Kommissionens förordning (EG) nr 658/2004

av den 7 april 2004

om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder avseende import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3285/94 av den 22 december 1994 om gemensamma importregler och om upphävande av förordning (EG) nr 518/94(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2474/2000(2), särskilt artiklarna 7 och 16 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 om gemenskapsregler för import från vissa tredjeländer och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 1765/82, (EEG) nr 1766/82 och (EEG) nr 3420/83(3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 427/2003(4), särskilt artiklarna 6 och 15 i denna,

efter samråd med den rådgivande kommitté som inrättats genom artikel 4 i förordning (EG) nr 3285/94 respektive i förordning (EG) nr 519/94, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

(1) Den 20 juni 2003 underrättade den spanska regeringen kommissionen om att importen av beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) var sådan att det föreföll berättigat med skyddsåtgärder i enlighet med förordningarna (EG) nr 3285/94 och (EG) nr 519/94. Den lämnade upplysningar om den tillgängliga bevisning som fastställts på grundval av artikel 10 i förordning (EG) nr 3285/94 och artikel 8 i förordning (EG) nr 519/94 och begärde att kommissionen skulle vidta skyddsåtgärder i enlighet med dessa instrument.

(2) Spanien gjorde gällande att importen av den berörda produkten på senare tid hade ökat kraftigt och snabbt, både i absoluta tal och i förhållande till produktionen och förbrukningen i gemenskapen. Vidare hävdade Spanien att den ökade importvolymen till Europeiska gemenskapen hade inverkat negativt på prisnivån i gemenskapen och på gemenskapsproducenternas marknadsandel och försäljningsvolym, vilket vållat dem allvarlig skada. Spanien uppmanade också till ett omedelbart införande av gemenskapsskyddsåtgärder.

(3) Kommissionen underrättade alla medlemsstater om läget och samrådde med dem om villkoren för importen, importutvecklingen, den allvarliga skadan eller risken för sådan skada och olika aspekter av den ekonomiska och handelsmässiga situationen för de berörda gemenskapsprodukterna.

(4) Den 11 juli 2003 inledde kommissionen en undersökning rörande allvarlig skada, eller risk för sådan skada, för de gemenskapsproducenter som producerar produkter som är likadana som eller konkurrerar direkt med den importerade produkten.

(5) Efter en preliminär undersökning införde kommissionen, genom kommissionens förordning (EG) nr 1964/2003 av den 7 november 2003, provisoriska skyddsåtgärder mot import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.)(5).

(6) Kommissionen fortsatte med en fullständig undersökning rörande den berörda produkten och underrättade officiellt de exporterande producenterna och importörerna samt de intresseorganisationer för dem som kommissionen visste var berörda, företrädarna för exportländer och producenterna i gemenskapen.

(7) Vissa exporterande producenter och producenter och importörer i gemenskapen lämnade synpunkter skriftligen. Alla berörda parter som inom angiven tidsfrist begärde att bli hörda och som kunde visa att de troligen skulle komma att beröras av undersökningsresultaten och att det fanns särskilda skäl till att höra dem, beviljades detta. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter övervägdes och beaktades vid fastställandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för ett slutgiltigt avgörande.

2. RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN

2.1 BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN ELLER DIREKT KONKURRERANDE PRODUKT

2.1.1 Berörd produkt

(8) Den produkt som till kommissionen uppgivits uppvisa en sådan importutveckling att det är påkallat med skyddsåtgärder är vissa beredda eller konserverade mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och andra liknande citrushybrider, utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker (nedan kallade "den berörda produkten").

(9) Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 2008 30 55 och 2008 30 75. Dessa KN-nummer avser den berörda produkten löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg respektive högst 1 kg.

(10) Det framgick av undersökningen att den berörda produkten erhålls genom att vissa varieteter av små citrusfrukter (främst satsumas) skalas och delas i klyftor innan de förpackas i sockersirap (14 till 16 %). Skalningen och uppdelningen i klyftor kan antingen ske manuellt eller maskinellt.

(11) Den berörda produkten säljs i förpackningar av olika storlekar för att möta behoven både på konsumentmarknaden och inom restaurang- och livsmedelsindustrin. På konsumentmarknaden dominerar förpackningar med en nettovikt av 312 gram (175 gram avrunna), även om försäljningen av den större storleken på 850 gram (480 gram) ökar i andel. De större förpackningarna, särskilt de på 2,65 kilogram (1500 gram) och 3,1 kilogram (1700 gram), används i restaurang- och livsmedelsindustrin, varvid förpackningarna på 2,65 kilogram är populärast.

(12) Satsumas, klementiner och andra små citrusfrukter går vanligtvis under samlingsbeteckningen "mandariner". De flesta av dessa olika fruktvarieteter kan användas som färsk produkt eller för saftframställning eller konservering. Dessa produkter är likartade, och färska mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och liknande citrushybrider klassificeras samtliga enligt samma KN-nummer på den sexsiffriga nivån ( 0805 20 ).

(13) Några exporterande producenter hävdade att inte bara konserverade mandariner utan all konserverad frukt borde betraktas som en och samma importerade berörda produkt.

(14) Kommissionen avvisade detta påstående och bekräftade att det finns en skillnad mellan konserverade mandariner och andra typer av konserverad frukt. De färska frukter som används vid framställningen av andra typer av konserverad frukt klassificeras enligt andra KN-nummer på sexsiffrig nivå. Det är visserligen riktigt att konserverade mandariner och annan konserverad frukt klassificeras enligt HS-nummer 20.08, men det gör även andra olikartade produkter. Det faktum att en produkt klassificeras enligt HS-nummer 20.08 anses därför inte i sig vara en viktig faktor. Olika typer av konserverad frukt (bestående av såväl en enda varietet som flera olika varieteter) har visserligen vissa gemensamma egenskaper (t.ex. lång hållbarhetstid, konservering i sockersirap eller fruktsaft), men produkternas smak, konsistens, storlek, form och färg skiljer sig åt, och de kan inte med lätthet bytas ut mot konserverade mandariner. Även om samtliga produkter är livsmedel är deras huvudsakliga användningsområden också olika. Produktionsprocessen skiljer sig även åt för varje produkt (beroende på om frukten måste torkas, skalas, hackas, skivas eller delas i klyftor).

(15) Det hävdades vidare att beredd eller konserverad frukt respektive färsk frukt skulle vara en och samma importerade berörda produkt. Även detta påstående tillbakavisades. Beredd eller konserverad frukt har en annan klassificering än färsk frukt på fyrsiffrig nivå. Färsk frukt behandlas inte och har en begränsad hållbarhetstid. Färsk frukt tvättas, skalas, urkärnas, skivas, hackas eller behandlas på annat sätt vanligtvis av slutanvändaren. Den anses generellt sett ha andra egenskaper (smak, konsistens osv.) än beredd eller konserverad frukt samt olika slutanvändningsområden.

(16) Trots att den berörda produkten kan framställas av ett antal urskiljbara olika typer av små citrusfrukter, finns i olika kvaliteter och är löst liggande i förpackningar av olika storlek framgår det av kommissionens undersökning att de alla har samma eller liknande fysiska egenskaper och användningsområden. Kommissionen fastställer därför att den berörda produkten är en och samma produkt, vilken klassificeras enligt de ovannämnda KN-numren.

2.1.2 Likadan eller direkt konkurrerande produkt

(17) Kommissionen undersökte huruvida den produkt som tillverkas av gemenskapens producenter (nedan kallad "den likadana produkten") är likadan som den berörda importerade produkten.

(18) Den berörda produkten produceras i olika kvaliteter, där andelen skadade klyftor i allmänhet utgör högst omkring 10 % (denna kvalitet beskrivs vanligen som "hög"). Övriga är av "standardkvalitet". Några samarbetsvilliga exportörer och importörer hävdade att konserverade mandariner med ursprung i Kina var av bättre kvalitet än de med ursprung i EU, eftersom de skalades för hand, och att importen från Kina vanligtvis hade en lägre andel skadade klyftor. Även om en stor majoritet av importen har sitt ursprung i Kina är bevisningen motstridig när det gäller kvaliteten/den uppfattade kvaliteten för den berörda produkten och den likadana produkten och detta kvalitetsargument kunde således inte styrkas.

- En importör handlade både med prima och sekunda kvaliteter av den berörda produkten. Det framgick av kontrollen att han under 2002 köpte en aning större kvantitet prima kvalitet från Spanien än från Kina och att all import av sekunda kvalitet kom från Kina.

- I syfte att säkerställa kvaliteten på sina produkter och högsta möjliga hygienstandard har gemenskapsproducenterna gjort betydande investeringar i ett omfattande moderniseringsprogram. Dessutom har de en hög grad av automatisering i sina produktionsprocesser. Gemenskapsproducenterna påpekade att konsumenternas betänkligheter när det gäller hur väl hygienen kontrolleras i samband med konserveringen av de importerade produkterna har lett till att konsumenterna i vissa länder föredrar konserverade mandariner från gemenskapsproducenterna.

(19) Under dessa omständigheter fastställer kommissionen att det inte finns någon betydande skillnad mellan den faktiska och den uppfattade kvaliteten vare sig hos den berörda produkten eller hos gemenskapsproducenternas produkt, även om det finns smärre skillnader både i fråga om faktisk och uppfattad kvalitet.

(20) För detta fastställande beaktade kommissionen särskilt följande undersökningsresultat:

a) Den internationella klassificeringen i tullhänseende (dvs. det sexsiffriga HS-undernumret) var densamma för den importerade produkten och gemenskapsprodukten. Dessa produkter hade samma eller liknande fysiska egenskaper (t.ex. smak, storlek, form och konsistens). Det fanns vissa skillnader i kvalitet, men dessa uppfattades i allmänhet inte av konsumenterna. Vidare gjorde det faktum att vissa importerade produkter som såldes på den europeiska marknaden saknade ursprungsmärkning det svårt för konsumenterna att skilja mellan gemenskapsprodukten och den importerade produkten.

b) Den importerade produkten och gemenskapsprodukten såldes genom liknande eller identiska försäljningskanaler. Prisuppgifterna var lättillgängliga för köparna, och den berörda produkten och gemenskapsproducenternas produkt konkurrerade huvudsakligen genom priset.

c) Den importerade produkten och gemenskapsprodukten hade samma eller liknande slutanvändningsområden och var därför alternativa produkter eller ersättningsprodukter för varandra, vilket innebär att de var lätt utbytbara.

d) Den importerade produkten och gemenskapsprodukten uppfattades av konsumenterna som alternativ för att uppfylla vissa särskilda behov, och de skillnader som uppfattades av vissa exportörer och importörer var endast smärre variationer.

(21) Mot bakgrund av detta drar kommissionen slutsatsen att den importerade produkten och gemenskapsprodukten är "likadana" produkter, trots de skillnader i fråga om produktegenskaper och produktkvaliteter som anförs i de ovannämnda inlagorna.

2.2 DEFINITION AV GEMENSKAPENS PRODUCENTER

(22) Den sammanlagda produktionen i gemenskapen under konserveringssäsongen 2002/03 uppgick till omkring 40000 ton. All produktion av den berörda produkten i gemenskapen skedde i Spanien.

(23) De åtta producenter (konserveringsföretag) i gemenskapen som var fullt samarbetsvilliga i undersökningen var samtliga medlemmar i organisationer som i sin tur var medlemmar i FNACV (den nationella spanska intresseorganisationen för frukt- och grönsaksindustrin). Under säsongen 2002/03 uppgick den sammanlagda produktionen i gemenskapen av den berörda produkten till 39600 ton, varav de ovannämnda producenterna svarade för 34150 ton, vilket motsvarar mer än 85 % av den totala gemenskapsproduktionen. Dessa producenter svarade således för en övervägande del av den totala produktionen i gemenskapen i den mening som avses i artikel 5.3 c i förordning (EG) nr 3285/94 och artikel 15.1 i förordning (EG) nr 519/94. De anses därför utgöra gemenskapens producenter i samband med detta förfarande.

3. ÖKAD IMPORT

3.1 INLEDNING

(24) Kommissionen undersökte huruvida den berörda produkten importerades till gemenskapen i så kraftigt ökade kvantiteter - i absoluta tal eller i förhållande till gemenskapens totala produktion - eller under sådana omständigheter att importen därigenom orsakade, eller riskerade att orsaka, gemenskapens producenter allvarlig skada. Kommissionen inriktade sig i detta avseende på importen av den berörda produkten under den senaste tidsperiod för vilken det förelåg tillgängliga uppgifter. I tabellen nedan anges importens utveckling under perioden 1998/99-2002/03.

>Plats för tabell>

3.2 IMPORTVOLYM

(25) Under perioden 1998/99-1999/2000 ökade importen med cirka 7 %. Året därpå ökade den med cirka 16 %, dvs. till 20335 ton 2000/01. Perioden 2000/01-2001/02 ökade importen mycket kraftigt. Den ökade med 120 % under ett enda år och uppnådde 44804 ton, vilket motsvarar en nivå som är mer än två och en halv gånger högre än importnivån 1998/99. Under konserveringssäsongen 2002/03 stannade importen kvar på ungefär denna nivå.

Denna utvecklingstendens bekräftas av de senaste tillgängliga uppgifterna. Nyligen mottagna uppgifter visar att importen till EU under 2003 (den senaste period för vilken tillgängliga uppgifter föreligger) uppgick till cirka 54000 ton, med en topp under det sista kvartalet på över 17000 ton trots att provisoriska skyddsåtgärder infördes den 9 november 2003.

(26) I förhållande till den sammanlagda produktionen i gemenskapen ökade importen från 20 % under 1998/99 till 34 % under 2000/01, till 74 % under 2001/02 och till 113 % under 2002/03. Denna utvecklingstendes bekräftas av de senaste uppgifterna.

3.3 IMPORTENS MARKNADSANDEL

>Plats för tabell>

(27) Importens marknadsandel ökade från 20 % till 31 % mellan 1998/99 och 2000/01, för att därefter nästan dubbleras (till 56 %) under 2001/02. Importens marknadsandel steg ytterligare till 62 % av förbrukningen under 2002/03. Kommissionen drar därför slutsatsen att ökningarna under senare tid kan anses vara plötsliga, kraftiga och betydande om man jämför dem med utvecklingen under tidigare konserveringssäsonger.

4. IMPORTPRISER

>Plats för tabell>

Källa:

Eurostat.

(28) Det genomsnittliga priset (cif, vid gemenskapens gräns) för den importerade produkten ökade med 6 % mellan 1998/99 och 1999/2000 och därefter med ytterligare 18 % mellan 1999/2000 och 2000/01, för att därefter minska med 13 % under 2001/02 till 691 euro/ton. De genomsnittliga priserna fortsatte att falla under 2002/03 och nådde nivån 605 euro/ton. Kommissionen noterar att även om priserna ökade under 2000/01 ägde den huvudsakliga importökningen rum under 2001/02 mot en bakgrund av minskande priser, och att priserna fortsatte att minska under 2002/03 (med 12 %).

(29) Den fallande pristrenden bekräftas ytterligare av de senaste tillgängliga uppgifterna. Uppdaterade uppgifter från importörer om utvecklingen av import- och återförsäljningspriser och försäljningsvolymer under perioden april-december 2003 visar att priserna minskade med ytterligare 13,5 % under den perioden. Det faktum att exporten av konserverade mandariner vanligtvis faktureras i US-dollar innebär att US-dollarns depreciering mot euron bidrog till en ytterligare prissänkning. Under perioden april-december 2003 var US-dollarns genomsnittliga växelkurs mot euron 1,15:1 medan den uppgick till 1,08:1 under perioden 2002/03, dvs. en minskning på 6,6 %. Den sammanlagda prisminskningen uppgick till 13,5 %, varför den inte helt och hållet kan tillskrivas växelkursfluktuationer utan även utgörs av verkliga prissänkningar under månaderna före och kort efter införandet av provisoriska åtgärder.

(30) Vid bedömningen av den troliga framtida prisutvecklingen noterar kommissionen också att den marknadsledande detaljhandelskedjan för satsumas i Tyskland den 5 januari 2004 (dvs. efter införandet av provisoriska åtgärder) sänkte priset för en standardkonserv på 314 ml från 0,35 euro till 0,29 euro.

5. OVÄNTADE HÄNDELSER

(31) Under de fem senaste åren inträffade en serie händelser som medförde en kraftig ökning av importen av den berörda produkten, särskilt från Kina. Denna serie händelser kunde inte ha förutsetts vid slutförandet av Uruguayrundan. Det bör noteras att analysen är inriktad på Kina, eftersom mer än 98 % av importen till EU av den berörda produkten har ursprung i Kina.

(32) Fram till mitten av 1990-talet var Kinas kapacitet för att producera den berörda produkten tillräcklig för att täcka den inhemska efterfrågan och exporten till sina viktigaste och lönsammaste exportmarknader, dvs. Japan och Förenta staterna (västkusten). Kinas export till gemenskapen låg på en låg nivå och var relativt stabil.

(33) I tabellen nedan anges uppskattningar av den globala förbrukningen samt av Kinas produktionskapacitet, produktion, export och inhemska förbrukning för konserveringssäsongerna 1998/99 till 2002/03. Uppgifterna i tabellen är indexerade, varvid den uppskattade globala förbrukningen för 1998/99 motsvarar index 100.

>Plats för tabell>

Källa:

Eurostat och andra officiellt tillgängliga uppgifter samt uppgifter som lämnats i undersökningen. Uppgifterna har indexerats eftersom den part som lämnat uppgifterna rörande Kina begärde att de skulle behandlas konfidentiellt.

(34) Kinas inhemska förbrukning var, uttryckt som index, 5 under 1998/99, under det att produktionskapaciteten var 70 och den faktiska produktionen uppgick till 57, dvs. mycket mer än vad som behövdes för att tillfredsställa inhemska behov. Kinas inhemska förbrukning ökade till 20 under 2002/03, under det att landets produktionskapacitet ökade till 148 och den faktiska produktionen uppgick till 124 (dvs. 88 % av den uppskattade globala förbrukningen). Även om Kinas förbrukning har ökat snabbt är den fortfarande låg i reala termer. Den globala förbrukningen har visserligen ökat, men detta har skett gradvis (ca 7 % per år). Under dessa omständigheter kunde man inte förutse att Kinas produktionskapacitet skulle stiga kraftigt med 16 % årligen och överskrida den globala förbrukningen 2002/03, vilket inte lämnar något utrymme för andra producenter. Eftersom Kinas inhemska förbrukning endast ökade till 20 innebar ökningen av Kinas produktionskapacitet och produktion ett klart ökat behov av att exportera mycket stora volymer (och mycket riktigt mer än fördubblades exporten under skadeundersökningsperioden, dvs. från 48 till 104). Dessa siffror kan ses mot bakgrund av att Kinas export under 2002/03 var mer än tre gånger större än den uppskattade förbrukningen i Europeiska gemenskapen under samma säsong.

(35) Det verkar som om handelstvisten mellan EU och Förenta staterna i fråga om hormoner i kött också bidrog till att Kinas export till EU ökade. Den berörda produkten ingick i en förteckning över produkter vilka enligt ett förslag från Förenta staterna skulle omfattas av motåtgärder i samband med den tvisten. De kinesiska producenterna verkar ha uppfattat detta som en möjlighet för dem att avsevärt öka sin export till Förenta staterna som ersättning för EU:s produkt, vilket medförde att Kina betydligt utökade sin konserveringskapacitet. Möjligheten förverkligades emellertid inte, och Kina hade därigenom en stor överskottskapacitet som måste få alternativ avsättning. EU framstod som den mest attraktiva marknaden, och Kina ökade markant sin export till EU.

(36) Kinas export uppmuntrades även av landets penningpolitik, enligt vilken yuan renminbi är knuten till US-dollarn till en kurs nära 8,28 yuan renminbi/US-dollar, trots skillnader i uppfattningen om de två valutornas relativa värde. Detta ökade starkt sannolikheten för att den berörda produkten skulle exporteras snarare än säljas på Kinas inhemska marknad. Efter den oväntade minskningen av US-dollarns värde gentemot euron sedan oktober 2000 minskade yuan renminbi också i värde gentemot euron, vilket gjorde EU:s marknad desto mera attraktiv för kinesiska exportörer.

(37) Kommissionens analys är således att den oväntade utveckling som orsakade ökningen av importen till gemenskapen har sin grund i flera samverkande faktorer, nämligen den exempellösa ökning av Kinas produktionskapacitet som innebar ett starkt tryck att exportera, möjligheten att motåtgärder från Förenta staternas sida i hormontvisten skulle leda till att EU:s produkt inte kunde säljas i Förenta staterna, vilket uppmuntrade till ökad kapacitet och således produktion i Kina, en förändring av konsumenternas uppfattning från och med 2001 samt den kinesiska regeringens växelkurspolitik i kombination med den oväntade minskningen av US-dollarns värde sedan oktober 2000. Denna kombination av faktorer, vilka helt klart inte kunde förutses vid slutförandet av Uruguayrundan, skapade förutsättningarna för en exempellös ökning av importen till gemenskapen.

6. ALLVARLIG SKADA

6.1 INLEDNING

(38) För att slutgiltigt kunna fastställa om det föreligger allvarlig skada för gemenskapens producenter av den likadana produkten, dvs. en betydande allmän försämring av gemenskapsproducenternas situation, slutförde kommissionen sin bedömning av alla relevanta faktorer av objektiv och kvantifierbar natur som påverkade gemenskapsproducenternas situation. Särskilt bedömde kommissionen för den berörda produkten utvecklingen av produktionskapacitet, produktion, kapacitetsutnyttjande, antal anställda, produktivitet, kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital, företagsintern användning, lager, förbrukning, försäljning, marknadsandel, priser, prisunderskridande och lönsamhet för säsongerna 1998/99-2002/03.

(39) Nedan görs en analys av gemenskapens förbrukning, även om den inte är en skadeindikator.

6.1.1 Förbrukning

>Plats för tabell>

(40) Förbrukningen i gemenskapen av den berörda produkten fastställdes på grundval av gemenskapsproducenternas och andra EU-producenters totala försäljning och den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen enligt Eurostats statistik.

(41) Mellan 1998/99 och 2000/01 minskade förbrukningen i gemenskapen med 18 %, dvs. från 80065 ton till 65676 ton. Mellan 2000/01 och 2001/02 ökade den med 23 % och nådde sin högsta nivå för skadeundersökningsperioden (80960 ton). Under den senaste säsongen (2002/03) minskade förbrukningen med 10 % jämfört med 2001/02 och nådde en nivå som var närmare dess genomsnitt för skadeundersökningsperioden (74720 ton per år).

6.1.2 Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

>Plats för tabell>

(42) Kommissionen analyserade gemenskapsproducenternas produktionskapacitet på grundval av kapaciteterna för en hel säsong (1 oktober-30 september påföljande år). Den likadana produkten produceras under perioden november-februari i produktionsanläggningar varav några kan användas för behandling av andra frukter och grönsaker under resten av året. Under perioden november-februari finns det emellertid inga andra frukter eller grönsaker i de berörda regionerna (Valencia och Murcia i Spanien) att behandla.

(43) Undersökningen bekräftade att den uppskattade sammanlagda teoretiska produktionskapaciteten hade legat på en stabil nivå under hela skadeundersökningsperioden, med endast en liten ökning (på 2 %) mellan 1998/99 och 1999/2000.

(44) Kapacitetsutnyttjandet minskade mellan 1998/99 och 1999/2000 från 65 % till 59 %. Denna minskning förklaras delvis av kapacitetsökningen på 2 % under det året, men den beror främst på produktionsminskningen på 7,5 %, från 81869 ton till 75767 ton. Kapacitetsutnyttjandet minskade med ytterligare 12 procentenheter under 2000/01 (till 47 %). Det var oförändrat året därpå, men föll därefter till 31 % under 2002/03 (en nedgång på 16 procentenheter). Nedgången i kapacitetsutnyttjandet från och med 1999/2000 återspeglar minskningen av produktionen under samma period.

6.1.3 Total produktion i gemenskapen

>Plats för tabell>

(45) Den totala gemenskapsproduktionen minskade från 81869 ton till 60329 ton mellan 1998/99 och 2001/02. Under säsongen 2002/03 minskade produktionen med ytterligare 35 % till sin lägsta nivå under skadeundersökningsperioden.

(46) Utvecklingstendensen i fråga om produktionen bekräftas av de senaste tillgängliga uppgifterna (2003/04) som tyder på en fortsatt minskning av produktionen till 26165 ton (ej fullständiga uppgifter). Gemenskapsproducenterna kan inte investera och åta sig att producera om de inte har fått några order från sina viktigaste kunder. De får emellertid inga sådana order eftersom de inte kan konkurrera i fråga om priset.

6.1.4 Antal anställda

>Plats för tabell>

(47) Antalet anställda för produktionen av den berörda produkten minskade under 1999/2000. Det ökade därefter en aning under 2000/01 för att därefter minska ytterligare under 2001/02 och 2002/03. Antalet anställda minskade inte bara hos gemenskapsproducenterna, utan även mandarinkonserveringsindustrin i gemenskapen fick vidkännas en minskning av antalet anställda under femårsperioden, eftersom några av de producenter i gemenskapen som konserverade den berörda produkten upphörde med denna verksamhet före inledandet av skyddsåtgärdsundersökningen. Det är att märka att arbetsstyrkan till mycket stor del utgörs av säsongsanställda. Av denna orsak bör tabellen rörande antal anställda kompletteras med tabellen nedan rörande antal arbetade timmar.

6.1.5 Antal arbetade timmar och produktivitet

>Plats för tabell>

(48) En mera korrekt bild av inverkan på sysselsättningen hos gemenskapens producenter fås om man studerar antalet arbetade timmar, vilket även inbegriper det arbete som utförs av säsongsarbetarna. Antal arbetade timmar är även en mer rättvisande grund för beräkning av produktiviteten än antalet anställda.

(49) Siffrorna visar en allmän kontinuerlig nedgång i antalet arbetade timmar, med en minskning från 861000 timmar till 625000 timmar under den senaste perioden, dvs. en nedgång på 27 %. Produktiviteten minskade något mellan 1998/99 och 2001/02, från 15,9 till 16,8 arbetade timmar per producerat ton, och minskade ytterligare under den senaste säsongen 2002/03 (ned till 17,7 timmar). Det är att märka att ändringar i produktiviteten huvudsakligen beror på storleken på skörden av färsk frukt.

6.1.6 Kassaflöde och avkastning på sysselsatt kapital

>Plats för tabell>

(50) Kassaflöde och avkastning på sysselsatt kapital kunde endast undersökas på nivån för de samarbetsvilliga företag som producerade den berörda produkten (snarare än för den berörda produkten) och redovisas per kalenderår. Dessa indikatorer är följaktligen mindre meningsfulla än de övriga indikatorerna. Det framgår dock att kassaflöde och avkastning på sysselsatt kapital minskat väsentligt under den senaste perioden.

6.1.7 Försäljningsvolym

>Plats för tabell>

(51) Gemenskapsproducenternas försäljning i gemenskapen av den likadana produkten minskade från 63718 ton till 45341 ton mellan 1998/99 och 2000/01 till följd av den minskade förbrukningen och ökade importen under denna period. Trots att förbrukningen ökade året därpå fortsatte emellertid försäljningen att minska mellan 2000/01 och 2001/02 (med 20 %) ned till 36156 ton, under det att importen mer än fördubblades till 44804 ton. Detta avspeglar importens ökande dominans på marknaden. Under den senaste perioden fortsatte försäljningen att minska till en nivå på 28030 ton under 2002/03, vilken är den lägsta historiska nivån och innebär en nedgång på 56 % under fyra år.

6.1.8 Marknadsandel

>Plats för tabell>

(52) Gemenskapsproducenternas marknadsandel minskade från 79 % till 69 % mellan 1998/99 och 2000/2001, till 44 % under 2001/02 och till 38 % under 2002/03. De stora nedgångarna under de två senaste säsongerna visar på importens ökande marknadspenetration under dessa perioder, som ägde rum trots att gemenskapsproducenterna sänkte sina priser med 17 % mellan 2000/01 och 2001/02 och med ytterligare 6 % under 2002/03.

(53) Kombinationen av prisnedgång och förlust av marknadsandelar till importen inträffade samtidigt med en kraftig minskning av gemenskapsproducenternas lönsamhet (se nedan).

6.1.9 Den likadana produktens pris och prisunderskridandet

>Plats för tabell>

(54) Det genomsnittliga priset för den likadana produkten sjönk mellan 1998/99 och 1999/2000, men återhämtade sig under 2000/01 då det ökade med 17 % till 925 euro/ton. Under 2001/02 minskade återigen det genomsnittliga priset till 827 euro/ton och under 2002/03 till 781 euro/ton.

(55) För ett fastställande av nivån på prisunderskridandet undersöktes prisuppgifter för jämförbara tidsperioder i samma handelsled och för försäljning till liknande kunder. En beräkning på grundval av en jämförelse mellan gemenskapsproducenternas genomsnittliga priser fritt fabrik och priserna från producenter med export till importörer i gemenskapen (cif vid gemenskapens gräns inklusive tull) visar att de inhemska priserna underskreds med mellan 2 och 12 % under de fem undersökta säsongerna.

6.1.10 Lönsamhet

>Plats för tabell>

(56) Gemenskapsproducenternas lönsamhet på försäljningen i gemenskapen varierade avsevärt under den femåriga skadeundersökningsperioden. Den lägsta lönsamheten noterades under 2001/02 och 2002/03, medan lönsamheten var som högst under 2000/01. Samtidigt som importen under 2002/03 nådde sin högsta volym under skadeundersökningsperioden, sjönk genomsnittspriset på importen till 605 euro/ton och genomsnittspriset för gemenskapsprodukten till 781 euro/ton. Denna prisnedgång i kombination med minskningen av försäljningsvolymen inträffade samtidigt som gemenskapsproducenternas lönsamhet sjönk från 6,8 % till -1,7 % under 2001/02, och denna trend förvärrades ytterligare under 2002/03 till en förlust på -4,3 %.

(57) Målprisunderskridandet avspeglar i vilken utsträckning priset på den importerade produkten är lägre än den prisnivå som gemenskapsproducenterna kan förväntas uppnå när ingen skada föreligger. Nivån på målprisunderskridandet beräknades på grundval av det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset per ton för den i gemenskapen tillverkade produkten. Detta pris beräknades genom att en vinstmarginal på 6,8 % lades till de i gemenskapen tillverkade produkternas respektive produktionskostnad (justerat med transportkostnader för att få en korrekt jämförelse med importprodukter levererade för förbrukning till de viktigaste geografiska områdena). Denna vinstmarginal ansågs rimlig eftersom den hänför sig till gemenskapsproducenternas vinst i en normal handelssituation utan påverkan från en plötslig, kraftig importökning. Det icke-skadevållande priset jämfördes med det vägda genomsnittliga priset per ton för den importerade berörda produkten under perioden april-december 2003, levererat i samma handelsled cif vid gemenskapens gräns och inbegripet tull, kostnader efter importen och importörers vinst. Skillnaden mellan dessa båda priser uttrycktes i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns för den importerade produkten och ledde till ett målprisunderskridande på 57,9 %.

6.1.11 Lager

>Plats för tabell>

(58) Lagernivåerna sjönk mellan 1998/99 och 2000/01, ökade därefter avsevärt under 2001/02 och sjönk återigen under 2002/03 till nära den nivå som noterades under 2000/01, i det att gemenskapstillverkarna minskade sina höga lagernivåer genom att skära ned på produktionen. Lagerökningen mellan 2000/01 och 2001/02 sammanföll med en minskning på 20 % av gemenskapsproducenternas försäljningsvolym i gemenskapen och befanns huvudsakligen ha orsakats av denna försäljningsminskning.

6.1.12 Slutsats

(59) Det framgår av uppgifterna att produktionskapaciteten visserligen ökade något vid början av skadeundersökningsperioden, men att kapacitetsutnyttjandet, produktionen, antalet anställda, produktiviteten, kassaflödet och avkastningen på sysselsatt kapital uppvisade en negativ utveckling. Mot bakgrund av en förbrukning som minskade under två år i följd för att därefter stiga till nästan den tidigare nivån innan den återigen sjönk under 2002/03 framgick det av uppgifterna att utvecklingen var negativ när det gäller försäljning, marknadsandel, priser och lönsamhet under både 2001/02 och 2002/03. Lagernivåerna ökade under 2001/02, men gick tillbaka till sin tidigare nivå under 2002/03.

(60) Kommissionen noterar särskilt att samtidigt som importen under 2001/02 mer än fördubblades (44804 ton) låg gemenskapsproducenternas försäljningsvolym i gemenskapen på en låg nivå (36156 ton) och deras lönsamhet minskade till - 1,7 %. Detta skedde mot bakgrund av en samtidig ökning av förbrukningen det året. Trots att importen i en sådan situation kunde ha förväntats utvecklas i takt med förbrukningen och priserna kunde ha förväntats ligga på en stabil nivå, mer än fördubblades importen medan priserna, både för den importerade produkten och för gemenskapsproducenternas produkt, sjönk.

(61) Trots att förbrukningen minskade med 10 % under 2002/03 skedde det ingen nedgång i importen och det var gemenskapsproducenterna, vars försäljning minskade med 22 % samtidigt som deras priser föll med 6 %, som främst fick ta konsekvenserna av nedgången i förbrukningen. I kombination med höga lagernivåer från det föregående året tvingade detta gemenskapsproducenterna att avsevärt minska sin produktion.

(62) Denna kombination av faktorer återspeglas i de ekonomiska indikatorerna för gemenskapsproducenterna. Gemenskapsproducenterna förlorade marknadsandelar, vilka uppvisade sin lägsta nivå under 2002/03. Deras försäljning sjönk också i absoluta tal under både 2001/02 och 2002/03. Som en följd av detta tvingades de minska sin produktion under båda dessa säsonger. Detta ledde i sin tur till att deras kapacitetsutnyttjande minskade under både 2001/02 och 2002/03. Produktiviteten och antalet anställda minskade både 2001/02 och 2002/03. Sammantaget ledde minskningen av försäljningsvolymen och priserna i gemenskapen till en minskning av gemenskapsproducenternas försäljningsintäkter med 29 %, från 41,9 miljoner euro 2000/01 till 29,9 miljoner euro 2001/02 och 21,9 miljoner euro 2002/03. Samtidigt sjönk gemenskapsproducenternas lönsamhet från 6,8 % till -1,7 % under 2001/02 och -4,3 % under 2002/03.

(63) Med beaktande av alla dessa faktorer drar kommissionen slutsatsen att gemenskapens producenter lidit allvarlig skada.

7. ORSAKSSAMBAND

(64) För att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan och för att se till att skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs den ökade importen, gick kommissionen till väga på följande sätt:

- Skadeverkningarna av de faktorer som ansågs orsaka skada skildes från varandra.

- Dessa skadeverkningar tillskrevs de faktorer som orsakat dem.

- Efter att ha identifierat vilken skada som var att hänföra till varje enskild känd faktor fastställde kommissionen huruvida den ökade importen var en faktisk och betydande orsak till den allvarliga skadan.

7.1 ANALYS AV SKADEVÅLLANDE FAKTORER

7.1.1 Inverkan av den ökade importen

(65) Marknaden för konserverade mandariner är öppen med avseende på försörjningskällor och kunder. Eftersom konserverade mandariner i grunden är en stapelvara, konkurrerar den berörda produkten och den likadana produkten huvudsakligen genom priset.

(66) Mellan 2000/01 och 2002/03 ökade importens marknadsandel från 31 % till 56 % och därefter till 62 %, under det att gemenskapsproducenternas marknadsandel minskade från 69 % till 44 % och därefter till 38 %. Under samma period ökade importen från 34 % till 74 % och därefter till 113 % av gemenskapsproduktionen, vilket visar att importen även ökat i förhållande till produktionen, till förfång för gemenskapsproducenterna.

(67) När det gäller priserna på gemenskapens marknad sjönk det av Eurostat noterade genomsnittliga priset per enhet för den importerade produkten från 792 euro/ton till 691 euro/ton och därefter till 605 euro/ton mellan 2000/01 och 2002/03. Det genomsnittliga priset per enhet för gemenskapsprodukten sjönk under samma period från 925 euro/ton till 827 euro/ton och därefter till 781 euro/ton. Minskningen av den likadana produktens genomsnittliga pris per enhet skulle bara den ha fått till effekt att gemenskapsproducenternas intäkter av försäljningen i gemenskapen skulle ha sjunkit med 11 % (4,4 miljoner euro) 2001/02 och med ytterligare 6 % (1,7 miljoner euro) 2002/03. Eftersom försäljningsvolymen samtidigt minskade uppgick den faktiska minskningen av försäljningsintäkterna i gemenskapen till 12 miljoner euro under 2001/02 och till 8 miljoner euro under 2002/03. Denna minskning av försäljningsintäkterna (tillsammans med kostnadsökningen) ledde till en betydande minskning av lönsamheten, och gemenskapsproducenterna uppvisade en förlust på 1,7 % för 2001/02 och 4,3 % för 2002/03.

(68) Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att det finns en korrelation mellan den ökade lågprisimporten och den allvarliga skada som gemenskapens producenter lidit, och att den ökade importen har haft en skadlig inverkan särskilt i form av ett tryck nedåt på priserna och en volymmässig minskning av gemenskapsproducenternas försäljning på gemenskapsmarknaden.

7.1.2 Inverkan av förändringar i förbrukningen

(69) Kommissionen genomförde en fullständig undersökning av de skadevållande verkningarna av minskningen av förbrukningen mellan 1998/99 och 2000/01. Minskningen måste ses mot bakgrund av den övergripande trenden under den femåriga undersökningsperioden. Förbrukningen minskade från 80065 ton 1998/99 till 74056 ton 1999/2000 och till 65676 ton 2000/01. Den ökade därefter med 15284 ton till 80960 ton 2001/02 och minskade sedan till 72843 ton under 2002/03.

(70) Kommissionen noterar att även om förbrukningen minskade 2000/01 till sin lägsta nivå under skadeundersökningsperioden var detta samtidigt det år då gemenskapsproducenterna uppnådde sin högsta lönsamhetsnivå (6,8 %). Däremot ökade förbrukningen 2001/02 till 80960 ton (den högsta nivå som uppnåddes under perioden), under det att gemenskapsproducenternas lönsamhet samtidigt minskade till - 1,7 %. Det finns följaktligen inget klart samband mellan förbrukningen och gemenskapsproducenternas lönsamhet och allmänna ekonomiska situation.

(71) Vid undersökningen av förbrukningens inverkan på gemenskapsproducenternas lönsamhet måste hänsyn tas till samtliga marknadsaktörers reaktioner på förändringarna i förbrukningen. Det konstaterades i detta sammanhang att samtidigt som gemenskapsproducenterna tvingades minska sin försäljning i gemenskapen med omkring 9185 ton 2001/02 jämfört med 2000/01, skedde en kraftig ökning av importen (+ 24469 ton). På ett liknande sätt minskade gemenskapsproducenternas försäljning med över 8000 ton under 2002/03 samtidigt som importen stannade kvar på samma nivå som förra året.

(72) När det gäller inverkan på priserna bör förändringar i förbrukningen av konserverade produkter med en betydande hållbarhetstid normalt inte få någon stor inverkan på priserna om produktionen anpassas till marknadens behov. Gemenskapens producenter förefaller i detta avseende ha reagerat genom att minska både produktionen och försäljningen i högre grad än vad som var nödvändigt för att ligga i linje med minskningen av förbrukningen. Detta återspeglas i en motsvarande nedgång i lagernivåerna.

(73) På samma sätt bör, om pristrycket minskar, de skadeverkningar som härrör från låga priser kunna begränsas. Den viktigaste faktorn är vinst, och en eventuell vinstnedgång skulle ha begränsats till ett minimum om priserna och försäljningsvolymerna inte hade fallit betydligt. Det är därför rimligt att dra slutsatsen att om lågprisimporten inte hade ökat kraftigt skulle inte minskningen av förbrukningen ha medfört väsentliga vinstminskningar.

(74) Även om samtliga marknadsaktörer hade anpassat sin produktion skulle gemenskapsproducenterna ändå ha sålt mindre under säsongerna 1999/2000, 2000/01 och 2002/03. Förbrukningen 2001/02 låg dock på sin högsta nivå sedan 1998/99 och var ungefär lika stor som under det året. Gemenskapsproducenternas försäljning minskade emellertid med 29438 ton 2001/02 jämfört med 1998/99, vilket motsvarar en minskning på 43 %. Samtidigt ökade importen 2001/02 med 28457 ton jämfört med 1998/99. Importen ökade således väsentligt mellan 1998/99 och 2001/02 trots att förbrukningen endast steg en aning.

>Plats för tabell>

(75) Tabellen ovan visar att även om förbrukningen hade legat på en konstant nivå under hela skadeundersökningsperioden skulle gemenskapsindustrins marknadsandel ändå inte ha utvecklats på ett radikalt annorlunda sätt. Detta innebär att utvecklingen av förbrukningen endast hade en begränsad inverkan på gemenskapsindustrins marknadsandel.

(76) Av dessa skäl dras slutsatsen att även om det finns en koppling mellan nedgången i förbrukningen och de observerade skadliga verkningarna, är detta samband inte betydande.

7.1.3 Inverkan av förändringar i exportresultatet

>Plats för tabell>

(77) Kommissionen undersökte även inverkan av exportminskningen. Mellan 1998/99 och 2000/01 minskade gemenskapsproducenternas export av konserverade mandariner volymmässigt från 21316 ton till 14544 ton på grund av att gemenskapsproducenterna förlorat marknadsandelar till konkurrerande lågprisimport från Kina (särskilt till följd av den hormontvist som tas upp i skäl 35). Mellan 2000/01 och 2001/02 återhämtade sig exporten och steg till 18099 ton och uppgick till 17780 ton säsongen 2002/03. Under femårsperioden minskade exporten med ca 3500 ton, även om den största minskningen ägde rum mellan 1999/2000 och 2000/01 (vilket är det år då gemenskapsproducenternas lönsamhet var som högst). Exporten ökade däremot 2001/02, vilket var positivt för gemenskapsproducenterna. Under den senaste perioden, dvs. mellan 2001/02 och 2002/03, minskade exporten med 319 ton (- 1,7 %), vilket endast motsvarar 0,8 % av gemenskapsproduktionen för det året.

(78) Det är även att märka att i lönsamhetsberäkningen i avsnitt 6.1.10 har endast gemenskapsförsäljningen beaktats. Följaktligen har exporten inte haft någon större betydelse för den minskade lönsamhet som konstaterats för gemenskapsproducenterna under den senaste perioden.

(79) Mot denna bakgrund dras slutsatsen att det finns ett visst orsakssamband mellan exportminskningen och de skadeverkningar som konstaterats på så vis att t.ex. exportminskningen har bidragit till att minska produktionen och kapacitetsutnyttjandet. Verkningarna ägde dock huvudsakligen rum mellan 1999/2000 och 2000/01 (dågemenskapsproducenterna fortfarande var lönsamma), och den mycket obetydliga exportminskningen 2002/03, som motsvarade mindre än 1 % av gemenskapsproduktionen, kan inte anses ha haft någon märkbar effekt.

7.1.4 Inverkan av outnyttjad kapacitet

(80) Kommissionen har vidare undersökt om skadeverkningar kan ha uppstått på grund av outnyttjad kapacitet hos gemenskapsproducenterna. Det förekom endast en enda smärre ändring av den uppskattade teoretiska produktionskapaciteten under undersökningsperioden, nämligen då produktionskapaciteten ökade med 2 % 1999/2000 till 129260 ton.

(81) Denna kapacitetsökning bidrog till att kapacitetsutnyttjandet minskade 1999/2000 och de därpå följande åren, eftersom den förväntade efterfrågan på ytterligare kapacitet aldrig uppstod. Följaktligen drogs slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan kapacitetsökningen och de skadeverkningar som konstaterats under femårsperiodens första del, även om den ytterligare kapaciteten hade mycket liten inverkan på gemenskapsproducenternas totala lönsamhet.

7.1.5 Inverkan av bristande utbud på råvaror

(82) Några exportörer hävdade att det var bristande utbud på råvaror (dvs. färska små citrusfrukter) på gemenskapsmarknaden som orsakat gemenskapsproducenternas produktionsminskning. Efter att ha undersökt gemenskapsmarknaden för färska små citrusfrukter fastställde kommissionen emellertid att det fanns ett tillräckligt utbud för att täcka bearbetningsindustrins efterfrågan.

(83) I tabell A anges den faktiska produktionen av färska små citrusfrukter (klementiner, mandariner och satsumas) för åren 1998-2002.

Tabell A

>Plats för tabell>

Källa:

CLAM.

7.1.6 Bearbetningsindustrins efterfrågan på färska små citrusfrukter

(84) I tabell B anges de kvantiteter klementiner och satsumas som användes av bearbetningsindustrin för framställning av konserverade mandariner under perioden 1998/99-2002/03.

Tabell B

>Plats för tabell>

(85) Såsom framgår av tabellerna A och B förefaller utbudet av små färska citrusfrukter på gemenskapsmarknaden vida överstiga bearbetningsindustrins efterfrågan.

(86) Bearbetningsindustrin konkurrerar emellertid med andra inköpare av färska satsumas och klementiner, och sänkningen av priset för den likadana produkten förefaller hindra dess förmåga att konkurrera. Priset för färska mandariner avsedda för behandling fastställs dessutom genom de årliga kontrakt mellan konserverarna och odlarna som ingås i början av säsongen. I tabell C anges det pris som odlarna får för mandariner som säljs som färska produkter och för konservering:

Tabell C

>Plats för tabell>

(87) Prisskillnaderna beror på två faktorer. För det första håller det på att bli allt svårare för gemenskapsproducenterna att köpa råvaror (färska satsumas och klementiner) till ett pris som gör det möjligt för dem att uppnå en skälig lönsamhet. För det andra leder de låga priser som gemenskapsproducenterna erbjuder odlarna för satsumas, dvs. den råvara som huvudsakligen används för konservering, till att odlarna lägger om sin produktion från satsumas till klementiner i syfte att förbättra sin lönsamhet. Det förefaller emellertid inte som om denna process ännu gått tillräckligt långt för att ha gett kännbara resultat när det gäller utbudet till gemenskapsproducenterna.

(88) Kommissionen drar således slutsatsen att bristande utbud inte bidragit till den skada som gemenskapsproducenterna lidit.

7.1.7 Andra faktorer

(89) Inga andra skadevållande faktorer (förutom dem som behandlas i avsnitten 7.1.1-7.1.6) identifierades av kommissionen eller framfördes av de berörda parterna i samband med den slutgiltiga undersökningen.

7.2 FÖRDELNING AV SKADEVERKNINGAR

(90) Den allvarliga skada som gemenskapsproducenterna lidit tog sig främst uttryck i minskade försäljningsvolymer, minskade priser per enhet, försämrad lönsamhet och ökade ekonomiska förluster. Kommissionen fastställde tre faktorer som utöver ökningen av importen bidragit till skadan, nämligen minskad förbrukning, exportnedgång och en ökning av den outnyttjade kapaciteten.

(91) Förbrukningen minskade mellan 1998/99 och 2000/01, för att därefter öka 2001/02 och återigen minska under den senaste säsongen. Importen utvecklades emellertid inte alls i enlighet med förbrukningen, och kommissionen anser att minskningen av förbrukningen mellan 1998/99 och 2000/01 inte hade någon betydande inverkan på vare sig volym eller priser. Minskningen av förbrukningen 2002/03 sammanföll med minskningen av gemenskapsproducenternas försäljningsvolym och priser och försämringen av deras lönsamhet. Kommissionen drar därför slutsatsen att minskningen av förbrukningen bidragit till den allvarliga skada som gemenskapsproducenterna lidit.

(92) Kommissionen undersökte även minskningen av gemenskapsproducenternas export under femårsperioden. Det förekom en minskning under den första delen av femårsperioden. Under den senare delen av perioden då det förekom allvarlig skada ökade exporten för att därefter minska en aning. Exportutvecklingen hade därför en betydligt mindre inverkan på gemenskapsproducenterna under perioden 2000/01 och 2002/03 än den kraftiga importökningen.

(93) Kommissionen undersökte även den kapacitetsökning som ägde rum 1999/2000 och därefter höll i sig. Kostnaden för denna ytterligare kapacitet var obetydlig på årsbasis.

(94) Kommissionen noterade, efter att ha försäkrat sig om att effekterna av andra faktorer inte tillskrevs den ökade importen, att det fanns ett faktiskt och betydande orsakssamband mellan nedgången i gemenskapsproducenternas försäljningsvolym, försäljningspriser och lönsamhet och ökningen av importen, vilken inte bara ökade mycket snabbare än förbrukningen mellan 2000/01 och 2001/02, utan även ökade då förbrukningen minskade mellan 1998/99 och 2000/01 och under 2002/03.

7.2.1 Slutsats

(95) Efter att ha undersökt skadeverkningarna av de andra kända faktorerna och efter att ha åtskilt dem från varandra och från den ökade importens skadeverkningar samt efter att ha sett till att den skada som orsakats av andra faktorer inte tillskrivs importen, drar kommissionen den slutsatsen att det finns ett faktiskt och betydande samband mellan den ökade importen och den allvarliga skadan för gemenskapsproducenterna.

8. GEMENSKAPENS INTRESSE

8.1 INLEDANDE ANMÄRKNING

(96) Skyddsåtgärder syftar till att avhjälpa allvarlig skada som har inträffat och att förhindra att situationen för gemenskapens producenter av den berörda produkten ytterligare förvärras. Förutom oväntade händelser, ökad import, allvarlig skada och orsakssamband har kommissionen undersökt huruvida det finns några tvingande ekonomiska skäl för att dra slutsatsen att det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att införa slutgiltiga åtgärder. I detta syfte undersöktes, på grundval av tillgänglig bevisning, hur alla parter som berörs av detta förfarande sannolikt skulle komma att påverkas om åtgärder vidtas respektive inte vidtas.

8.2 GEMENSKAPSPRODUCENTERNAS INTRESSE

(97) Gemenskapsproducenterna har gjort betydande investeringar och har det mest mekaniserade och automatiserade produktionssystemet i världen. De är ekonomiskt bärkraftiga och konkurrenskraftiga under normala marknadsvillkor. Under skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsproducenternas produktion och försäljning kraftigt, vilket har gjort att de för närvarande inte är lönsamma. Om den nuvarande höga importen till låga priser fortsätter kommer detta att leda till ett fortsatt äventyrande av gemenskapsproducenternas situation.

(98) Införandet av slutgiltiga skyddsåtgärder skulle ge gemenskapsproducenterna möjlighet att omstrukturera och därmed säkerställa bärkraften både för produktionen av den berörda produkten på lång sikt och för hela deras verksamhet. De skulle dessutom få det utrymme som är nödvändigt för att omstrukturera och dra nytta av ökade utgifter till forskning och utveckling som har till syfte att sänka produktionskostnaderna ytterligare. Det finns redan långt framskridna planer på konsolidering inom sektorn, men det dröjer naturligtvis innan denna konsolidering är genomförd och börjar ge vinst. Till detta kommer ett antal kostnadsbesparande åtgärder, bl.a. ökat samarbete mellan gemenskapsproducenterna vid inköp av andra råvaror än den färska frukten (som redan omfattas av avtal om gemensamma inköp).

8.3 INTRESSET FÖR GEMENSKAPSPRODUCENTERNA AV FÄRSKA SMÅ CITRUSFRUKTER

(99) De producenter av färsk frukt som försörjer gemenskapsproducenterna med råvaror har intresse av en stark och förutsägbar efterfrågan på sin produkt till ett pris som gör det möjligt för dem att uppnå en skälig vinst. Det förefaller som om den betydande lågprisimporten av den berörda produkten bl.a. leder till att råvarupriserna (små färska citrusfrukter, särskilt satsumas) på gemenskapsmarknaden pressas ned. Producenterna av färsk frukt har därför intresse av att åtgärder införs i syfte att minska lågprisimporten av den berörda produkten till gemenskapen.

8.4 INTRESSET FÖR ANVÄNDARNA OCH IMPORTÖRERNA I GEMENSKAPEN

(100) I syfte att bedöma verkningarna för importörer och användare av att åtgärder införs respektive inte införs sände kommissionen frågeformulär till kända importörer och användare av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden. Det inkom nio svar från importörer men inget svar från andra användare än sådana som var importörer närstående.

(101) Några importörer av den berörda produkten hävdade att det inte var nödvändigt att införa åtgärder, eftersom gemenskapsindustrins problem skulle ha vållats av höga priser och bristande utbud i gemenskapen på färska mandariner för konservering och inte på den ökade importen. Det är emellertid att notera att i slutet av 2001/02, dvs. det år då importen ökade till 44804 ton och gemenskapsproducenternas försäljning i gemenskapen minskade till 36156 ton, ökade gemenskapsproducenternas lager med 6074 ton till 17279 ton. Gemenskapsproducenternas minskade försäljning förefaller inte bero på att de inte kunde leverera, utan på något annat. Den mest troliga förklaringen förefaller att vara den ökade lågprisimportens allt starkare ställning.

(102) Importörerna hävdade även att det var bättre att bibehålla olika försörjningskällor och att om åtgärder införs bör dessa inte vara utformade som ett minimiprissystem eller tilldelning ur en kvot enligt principen "försttillkvarn", eftersom detta skulle störa marknaden ytterligare. Tilldelning enligt principen "försttillkvarn" skulle leda till import i början av året tills kvoterna var tömda och därefter till ianspråktagande av det inhemska utbudet. De underströk dessutom vikten av att handlarna på de viktigaste marknaderna i Europa och konsumenterna har fortsatt tillgång till kvalitetsprodukter till låga priser.

(103) De slutgiltiga åtgärderna utgörs av en tullkvot som återspeglar den traditionella importnivån. De eventuella nackdelarna för användarna och importörerna anses därför inte väga tyngre än de fördelar som åtgärderna förväntas ge gemenskapsproducenterna. Dessa åtgärder är vad som minst krävs för att förhindra att gemenskapsproducenternas situation förvärras ytterligare.

8.5 INTRESSET FÖR KONSUMENTERNA I GEMENSKAPEN

(104) Eftersom den berörda produkten är en konsumentvara underrättade kommissionen olika konsumentorganisationer om att undersökningen inletts. Ingen konsumentorganisation lämnade några synpunkter, och verkningarna för konsumenterna anses därför vara minimala.

9. UTVIDGNINGEN

9.1 IMPORT TILL DE ANSLUTANDE LÄNDERNA

(105) Med tanke på att åtgärderna kommer att gälla efter utvidgningen av EU, vilken avses ske den 1 maj 2004, undersökte kommissionen även ökningen av importen (i både absoluta och relativa tal) avseende samtliga framtida 25 medlemsstater i EU.

>Plats för tabell>

(106) Importen till de anslutande länderna från länder som inte är framtida medlemsstater i EU ökade med 67 % från 2562 ton under 2000 till 4268 ton under 2001 och fortsatte att öka till 5350 ton (en ytterligare ökning på 25 %) under 2002. Under 2003 steg denna import med ytterligare 22 % till 6528 ton.

(107) För att kunna bedöma hur mycket importen till de framtida 25 medlemsstaterna i EU troligen skulle ha ökat under de senaste åren måste man lägga samman importen till EU och de anslutande ländernas import från länder som inte är framtida medlemsstater i EU.

>Plats för tabell>

(108) Enligt dessa beräkningar skulle den sammanlagda importen till de 25 framtida medlemsstaterna i EU ha ökat med 22 % från 20135 ton till 24603 ton mellan 2000 och 2001 och därefter med 104 % till 50154 ton mellan 2001 och 2002. Importen skulle ha fortsatt att ligga på denna höga nivå under 2003 och till och med ha ökat med 2 % till 51341 ton.

(109) Det finns ingen produktion av den berörda produkten i de anslutande länderna, och såsom anges ovan uppvisade importen till de framtida 25 medlemsstaterna i EU samma utveckling som importen till de 15 medlemsstaterna i EU. Följaktligen är analysen rörande allvarlig skada och orsakssamband för de nuvarande 15 medlemsstaterna i EU giltig även för de 25 framtida medlemsstaterna i EU.

(110) Kommissionen övervägde även frågan om gemenskapens intresse avseende de 25 framtida medlemsstaterna i EU. Det finns ingen produktion av råvara eller av den berörda produkten i de anslutande länderna. Importen av den berörda produkten till de anslutande länderna motsvarar dock ca 12 % av den sammanlagna importen till de 25 framtida medlemsstaterna i EU. Intressena för importörerna, användarna och konsumenterna i de anslutande länderna skiljer sig inte från intressena för importörerna, användarna och konsumenterna i de 15 medlemsstaterna i EU, vilka utgör ett mycket större antal. Intressena för importörerna, användarna och konsumenterna i de 15 medlemsstaterna i EU sammanfaller med och representerar till fullo intressena för de 25 framtida medlemsstaterna i EU. Följaktligen är analysen rörande allvarlig skada och orsakssamband för de 15 medlemsstaterna i EU giltig även för de 25 framtida medlemsstaterna i EU.

(111) Varje berörd part som anser att det inte är berättigat att fortsätta tillämpa åtgärderna i deras nuvarande form efter utvidgningen med avseende på de 25 framtida medlemsstaterna i EU uppmanas att lämna sina synpunkter tilll kommissionen senast den 15 maj 2004 och i detalj ange varför kommissionen bör inleda en översyn av åtgärderna.

10. ALLMÄNT ÖVERVÄGANDE

(112) Den ökade importen av den berörda produkten (se skälen 24-27) leder till allvarliga störningar på gemenskapens marknad för den berörda produkten, vilken är en av de produkter som förtecknas i artikel 1.2 i rådets förordning (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker(6), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 386/2004(7), och dessa störningar äventyrar sannolikt uppfyllandet av de mål som anges i artikel 33 i fördraget. De villkor i artikel 22 i rådets förordning (EG) nr 2201/96 som eventuellt är tillämpliga är således uppfyllda.

11. SLUTLIGA ÖVERVÄGANDEN

(113) Det framgår av kommissionens genomgång av undersökningsresultaten att villkoren för införande av skyddsåtgärder är uppfyllda.

11.1 ÅTGÄRDERNAS FORM OCH OMFATTNING

(114) För att gemenskapsmarknaden skall fortsätta vara öppen och för att se till att det finns ett utbud som kan tillgodose efterfrågan, bör det införas ett system med tullkvoter och föreskrivas att det för mängder utöver dessa kvoter måste erläggas en tilläggstull. Därmed kan även import utöver dessa kvoter föras in i gemenskapen, om än mot erläggande av en tilläggstull. Tilläggstullen bör fastställas till en nivå som är förenlig med syftet att förhindra allvarlig skada för gemenskapens producenter. Den tilläggstull som fastställdes i samband med införandet av de provisoriska skyddsåtgärderna (förordning (EG) nr 1964/2003) har inte varit tillräckliga för att minska importen på kort sikt. Under den period som de provisoriska åtgärderna varit tillämpliga, dvs. 9 november 2003-10 april 2004, fortsatte importen av den berörda produkten att öka och priserna att minska. Tilläggstullen i samband med de provisoriska åtgärderna uppgick till 155 euro/ton. Stärkningen av euron har delvis bidragit till att denna tull absorberats av sänkningarna av det genomsnittliga pris som tagits ut av de exporterande producenterna i Kina. För att uppnå önskvärt resultat måste tilläggstullen vara högre än 155 euro/ton.

(115) Tilläggstullen har fastställts på grundval av ett riktpris som skulle ge gemenskapsproducenterna en vinst på 6,8 % av omsättningen, justerad för transportkostnader, i syfte att säkerställa en rättvis jämförelse med den import som levereras till de viktigaste geografiska konsumtionsområdena. Detta belopp jämfördes därefter med det genomsnittliga importpriset under perioden april 2003-december 2003 i samma handelsled, justerat till cif-priset gemenskapens gräns, med tillägg för tull, kostnader efter importen och importörens vinst. Den ovannämnda vinstnivån grundar sig på en uppskattning av gemenskapsproducenternas faktiska vinster under perioden 1998/99-2001/02. Nivån på målprisunderskridandet har fastställts till 57,9 % av importpriset cif. Den fasta tullen bör således uppgå till 301 euro/ton. Eftersom betydande ändringar av eurons kurs i förhållande till den kinesiska yuanen erkänt inverkar på importpriserna bör det vara tillåtet att se över tullsatsen i det fall euron senare sjunker i förhållande till yuanen och detta inverkar väsentligt på priserna.

(116) För att bibehålla tillträdet till gemenskapsmarknaden bör tullkvoterna fastställas på grundval av importvolymen under en period nära i tiden. Den senaste treårsperiod för vilken det finns importstatistik tillgänglig är perioden 1999/2000-2001/02. (2002/03 anses inte vara representativt, eftersom skyddsåtgärdsförfarandet inleddes under denna period.) Tullkvoterna bör därför fastställas på grundval av den genomsnittliga volym som importerats under dessa år (27570 ton för de 15 medlemsstaterna i EU). Med hänsyn till vissa importörers betydande lageruppbyggnad och den fortsatt höga importnivån under den senaste tiden anses detta vara den maximala kvantitet som kan importeras utan tilläggstull. Denna volym bedöms göra det möjligt för gemenskapsproducenterna att fortsätta anpassa sig, samtidigt som en ytterligare försämring av deras situation undviks.

(117) Kommissionen noterar att det är nödvändigt att se över tullkvoternas storlek till följd av utvidgningen den 1 maj 2004. Tullkvoterna för den första perioden (27570 ton för de 15 medlemsstaterna i EU) bör därför ökas med den genomsnittliga årliga importvolymen från tredjeland till anslutningsländerna under perioden 2000-2002. Detta genomsnitt uppgick till 4060 ton. Tullkvoten för EU-25 för den första perioden bör således fastställas till 31630 ton. Eftersom den sista perioden endast omfattar 212 dagar bör den faktiska importkvoten för denna period minskas proportionellt.

(118) För att bevara det traditionella handelsmönstret samtidigt som det tillses att gemenskapsmarknaden är öppen för nya leverantörsländer, bör tullkvoterna delas upp mellan de länder som har ett betydande intresse av att leverera den berörda produkten till gemenskapsmarknaden, samtidigt som en del bör reserveras för de länder som i nuläget inte har ett sådant betydande intresse. Efter samråd med Kina, som är det enda land som har ett sådant betydande intresse, gör kommissionen bedömningen att Kina bör tilldelas en specifik tullkvot och att storleken på denna bör fastställas i förhållande till hur stor andel av den totala kvantiteten av den berörda produkten som levererats av Kina under treårsperioden 1999/2000-2001/02. En mycket stor del av importen under denna period hade sitt ursprung i Kina, och därför bör det inrättas en landspecifik tullkvot för Kina och en annan kvot för alla andra länder.

(119) På denna grundval skulle den inledande kvoten för Kina när det gäller de framtida 25 medlemsstaterna i EU fastställas till 30843 ton för en period av ett år, under det att kvoten för alla andra länder skulle bli 787 ton för samma period. Detta skulle emellertid leda till att kvoten för alla andra länder blir för liten för att konkurrens skall vara möjlig eller för att nya företag skall kunna komma in på marknaden. Det är önskvärt att även andra länder än Kina ges möjlighet att exportera den berörda produkten till gemenskapen. Kvoten för alla andra länder bör därför ökas till 3 % av den genomsnittliga förbrukningen i gemenskapen under skadeundersökningsperioden (eller 2314 ton per år), vilket ger ett samlat underlag för tullkvoterna på 33157 ton.

(120) Med tanke på skyldigheten att liberalisera åtgärderna bör de sammanlagda årliga tullkvoterna ökas med 5 % under var och en av de följande perioderna, dvs. till 34815 ton för perioden fram till och med den 10 april 2006, till 36556 ton för perioden fram till och med den 10 april 2007 och till 22294 ton för perioden fram till och med den 8 november 2007 (212 dagar). Kommissionen kommer att genomföra samråd efter halva tillämpningstiden i enlighet med artikel 21 i förordning (EG) nr 3285/94 för att undersöka verkningarna av åtgärden, fastställa huruvida det är lämpligt att påskynda liberaliseringen (och i så fall hur) och huruvida det fortfarande är nödvändigt att tillämpa åtgärden. I samband med denna översyn bör även de omstruktureringsåtgärder som vidtagits av gemenskapsproducenterna beaktas.

(121) I enlighet med gemenskapslagstiftningen och gemenskapens internationella förpliktelser bör skyddsåtgärderna inte gälla för produkter med ursprung i ett utvecklingsland, under förutsättning att detta lands andel av importen till gemenskapen av den berörda produkten inte överstiger 3 %. Det enda utvecklingsland som inte uppfyller kraven för att tillämpa detta undantag är Kina. Följaktligen bör de utvecklingsländer som inte omfattas av de slutgiltiga åtgärderna anges (se bilaga 2).

11.2 FÖRVALTNING AV TULLKVOTEN

(122) Innan åtgärderna infördes begärde några importörer och deras intresseorganisationer att ett system skulle införas för att göra det möjligt för de importörer som traditionellt importerar den berörda produkten från Kina att få garanterade kvantiteter som grundar sig på deras traditionella importnivåer från Kina. Andra importörer hävdade att ett eventuellt kvotsystem borde tillämpas enligt principen "försttillkvarn", i syfte att undvika onödig administration och upprätthålla konkurrensen.

(123) I syfte att inhämta de uppgifter som är nödvändiga för att fastställa en lämplig metod för att förvalta kvoterna offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande den 2 oktober 2003(8). Det framgick av de upplysningar som lämnades till följd av detta tillkännagivande att för var och en av konserveringssäsongerna 1999/2000, 2000/01 och 2001/02 hade den helt övervägande delen av importen av den berörda produkten (mer än 90 %) importerats av ett litet antal importörer, vilka i snitt importerade minst 500 ton per konserveringssäsong (nedan kallade "traditionella importörer"). Resten av importen importerades av andra importörer än de traditionella importörerna (nedan kallade "andra importörer").

(124) Även om några importörer hävdade att tröskeln för de traditionella importörerna borde vara lägre (t.ex. 300 ton eller mindre) konstaterades det att det vid tillämpningen av de provisoriska åtgärderna fanns ett stort antal importörer som önskade importera mindre kvantiteter. Importörerna av mindre kvantiteter har totalt sett mest intresse av en ökning av den del av tullkvoten som är avsedd för icke-traditionella importörer än av en sänkning av tröskeln för att godkännas som traditionell importör.

(125) Efter att ha behandlat begäran mot bakgrund av erfarenheterna i samband med tillämpningen av de provisoriska åtgärderna noterar kommissionen följande:

- Utan ett system med garanterade licenser kommer priset för den produkt som importeras från Kina sannolikt att öka dramatiskt i början av kvotperioden och kan därefter komma att rasa när importörerna når upp till eller överskrider den importnivå som är nödvändig för att de skall kunna fullgöra sina order (s.k. icke-förutsebara effekter). De icke-förutsebara effekterna av att tilldela kvoten enligt principen "försttillkvarn" riskerar att skada gemenskapsproducenterna, eftersom efterfrågan i början av konserveringssäsongen kommer att inriktas på import från Kina och överföras till gemenskapsproducenternas produkt först efter det att tullkvoten förbrukats. Detta riskerar att minska gemenskapsproducenternas försäljning i början av konserveringssäsongen, och de skulle även kunna drabbas av den osäkerhet som skulle följa av de kraftiga prisfluktuationerna. Om detta skulle inträffa, skulle uppnåendet av målet med att införa slutgiltiga åtgärder äventyras.

- De nuvarande importörer som normalt sett importerar betydande kvantiteter av den berörda produkten från Kina har intresse av att det tillses att de traditionella handelsflödena består och att de även i fortsättningen kan importera en viss kvantitet av den berörda produkten från Kina utan tilläggstull. Även de nya importörerna har intresse av att ha viss möjlighet att importera den berörda produkten från Kina utan tilläggstull.

- Detaljhandlarna och konsumenterna har intresse av att det även i fortsättningen finns ett tillräckligt utbud av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden och att marknadspriset stabiliseras.

- De slutgiltiga åtgärderna bör utformas så att deras mål uppnås samtidigt som man minimerar onödiga marknadsstörningar i form av kraftiga prisfluktuationer och negativa effekter för gemenskapsproducenterna och ger importörerna minsta möjliga administrativa börda. Det är att märka att den faktiska importen av den berörda produkten ökade under den period som de provisoriska åtgärderna tillämpades, under det att detaljhandelspriset för minst en av de viktigaste aktörerna minskade med 17 %.

- Åtgärderna bör ha en form som främjar ökad konkurrens bland importörerna och säkerställa att nya icke-traditionella importörer ges möjlighet att gå in på marknaden.

(126) Mot denna bakgrund anser kommissionen att det inte är lämpligt att förvalta tullkvoten enligt principen försttillkvarn. I stället bör de ekonomiska aktörer som traditionellt importerat betydande kvantiteter av den berörda produkten till gemenskapen eller till de anslutande länderna ("traditionella importörer") ha möjlighet att ansöka om en licens för att importera en kvantitet av den berörda produkten utan tilläggstull, på grundval av omfattningen av deras traditionella import från Kina. Samtidigt bör andra importörer som önskar importera den berörda produkten till gemenskapen från Kina, men som inte uppfyller detta villkor ("andra importörer"), också ha möjlighet att ansöka om en licens för att importera en kvantitet av den berörda produkten utan tilläggstull.

(127) Det bör inrättas ett licenssystem varigenom den berörda produkten kan importeras tullfritt mot uppvisande av en importlicens. Tillämpningsföreskrifterna för detta system bör utgöra ett komplement till, eller ett undantag från, de bestämmelser som fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter(9), senast ändrad genom förordning (EG) nr 322/2004(10).

(128) För att systemet skall kunna fungera väl bör endast aktörer (fysiska eller juridiska personer, enskilda personer eller grupper) som nyligen har importerat till gemenskapen eller de anslutande länderna ha rätt att ansöka om en licens. Det behövs även åtgärder för att så långt som möjligt förhindra att ansökningar om importlicenser sker i spekulativt syfte, vilket kan leda till att tullkvoterna inte förbrukas till fullo. För att vara berättigad att ansöka om en licens bör importören därför nyligen ha importerat rimliga kvantiteter av liknande produkter till gemenskapen. Med hänsyn till den berörda produktens egenskaper och värde anses det rimligt att en importör måste ha importerat minst 50 ton av sådana bearbetade produkter av frukt och grönsaker som anges i artikel 1.2 i rådets förordning (EG) nr 2201/96 under minst en av de tre senaste konserveringssäsongerna 2000/01, 2001/02 och 2002/03 för den första perioden av de slutgiltiga åtgärderna (11 april 2004-10 april 2005) för att vara berättigad till att ansöka om en licens. Dessutom bör det föreskrivas att en säkerhet måste ställas för varje ton av den berörda produkten som är föremål för en ansökan om importlicens. Denna säkerhet bör vara tillräckligt hög för att motverka ansökningar i spekulationssyfte, men inte för hög för att motverka ansökningar från aktörer som verkligen bedriver handel med bearbetade produkter av frukt och grönsaker. En säkerhet på ca 20 % av värdet av den importerade berörda produkten anses vara rimlig i detta sammanhang.

(129) I samband med de provisoriska åtgärderna tilldelades de traditionella importörerna 85 % av tullkvoten (23435 ton per år), under det att de andra importörerna tilldelades 15 % (4135 ton per år). Åtgärderna bör vara så utformade att de bevarar de traditionella importörernas ställning, samtidigt som konkurrensen upprätthålls och de andra importörerna ges tillträde till marknaden. Det finns ett betydande antal importörer som tidigare har importerat konserverade satsumas från Kina men som inte når upp till den tröskel på 500 ton som fordras för att behandlas som traditionell importör. Eftersom dessa importörer importerar olika stora volymer ansågs en rättvisare lösning vara att öka tullkvoten för dessa importörer i stället för att sänka tröskeln.

(130) Trots att en mycket hög procentandel av den berörda produkten importerats av traditionella importörer under de senaste konserveringssäsongerna anses det att 25 % av tullkvoten för varor med ursprung i Kina bör vara tillgänglig för andra importörer i syfte att bevara marknadens öppenhet, upprätthålla konkurrensen och ge små importörer möjlighet att delta på marknaden. Genom att tilldela de traditionella importörerna 75 % av tullkvoten under de slutgiltiga åtgärderna skulle den årliga tullkvot som de ursprungligen tilldelats bli oförändrad (23132 ton). Detta skulle bevara de traditionella importörernas ställning, samtidigt som de icke-traditionella importörerna kunde tilldelas en högre procentsats än under de provisoriska åtgärderna. Följaktligen bör de andra importörerna tilldelas 7711 ton (25 % av tullkvoten).

(131) Licenser för den procentandel av tullkvoten som avsatts till de traditionella importörerna för import av den berörda produkten med ursprung i Kina under den berörda perioden bör beviljas de traditionella importörerna efter ansökan och uppfyllande av vissa objektiva kriterier. Licenser för återstoden av tullkvoten med avseende på den berörda perioden bör beviljas andra importörer efter ansökan och uppfyllande av objektiva kriterier. Dessa kriterier är nödvändiga för att säkerställa att varje traditionell importör har möjlighet att bibehålla sin ställning gentemot andra traditionella importörer, att ingen enskild importör kan kontrollera marknaden och att konkurrensen mellan importörer bibehålls. I detta sammanhang är det lämpligaste objektiva kriteriet för traditionella importörer den högsta kvantitet (nettovikt) av den berörda produkten som importerats per konserveringssäsong av den traditionella importören under de tre senaste konserveringssäsongerna 2000/01, 2001/02 och 2002/03 för den första perioden av de slutgiltiga åtgärderna (11 april 2004-10 april 2005). Det lämpligaste objektiva kriteriet för andra importörer är en gräns på 20 % av den tullkvot för varor med ursprung i Kina som avsatts för andra importörer (vilket motsvarar 3 % av den totala tullkvoten för varor med ursprung i Kina).

(132) När det gäller importen av den berörda produkten från andra länder än Kina bör hela tullkvoten vara tillgänglig för alla importörer på samma villkor, eftersom de traditionella importörerna inte har någon betydande import av den berörda produkten från andra länder än Kina och eftersom den tullkvot som skall inrättas är väsentligt högre än importen under föregående konserveringssäsonger. Av dessa orsaker är det lämpligaste objektiva kriteriet för att begränsa ansökningarna om importlicens en gräns på 20 % av tullkvoten för varor med detta ursprung.

(133) Möjligheten att från tullkvoterna undanta varor som importeras från utvecklingsländer är avhängig av varornas ursprung. Möjligheten att låta importerade varor omfattas av tullkvoten för import med ursprung i Kina eller av tullkvoten för import med ursprung i alla andra länder är också beroende av varornas ursprung. De gällande kriterierna i gemenskapen för bestämmande av ursprung bör därför tillämpas och, i syfte att se till att tullkvoterna förvaltas effektivt, bör det för import av den berörda produkten krävas att ett ursprungscertifikat uppvisas vid gemenskapens gräns, utom när importen av den berörda produkten omfattas av ett ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats enligt relevanta regler för att få omfattas av tullförmåner.

11.3 VARAKTIGHET

(134) De slutgiltiga åtgärderna bör gälla i högst fyra år, inbegripet giltighetstiden för de provisoriska åtgärderna, vilken inleddes den 9 november 2003. De bör således upphöra att gälla senast den 8 november 2007.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

System med tullkvoter

1. Ett system med tullkvoter skall inrättas för import till gemenskapen av vissa beredda eller konserverade mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och andra liknande citrushybrider utan tillsats av alkohol, men med tillsats av socker, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2008 30 55 och 2008 30 75 (nedan kallade "konserverade mandariner"). Storleken på och giltighetstiden för varje tullkvot anges i bilaga 1.

2. Den konventionella tullsatsen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87(11), eller eventuella förmånstullsatser, skall fortsätta att gälla för konserverade mandariner som importeras inom ramen för de kvoter som inrättas genom punkt 1.

3. Om inte annat följer av artikel 9 skall import av konserverade mandariner utan uppvisande av en licens enligt artikel 3.1 för det land i vilket dessa konserverade mandariner har sitt ursprung beläggas med en tilläggstull på 301 euro/ton.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) konserveringssäsong: en tolvmånadersperiod från och med den 1 oktober ett år till och med den 30 september påföljande år.

b) anslutande länder: Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

c) importör: en aktör (fysisk eller juridisk person, enskild person eller grupp) som till gemenskapen eller de anslutande länderna har importerat minst 50 ton av sådana bearbetade produkter av frukt och grönsaker som anges i artikel 1.2 i rådets förordning (EG) nr 2201/96 under minst en av de tre senaste konserveringssäsongerna, oavsett importens ursprung.

d) traditionell importör: en importör som importerat i snitt minst 500 ton konserverade mandariner per konserveringssäsong till gemenskapen eller anslutande länder under de tre senaste konserveringssäsongerna, oavsett importens ursprung.

e) referenskvantitet: den högsta kvantitet av konserverade mandariner som importerats per konserveringssäsong av en traditionell importör under någon av de tre senaste konserveringssäsongerna.

f) andra importörer: importörer som inte är traditionella importörer.

g) ursprung: det land i vilket importen har sitt ursprung. Detta land kan vara Kina eller ett annat land än Kina.

Artikel 3

Importlicenssystem

1. För all import inom ramen för de kvoter som inrättas genom artikel 1.1 skall det uppvisas en importlicens (nedan kallad "licensen") utfärdad i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000, om inte annat följer av den här förordningen.

2. Artikel 8.4 i förordning (EG) nr 1291/2000 skall inte tillämpas på licenserna. I fält 19 på licenserna skall "0" anges.

3. Genom undantag från artikel 9 i förordning (EG) nr 1291/2000 kan rättigheter som följer av licensen inte överlåtas.

4. Säkerheten enligt artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1291/2000 skall vara 150 euro per nettoton.

Artikel 4

Licensernas giltighet

1. Produktens ursprungsland skall anges i fält 8 i ansökan om licens och i licensen. Ordet "ja" i fält 8 skall kryssas för. Licenserna skall endast vara giltiga för produkter med ursprung i det angivna ursprungslandet.

2. Licenserna skall endast vara giltiga för den period som de utfärdats för. Licensens giltighetstid skall anges i fält 24 (t.ex.: "licensen gäller från och med den 11 april 2004 till och med den 10 april 2005").

Artikel 5

Licensansökan

1. Endast importörer får ansöka om licens.

Ansökningarna skall inges till de behöriga nationella myndigheterna. Importörerna skall till stöd för sina licensansökningar lämna uppgifter som gör det möjligt för de behöriga nationella myndigheterna att kontrollera att de uppfyller kraven enligt artikel 2 c och 2 d.

2. Licensansökningar för perioden fram till och med den 10 april 2005 kan inges under perioden 1-7 maj 2004. Licensansökningar för alla efterföljande perioder kan inges under perioden 1-8 februari omedelbart före den relevanta periodens början.

3. Licensansökningar som inges av en traditionell importör skall inte avse en kvantitet som är högre än den berörda traditionella importörens referenskvantitet för import av konserverade mandariner med ursprung i Kina, eller som överstiger 20 % av den tullkvot som fastställts för import av konserverade mandariner med ursprung i alla andra länder.

4. Licensansökningar som inges av andra importörer skall inte avse en kvantitet som överstiger 3 % av den tullkvot som inrättas genom bilaga 1 för import av konserverade mandariner med ursprung i Kina, eller 20 % av den tullkvot som fastställts för import av konserverade mandariner med ursprung i alla andra länder.

5. I fält 20 i licensansökan skall "traditionell importör" eller "annan importör" anges samt "ansökan enligt förordning 658/2004".

Artikel 6

Fördelning av tullkvoterna

1. När det gäller import med ursprung i Kina skall den tullkvot som inrättas genom artikel 1.1 för varje period fördelas i enlighet med följande:

a) 75 % till traditionella importörer.

b) 25 % till andra importörer.

Om en kategori importörer inte till fullo utnyttjat den kvantitet som den tilldelats för en viss period kan kvarstoden överföras till en annan kategori.

2. När det gäller import av varor med ursprung i andra länder än Kina skall den kvot som inrättas genom artikel 1.1 vara öppen för både traditionella importörer och andra importörer.

Artikel 7

Uppgifter som medlemsstaterna skall lämna till kommissionen

1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de importlicensansökningar som ingivits och de kvantiteter som dessa avser.

2. När det gäller perioden 11 april 2004-10 april 2005 skall de uppgifter som avses i punkt 1 lämnas senast klockan 12.00 (Brysseltid) den 11 maj 2004.

3. För varje efterföljande period skall de uppgifter som avses i punkt 1 lämnas senast klockan 12.00 (Brysseltid) den 10 februari omedelbart före den relevanta periodens början.

4. De uppgifter som avses i punkt 1 skall lämnas på elektronisk väg och på det formulär som kommissionen sänt till medlemsstaterna för detta ändamål. De uppgifter som lämnas skall fördelas på typ av importör och ursprung i enlighet med artikel 2.

Artikel 8

Utfärdande av licenser

1. På grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnat i enlighet med artikel 7 skall kommissionen för varje ursprung och typ av importör i enlighet med artikel 2, och med beaktande av punkt 2, genom en förordning besluta om i vilken proportion licenser skall utfärdas. Detta beslut skall fattas senast den 2 juni 2004 med avseende på perioden 11 april 2004-10 april 2005 och i fråga om alla efterföljande perioder senast den 15 mars omedelbart före den relevanta periodens början.

2. Om kommissionen på grundval av uppgifter som medlemsstaterna lämnat i enlighet med artikel 7 konstaterar att ansökningarna om licens överstiger de kvantiteter som fastställts i enlighet med artiklarna 1 och 6 skall den fastställa en enhetlig procentuell minskningskoefficient för ansökningarna i fråga.

3. Licenserna skall utfärdas av de behöriga nationella myndigheterna den fjärde arbetsdagen efter den dag då den förordning som avses i punkt 1 träder i kraft.

4. Om den kvantitet för vilken en licens har utfärdats på grundval av punkt 1 underskrider den kvantitet som licensansökan avser, får licensansökan dras tillbaka inom tre arbetsdagar från och med ikraftträdandet av de åtgärder som antagits enligt punkt 1. Vid sådana tillbakadraganden skall säkerheten frisläppas omedelbart.

Artikel 9

Utvecklingsländer

Import av konserverade mandariner med ursprung i något av de utvecklingsländer som anges i bilaga 2 skall inte omfattas av eller dras av från tullkvoterna.

Artikel 10

Allmänna bestämmelser

1. Ursprunget för de konserverade mandariner som omfattas av denna förordning skall fastställas i enlighet med gällande gemenskapsbestämmelser.

2. Om inte annat följer av punkt 3 får konserverade mandariner med ursprung i tredjeland endast övergå till fri omsättning i gemenskapen på villkor att ett ursprungscertifikat uppvisas som skall vara utfärdat av de behöriga nationella myndigheterna i dessa länder i enlighet med artikel 47 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(12).

3. Det ursprungscertifikat som avses i punkt 2 a skall inte krävas för import av konserverade mandariner som omfattas av ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats i enlighet med relevanta bestämmelser för att få omfattas av tullförmåner.

4. Ursprungsintyg skall endast godtas om de konserverade mandarinerna uppfyller de villkor för fastställande av ursprung som anges i gällande gemenskapsbestämmelser.

Artikel 11

Medlemsstaterna och kommissionen skall nära samarbeta i syfte att se till att denna förordning efterlevs.

Artikel 12

Denna förordning träder i kraft den 11 april 2004 och skall tillämpas till och med den 8 november 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 april 2004.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 349, 31.12.1994, s. 53.

(2) EGT L 286, 11.11.2000, s. 1.

(3) EGT L 67, 10.3.1994, s. 89.

(4) EUT L 65, 8.3.2003, s. 1.

(5) EUT L 290, 8.11.2003, s. 3.

(6) EGT L 297, 21.11.1996, s. 29.

(7) EUT L 64, 2.3.2004, s. 25.

(8) EUT C 236, 2.10.2003, s. 30.

(9) EGT L 152, 24.6.2000, s. 1.

(10) EUT L 58, 26.2.2004, s. 3.

(11) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2344/2003 (EUT L 346, 31.12.2003, s. 38).

(12) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 2286/2003 (EUT L 346, 31.12.2003, s. 1).

BILAGA 1

>Plats för tabell>

BILAGA 2

Förteckning över utvecklingsländer - som är undantagna från åtgärderna eftersom deras export utgör mindre än 3 % av importen till gemenskapen.

Förenade Arabemiraten, Afghanistan, Antigua och Barbuda, Angola, Argentina, Barbados, Bangladesh, Burkina Faso, Bahrain, Burundi, Benin, Brunei, Bolivia, Brasilien, Bahamas, Bhutan, Botswana, Belize, Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska republiken, Kongo, Elfenbenskusten, Chile, Kamerun, Colombia, Costa Rica, Kuba, Kap Verde, Djibouti, Dominica, Dominikanska republiken, Algeriet, Ecuador, Egypten, Eritrea, Etiopien, Fiji, Mikronesien, Gabon, Grenada, Ghana, Gambia, Guinea, Ekvatorialguinea, Guatemala, Guinea-Bissau, Guyana, Honduras, Haiti, Hongkong, Indonesien, Indien, Irak, Iran (Islamiska republiken Iran), Jamaica, Jordanien, Kenya, Kambodja, Kiribati, Komorerna, Saint Christopher och Nevis, Kuwait, Laos, Libanon, Saint Lucia, Sri Lanka, Liberia, Lesotho, Libyen, Marocko, Madagaskar, Marshallöarna, Mali, Myanmar, Mongoliet, Mauretanien, Mauritius, Maldiverna, Malawi, Mexiko, Malaysia, Moçambique, Namibia, Niger, Nigeria, Nicaragua, Nepal, Nauru, Oman, Panama, Peru, Papua Nya Guinea, Filippinerna, Pakistan, Palau, Paraguay, Qatar, Rwanda, Saudiarabien, Salomonöarna, Seychellerna, Sudan, Sierra Leone, Senegal, Somalia, Surinam, São Tomé och Príncipe, El Salvador, Syrien, Swaziland, Tchad, Togo, Thailand, Tunisien, Tonga, Östtimor, Trinidad och Tobago, Tuvalu, Tanzania (Förenade republiken Tanzania), Taiwan, Uganda, Uruguay, Saint Vincent och Grenadinerna, Venezuela, Vietnam, Vanuatu, Samoa, Jemen, Sydafrika, Zambia och Zimbabwe.