verkan bör det dock även beaktas att de dumpade importvolymerna alltid låg under 4 % och att deras marknadsandel ökade med mindre än två procentenheter under skadeundersökningsperioden, och alltid låg under 4 %. Mot bakgrund av dessa faktorer är det svårt att med säkerhet avgöra om den dumpade importen bidragit till skadan för gemenskapsindustrin.

(98)

Importen från andra tredjeländer minskade från 60 075 ton under 2000 till 51 813 ton under undersökningsperioden, vilket innebär en sammanlagd minskning på 14 %. De genomsnittliga priserna sjönk från 2,39 euro till 2,17 euro under undersökningsperioden, vilket motsvarar en sammanlagd minskning på 9 %. Priserna varierade kraftigt mellan de olika exporterande länderna. Import från andra tredjeländer, framförallt med ursprung i Vitryssland, Japan, Sydkorea, Sydafrika, Schweiz och Förenta staterna, stod totalt sett för 25 % av förbrukningen i gemenskapen. Även om det förekom import från många andra tredjeländer stod denna import per land för mindre än 1 % av förbrukningen i gemenskapen under skadeundersökningsperioden.

(99)

Importen med ursprung i Sydafrika minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden hade den endast en försumbar marknadsandel på 1,6 % och, enligt uppgifter från Eurostat, underskred den heller inte gemenskapsindustrins priser.

(100)

Importen med ursprung i Schweiz minskade med 28 % under skadeundersökningsperioden och, enligt uppgifter från Eurostat, underskred inte gemenskapsindustrins priser. Dessutom hade den en måttlig marknadsandel på 3,7 % under undersökningsperioden.

(101)

Importen med ursprung i Förenta staterna minskade med 51 % under skadeundersökningsperioden och, enligt uppgifter från Eurostat, underskred gemenskapsindustrins priser med mindre än 5 % under undersökningsperioden. Dessutom hade den bara en försumbar marknadsandel på 1,5 % under undersökningsperioden.

(102)

Dessa slutsatser grundas på tillgängliga uppgifter, dvs. statistik från Eurostat, som inte ger detaljerad information om produkttypsindelningen. Eftersom marknadsandelarna varit minimala eller måttliga och prisunderskridandet obefintligt eller lågt dras dock slutsatsen att denna import från Sydafrika, Schweiz och Förenta staterna inte har haft någon negativ inverkan på gemenskapsindustrins situation.

(103)

Importen med ursprung i Japan ökade med 113 % under skadeundersökningsperioden men var inledningsvis mycket liten. Den hade en marknadsandel på 2,4 % under undersökningsperioden och, enligt uppgifter från Eurostat, underskred gemenskapsindustrins priser med mindre än 8 % under undersökningsperioden.

(104)

Importen med ursprung i Vitryssland ökade med 35 % under skadeundersökningsperioden men var inledningsvis liten. Den hade en marknadsandel på 2,3 % under undersökningsperioden men underskred gemenskapsindustrins priser betydligt med cirka 30 % under undersökningsperioden. Importen med ursprung i Vitryssland var föremål för undersökningen och uppgiften om prisunderskridandet är ett resultat av en detaljerad produktjämförelse.

(105)

Importen med ursprung i Sydkorea ökade inledningsvis med 22 % mellan 2000 och 2001, men minskade därefter med 36 %, vilket innebär en sammanlagd minskning på 14 %. Den hade en marknadsandel på 8,3 % under undersökningsperioden men underskred gemenskapsindustrins priser med cirka 5–15 % under undersökningsperioden. Importen med ursprung i Sydkorea var föremål för undersökningen och uppgiften om prisunderskridandet är ett resultat av en detaljerad produktjämförelse.

(106)

Det bör noteras att den dumpade importen från Taiwan utgjorde mindre än 4 % av gemenskapens marknad, medan de sammanlagda marknadsandelarna för importen från Sydkorea, Japan och Vitryssland samt den icke-dumpade importen från Taiwan låg runt 13–14 %, dvs. nästan fyra gånger högre än den taiwanesiska dumpade importens marknadsandel. Importen från de fyra nämnda länderna underskred gemenskapens priser i betydande omfattning. Det har gjorts en jämförelse för varje produkttyp mellan import från Vitryssland, Sydkorea och den icke-dumpade importen från Taiwan å ena sidan, och gemenskapsindustrins försäljning å andra sidan. Denna jämförelse visade att en större del av importen från Vitryssland, Sydkorea och den icke-dumpade importen från Taiwan direkt konkurrerar med gemenskapsprodukter med högre värde än den dumpade importen från Taiwan. Import från Vitryssland och Sydkorea samt icke-dumpad import från Taiwan har således haft en tydlig inverkan på gemenskapsindustrin. På grundval av detta drogs slutsatsen att volym- och priseffekten av importen från Sydkorea, Japan och Vitryssland samt den icke-dumpade importen från Taiwan är sådan att det inte längre är möjligt att fastställa ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Taiwan och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin har lidit. Under dessa omständigheter kan den dumpade importen från Taiwan inte ha haft mer än en perifer betydelse.

(107)

I analysen ovan har man noggrant skiljt mellan, och avskilt, den inverkan som alla kända faktorer haft på gemenskapsindustrins situation och de skadevållande verkningarna av den dumpade importen. Den skada som gemenskapsindustrin lidit beror främst på en prisnedgång som orsakades av att importpriserna från tredjeländer underskred gemenskapsindustrins priser. Med tanke på i) den begränsade marknadsandelen för den dumpade importen från Taiwan (mindre än 4 %), och de mycket större marknadsandelarna för import från andra länder än Taiwan samt den icke-dumpade importen från Taiwan (runt 13 %–14 %) och ii) denna imports prisunderskridande, kan slutsatsen dras att den skada som gemenskapsindustrin lidit till en väsentlig del vållats av annan import av högstyrkegarn än dumpad import från den taiwanesiske exportören. Det kunde därför inte fastställas något orsakssamband enligt artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen mellan den dumpade importen från Taiwan betraktad för sig och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit

(108)

Förfarandet bör därför avslutas eftersom dumpningsmarginalerna från både Vitryssland och Sydkorea understiger miniminivån och på grund av avsaknaden av ett tydligt orsakssamband mellan dumpningen och skadan när det gäller import med ursprung i Taiwan.